ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Säkrare temperaturmätning Rekommendation för metoder & utrustningsval inom ÖLL
|
|
- Fredrik Viklund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Säkrare temperaturmätning Rekommendation för metoder & utrustningsval inom ÖLL
2 Syfte Inom sjukvården mäter vi kroppstemperatur ofta och det är viktigt att man gör detta på ett standardiserat sätt för att värdena ska vara jämförbara. Syftet med denna broschyr är att belysa hur temperaturmätning bör utföras inom Örebro läns landsting samt vilka utrustningar som är bäst lämpade. På så sätt ska kvaliteten på mätresultaten öka vilket även påverkar diagnos och behandling. Broschyren ger även tips och råd samt påvisar de felkällor man har att ta hänsyn till. Bakgrund På initiativ av Medicinsk Teknik och på uppdrag av ÖLL:s Utvecklings- & kvalitetsgrupp UQG, genomfördes ett kvalitetsprojekt (TT-projektet) under Syftet var att ta fram rekommendationer för metod och utrustning vid mätning av temperatur respektive blodtryck inom ÖLL. Resultatet har godkänts av UQG samt antagits av Rådet för medicinsk kunskapsstyrning (Medicinska rådet). I denna broschyr sammanfattas resultatet för temperaturmätning. Problematik Det är viktigt att det värde på temperaturen som registreras är så korrekt som möjligt dvs att det i möjligaste mån motsvarar personens kärntemperatur. Med kärntemperatur menas temperaturen i kroppens inre djupa vävnader, det vill säga i bröst- respektive bukhåla, samt i huvudet. Den uppmätta temperaturen ligger ofta till grund för utredning, diagnos och behandling. Den traditionella rektala mätmetoden har på senare år ersatts av bl a örontemperaturmätning, men även mun- & axillärmätning är relativt vanliga. Det finns idag ett stort utbud av utrustningar, och valet av metod och utrustning är inte självklart. Studier har visat att det finns brister både vad gäller repeterbarhet och överensstämmelse med den rektala mätningen då man mäter i öra, mun eller armhåla. Det förekommer även att en och samma klinik eller avdelning använder olika metoder, rutiner och utrustning för temperaturmätning. Kroppstemperaturen påverkas av många faktorer, både fysiologiskt och rent användarmässigt vilket minskar mätvärdets tillförlitlighet. En annan viktig parameter är 2
3 bristen på validerade gränsvärden. De vi använder idag grundar sig på data framtagna för 150 år sedan. Det saknas således en samstämmig uppfattning om vilken temperaturnivå som ska definieras som feber. Det är också svårt att definiera ett exakt värde då temperaturen varierar individuellt över dygnet. För att säkerställa såväl kvalitet på mätresultat samt vårdens krav på patientsäkerhet, har följande rekommendation tagits fram. Rekommendation I första hand bör rektal mätning användas som metod. Jämfört med övriga metoder ger den det säkraste mätresultatet vad gäller precision och repeterbarhet. Där rektal mätning av skilda anledningar inte kan utföras, kan följande alternativa metoder användas med vissa förbehåll. Dessa metoder kan dock innebära sämre precision och kvalitet på mätresultatet. Alt 2. Temperaturmätning i hörselgången. Alt 3. Temperaturmätning i munnen. Alt 4. Temperaturmätning i armhålan. (Endast på spädbarn yngre än 3 månader). Utrustning Kontakta Medicinsk Teknik för aktuellt utrustningsval. Underhåll Örontemperaturmätare ska kontrolleras 1 gång per år. Övriga digitala termometrar kontrolleras vid behov. Kontakta Medicinsk Teknik. 3
4 Riktlinjer för temperaturmätning Temperaturmätningen ska vara standardiserad, dvs den ska utföras på samma sätt varje gång. Det är en fördel om samma mätmetod används inom ett sjukvårdsområde. Aktuellt mätställe ska alltid dokumenteras tillsammans med mätvärdet i journalen, utan tillägg. R=Rektalt, Ö=Örat, O=Oralt, A=Axillärt. Det är viktigt att om möjligt känna till patientens normala kroppstemperatur för att kunna bedöma om han eller hon har feber eller inte. Utgångsvärde på morgonen bör därför alltid tas när patienten kommer in till en vårdenhet för en planerad åtgärd. Om patienten har feber vid ankomsten, fråga efter hans eller hennes normala morgontemperatur och vilken mätmetod som använts. Observera att termometern, oavsett metod, ska vara inställd på att mäta den faktiska temperaturen eftersom skillnaden mellan olika mätställen varierar kraftigt mellan olika personer. Örontemperatur, oral temperatur eller axillär temperatur ska således inte justeras till ändtarmens temperatur. Tillämpa basala hygienrutiner samt byt skyddshylsa inför varje ny mätning. OBS! Mätvärdet i sig ska aldrig avgöra om en person är frisk eller sjuk, man måste se och bedöma hela människan. 4
5 Temperaturmätning i ändtarmen Temperaturen i rektum ändras långsammare än temperaturen i örat och lung artären samt visar generellt en något högre temperatur än mätning på andra mätställen, C över kärntemperaturen. Termometern förs in 3-5 cm i rektum på en vuxen person och 2-3 cm på ett barn. Den digitala termometern visar efter 1 minut ett preliminärt, beräknat värde. För exakt temperatur ska den vara applicerad ca 5 minuter. Tiderna visas normalt med ljudsignaler. Praktiskt är det dock tillräckligt med 1 minut, då det oftast inte skiljer mer än någon tiondels grad jämfört med att låta den sitta inne längre. I övrigt - se aktuell bruksanvisning. Problem, risker & felkällor Lång mättid. Mätvärde ofta högre än på andra mätställen. Vissa personer kan uppleva metoden som obehaglig eller integritetskränkande. Svår att applicera på exempelvis strokepatienter och nyopererade. Visar ej snabba temperaturändringsförlopp, viss tröghet. Hygienproblem. Kan möjligen skada slemhinna/tarm. 5
6 Temperaturmätning i hörselgången Örontermometern uppskattar temperaturen genom att uppfånga värme från trumhinnan och hörselgången. Det är därför viktigt att hörselgången sluter tätt om proben under mätningen samt att probespetsen riktas mot trumhinnan, annars visas ett för lågt värde. Om mätningen behöver göras om, mät alltid i samma öra. Om olika mätvärden uppmäts, notera det högsta värdet. Mellan varje mätning måste ett nytt skydd placeras över linsen för att inte mätningen ska ge för låga värden. Vänta en stund innan den andra mätningen utförs se bruksanvisning för aktuell tid. Viktigt att probens yta är ren. För rengöring, se tillverkarens bruksanvisning. Problem, risker & felkällor Vaxproppar påverkar sannolikt inte mätvärdet, men otit kan ge en liten temperaturstegring (cirka 0,1 C). För höga värden noteras om örat legat mot kudde eller radiokudde precis före mätningen. Lufta örat genom att vänta i cirka 10 minuter innan mätningen genomförs. Sämre repeterbarhet & noggrannhet än rektal termometer. Kräver utbildning samt regelbunden kontroll av kalibrering. Visar för låga värden hos febrila spädbarn < 3 mån. 6
7 Temperaturmätning i munnen Termometerproben placeras under tungan vid sidan av tungbasen. Viktigt att proben placeras över någon av de två sublingualfickorna. Problem, risker & felkällor Om termometern placeras för långt fram i munnen kan mätvärdena bli upp till 1 C för låga. Personen får inte dricka, äta eller röka senare än 15 minuter före mätningen. Det är viktigt att munnen är stängd under mätningen. Oral mätning får inte utföras på små barn, medvetslösa eller oroliga personer eller om en person har kramper eller sår i munhåla eller svalg. Temperaturmätning i armhålan Axillär temperatur är inte lämplig för att bedöma kärntemperatur på större barn eller vuxna, eftersom den mäter hudens temperatur (perifer temperatur). Axillär mätning kan dock användas på spädbarn upp till tre månaders ålder Problem, risker & felkällor Mätningen påverkas av termometerns placering, armhålans fukt, mängden underhudsfett och omgivningens temperatur. 7
8 Temperaturmätning i urinblåsan Metoden kan användas när patienten har en speciell kvarliggande kateter i urinblåsan. En sensor på kateterns ytterända registrerar då temperaturen kontinuerligt. Mätvärdet som man får vid mätning via urinblåsan kan jämställas med det rektala mätvärdet. Problem, risker & felkällor Temperaturen i urinblåsan ändras långsammare än temperaturen i örat eller i lungartären, framför allt vid snabba temperaturväxlingar i huden (vid avkylning), feber eller vid tillstånd som påverkar blodflödet i buken. Temperaturen påverkas av mängden urin i blåsan. Temperaturmätning i lungartären eller matstrupen Temperaturmätning i lungartären eller matstrupen görs kontinuerligt med en sensor som sitter på en central venkateter eller en sond i matstrupen. Metoden är lämplig för mätning på svårt sjuka patienter på intensivvårdsavdelningar. Problem, risker & felkällor Endast användbar för vissa intensivvårdspatienter. Kan endast utföras av specialist. Ej lämplig för patient som får näring via sond. Mätvärdet kan påverkas av temperaturen på inandningsluften. 8
9 Fysiologi Kroppstemperaturen regleras av en termostat i hypothalamus som får information från temperaturkänsliga neuron i den lokala blodförsörjningen samt köld- och värmekänsliga receptorer i kroppen. Hypothalamus kan sedan påverka kroppens värmeproduktion och värmeavgivning och på så sätt sträva efter balans mellan dessa parametrar. Feber är ett tillstånd då kroppens temperatur överstiger den normala, som vanligtvis ligger mellan 36 och 38 C. Orsaken till feber är ofta en infektion utlöst av virus eller bakterier, men kan även förekomma vid olika inflammatoriska sjukdomar liksom vid cancer. En högre kroppstemperatur ökar immunförsvarets aktivitet, vilket påverkar bakteriernas överlevnad. När temperaturen stiger fryser och skakar man. En febernedsättande tablett "skruvar ner" termostaten och patienten svettas då i stället eftersom kroppen uppfattar kroppstemperaturen som för hög. Feber är i sig inget sjukdomstillstånd utan ett symptom och ett tecken på att immunförsvaret är aktiverat. Febertillstånd med en temperatur under 42 C är normalt inte farligt eller skadligt och behöver vanligtvis inte behandlas. Vid hjärtsjukdom eller hög ålder kan dock påfrestningen bli hög och febernedsättande behandling vara aktuell. Kroppstemperaturen kan också höjas av andra orsaker än styrning från hypothalamus. Orsaken kan vara kraftig fysisk ansträngning, stark solbestrålning eller vistelse i varmt och fuktigt klimat, där svettningen inte är tillräcklig för att sänka temperaturen. 9
10 Historik Historiskt så har kroppstemperaturen under skilda epoker varit föremål för olika tolkningar. Feber ansågs till exempel under vissa tidevarv bero antingen på allt från obalans i kroppsvätskorna, stjärnor och himlakroppars konstellation på himlavalvet eller som tecken eller straff för ett ogudaktigt och omoraliskt leverne. Under antiken fanns dock förespråkare för teorin att feber hade en positiv och läkande kraft vid sjukdom. I mitten på 1800-talet genomförde den tyske läkaren Carl Wunderlich en studie där han mätte axillär temperatur med en egenhändigt tillverkad kvicksilvertermometer på yngre patienter. Han konstaterade att medeltemperaturen låg runt 37ºC. Feber ansågs föreligga vid 38ºC eller mer. Att reflektera över är dels att undersökningen utfördes på huvudsakligen sjuka människor och valet av mätställe. Varje mätning tog dessutom en kvart att genomföra samt att kontroller ger vid handen att dåtidens termometrar mätte ca 1,8 grader högre än dagens. Senare forskning (Mackowiak 1992) menar att den normala temperaturen skiljer sig från person till person och påverkas av flera andra faktorer, som exempelvis ålder, kön och tidpunkt på dygnet. Han ansåg feber vara en temperatur från 37,5ºC tidigt på morgonen samt över 38,0 ºC tidig eftermiddag (rektalt). Från mitten av 1980-talet ersattes de traditionella kvicksilvermätarna av miljö- & hälsoskäl med elektroniska termometrar med digital visning. Internationellt anses dock fortfarande mätare med kvicksilver vara gold standard. 10
11 Referenser Carlsson R. TT-projektet. Medicinsk Teknik, ÖLL, Sund-Levander. M. Feber, Vårdhandboken, Duberg T et al. Örontermometer inte fullgott alternativ till rektaltermometer, Läkartidningen 2007:104(19): Edling L et al. Rektaltermometer fortfarande bästa metoden för temperaturmätning, Läkartidningen 2009;106(42): Roghman MC et al. The ralationship between age and fever magnitude, Am J Med Sci 2001;322(2): Wunderlich C.A. The course of the temperature in diseases: A guide to clinical thermometry. American Journal of Medical Science 1869;57: Mackowiak P.A et al. (1992). A critical appraisal of 98.6 ºF, the upper limit of the normal body temperature, and other legacies of C.A Wunderlich, JAMA Sept 268(12): Mer information Om temperaturmätning på intranätet Lednings- & verksamhetsstöd LoVS -> Felanmälan och support -> Medicinsk Teknik. Om temperaturmätning på internet -> Provtagning och undersökning. Om projektet Ronny Carlsson, Medicinsk Teknik, , ronny.carlsson@orebroll.se Om utbildning Kliniskt Tränings Center, USÖ, alt respektive förvaltnings utvecklingschef. Om informationsmaterial reception@orebroll.se, Innehåll: Ronny Carlsson Foto: Jeanette Engqvist och Ronny Carlsson Illustrationer/form: Elisabeth Werngren Tryck: Trio Tryck, Örebro Örebro Läns Landsting,
12 Om projektet Rekommendationerna har tagits fram via TT-projektet, där följande medverkat: Allvin, Renée Smärtsjuksköterska, CAMTÖ, USÖ. Andersson, Lisette Sjuksköterska, Medicinkliniken, Lindesbergs las. Bengtsson, Eva Sjuksköterska, Medicinkliniken, USÖ. Björnstedt, Cornelia Sjuksköterska, Medicinkliniken, USÖ. Carlsson, Ronny - Projektledare, kvalitetschef/bitr med tekn chef, MT USÖ..Connedal, Maria - Med tekn ing, MT Karlskoga las. Ehrenbåge, Carin Distriktssköterska, Primärvården, Nora VC. Erlandsson, Yvonne Avd chef, Medicinkliniken, USÖ. Gustafsson, Göran - Med tekn ing, MT Lindesbergs las. Holmberg, Hans Docent, överläkare, Infektionskliniken, USÖ. Jönsson-Vikterlöf, Anki Sjuksköterska, Medicinkliniken, USÖ. Kerber, Marléne Avd chef, Akutmott, USÖ. Persson, Jan Avd chef, Ortopedkliniken, Karlskoga las. Sigvardsson, Kristina Sjuksköterska, Medicinkliniken, USÖ. Särnholm, Tomas - Med tekn ing, MT USÖ/Primärvård. Vårdpersonal från infektions- samt medicinkliniker i samband med klinisk test av utrustningar. Detta material är godkänt av ÖLL:s Utvecklings- & kvalitetsgrupp samt Rådet för medicinsk kunskapsstyrning.
ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Säkrare blodtrycksmätning. Rekommendation för metoder & utrustningsval inom ÖLL
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Säkrare blodtrycksmätning Rekommendation för metoder & utrustningsval inom ÖLL Syfte Inom sjukvården mäter vi blodtrycket ofta och det är viktigt att man gör detta på ett standardiserat
Läs merTemperaturtagning - praktiska riktlinjer
Temperaturtagning - praktiska riktlinjer Utfärdad av: Agneta Stenholm Godkänd av: Rune Wejstål Lena Alström Granskad av: Lars Hagberg Godkänd datum: 2012-03-20 Inledning Mätinstrumenten för temperaturtagning
Läs merBRUKSANVISNING MODEL HV-T36
Febertermometer för panna BRUKSANVISNING MODEL HV-T36 SE Förpackningens innehåll IR Febertermometer för panna Skyddslock Bruksanvisning Sensorskydd 1 st 1 st 1 st 3 st Bruksanvisning för IR Febertermometer
Läs merSVENSK BRUKSANVISNING
SVENSK BRUKSANVISNING MEDICINSK INFRARÖD TERMOMETER AIR101 LÄS DENNA BRUKSANVISNING NOGGRANT WWW.AIRON.NO INNEHÅLL I. SÄKERHETSINSTRUKTIONER.... 3 II. INTRODUKTION.. 4 III. ÅTGÄRDER FÖRE ANVÄNDNING...
Läs merProvmoment: Allmän omvårdnad vuxna, barn och äldre. Ladokkod: 61SA01 Tentamen ges för: Gsjuk15H-pgrp2. TentamensKod:
Allmän omvårdnad 25,5 Hp Provmoment: Allmän omvårdnad vuxna, barn och äldre. Ladokkod: 61SA01 Tentamen ges för: Gsjuk15H-pgrp2 TentamensKod: Tentamensdatum: 2016-06-03 Tid: 09.00-12.00 Hjälpmedel: inga
Läs merMetoder för mätning av kroppstemperatur är osäkra
EXAMENSARBETE - KANDIDATNIVÅ I VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 2009:65 Metoder för mätning av kroppstemperatur är osäkra Malin Classon Johanna Hederén Uppsatsens
Läs merOrd och fraser som kan vara svåra att förstå
ORDLISTA NIVÅ 1&2 Ord och fraser som kan vara svåra att förstå Före besöket Akut Att vara akut sjuk eller att få en akut tid betyder att du måste få hjälp i dag. Om det inte är akut kan du få en tid hos
Läs merDigital Termometer. Bruksanvisning. Termometer med mjuk ände och LCD belysning Vattensäker/Jumbo. Version 1.0 SE Cat.No.
SE Digital Termometer Bruksanvisning Termometer med mjuk ände och LCD belysning Vattensäker/Jumbo Version 1.0 SE 22082017 Cat.No. DT-K111D Bruksanvisningen bör noga läsas innan termometern används första
Läs merSkribent & projektledare: Ronny Carlsson Medicinsk Teknik, ÖLL Utgåva 05, 2007-11-22 1 (42)
Projekt för gemensamma metoder & utrustningsval för temperatur- och blodtrycksmätning inom Örebro läns landsting SLUTRAPPORT Skribent & projektledare: Ronny Carlsson Medicinsk Teknik, ÖLL Utgåva 05, 2007-11-22
Läs merProvmoment: Allmän omvårdnad vuxna, barn och äldre. Ladokkod: 61SA01 Tentamen ges för: Gsjuk16v-pgrp2. TentamensKod:
Allmän omvårdnad 25,5 Hp Provmoment: Allmän omvårdnad vuxna, barn och äldre. Ladokkod: 61SA01 Tentamen ges för: Gsjuk16v-pgrp2 TentamensKod: Tentamensdatum: 2016-01-13 Tid: 09.00-12.00 Hjälpmedel: inga
Läs merRe-Aktion! Re-Aktion! Svensk sjuksköterskeförenings kampanj för att göra vården säkrare. Kunskapsunderlag för adekvat bedömning av kroppstemperatur
Re-Aktion! Kunskapsunderlag för adekvat 102014 Re-Aktion! Svensk sjuksköterskeförenings kampanj för att göra vården säkrare Svensk sjuksköterskeförening vill med kampanjen Re-Aktion lyfta fram omvårdnadsforskningens
Läs merProvmoment: Allmän omvårdnad vuxna, barn och äldre. Ladokkod: 61SA01 Tentamen ges för: Gsjuk16h. TentamensKod:
Allmän omvårdnad 25,5 Hp Provmoment: Allmän omvårdnad vuxna, barn och äldre. Ladokkod: 61SA01 Tentamen ges för: Gsjuk16h TentamensKod: Tentamensdatum: 2018-04-20 Tid: 09.00-12.00 Hjälpmedel: inga tillåtna
Läs merApotekets råd om. Förkylning hos barn
Apotekets råd om Förkylning hos barn Det finns ungefär tvåhundra olika för kylningsvirus i omlopp. Om ett enda av dem får fäste i ditt barns luftvägar, så svullnar slemhinnan och börjar producera mer slem
Läs merBiologiprov den 18 dec
Biologiprov den 18 dec Cellerna Kroppen är uppbyggd av en mängd små delar som kallas celler. Varje cell är en egen levande enhet som kan föröka sig, ta emot olika typer av information. Även om cellerna
Läs merFT 65. S Multifunktionstermometer Bruksanvisning
FT 65 S Multifunktionstermometer Bruksanvisning S BEURER GmbH Söflinger Str. 218 89077 Ulm (Germany) Tel.: +49 (0) 731 / 39 89-144 Fax: +49 (0) 731 / 39 89-255 www.beurer.de Mail: kd@beurer.de 0483 SVENSKA
Läs merKatetervård och kateterisering av urinblåsa
1 INSTRUKTION Vård- och omsorgskontorets hälso- och sjukvård Framtagen av Sida Medicinskt ansvariga sjuksköterskor 1 (2) Godkänd och fastställd av Utgåva Ersätter Medicinskt ansvariga sjuksköterskor 3
Läs merBioburden på dörröppnare
Bioburden på dörröppnare Operation Sterilteknikerutbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH-poäng, 2014 Författare: Jennie Austmo Handledare: Maria Hansby, Fredrik Törnlund Sammanfattning Projektarbete/ Studie
Läs merDysfagi. Margareta Bülow Leg.logoped, Med. dr. [2005-05-19]
Dysfagi Margareta Bülow Leg.logoped, Med. dr. [2005-05-19] 2005-05-19 1 Dysfagi Information om orala och faryngeala sväljningssvårigheter Dysfagi är ett symptom på onormal sväljningsförmåga. Problemen
Läs merDiagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom
Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2012 06 18 Charlotta Sävblom specialistläkare, med.dr. Projektledare Diagnostiskt centrum, RCC Syd Hälso och sjukvårdsstrateg
Läs merInfektionskänslighet i samband med hematologisk behandling. Information till patient och närstående
Infektionskänslighet i samband med hematologisk behandling Information till patient och närstående Informationen ska vara en vägledning för dig och dina närstående. Är det något du undrar över - tveka
Läs merSara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus
Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus Neuro-Strokeenheten Stroke / Hjärntumörer / Neurologiska sjukdomar 20 vårdplatser 45 Dödsfall på Neuro-Strokeenheten år 2012 Du
Läs merHållbar utveckling vt 10
Sofie Ahlgren Olsson Gunnesboskolan, Lund Mentor/handledare: Olle Nyhlén Johansson 17/5 21/5 2010 Hållbar utveckling vt 10 Hur skiljer sig luftkvalitén i ett klassrum beroende på tid på dygnet? 1/6 Innehållsförteckning:
Läs merDiagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR
Diagnostiskt centrum Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum - för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Mål Kortare tid från symptom
Läs merFT 55. S Örontermometer 3-i-1. Brugsanvisning
FT 55 S S Örontermometer 3-i-1 Brugsanvisning BEURER GmbH Söflinger Str. 218 89077 Ulm (Germany) Tel.: +49 (0)731 / 39 89-144 Fax: +49 (0)731 / 39 89-255 www.beurer.de Mail: kd@beurer.de 0344 Bästa/bäste
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 18. Råd och rutiner vid Värmebölja
1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 18 Råd och rutiner vid Värmebölja 2 Innehållsförteckning 18. Råd och rutiner vid värmebölja...3 18.1 Bakgrund...3 18.2 Definition...3 18.3 Sårbara personer...3
Läs merAntibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården
Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården Charlotta Hagstam, Primärvården Annette Skovby, Klinisk Mikrobiologi Åsa Göransson, Vårdhygien Eva Gustafsson, Smittskydd Mikrobiologisk
Läs merTips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se
Tips och råd om överaktiv blåsa Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se VES-100973-1 02.2011 Relevans.net Man räknar med att cirka 200 miljoner människor i världen har problem med blåsan.
Läs merFörkylningstider stundar. Hur ska jag tänka?
Förkylningstider stundar. Hur ska jag tänka? Du har ett bra immunförsvar. Var rädd om det. Använd mer av din egen kraft. Undvik antibiotika när det inte behövs. Vårt immunförsvar är en viktig kraft som
Läs merBehandling med BCG-medac. BCG-medac
Behandling med BCG-medac BCG-medac Diagnos Du har av Din läkare fått diagnosen ytlig blåstumör och blivit rekommenderad behandling med BCGmedac. Behandlingen följer ett speciellt schema vilket Din läkare
Läs merPATIENTINFORMATION Infektionskänslighet i samband med hematologisk behandling
[Sidhuvud från överkant 1,27 cm, Arial, normal 8] Information om xxx[rubrik 1, Arial, VERSALER, fet 14] [Arial, normal 11] [Arial, normal 11] PATIENTINFORMATION Infektionskänslighet i samband med hematologisk
Läs merRapport om hälso- och sjukvårdsindikatorer på Solberga och Kristallgårdens vård- och omsorgsboenden samt Älvsjö servicehus 2017
Älvsjö stadsdelsförvaltning Enheten för äldre Tjänsteutlåtande Sida 1 (10) 2018-03-05 Handläggare Kristina Ström Telefon: 08-508 23 504 Till Älvsjö stadsdelsnämnd 2018-03-22 Rapport om hälso- och sjukvårdsindikatorer
Läs merPublicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 7
Publicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 7 Innehållsansvarig: Els-Marie Rolén, Överläkare, Infektionsklinik läkare (elshe1) Giltig från: 2018-05-08 Godkänt av: Magnus Söderbergh, Chefläkare, Utvecklingsenhet
Läs merPsykisk utvecklingsstörning. Downs syndrom
1 (6) Psykisk utvecklingsstörning med särskild hänsyn till Downs syndrom Underlag till medicinska kontroller, birger.thorell@ltv.se 2008-10-01 2 (6) Innehåll 1 Bakgrund...3 2 Vanliga medicinska problem
Läs merTidig upptäckt och behandling, TUB - ABCDE, NEWS och SBAR
Godkänt den: 2017-10-29 Ansvarig: Inge Bruce Gäller för: Region Uppsala Tidig upptäckt och behandling, TUB - ABCDE, NEWS och SBAR Innehåll Syfte...2 Bakgrund...2 ABCDE (Airways, Breathing, Circulation,
Läs merAlkohol och cancer Förebygg.nu 13 november 2013 Per Leimar
Alkohol och cancer Förebygg.nu 13 november 2013 Per Leimar Fråga: Ökar alkohol risken för cancer? Eurobarometer 2010 Cancerformer och alkohol Bröst (hos kvinnor) Tjock- och ändtarm Munhåla Svalg Struphuvud
Läs merKatetervård och kateterisering av urinblåsa
Instruktion Framtagen av: Medicinskt ansvariga Fastställd av: Medicinskt ansvariga Sökord i diariet: Katetervård, kateterisering Diarienummer: VON F 2017/00312 003 Fastställd: 2015-11-10 Revideras: Kontinuerligt
Läs merVårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit
2012-03-26 1 (5) Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit Innehållsförteckning Förutsättningar... 1 Utbrott... 2 Handtvätt... 2 Dokumentation/information...
Läs merParenteral nutrition Enteral nutrition
Parenteral nutrition Enteral nutrition Anita Staaf Leg. sjuksköterska, adjunkt För sjuksköterskeprogrammet T3 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet Del 1 Kortfattat om energibehov
Läs merTemperaturkontroll i butikskyldiskar
MILJÖFÖRVALTNINGEN Temperaturkontroll i butikskyldiskar Studie på gravad och kallrökt lax En rapport från Miljöförvaltningen Fredrik Larsson, praktikant Frida Kallberg, handledare Juli 2010 SAMMANFATTNING
Läs merAtt vara närstående vid livets slut
Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover
Läs merProjektrapport. Förpackning och Transport. Temperaturvalidering av vävnadstransporter
Projektrapport Förpackning och Transport Temperaturvalidering av vävnadstransporter Testning utförd februari 2010 juni 2010 Klinisk Kemi, Diagnostikcetrum, Östergötland Anna Parenmark Sammanfattning Målet
Läs merSå vårdar du ditt sjuka barn
Så vårdar du ditt sjuka barn Tips och råd till dig med barn 0 5 år. Broschyrens främsta syfte är att underlätta kommunika tionen mellan BVC-personal eller annan vårdpersonal och föräldrar som önskar kortfattad
Läs merBCG-medac Behandling med BCG-medac
SE BCG-medac Behandling med BCG-medac Patientinformation Diagnos Du har av din läkare fått diagnosen ytlig blåstumör och blivit rekommenderad behandling med BCG-medac. Behandlingen följer ett speciellt
Läs merMRSA. Information till patienter och närstående
MRSA Information till patienter och närstående Foto: Lars Johansson och Ulf Sjöstedt/pixgallery Här får du svar på vanliga frågor om MRSA Vad är Staphylococcus aureus (S. aureus)? S. aureus är en bakterie
Läs merNästäppa vid förkylning
Pressmaterial bakgrundsfakta februari 2006 Nästäppa vid förkylning Skillnaden mellan avsvällande och slemlösande egenvårdsbehandling Innehåll: 1. Näsan klimatanläggning, reningsverk och försvarsbarriär...
Läs merFatigue trötthet vid cancer och dess behandling
Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling Varför är jag så trött? Att vara trött är ofta en normal reaktion på något du gjort som krävt mycket energi. Trötthet i samband med cancersjukdom och dess
Läs merP A T I E N T D A G B O K M P N
PATIENTDAGBOK MPN KÄNN IGEN DINA SYMTOM MPN-dagboken har tagits fram av Novartis i samarbete med Blodcancerförbundet. Syftet med dagboken är att visa vikten av att beskriva sina symtom tydligt och därigenom
Läs merAtt gå vidare är viktigt när man forskar, men också att backa och titta på vad som gjorts tidigare, säger Maria Lampinen.
Att gå vidare är viktigt när man forskar, men också att backa och titta på vad som gjorts tidigare, säger Maria Lampinen. FORSKNING På spaning bland tarmludd & vita blodkroppar Tarmen, dess bakterier och
Läs merHär får du se några sidor av VIP-boken min kropp. Hela boken är på 24 sidor och kan beställas via www.ltdalarna.se/vip VIP min kr opp
VIP min kropp 1 Den här boken handlar om din kropp. Här finns lite fakta om kroppen och om hur du sköter den. Längd och viktkurva kan du fylla i själv efter eller under ditt besök hos skolsköterskan. Likaså
Läs merBjörklund, Pia Sundström, Anette
Abstrakt Bakgrund:Feber är ett vanligt sjukdomssymtom bland barn och många barn vårdas på sjukhus med feberrelaterade sjukdomar. Under 2009 vårdades i Sverige totalt 99 543 barn under 561 722 vårddygn
Läs merOlika mätmetoder av kroppstemperatur hos hund och katt
Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Olika mätmetoder av kroppstemperatur hos hund och katt Olivia Blom, Therése Ellenius Examensarbete i djuromvårdnad 15 hp Djursjukskötarprogrammet 2018:4
Läs merKonvektion. Teknik. Enklaste och snabbaste sättet till uppvärmning
Teknik Konvektion Enklaste och snabbaste sättet till uppvärmning Roundline är av öppen typ och avger värme via konvektion. Det innebär att den luft som passerar genom radiatorn värms upp, stiger och avger
Läs merL. Larsson, en 81-årig man som varit på boendet de senaste två åren.
2 FALLÖVNINGAR L. Larsson (f. 1933) L. Larsson, en 81-årig man som varit på boendet de senaste två åren. Han använder rullstol och behöver syrgas på natten för emfysem, för vilken han även regelbundet
Läs merqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå
qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå Till dig som ska utföra arbetsuppgifter på delegering i kommunal hälso- och sjukvård asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf
Läs merHmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika
Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika En föräldrautbildning inom ramen för BVC:s utbildningsprogram Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner
Läs merHjärtstopp och Hjärt-Lungräddning
Hjärtstopp och Hjärt-Lungräddning Organisation och Målbeskrivning Landstinget Kronoberg Godkänt av Medicinska kommittén 2013 10 08 Patientmål Personer som vistas på enheter inom Landstinget Kronoberg och
Läs merReferenstermometer K20REF
Tack för Ert val av COMARK referenstermometer modell KM20REF. Termometern är speciellt framtagen för att enkelt och snabbt kalibrera (kontrollmäta) vanliga brukstermometrar. KM20REF har en fast monterad
Läs merHydrocephalus och shunt
Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har
Läs merNär kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast?
När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast? Riktlinje för omvårdnadspersonal, Stöd och Omsorg Lerums kommun Gäller för brukare inskrivna i kommunal hälso- & sjukvård För brukare som ej är
Läs merFöräldrainformation - Att förebygga smittspridning!
Tillsammans hjälps vi åt för friska barn i förskolan. Barnet i fokus! Föräldrar och förskola tillsammans Föräldrainformation - Att förebygga smittspridning! I samarbete med HYFS Friskare barn i förskolan
Läs merRapport om hälso- och sjukvårdsindikatorer på Solberga och Kristallgårdens vård- och omsorgsboenden samt Älvsjö servicehus
Älvsjö stadsdelsförvaltning Socialtjänstavdelningen Sida 1 (11) 2019-02-11 Handläggare Kristina Ström Telefon: 08-508 23 504 Till Älvsjö stadsdelsnämnd 2019-03-07 Rapport om hälso- och sjukvårdsindikatorer
Läs merVårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit
2015-07-02 1 (6) Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit Innehållsförteckning Förutsättningar... 1 Handtvätt... 2 Utbrott... 2 Dokumentation/information...
Läs merQufora IrriSedo minisystem
Qufora IrriSedo minisystem Smidig och varsam rektal irrigation NYHET belagd engångskon Kom igång med irrigation Irrigation det naturliga valet Anvisningar för att använda Qufora IrriSedo Forskning visar
Läs merINDIVIDUELL TENTAMEN I OMVÅRDNADSVETENSKAP B, OM1415. Instruktion: Skriv kodnummer och sidnummer på varje skrivningspapper
Sjuksköterskeprogrammet VT 2015 Kurs: Omvårdnadsvetenskap B III, klinisk kurs, OM1415 Provkod: 0330 Datum: 2015-11-27 Tid 08.15-12.15 Lärare: Siv Rosén (SRN), Anita Ross (AR), Inger James(IR) INDIVIDUELL
Läs merLunginflammation och vaccinering
Se till att du inte tappar andan när du verkligen behöver den! Lunginflammation och vaccinering Om lunginflammation Lunginflammation (pneumoni) innebär att de små luftfyllda blåsorna i det inre av lungorna
Läs merInflectra för ulcerös kolit
Inflectra för ulcerös kolit Viktig information för att du ska komma igång med din behandling Den här broschyren är endast avsedd för patienter som har ordinerats Inflectra. Introduktion När du påbörjar
Läs merTelefonrådgivning för sjuksköterskor
Är ni flera från arbetsplatsen som vill gå kontakta oss för grupprabatt! Telefonrådgivning för sjuksköterskor Medicinsk lagstiftning och egenvårdsråd vad bör du tänka på? Smärta i huvud, buk och bröst
Läs merDu är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis.
Station 1 Vilostation Station 2 Du är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis. Patienten har KAD och har efter ett
Läs merCentral venkateter CVK
Central venkateter CVK Om du ska få läkemedel som dropp kommer du troligen att behöva en central infart till ditt blodomlopp. I den kan du få läkemedel, blodtransfusioner, vätska eller näringsdropp och
Läs merMellan glädje och sorg
ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN LINDA ÅKERSTRÖM ORDLISTA Kapitel 1 kirurgavdelning (sidan 5, rad 1-2) en avdelning dit patienter kommer när de har opererat exempelvis tarmarna eller magen. Du kan också hamna
Läs merVad är en värmebölja och vad innebär det?
RÅD VID VÄRMEBÖLJA Vad är en värmebölja och vad innebär det? Med ett förändrat klimat får vi räkna med både en stigande medeltemperatur och att värmeböljor blir vanligare. Värmebölja är en period med ovanligt
Läs merHandlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander
Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander VÅRDHYGIEN SKÅNE Datum: 2015 03-25 Sida 1 (6) Virusorsakad gastroenterit
Läs merInfluensasäsongen 2014-2015 vid SÄS
Influensasäsongen 2014-2015 vid SÄS Ett vårdhygieniskt perspektiv Kort fakta om SÄS En del av Västra Götalandsregionen Ett av tre stora länssjukhus med alla medicinska specialiteter Ett komplett akutsjukhus
Läs merDelområden av en offentlig sammanfattning
Pemetrexed STADA 25 mg/ml koncentrat till infusionsvätska, lösning 7.5.2015, Version V1.1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information
Läs merRutiner vid stick- och skärskador på Skellefteå lasarett. Lena Lindberg Hygiensjuksköterska 2013 02 27
Rutiner vid stick- och skärskador på Skellefteå lasarett Lena Lindberg Hygiensjuksköterska 2013 02 27 Bakgrund Stick- och skärskador utgör den största risken för överföring av blodburen smitta i sjukvården.
Läs merKateterisering av urinblåsan (man)
Kateterisering av urinblåsan (man) En urinkateter sätts när en person inte kan tömma urinblåsan. En tunn mjuk slang förs då in i urinblåsan och tömmer den på urin. Det finns urinkatetrar i olika längd
Läs merOM ANTIBIOTIKA Därför får du antibiotika Därför får du inte antibiotika
OM ANTIBIOTIKA Därför får du antibiotika Därför får du inte antibiotika Vad är antibiotika? Antibiotika är läkemedel som används för att behandla och i sällsynta fall förebygga infektioner som orsakas
Läs merC Kol H Väte. O Syre. N Kväve P Fosfor. Ca Kalcium
O Syre C Kol H Väte N Kväve P Fosfor Ca Kalcium Grundämnen som utgör ca 98 % av kroppsvikten Dessa grundämnen bygger i sin tur upp molekylerna i vår kropp Kroppen är uppbyggd av samma beståndsdelar av
Läs merDELEGERING RIK. Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad.
DELEGERING RIK Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad. Fastställt av: 2015-05-28 MAS-enheten Dokumentet framtaget
Läs merPatienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand
Patienten i centrum Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning 2016-10-22 FUB Malin Nystrand Vad jag skall prata om Kroppen och hälsan är viktigt Varför kan det vara
Läs merKOL. Catharina Lysell Bergström Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis KOL 1
KOL Catharina Lysell Bergström Överläkare Geriatriskt kompetensbevis KOL 1 Kroniskt obstruktiv lungsjukdom är: Kronisk obstruktiv lungsjukdom= KOL är en inflammatorisk luftrörs/lungsjukdom som ger kronisk
Läs mer02/ BEN-SWE-0057 Broschyr Biologiska & sjukdomar BIOLOGISKA LÄKEMEDEL OCH INFLAMMATORISKA SJUKDOMAR
02/2017 - BEN-SWE-0057 Broschyr Biologiska & sjukdomar BIOLOGISKA LÄKEMEDEL OCH INFLAMMATORISKA SJUKDOMAR 12 1 VÄLKOMMEN 3 VAD ÄR ETT BIOLOGISKT LÄKEMEDEL? 4 HUR SKILJER SIG BIOLOGISKA LÄKEMEDEL FRÅN TRADITIONELLA
Läs merDet är viktigt att röra på sig när man har cancer
Det är viktigt att röra på sig när man har cancer regiongavleborg.se Det är viktigt att röra på sig när man har cancer Dagens forskning visar att de flesta patienter som behandlas för cancer har mycket
Läs merHmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika
Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika En föräldrautbildning inom ramen för BVC:s utbildningsprogram Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner
Läs merYngre. Frysa dina äggceller? Information om hur det går till att ta ut en bit av en äggstock och frysa in.
Yngre Frysa dina äggceller? Information om hur det går till att ta ut en bit av en äggstock och frysa in. Innehållsförteckning Varför ska jag frysa in mina ägg? Hur går det till? Hur tas en bit av äggstocken
Läs merRutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen
Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen När är barnet så sjukt att det ska stanna hemma? Det är barnets behov, som är avgörande för om barnet ska vara hemma, inte föräldrarnas eller
Läs merHygienkörkortet. Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting
Hygienkörkortet Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting Presentation Sjuksköterska Molekylärbiolog Kvalitetssamordnare Handläggare & Portugal Hematologiskt Centrum,
Läs merRisk för blodburen smitta - Åtgärder vid personalskada
Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdhandboken Giltig fr.o.m: 2013-01-29 Faktaägare: Katarina Madehall, Hygiensjuksköterska vårdhygien Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordf medicinska kommittéen
Läs merHemoCue Albumin Patientnära
Upprättat datum: 2016-01-19 1(6) Division Diagnostik Revisionsnr: 2 Giltigt t.o.m.: 2018-02-01 Laboratoriemedicin Upprättare: Charlotte L Gruveström Instrumentansvarig: Instr ans HemoCue Albumin Patientnära
Läs merGår det att vila sig i form? Är ett recept lösningen?
Går det att vila sig i form? Är ett recept lösningen? Elisabeth Rydwik Med Dr. Leg Sjukgymnast Disposition Rehabilitering Fysisk aktivitet Effekter av träning för äldre Rehabilitering på geriatrisk klinik
Läs merFotodynamisk behandling med dagsljus
Fotodynamisk behandling med dagsljus För behandling av milda och måttliga aktiniska keratoser Information till patient att utdelas av behandlande sjukvårdspersonal 2 Vad är aktiniska keratoser? Hudcancer
Läs merRIKTLINJER FÖR HANTERING AV MEDICINTEKNISKA PRODUKTER Undersökningsutrustning/behandlingshjälpmedel/omvårdnadshjälpmedel
2008-08-13 REV 2010-01-22 RIKTLINJER FÖR HANTERING AV MEDICINTEKNISKA PRODUKTER Undersökningsutrustning/behandlingshjälpmedel/omvårdnadshjälpmedel Instruktionen hänvisar till gällande bestämmelser som
Läs merPrehospitalt triage av äldre patienter -
Prehospitalt triage av äldre patienter - Från forskning till implementering! Veronica Vicente Rn, MSN, PhD student. Karolinska Institutet, Department of Clinical Science and Education and Stockholm Prehospital
Läs merKÄNNER DU DIG OROLIG? Verktyg för att övervinna oro
KÄNNER DU DIG OROLIG? Verktyg för att övervinna oro Bild: Hannele Salonen-Kvarnström Är du orolig? Har du ett inbokat läkarbesök, provtagning eller undersökning? Får det dig att känna dig illa till mods?
Läs merInförande av rutiner för hantering och dokumentation av perifer venkateter på Kirurgiska kliniken VIN
Vrinnevisjukhuset i Norrköping, VIN Anna Bergqvist, Spec.sjuksköterska Införande av rutiner för hantering och dokumentation av perifer venkateter på Kirurgiska kliniken VIN Bakgrund Perifer venkateter,
Läs merFrågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn
1 Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn Näst efter förkylning är akut öroninflammation den vanligaste infektionssjukdomen hos barn. Det är framför allt små barn som drabbas. Fram till 2 års
Läs merLunginflammation och vaccinering
Låt inte lunginflammation komma som en blixt från klar himmel. Lunginflammation och vaccinering Om lunginflammation Lunginflammation (pneumoni) innebär att de små luftfyllda blåsorna i det inre av lungorna
Läs merSÖMNAPNÉ OCH TYP 2 DIABETES
SÖMNAPNÉ OCH TYP 2 DIABETES Sömn är livsviktigt Alla behöver en god sömn för att kroppen ska kunna återhämta sig och fungera normalt. Mest sömn behöver barn och tonåringar. En vuxen behöver ca 6-9 timmar
Läs merNormotermisystem Att synliggöra den vitala kärntemperaturen.
Normotermisystem Att synliggöra den vitala kärntemperaturen. 3M Bair Hugger Temperaturövervakningssystem Sätt en ny standard för övervakning av kärntemperaturen. Begränsningarna hos många temperaturövervakningssystem
Läs merVärmebölja/höga temperaturer
SOCIALFÖRVALTNINGEN RUTIN Annika Nilsson, annika.nilsson@kil.se 2016-05-31 Beslutad i ledningsgruppen 160607 Värmebölja/höga temperaturer BAKGRUND Klimatförändringar kommer att medföra många typer av hot
Läs mer