Antaget av kommunfullmäktige 2014-04-24, 76 Eksjö kommuns årsredovisning 2013
Innehåll Organisationsschema politiskt och förvaltningen... 4 Inledning... 5 Koncernen Sammanställd redovisning... 6 Koncernresultaträkning... 7 Koncernkassaflödesanalys... 8 Koncernbalansräkning... 9 Nothänvisningar, koncernen... 10 Kommunen Omvärld och framtid... 13 Ekonomisk översikt och analys... 14 Uppföljning av kommunstyrelsens övergripande mål... 18 Fem år i sammandrag... 25 Varifrån kommer kommunens pengar?... 26 Hur används pengarna?... 26 Personalekonomisk redovisning... 27 Driftredovisning... 34 Investeringsredovisning och resultatbudget... 35 Resultaträkning och kassaflödesanalys... 36 Balansräkning... 37 Nothänvisningar... 38 Redovisningsprinciper och begreppsförklaringar... 43 Vart gick kommunens pengar?... 45 Politik... 46 Kommunfullmäktiges beredningar... 46 Förvaltningen... 48 - Kommunledningskontoret... 48 Kost och städ... 56 - Samhällsbyggnadssektorn... 57 - Barn- och ungdomssektorn... 65 - Sociala sektorn... 70 Överförmyndaren... 77 Eksjö kommuns revisorer... 78 Bolagen Eksjö Stadshus AB... 79 AB Eksjö Industribyggnader... 80 Eksjö Energi AB... 81 Eksjöbostäder AB... 82 Eksjö Kommunfastigheter AB... 83 eksjo.nu ab... 84 Höglandets kommunalförbund... 86 Bilaga 1 Styrkort 2013 Bilaga 2 Diagram över respektive perspektiv Revisionsberättelse Årsredovisningen är kommunstyrelsens rapport till kommunfullmäktige avseende det gångna verksamhetsåret. Fotografer, omslagsbilder: Åsa Johansson (Gamla stan), Sven-Åke Svensson (elbil och Skedhultsdagen), Roger Hvitman (barn vid dator) Övriga bilder: Personal inom kommunen Produktion: Ekonomiavdelningen, Kommunikationsavdelningen mars 2014
Politisk och förvaltningsorganisation Valnämnden 5 ledamöter Kommunrevisionen 7 ledamöter Överförmyndarnämnd 3 ledamöter Tillstånds- och myndighetsnämnden 8 ledamöter Kommunfullmäktige 49 ledamöter (28 ersättare) Kommunstyrelsen 19 ledamöter (19 ersättare) Två fasta beredningar: Välfärdsberedningen Utvecklingsberedningen 8 ledamöter per beredning Fyra utskott: Ledningsutskottet Samhällsbyggnadsutskottet Barn- och ungdomsutskottet Socialutskottet 5 ledamöter per utskott Förvaltningen Kommundirektör Kommunledningskontoret Centrala verksamheter Samhällsbyggnadssektorn Barn- och ungdomssektorn Sociala sektorn
Eksjö 610 år! I mitten av 1990-talet togs ett mycket strategiskt och djärvt beslut av kommunfullmäktige i Eksjö kommun. Vi var då mitt i en nationell finansiell svår situation vilket avspeglade sig på kommunernas intäkter. Kommunaliseringen av skolan och införandet av LASS/LSS med mera ställde också stora krav på kommunerna. Dessa tuffa utmaningar frestade också på samarbetsklimatet inom organisationen Eksjö kommun, men också inom hela kommunen. Då beslutade kommunfullmäktige att år 2003 ska vi i Eksjö fira 600-årsjubileum. Ett beslut som signalerade framtidstro! Från beslut till genomförandet av jubileumsåret lärde vi oss Det går lättare om vi samarbetar!. 2003 blev ett fantastiskt år tack vare ett enormt engagemang och vilja till samverkan mellan medborgarna/föreningslivet, näringslivet och kommunen. När vi nu ska göra bokslut för 2013 ser vi att mycket är sig likt men också att mycket förändrats. Ekonomin, denna ständiga kamp med resurser som inte svarar upp mot det vi önskar oss. Vår ambition/ vilja överstiger den ökning av resurser vi årligen har. Väldigt mycket tid lägger vi på diskussioner omkring ekonomin, nu som då. Vad vi däremot lärt oss är se helheten och hur mycket bättre det blir om vi samarbetar. En förvaltning, en bolagskoncern, mera fokus på kommunkoncernen. eksjo.nu, Emilkraften, Eksjö Stadsutveckling, kommunbygderåd, delägda bolag tillsammans med näringslivet är exempel på detta. Medvetenheten som vuxit fram inom kommunstyrelsen om varandras problem i de olika verksamheterna, bolagen och organisationer har gett oss förutsättningar att ge relevanta uppdrag för att hitta lösningar. Alla har känt till bakgrunden och förutsättningarna vilket är en bra grund för realistiska beslut. När jag ser tillbaka på många bokslut, de olika utvärderingar som gjorts och de erfarenheter vi därmed har fått vill jag poängtera ordet engagemang. Jag vill uttrycka min beundran till all personal i olika roller Lennart Bogren, kommunstyrelsens ordförande till och med den 7 februari 2014 för ert engagemang. Det är i mötet med brukaren, eleven, medborgaren det avgörs hur kvalitén på våra tjänster upplevs. Jag har mött så många som uttrycker hur positiv man är till det jobb ni utför. Engagemanget inom näringslivet. Framtidstro och framtidssatsningar trots kärva tider. Aktiva i kommunens näringslivsarbete och olika gemensamma satsningar. Vilket engagemang! Föreningslivet som gjort att vi upplevt ett jubileumsår varje år sen 2003 genom olika evenemang av hög klass. Tusentals timmar satsas i ideellt arbete för våra ungdomar. Jag har haft förmånen att under 15 år ha uppdraget som kommunstyrelsens ordförande i Eksjö kommun. I den rollen har jag fått möta och samarbeta med er alla. Tack för all uppmuntran och allt stöd genom åren. Nu ser vi framåt och fortsätter engagera oss och samverka för kommunens bästa. Lennart Bogren, kommunstyrelsens ordförande 5
Sammanställd redovisning Kommunkoncernen Koncernens resultat, vinst 26,3 mnkr Koncernens investeringar uppgår till 98 mnkr Koncernstruktur Eksjö Stadshus AB är moderbolag för de helägda bolagen Eksjö Energi AB med dotterbolagen Eksjö Energi ELIT AB och Eksjö Elnät AB, Eksjöbostäder AB, Eksjö kommunfastigheter AB och AB Eksjö Industribyggnader. De delägda bolagen Eksjö Fordonsutbildning AB ägs till 40 procent och ITolv AB ägs till 35 procent av Eksjö Stadshus AB. I koncernen ingår också näringslivsbolaget eksjo.nu som ägs till 50 procent. Vid sidan av bolagen ingår Höglandets kommunalförbund där ägarandel medtagits i relation till medfinansieringsinsatsen 18,6 procent. Starkt resultat 2013 Koncernen Eksjö kommun redovisar ett relativt starkt resultat 2013 med 26,3 mnkr vilket är väldigt nära 2012 års resultat på 26,6 mnkr. Dock är kommunens och bolagens bidrag till koncernens resultat omkastade mot 2012. Kommunens del i årets resultat uppgick till 18,5 mnkr (7,0 mnkr) medan bolagen svarade för 7,8 mnkr (19,6 mnkr). Det redovisade resultatet före skatt i kommunkoncernen uppgick till 24,8 mnkr (27,5 mnkr). Omsättning Den totala omsättningen för kommunkoncernen, uttryckt i verksamhetens intäkter inkl skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning, uppgick till 1 359,7 mnkr vilket är en ökning med 47,7 mnkr. Av ökningen kommer 46 mnkr från kommunen och 1,7 mnkr från bolagen. Finansnetto Kommunkoncernens finansnetto har försämrats med 6,6 mnkr under året. De finansiella kostnaderna har minskat med 0,3 mnkr och uppgick till 28,1 mnkr. Den genomsnittliga räntan på koncernens långfristiga låneskuld uppgick till 3,2 procent (3,3 procent 2012). Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Eksjö Stadshus AB Eksjö Energi AB - Eksjö Elnät AB - Eksjö Elit AB AB Eksjö Industribyggnader Eksjöbostäder AB Eksjö Kommunfastigheter AB Delägare i : Eksjö Fordonsutbildning AB Itolv AB Delägare i: eksjö.nu 6
Investeringar Den samlade investeringsvolymen uppgick till 98 mnkr (154 mnkr). Bolagskoncernen investerade 75 mnkr och kommunen 23 mnkr. Stor del av bolagskoncernens investeringar hänför sig till Eksjöbostäder AB:s och Eksjö kommunfastigheter AB:s investeringar i bostäder och verksamhetslokaler, samt Eksjö Energi AB:s investeringar i fjärrvärmeanläggningar. Tillgångar och skulder Koncernens anläggningstillgångar uppgår till 1 486 mnkr (1 432 tkr), en ökning med 54 mnkr. Omsättningstillgångarna har ökat med 3 mnkr till 240 mnkr. Den långfristiga skulden uppgick vid årets slut till 920 mnkr (858 mnkr), vilket är en ökning med 62 mnkr. Hela skulden ligger hos bolagen. Finansiell ställning Koncernens soliditet uppgår till 26,3 procent (25,6 procent). Den förhållandevis låga soliditeten beror på att flera bolag med stor del av kommunkoncernens balansomslutning har låg soliditet. Kommunens soliditet uppgår till 64,4 procent, medan motsvarande siffra för bolagskoncernen Eksjö Stadshus AB är 9,0 procent. Redovisningsprinciper Eksjö Fordonsutbildning AB och ITolv AB redovisas som intresseföretag i bolagskoncernen Eksjö Stadshus AB. I kommunkoncernens sammanställda redovisning ingår inte Eksjö Fordonsutbildning AB och ITolv AB med hänvisning till rekommendation från RKR (Rådet för kommunal redovisning) 8.2 Sammanställda räkenskaper c) som anger att företag där kommunens andel av omsättning och omslutning är mindre än 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag kan undantas från den sammanställda redovisningen. Koncernresultaträkning (mnkr) Kommunen Kommunen Koncernen Koncernen 2013 2012 2013 2012 (Noter avser koncernen) Not Verksamhetens intäkter 1 262,0 267,5 533,1 536,8 Verksamhetens kostnader 2-1 078,6-1 049,0-1 252,7-1 212,9 Avskrivningar 3-15,2-14,4-74,2-71,2 Återbetalda AFA-premier 16,9 17,9 16,9 17,9 Verksamhetens nettokostnader -815,0-778,1-776,9-729,5 Skatteintäkter 4 678,9 637,6 678,9 637,6 Utjämning 5 147,7 137,6 147,7 137,6 Finansiella intäkter 6 7,8 9,9 3,2 10,1 Finansiella kostnader 7-0,9-0,2-28,1-28,4 Resultat efter finansiella poster 18,5 7,0 24,8 27,5 Extraordinära poster 0,0 0,0 0,0 0,0 Skattekostnader 8 0,0 0,0 1,5-0,8 Årets resultat 9 18,5 7,0 26,3 26,6 7
Kassaflödesanalys koncernen (mnkr) Koncernen Koncernen 2013 2012 Den löpande verksamheten Årets resultat 26,3 26,6 Avskrivningar och nedskrivningar 74,1 71,2 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Kostnadsförd avsättning - Pensioner 0,1 1,3 Kostnadsförd avsättning - Skatter -1,7-0,1 Övriga poster -11,7-12,8 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 87,1 86,2 Ökning(-) minskning(+) förråd 6,5 0,7 Ökning(-) minskning(+) av kortfristiga fordringar 13,1-43,9 Ökning(+) minskning(-) av kortfristiga skulder -29,7 89,9 Medel från den löpande verksamheten 77,0 132,9 Investeringsverksamhet Förvärv av materiella anläggningstillgångar -123,0-156,8 Försäljning av materialla anläggningstillgångar 25,3 1,2 Förvärv av finansiella anläggningstillgångar -18,2-1,0 Försäljning av fi nansiella anläggningstillgångar 0,0 2,4 Medel från investeringsverksamhet -115,9-154,2 Finansieringsverksamheten Upptagning lån/avbetalning lån netto 61,3 49,3 Ökning(-)/minskning(+) långfristiga fordringar 0,0 1,8 Medel från finansieringsverksamheten 61,3 51,1 Årets kassaflöde 22,4 29,8 Likvida medel vid årets början 58,2 28,4 Likvida medel vid årets slut 80,6 58,2 8
Koncernbalansräkning (mnkr) Kommunen Kommunen Koncernen Koncernen 2013 2012 2013 2012 Noter avser koncernen Tillgångar Not Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar - Mark, byggnader och tekniska anläggningar 10 213,3 205,9 1 341,5 1 284,0 - Maskiner och inventarier 11 43,5 43,2 76,2 74,2 - Pågående anläggningar 12 0,0 0,0 26,5 50,7 Finansiella anläggningstillgångar - Värdepapper, andelar, bostadsrätter 13 19,3 17,2 36,8 18,6 - Långfristiga fordringar 14 112,7 117,7 5,0 5,0 Summa anläggningstillgångar 388,8 384,0 1 486,1 1 432,5 Omsättningstillgångar Förråd/exploateringsfastigheter 0,5 0,5 3,4 9,8 Kortfristiga fordringar 15 104,1 107,7 156,0 169,1 Kassa och bank 56,6 54,9 80,6 58,2 Summa omsättningstillgångar 161,3 163,2 240,0 237,1 Summa tillgångar 550,1 547,2 1 726,0 1 669,6 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital 16 - Ingående eget kapital 335,9 328,9 428,2 401,6 - Årets resultat 18,5 7,0 26,3 26,6 Summa eget kapital 354,4 335,9 454,5 428,2 Avsättningar 17 11,9 11,8 32,1 33,6 Skulder Långfristiga skulder 18 0,0 0,0 919,6 858,3 Kortfristiga skulder 19 183,7 199,6 319,8 349,6 Summa skulder 183,7 199,6 1 239,4 1 207,8 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 550,1 547,2 1 726,0 1 669,6 64,4% 61,4% 26,3% 25,6% Panter och ansvarsförbindelser Borgensförbindelser 887 838 887 838 Pensionsförpliktelser 465 459 465 459 Ställda säkerheter 14 14 14 14 9
Nothänvisningar koncernen (tkr) 2013 2012 Not 1 Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter enligt redovisningen 533,1 536,8 varav Energi, vatten och miljö 163,0 158,2 Fastighetsförvaltning 141,9 136,7 Vård och omsorgsavgifter (exkl hyra särskilt boende) 5,2 3,9 Barnomsorgsavgifter 10,6 10,2 Driftbidrag från staten 38,8 49,9 Ersättning från försäkringskassan (intäkter LASS*) 83,3 78,3 Övrigt 90,3 99,6 Summa 533,1 536,8 * LASS = Lagen om assistansersättning, betalas ut av försäkringskassan till assistansutföraren. Intäkten för de 20 första timmarna per vecka ska betalas tillbaka, vilket generar en kostnad som specifi ceras under not 2. Not 2 Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader enligt redovisning -1 252,7-1 212,9 Summa -1 252,7-1 212,9 Not 3 Avskrivningar Fastigheter och anläggningar -59,4-58,2 Inventarier och maskiner -14,8-13,0 Summa -74,2-71,2 Not 4 Skatteintäkter Kommunalskatt 677,8 629,6 Slutavräkning* -3,6 7,5 Mellankommunal utjämning 4,7 0,5 Summa 678,9 637,6 *Avräkningsbelopp per invånare Slutavräkning föregående år (korrigering) 24 7 Preliminär avräkning innevarande år -244 451 Not 5 Generella statsbidrag m.m. Utjämningsbidrag inkomstutjämning 120,6 104,0 Utjämningsavgift kostnadsutjämning -7,6-4,2 LSS utjämningsbidrag 0,0 0,2 LSS utjämningsavgift -2,1 0,0 Regleringsbidrag 7,5 8,0 Kommunal fastighetsavgift 29,3 29,5 Summa 147,7 137,6 Not 6 Finansiella intäkter Räntor på likvida medel 0,9 1,7 Andelar i intresseföretag 1,2 8,4 Övriga fi nansiella intäkter 1,1 0,1 Summa 3,2 10,1 Not 7 Finansiella kostnader Räntor på lån -27,3-28,3 Ränta pensionskostnader -0,3-0,1 Ändrad kalkylränta -0,5 0,0 Summa -28,1-28,4 10
Nothänvisningar, koncernen (tkr) 2013 2012 Not 8 Skatt på årets resultat Aktuell skatt för året -0,5-0,4 Uppskjuten skatt 2,0-0,4 Summa 1,5-0,8 Not 9 Årets resultat Resultat före skatt 24,8 27,5 Skatt 1,5-0,8 Summa 26,3 26,6 Not 10 Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Ingående bokfört värde 907,3 853,9 Nyanskaffningar 91,4 121,6 Försäljning, avyttring -13,4-38,6 Årets avskrivning -31,5-29,6 Utgående bokfört värde 953,8 907,3 Fjärrvärmeanläggningar Ingående bokfört värde 261,4 265,1 Nyanskaffningar 36,1 14,6 Årets avskrivning -20,4-18,4 Utgående bokfört värde 277,1 261,4 Vatten- och avloppsanläggningar Ingående bokfört värde 86,7 75,6 Nyanskaffningar 0,8 15,5 Årets avskrivning -4,8-4,4 Utgående bokfört värde 82,7 86,7 Avfallsbehandlingsanläggningar Ingående bokfört värde 0,7 0,5 Nyanskaffningar 0,3 0,3 Försäljning, avyttring 0,0 0,0 Årets avskrivning -0,1-0,1 Utgående bokfört värde 0,9 0,7 Ledningsnät och andra tekniska anläggningar Ingående bokfört värde 28,0 28,6 Nyanskaffningar 1,7 2,1 Årets avskrivning -2,7-2,7 Utgående bokfört värde 27,0 28,0 Not 11 Maskiner, inventarier och verktyg Maskiner, inventarier och verktyg Ingående bokfört värde 74,2 79,2 Nyanskaffningar 16,9 15,3 Försäljning, avyttring 0,0-7,4 Årets avskrivning -14,9-13,0 Utgående bokfört värde 76,2 74,2 11
Nothänvisningar, koncernen (tkr) 2013 2012 Not 12 Pågående anläggningar Pågående nyanläggningar Ingående redovisat värde 50,7 63,3 Årets förändringar - Överfört till färdigställda materiella anläggningstillgångar -50,7-63,9 - Under året nedlagda kostnader 26,5 51,3 Utgående redovisat värde 26,5 50,7 Not 13 Värdepapper, andelar, bostadsrätter Andelar i intresseföretag 15,9 15,1 Andra långfristiga värdepappersinnehav 20,9 3,5 Utgående redovisat värde 36,8 18,6 Not 14 Långfristiga fordringar Förlagslån Kommuninvest 3,2 3,2 Övriga långfristiga fordringar 1,8 1,8 Utgående redovisat värde 5,0 5,0 Not 15 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 60,7 74,5 Övriga kortfristiga fordringar 14,9 43,7 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 80,4 51,0 Utgående redovisat värde 156,0 169,1 Not 16 Eget kapital Bundet eget kapital Ingående bundna reserver 29,1 17,5 Förskjutning mellan bunda och fria reserver 4,8 11,6 Summa bundet eget kapital 33,9 29,1 Fritt eget kapital Ingående balanserat resultat 399,1 384,1 Förskjutning mellan bundna och fria reserver -4,8-11,6 Årets resultat 26,3 26,6 Summa fritt eget kapital 420,6 399,1 Utgående bokfört värde 454,5 428,2 Not 17 Avsättningar Pensioner och liknande förpliktelser 9,5 9,4 Uppskjutna skatter 19,5 21,2 Övriga avsättningar 3,0 3,0 Utgående redovisat värde 32,0 33,5 Not 18 Långfristiga skulder Skulder till banker och krediitinstitut 919,6 858,3 Utgående redovisat värde 919,6 858,3 Not 19 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 66,6 99,6 Skulder till banken 24,8 25,5 Övriga kortfristiga skulder 52,9 77,7 Uppluppna kostnader och förutbetalda intäkter 175,6 146,7 Utgående redovisat värde 319,9 349,6 12
Omvärld och framtid Ekonomisk utveckling Internationell konjunkturutveckling 2013 stärktes världsekonomin med en tillväxt i BNP på 3,0 procent (3,2 procent 2012). Även om BNPtillväxten var lägre än 2012 ser prognoserna ljusare ut framåt och SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) bedömer att BNP i världen växer med 3,9 procent 2014. I Europa har länderna olika förutsättningar och det bedöms ta lång tid innan läget stabiliserats. I USA har konjunkturförbättringen kommit längre, där tillväxten varit större och arbetslöshet har stabiliserats. Svensk ekonomi Första delen av 2013 utvecklades svensk ekonomi svagt. Efter sommaren ökade tillväxten och flera prognosmakare bedömer att utvecklingen fortsätter 2014. Förklaringen till de positiva tillväxtprognoserna är ökad export och ökade investeringar, både för näringsliv och offentliga verksamheter. BNP växte med 0,9 procent 2013 och SKL bedömer att tillväxten i BNP 2014 landar på 2,6 procent. En starkt bidragande faktor är att hushållen kommer att konsumera mera, nu har hushållen ett historiskt sett högt sparande. Kommunernas ekonomi Kommunerna redovisar totalt ett positivt resultat 2013. Preliminära prognoser visar ett överskott på 2,4 procent av skatteintäkter och bidrag. En stor del av överskottet beror på tillfälliga poster (återbetalning av AFA-premier). För 2014 finns inga beslut om mer återbetalning av AFA-premier eller andra större engångsintäkter. Kostnadstrycket förväntas öka inom kommunerna på grund av demografi och ökade krav på skola, vård och omsorg. SKL:s prognos är att till 2014 kommer kommunernas resultat mer än halveras och blir 1,0 procent av intäkterna från skatter och bidrag. Framåt ser också SKL att skattehöjningar totalt i kommunsektorn blir nödvändiga om statsbidragen inte räknas upp med kostnadsökningarna samtidigt som kostandstrycket ökar på grund av demografi och ökade krav på verksamheterna. Befolkning Den sista december 2013 uppgick Sveriges befolkning till 9 644 864 personer, vilket innebär en ökning med 88 971 personer jämfört med året innan. Folkökningen är den antalsmässigt största som uppmätts mellan Förvaltningsberättelse två enskilda år sedan 1946. Till följd av stor invandring från länder med oroligheter, bland annat Syrien och Somalia, var invandringen till Sverige under 2013 den högsta någonsin med 115 845 personer. Folkmängden minskade i 77 av Sveriges 290 kommuner under 2013. Resterande 213 kommuner ökade befolkningen I Eksjö kommun ökade folkmängden med 96 invånare till 16 464 invånare. Störst procentuella ökning i länet har Sävsjö kommun, följt av Jönköping, Habo och Eksjö kommuner. Det som framför allt förklarar ökningen för Eksjö kommuns del är det positiva flyttningsnettot på + 115 invånare Födelseöverskottet för 2013 är -19 invånare vilket är en förbättring jämfört med 2012 och dess -41. Under 2013 föddes 178 barn en ökning med 14 barn jämfört med år 2012. Bostadsmarknad Totalt finns det 8 280 lägenheter i kommunen, varav 44 procent i flerbostadshus och 56 procent i småhus. I kommunens bostadsföretag, Eksjöbostäder AB, finns totalt 1 350 lägenheter. Antalet outhyrda lägenheter har under 2013 i genomsnitt uppgått till 3 lägenheter, vilket ger en uthyrningsgrad på 100 procent. Under 2013 har påbörjats eller uppförts 31 lägenheter i enbostadshus, varav 21 av dem har uppförts i centralorten. Inga lägenheter producerades i flerbostadshus under 2013 i kommunen. Eksjöbostäder planerar att uppföra ett 20-tal flerbostadslägenheter i kvarteret Lunden. Det finns lediga tomter för småhusbebyggelse vid bland annat norra delen av Talluddasjön, Prästhagen inom centralorten, samt i de flesta övriga orter i kommunen. Arbetsmarknad De största arbetsplatserna inom Eksjö kommun återfinns inom den offentliga sektorn, där Höglandssjukhuset, Eksjö Garnison och Eksjö kommun har de flesta anställda. En mycket stor del av kommunens omfattande pendling riktar sig just till dessa arbetsställen och branscher. Pendling sker också i viss omfattning till främst trä- och verkstadsindustri. Eksjö kommun har under många år haft en större inpendling än utpendling. Inpendlingsöverskottet uppgår i snitt till cirka 1 300 den gångna femårsperioden. Pendlingsutbytet sker i första hand inom Höglandet och där Nässjö och Vetlanda kommuner svarar för den största inpendlingen. Kvinnor som arbetar inom vård och omsorg står för merparten av inpendlingen. 13
Ekonomisk översikt och analys Årets resultat Eksjö kommuns resultat för 2013 ger ett överskott med 18,5 mnkr. Överskottet är 2,1 mnkr högre än det budgeterade resultatet på 16,4 mnkr. Fig 1 Årets resultat 2009-2013, mnkr Förvaltningen/sektorerna har bedrivit verksamhet över sina budgetanslag. Verksamheten har kostat netto 816,2 mnkr, vilket är 22,9 mnkr mer än budgeterat varav 3,9 mnkr är beviljade åtgärder finansierade med AFA-medel. Sektorernas överskidande vägs upp framförallt av återbetalda premier från AFA (16,9 mnkr) men också bättre utfall på skatteintäkter och utjämningsbidrag. Årets resultat motsvarar 2,2 procent av skatteintäkter och bidrag, vilket är något högre än det resultatmål på 2,0 procent som budgeterades för 2013. Fig 2 Årets resultat i procent av skatteintäkter och bidrag 2009-2013, mnkr Årets resultat i mnkr visas för de senaste fem åren i figur 1 och resultatuppfyllelsen i procent av skatteintäkter och bidrag visas i figur 2. I genomsnitt under femårsperioden har resultatet motsvarat 1,7 procent av skatteintäkter och bidrag. Nettokostnaderna och skatteintäkterna För att god ekonomisk hushållning ska upprätthållas krävs att utvecklingen av nettokostnaden är i balans med utvecklingen av skatteintäkter och utjämningsbidrag över tiden. Hur denna utveckling sett ut de senaste 5 åren illustreras i figur 3. 2013 ökade nettokostnaden med 4,7 procent och skatteintäkten med 6,6 procent. Men justeras nettokostnaden för AFA-medlen, som är en jämförelsestörande post, ökade nettokostnaden med 6,9 procent, vilket överskrider ökningen av skatteintäkten. Ökningen av nettokostnader och skatteintäkter mellan 2012 och 2013 är hög historiskt sett och beror på att kommunen övertagit verksamheten hemsjukvård från landstinget och också skatteväxlat för detta. Under den senaste femårsperioden har skatteintäkterna ökat mer än nettokostnaden, men justeras nettokostnaden för AFA-medlen, blir situationen den omvända, att nettokostnaderna Fig 3 Nettokostnads- och skatteintäktsutveckling 2009 2013 procent 6,9 2009 2010 2011 2012 2013 exkl AFA exkl AFA 2012 2013 14 Förvaltningsberättelse
ökat med mer än skatteintäkten. Det är nödvändigt att balansen mellan utvecklingen av kostnader och skatteintäkter fortsätter att vara i balans även utan AFA-medel för att inte riskera framtida minusresultat. Fig 4 Budgetavvikelse Budgetutfall Årets resultat uppgår till 18,5 mnkr vilket är 2,1 mnkr högre än det budgeterade resultatet. Verksamhetens nettokostnad uppvisar ett underskott mot budget med 2,4 mnkr. Förvaltningen/sektorerna redovisar ett underskott med 22,9 mnkr varav 3,9 mnkr är beviljade åtgärder finansierade med AFAmedel. Politisk verksamhet och kommunledningskontoret redovisar ett överskott mot budget, övriga redovisar underskott. Bland de negativa budgetavvikelserna är sociala sektorns avvikelse beloppsmässigt störst med 16,2 mnkr. För analys av verksamheternas resultat hänvisas till driftredovisningen sid 34 och verksamhetsberättelse sid 46-78. 2009 2010 2011 2012 2013 Fig 5 Nettoinvesteringar och avskrivningar 2009 2013, mnkr I figur 4 framgår de budgetavvikelser för såväl verksamheternas nettokostnad som det totala resultatet. Budgetföljsamheten har tidigare varit god, men de fyra senaste åren har det varit en negativ avvikelse. Den trenden behöver brytas för att kommunens ekonomi ska kunna utvecklas positivt. Investeringar och avskrivningar Nettoinvesteringarna 2013 har uppgått till 23,0 mnkr, vilket är i nivå med de senaste åren. De största investeringarna har skett i gator och vägar. Nettoinvesteringsvolymen under den senaste femårsperioden är i genomsnitt cirka 25 mnkr. Avskrivningarna ligger runt 13 15 mnkr per år. Av figur 5 framgår de årliga nettoinvesteringarna och avskrivningarna för åren 2009-2013. Självfinansiering av investeringar Den finansiella målsättningen att investeringarna ska självfinansieras till 100 procent har uppfyllts 2013. Av figur 6 framgår hur utvecklingen sett ut de senaste fem åren. Fig 6 Självfinansiering av investeringar 2009-2013, mnkr 2009 2010 2011 2012 2013 Kvarstående skatteintäkter när driften är betald, mnkr 38,8 25,2 23 22,4 33,9 Årets nettoinvesteringar, mnkr 24,7 26,4 26,3 23,4 23,0 Självfi nansieringsgrad av investeringar, % 157% 95% 87% 96% 147% Förvaltningsberättelse 15
Låneskuld Kommunen har inte någon låneskuld sedan 2009. Inom koncernen finns dock låneskuld. Soliditetsutveckling Fig 7 Soliditetsutveckling 2009 2013, % Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella styrka. Den anger hur stor del av de totala tillgångarna som finansierats med egna medel. Soliditetsmålet på kort sikt är att soliditeten årligen ska stärkas samt på lång sikt uppnå 80 procent. Vid bokslutet 2013 hade soliditeten ökat från 61,4 procent 2012 till 64,4 procent. Pensionsförmåner intjänade före 1998 (493 mnkr) redovisas utanför balansräkningen som en ansvarsförbindelse. Om även denna del tas med i soliditetsberäkningen blir soliditeten negativ, -25,2 procent (-23,4 procent 2012). Figur 7 visar soliditetens utveckling 2009 2013. Borgensåtagande Fig 8 Borgensåtagande 2009 2013 Kommunens borgensåtagande uppgick 2013-12-31 till 947 mnkr, se figur 8. All upplåning som verkställs i de kommunala bolagen sker medkommunal borgen som säkerhet. Borgensåtagandet har under året ökat med 60 mnkr. Ökningen utgör i huvudsak in ökad upplåning hos Eksjö Energi AB, AB Industribyggnader och Eksjö kommunfastigheter. Uppgift om storleken på borgensförbindelser för respektive bolag med mera, se not 19 på sidan 42. Risken för förluster som sammanhänger med kommunens borgen bedöms som liten. Under 2013 har inga förluster på grund av borgen förekommit. Pensionsåtagande och pensionskostnader Kommunens pensionsåtagande i form av ansvarsförbindelse uppgick vid årsskiftet till 493 mnkr. Denna post ingår inte i balansräkningen utan redovisas inom linjen. Utöver detta finns i balansräkningen en avsättning för pensioner på 9 mnkr. Ansvarsförbindelsen har under året ökat med 29 mnkr. Anledningen till ökningen är sänkning av diskonteringsräntan 16 Förvaltningsberättelse
som används för ansvarsförbindelser i kommunerna (RIPS). Pensionsförpliktelsen som redovisas som en ansvarsförbindelse i balansräkningen avser nuvarande och före detta kommunanställdas intjänade pensionsrätt före 1998. Avsättning i balansräkningen avser intjänad pensionsrätt under tiden 1998 2007 till den del som inte betalas ut som individuell del. Kommunens kostnader för pensioner uppgick 2013 till 56,3 mnkr, en ökning med 2,9 mnkr från föregående år, se figur 9. Känslighetsanalys Kommunens ekonomiska resultat påverkas av en mängd olika faktorer. I figur 10 beskrivs vilken inverkan några av dessa har, beräknat på 2012 års förutsättningar. Fig 9 Pensionskostnader, mnkr 2009 2010 2011 2012 2013 Löpande pensionsutbetalningar 16,8 17,3 18,3 19,7 20,5 Avgiftsbestämd ålderspension (individuell del) 24,6 25,6 26,2 27,8 31,1 Förmånsbestämd ålderspension (försäkringspremie) 5,4 5,2 4,6 5,9 4,7 46,8 48,1 49,1 53,4 56,3 I kostnaderna ingår särskild löneskatt med 24,26 procent Kommunens ekonomiska utveckling Årets resultat motsvarar drygt det budgeterade resultatet på 2 procent av skatteintäkter och bidrag. Sektorerna/förvaltningen har överskridit sina ramar vilket vägs upp främst av tillfälliga medel från AFA men också av större skatteintäkter och utjämningsbidrag än budgeterat. Det är positivt att budgeterat resultat och god ekonomisk hushållning uppnås men det är problematiskt för framtiden om verksamhetens utfall avviker stort från budgetramarna. För att kommunen ska ha en god ekonomisk utveckling krävs att ekonomiska ramar och ambitionsnivån i verksamheterna balanserar. Fig 10 Känslighetsanalys Löneökning med 1 % 6,9 mnkr Prisökning varor och tjänster 1 % 3,5 mnkr 10 heltidstjänster (21 200 kr/mån) 3,6 mnkr Förändrad utdebitering 10 öre 3,2 mnkr Förändrad befolkning 100 personer 4,5 mnkr Budgetöverskidande från sektorerna aviserades tidigt och prognoserna under året har stämt mycket väl med utfallet. Det finns ljusglimtar i prognoser över tillväxten i omvärlden som kan påverka skatteunderlaget positivt för kommunen framåt. 2013 ökade också befolkningen för tredje året i rad, vilket är positivt även för skatteintäkternas utveckling. Det är också positivt att kommunens budgeterade resultat för 2014 uppgår till 2 procent av skatteintäkter och bidrag, vilket är gränsen för god ekonomisk hushållning. Utmaningen är, att utan tillskott av AFA-medel, och med de behov och krav som finns på kommunens verksamheter också uppnå det resultatet i bokslutet 2014. Förvaltningsberättelse 17
Övergripande verksamhetsuppföljning Kommunens övergripande verksamhetsuppföljning har sedan fler år tillbaka skett med metoden balanserad styrning. De övergripande målen finns redovisade i kommunens vision 2020 och i de olika fullmäktigeprogrammen. I samband med att budgetdirektiv upprättas, görs en prioritering av de viktigaste målen för planperioden. Kommunstyrelsens styrkort fokuserar på fyra verksamhets-/affärsområden, nämligen: attraktivitet, utveckling och omsorg om barn och unga, utveckling och omsorg om vuxna, hållbar utveckling. Varje verksamhetsområde följs upp utifrån fyra olika perspektiv. Brukarperspektivet fokuserar på främst på kundnyttan. Processperspektivet tar sikte på att ha rationella och effektiva arbetsmetoder och processer. Medarbetarperspektivet lyfter fram kompetensförsörjning, rekrytering, värdegrund, ledarskapmedarbetarskap m.m. Resursperspektivet beskriver hur väl kommunen använder ekonomiska och andra resurser. Styrkortet har därmed två övergripande dimensioner, den ena dimension beskriver hur väl den kommunala verksamheten svarar mot respektive verksamhets-/ affärsområde. Den andra dimensionen beskriver hur väl den kommunala verksamheten fungerar utifrån ovan angivna perspektiv. Styrkortet är gemensamt för hela förvaltningen och ägs av kommunstyrelsen. Om utfallet avviker väsentlig i förhållande till målet ska handlingsplaner sättas in. Måluppfyllelsen redovisas i spridningsdiagram i form av en femgradig skala, där värdet fem avser full måluppfyllelse. Samtliga mål och deras senaste mätvärde med i förhållande till tidigare mätning finns redovisade i bilaga 1. Resultat av den övergripande verksamhetsuppföljningen På följande sidor redovisas måluppfyllelsen i spridningsdiagram för respektive verksamhetsområde. Måluppfyllelsen i förhållande till de fyra olika perspektiven finns redovisade i bilaga 2. 18 Övergripande verksamhetsuppföljning
Uppföljning av verksamhetsområdet attraktivitet De flesta målen inom verksamhetsområdet attraktivitet uppnås eller nästan uppnås. Bostadsproduktionen är fortfarande låg i förhållande till behov och mål. Kundnöjdheten avseende enkelhet och bra bemötande i kontakten med kommunen uppgår enligt senaste brukarundersökning till 98 procent vilket är bättre än det angivna målet om 90 procent kundnöjdhet. Besöksfrekvensen vid turistbyrån har gått ned med 10 000 besökande. En del av förklaringen är att kommunen avyttrat vandrarhemsverksamheten till den privata marknaden. Antalet besökare vid museet och biblioteken har också gått ner något medan de ökat vid simhallen. Verksamhetens sjukfrånvaro har förbättrats. Ramavtalstroheten är hög medan förtroendet för de ekonomiska styrprocesserna bland budgetansvariga minskat under 2013. Verksamheten klarar även budgetmålet om 0 procent i avvikelse och levererar ett överskott på 1,8 procent. Förbättringsområdet gäller främst produktionen av bostäder. Attraktivitet Förståelse för Övergripande verksamhetsuppföljning 19
Uppföljning av verksamhetsområdet utveckling och omsorg av barn och unga Utvecklingen av vårddygn på institutioner för unga är alltjämt hög. Under 2013 har 2 836 vårddygn på institutioner ianspråktagits. Motsvarande uppgift för året innan var 2 838 vårddygn. Resultat är en förklaring till den negativa budgetavvikelsen. Den sociala sektorn har inlett ett förändrat arbetssätt och satsar mer på specialinriktade insatser för de tyngsta individärendena, vilket är en av åtgärderna för att nå ett grönt resultat och därmed en ökad måluppfyllelse. Utvärderingen av öppenvårdsinsatserna för unga ska ske årligen och vid avslutad insats ska en utvärderingsenkät fyllas i. Av 240 ärenden har endast 21 st utvärderats. Däremot har målet om en snabb återkoppling kring öppenvårdsinsatserna förbättrats. Av 107 ärenden fick 97 svar inom 10 dagar vilken ger en måluppfyllelse om 91 procent. Kunskapsmålen inom skolan uppnås inte och resultatet har jämfört med 2012 försämrats ytterligare från 82,8 procent till 73,6 procent. Målsättningen om att 100 procent av eleverna ska uppnå godkänt i alla ämnen samt uppnå minst godkänt resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9 uppnås därmed inte. Lusten att lära och finna skolarbetet intressant har ökat även om skillnaderna är stora mellan årskurserna. I åk 5 anger 80,2 procent av eleverna att de känner lust att lära, medan 40,7 procent anger det i årskurs 8. Utvärderingen av öppenvårdsinsatserna för unga ska ske årligen och vid avslutad insats ska en utvärderingsenkät fyllas i. Av 240 ärenden har endast 21 st utvärderats. Däremot har målet om en snabb återkoppling kring öppenvårdsinsatserna förbättrats. Av 107 ärenden fick 97 svar inom 10 dagar vilken ger en måluppfyllelse om 91 procent. Den totala sjukfrånvaron inom verksamhetsområdet har minskat medan frisktalen försämrats. Förståelsen för ekonomiska samband och förtroendet för ekonomiska styrprocesser har ökat något under 2013. Men ramaavtalstroheten har minskat. Verksamhetsområdet ger ett underskott för det gångna räkenskapsåret. Förbättringsområdena gäller främst kunskapsmålen, lusten att lära, uppväxt och vård i trygg invand miljö samt att hålla budget. Utveckling och omsorg om barn och unga ansvar Förståelse för 20 Övergripande verksamhetsuppföljning