Vätska, svettning och hudavlagringar

Transkript

1 Vätska, svettning och hudavlagringar Hur mycket vätska behöver vi på en dag? Varför ska man duscha efter en idrottslektion? Vilken funktion har svetten för människorna? Byter vi människor hud precis som ormarna gör? Vart tar vår hud vägen? Hur tar vi hand om vår personliga hygien? VÄTSKA Vätskebehovet uppgår en vanlig dag till omkring 2,5 liter. Ungefär 1,5 liter får man i sig med maten men resten måste man dricka. Om man tränar hårt eller om det är varmt krävs mycket mer. När man känner sig törstig är det oftast redan för sent, då har man redan drabbats av en liten vätskeförlust. Tänk också på att kroppen tar upp olika drycker olika snabbt. Kroppen kan ta upp 2 dl vatten på en halvtimme medan saft stannar flera timmar i magsäcken innan den tas upp. För att kunna tillfredställa behovet av vätska bör man ha med sig en vattenflaska eller ha en tillbringare vatten bredvid sig när man jobbar för att kunna dricka lite då och då.

2 SVETTNING Det är helt naturligt att svettas, även om många kan tycka att det är äckligt. Det finns 2,5-5 miljoner svettkörtlar hos en vuxen människa, vilket är ungefär 600 svettkörtlar per kvadratcentimeter på huden (det varierar, det finns fler på vissa ställen och färre på andra ställen). Svetten är ett naturligt sätt för kroppen att hantera värme och motverka överhettning. När man svettas kyls huden ner och därför motverkas överhettning. Kroppen skall för att fungera bra hålla en temperatur på 37 grader. När det är varmare svettas man självfallet mer. Om man svettas mycket måste man dock tänka på att dricka mer eftersom kroppen kan drabbas av uttorkning annars. Prestationsförmågan försämras vid bara någon procents vätskeförlust. Svettkörtlarna stimuleras av rörelse eller varmt väder och då utsöndras svett ur alla körtlar. På väg ut tas mineraler upp ur svetten, så att inte för mycket förloras. Om man anstränger sig hårt och svettas mycket passerar svetten ut väldigt fort och då hinner inte kroppen ta upp mineraler ur svetten. Detta märker man ibland efter ett träningspass genom att huden smakar salt. I vissa fall måste man därför tänka på att få i sig tillräckligt med mineraler efter träningen. Vältränade personer har väldigt effektiviserade svettkörtlar som lärt sig att ta upp mineraler ur svetten även om det går fort. Hos vältränade går det dessutom fortare för svettningen att komma igång än hos otränade.

3 Som individ svettas man olika, men varje individ har mest svettkörtlar i pannan, handflatan, fotsulorna och armhålan. Ur dessa svettkörtlar består svetten mestadels av rent vatten. Det finns andra svettkörtlar (apokrina) där svetten innehåller proteiner, salter och mjölksyror. De apokrina svettkörtlarna finns i armhålorna, underlivet, bröstvårtorna och vid ändtarmen. När hudens egna bakterier bryter ned de ämnen som finns i svetten så uppstår den dåliga lukt som sammanknippas med svett. Deodoranten innehåller bakteriehämmande medel som gör att den dåliga lukten inte uppkommer. Dessa deodoranter går under namnet antiperspiranter. Det finns de personer som svettas väldigt mycket och för att bli av med sina problem finns en del åtgärder att vidta. Det finns deodoranter med en hög halt av aluminumklorid som förhindrar svettningen. Man kan också täppa till porerna med att låta joner vandra in i svettens utförsgångar. Det går även att spruta in ett nervgift som hindrar att man svettas på just ett speciellt ställe. Även operationer som att ta bort svetkörtlarna eller att operera bort svettnerven från ryggraden finns att göra.

4 HUDAVLAGRINGAR Vi människor byter hud precis som vilken annan levande varaelse som helst. Skillnaden är att vi inte byter hela på en gång, som t.ex. ormen gör. Istället lossnar det partiklar från vår hud i omgångar. På ett dygn avlämnar vår kropp 6 13g död hud. På ett år blir detta en ungerfärlig siffra på 3,5kg hud. Det tar ca 4 dygn för människan att byta ut hela det yttersta lagret av hud. Men detta är när vi sitter stilla. Vid helt stillastittande lämnar vår hud ifrån sig ca partiklar/min som innehåller döda hudceller. Rör vi på oss och är aktiva ökar antalet partiklar som lämnar huden. Vid långsam gång avger vi närmare partiklar/min. Vid hög aktivitet, t.ex. en idrottslektion avger vi mellan partiklar/min Dessa hudavlagringar innehåller olika mikroorganismer som kan medföra smittorisk. Att duscha och tvätta av sig efter en idrottslig aktivitet gör att man tar bort risken att utsätta sin närmaste omgivning från obehaglig svettdoft samt att man tvättar bort de döda hudavlagringar som är kvar på kroppen efter ett idrottspass.

5 Frågor på kompendiet 1. Hur mycket vätska behöver vi få i oss en vanlig dag? 2. Vad har hänt i kroppen när man börjar känna sig törstig? 3. Vad är skillnaden i att dricka vatten och att dricka saft för vätskebehovet? 4. Hur många svettkörtlar har en vuxen människa? 5. Vad har svetten för funktion för oss människor? 6. Vad skall man tänka på om man svettas mycket? 7. Vad är det svettkörtlarna inte lyckas med om man anstränger sig hårt? 8. Vad är skillnaden på vältränade och otränade personer vad gäller svettningen? 9. Var på kroppen svettas man mest? 10. Varför luktar svetten? 11. Vad kan man göra för att bli av med sina svettproblem? Nämn 4 saker. 12. Hur mycket död hud lämnar vi ifrån oss på ett dygn? 13. Hur många hudpartiklar lämnar vi ifrån oss per minut när vi är helt stillasittande, när vi rör på oss långsamt och när vi är idrottsligt aktiva? 14. Varför bör man duscha efter ett idrottspass?