Betydelsen av innovationssystem. Utmaningar för samhället och för politiken. En fristående studie utarbetad på uppdrag av Näringsdepartementet

Titel: Betydelsen av innovationssystem. Utmaningar för samhället och för politiken. En fristående studie utarbetad på uppdrag av Näringsdepartementet och Utbildningsdepartementet Författare: Innovationspolitiska expertgruppen (IPE) Thomas Andersson, Ola Asplund & Magnus Henrekson Serie: VINNOVA Forum Innovationspolitik i Fokus VFI 2002:1 ISSN 1651-3541 ISBN 91-89588-68-1 Publicerad: Oktober 2002 Utgivare: VINNOVA Verket för Innovationssystem, Stockholm

Betydelsen av innovationssystem: utmaningar för samhället och för politiken * En fristående studie på uppdrag av Näringsdepartementet och Utbildningsdepartementet Innovationspolitiska Expertgruppen (IPE): Thomas Andersson Ola Asplund Magnus Henrekson * Författarna är ensamma ansvariga för eventuella felaktigheter eller brister i rapporten. Innehållet speglar inte nödvändigtvis uppdragsgivarnas uppfattningar. Vi tackar Philip Löf, ITPS, för databearbetning och deltagarna vid en workshop på Gällöfsta Herrgård den 26 27 mars 2002 samt Robin Douhan för värdefulla synpunkter.

Innovationspolitiska Expertgruppen (IPE) Thomas Andersson Ola Asplund Magnus Henrekson IKED, Stortorget 29, 211 34, Malmö Tel: 040 17 65 00, Fax: 040-17 65 01 E-post: thomas.andersson@iked.org Metall, Olof Palmes Gata 11, 105 52 Stockholm Tel: 08 786 82 45, Fax: 08 21 89 08 E-post: ola.asplund.fk@metall.se Handelshögskolan, Box 6501, 113 83 Stockholm Tel: 08 736 92 02, Fax: 08 31 32 07 E-post: magnus.henrekson@hhs.se Innovationspolitiska Expertgruppen (IPE) Produktion: VINNOVA Kommunikationspolicy Grafisk form: Göran Durgé Tryck: Elanders Gotab, 2002

Innehåll Förord...7 Om VINNOVAs skriftserie...9 1. Introduktion...11 2. Sveriges ställning...17 Box 1: Sammanfattning om Sveriges ställning...25 3. Kritiska utmaningar för Sverige...27 Ramvillkoren...28 Humankapital...30 Entreprenörskap...35 Tjänsteproduktion...42 Sociala skyddsnät/incitamentsstrukturer...45 Forskningen och länkarna i innovationssystemet...46 Offentlig sektor: vård-omsorg-medicin-mat-hälsa...54 Logistik, kommunikationer och regional utveckling...59 Udda viktiga områden: design och miljö...61 Globaliseringen: möjligheter och risker...64 Box 2: Sammanfattning om kritiska utmaningar för Sverige...70 4. Moderna styrsystem och politikens roll...71 Box 3: Sammanfattning om moderna styrsystem och politikens roll...85 Bilaga 1 Innovationspolitiska Expertgruppens prioriteringslista: Åtgärder för ett förbättrat innovationsklimat...87 Referenser...93 Författarna...102 Register...105

Förord LÅNGSIKTIG TILLVÄXT KRÄVER utvecklingskraft och förnyelse både i näringslivet och i den offentliga sektorn. Utvecklingskraft och förnyelse bygger i sin tur på den enskilda människans kunskap och hennes lust och förmåga att lösa problem, se nya möjligheter och att i samverkan med andra förverkliga sina idéer så att de kommer till nytta. Staten har en viktig roll när det gäller att utforma samhällets institutioner så att de, utifrån ett systemperspektiv, uppmuntrar kunskapsutveckling, innovativ verksamhet och entreprenörskap. För att använda den kunskap och kompetens som finns och för att frigöra och uppmuntra enskilda människors lust och förmåga måste också näringslivet, fackföreningsrörelsen och högskolan utveckla sina respektive roller och i större utsträckning än idag samverka för att utforma det ledarskap och de förutsättningar som krävs för att säkra Sveriges framtida utvecklings- och konkurrenskraft. Under våren har regeringen initierat en process för att utveckla en strategi för den svenska innovationspolitiken. Bland annat har Näringsdepartementet och Utbildningsdepartementet tillsammans samlat företrädare för näringslivet, fackföreningsrörelsen, högskolan och experter till samtal om villkoren för tillväxt och förnyelse. Den här skriften har tagits fram för att utgöra diskussionsunderlag till ett par av dessa möten. Författarna står själva för innehåll och slutsatser, men de breda problemkomplex som lyfts fram har stimulerat till intressanta samtal FÖRORD 7

om förnyelsekraftens betingelser, vilka områden som är relevanta att belysa och diskutera, vad som bör göras på kort respektive lång sikt och vilka roller olika aktörer har när det gäller utvecklingen inom skilda områden. Vi vill gärna uppmuntra till läsning av denna skrift och hoppas att den, såväl som kommande nummer i skriftserien, skall stimulera till fortsatt debatt och fruktbara diskussioner om tillväxt, utvecklingskraft och innovationspolitik! Stockholm i september 2002 Björn Rosengren Näringsminister Thomas Östros Utbildnings- och forskningsminister 8 BETYDELSEN AV INNOVATIONSSYSTEM

Om VINNOVAs skriftserie VINNOVAs uppgift är att främja hållbar tillväxt genom utveckling av effektiva innovationssystem och finansiering av behovsmotiverad forskning. Genom sitt arbete ska VINNOVA tydligt bidra till att Sverige utvecklas till ett ledande tillväxtland. I skriftserien VINNOVA Forum publiceras arbeten från fristående författare i frågor som berör verkets uppgifter. Innovationspolitiken, som är ett centralt område för VINNOVA, har en speciell delserie benämnd Innovationspolitik i Fokus. Här publiceras debattinlägg kring innovationspolitikens utformning. Det är mycket glädjande att vi nu kan inleda denna serie med ett spännande inlägg från Näringsdepartementets och Utbildningsdepartementets innovationspolitiska expertgrupp. Per Eriksson Generaldirektör VINNOVA VINNOVA 9

Kapitel 1 Introduktion SVERIGE ÄR I MÅNGA STYCKEN en ledande nation vad gäller insatser för framgång i kunskapsekonomin, men tillhör inte de länder som skördar de största vinsterna och fördelarna av den nya utvecklingen. Det finns anledning att tala om en svensk paradox mellan till synes stora investeringar (input) och tveksamma resultat (output), vilken reser angelägna frågor och är en utmaning för politiken och samhället. Under de senaste åren har en intensiv debatt uppstått internationellt kring tillväxtfrågorna i samband med den nya ekonomin. Föreställningar om att tillväxten allmänt skulle ha ökat eller konjunkturcykeln upphört har kommit på skam. Däremot kvarstår att betydande förändringar är på gång. Dessa inkluderar en tendens till mer utdragen högkonjunktur, vilket observerats främst i USA, med stark produktivitetstillväxt utan tecken på höjd inflation sent i cykeln och en arbetslöshetsnivå som sjunkit under vad som tidigare ansetts förenligt med prisstabilitet. Internationellt har trenden mot konvergens försvagats till förmån för divergens då länder med redan hög produktivitet utvecklas starkt, förutom USA även Irland, Nederländerna, Australien och några av de nordiska länderna. Parallellt ökar inkomstklyftorna inom de flesta länder. Vidare steg totalfaktorproduktiviteten (TFP) under 1990-talet i just de länder som redovisade ökad tillväxt på en redan hög produk- INTRODUKTION 11

250 Index 1990 = 100 200 Högteknologi 150 Medium-hög-teknologi Lågteknologi Medium-låg-teknologi 100 Total tillverkning 50 1990 91 92 93 94 95 96 97 98 99 Anm.: OECD-länder utom Tjeckien, Polen, Korea och Ungern. Källa: OECD. Figur 1: Trender i OECD:s handel med industriprodukter tivitetsnivå. 1 Framförallt ökar den ekonomiska betydelsen av produkter, branscher och aktiviteter som är relativt kunskapsintensiva, se t.ex. Figur 1. Detta talar för att utrymmet minskar för att bygga välstånd på basis av standardiserade produktionsmetoder och låga kostnader. Bland drivkrafterna bakom dessa förändringar återfinns en rad faktorer. Dessa inkluderar informations- och kommunikationsteknologin (IKT), och den därmed kraftigt ökade kapaciteten till utveckling, spridning och användning av kunskap. 2 Den så kallade Solowparadoxen, att datorerna syntes 1 Med TFP avses den del av tillväxten som inte kan tillskrivas de enskilda produktionsfaktorerna, såsom arbetskraft och kapital. TFP kan sägas spegla den övergripande effektivitet med vilken dessa brukas; den påverkas i regel starkt av ny teknik, organisationsförändringar och nya sätt att göra saker och ting. 2 IKT motsvarar här vad som på engelska avses med ICT information and communications technology, och har därför föredragits framför IT vilket på engelska används som förkortning för det smalare begreppet information technology. IKT har idag fått stor betydelse i många länder för ett spektrum av branscher, från hälso- och sjukvård till parti- och detaljhandel. Enligt Council of Economic Advisors (2002) fördubblade IKT i USA tillväxttakten i den underliggande produktivitetsökningstakten 1995 2001 jämfört med 1973 95. Se vidare Oliner och Sichel (2000) samt Jorgenson och Stiroh (2000), OECD (2001a och 2001b) samt Colecchia och Schreyer (2001) för ytterligare underbyggnad. Skeptiker, såsom Gordon (2000), ifrågasätter omfattningen och uthålligheten av effekterna. 12 BETYDELSEN AV INNOVATIONSSYSTEM

1973 1995 1995 2001 Förändring i %-enheter Arbetsproduktivitetstillväxt 1,39 2,60 1,21 Konjunkturella effekter 0,02 0,46 0,48 Underliggande arbetsproduktivitetstillväxt 1,37 3,07 1,70 Tillväxt i kapitalanvändning 0,72 1,29 0,57 Förändring i arbetskraftens kompetens 0,27 0,31 0,04 Underliggande TFP-tillväxt 0,37 1,44 1,07 Anm: Tillväxt i arbetsproduktivitet definieras som förändring av förädlingsvärde mätt från inkomst- och produktionssidan minus förändring i arbetade timmar. Tillväxt i totalfaktorproduktivitet definieras som tillväxt i arbetsproduktivitet minus bidraget från tillväxt i kapitalanvändning per arbetad timma och förändring i arbetskraftens kompetens. Produktivitet för 2001 baseras på data för de första tre kvartalen 2001. Källa: Council of Economic Advisers (2002). Tabell 1: Genomsnittlig årlig tillväxt av arbets- och totalfaktorproduktivitet i USA för olika tidsperioder 1973 2001 (procent) överallt utom i produktivitetsstatistiken, har ersatts av flera belägg för tillväxteffekter. Förändringarnas storleksordning, med kraftigt ökade bidrag till tillväxten av högre arbetsproduktivitet och totalfaktorproduktivitet, framgår av Tabell 1. Stor variation föreligger dock mellan länder och branscher, och uppfattningarna varierar om effekternas uthållighet. En viktig aspekt är ökat konkurrenstryck, inte minst i USA, vilket förknippas med en kombination av IKT, avregleringarna under 1970- och 80-talen samt globaliseringen i form av alltmer omfattande, gränsöverskridande produkt- och resursflöden. Förutom IKT anses bioteknologi, nya material, nanoteknologi och grön teknologi få ökande kommersiell betydelse. Framgångsrik utveckling av nya produkter kräver ofta unik förmåga att koppla samman skilda vetenskapliga discipliner. Samtidigt är andra inslag centrala för många innovationer, såsom förändrad design eller organisation. Exempel är distributionskoncept som IKEA och Wal-Mart eller innovationer i byggteknik som sänker boendekostnaderna. I ljuset av dessa trender, jämte de utmaningar som reses av demografiska förändringar och behovet att bygga en tillväxt som är uthållig för samhälle och miljö, reflekterar och omprövar både företag och regeringar världen över idag intensivt sina tillväxtstrategier. Även om traditionella produktionsfaktorer är fortsatt betydelsefulla står nu den innovativa kapaciteten i cen- INTRODUKTION 13

trum. Denna återfaller i sin tur på mjuka tillgångar 3 och en rad underliggande förhållanden strukturer, spelregler, incitament och attityder vilka påverkas från många håll. Influenserna beror kritiskt av samspelet genom konkurrens såväl som samarbete mellan skilda aktörer. Det är den sammantagna effekten som räknas, och innovationsprocessen består i ett dynamiskt förlopp som tycks löpa allt snabbare och med alltmer vittomfattande förgreningar över traditionella sektoriella och geografiska skiljelinjer. Detta understryker vikten av ett systemperspektiv. Givna bästa lösningar finns inte, men många samhällen är nu inne i en lärandeprocess av vad som kan och bör göras för att främja innovationer och konkurrenskraft. Trots en hel del tidig forskning på området (Dahmén, 1950; Eliasson m.fl., 1990; Lundwall, 1992; Edquist och Lundwall, 1993) har diskussionen i Sverige hittills handlat mer om teknologi än innovationer, makroekonomi snarare än strukturfrågor, företag snarare än företagande, utbildning snarare än lärande, fördelning snarare än tillväxt. Och politiken är ännu inte organiserad för att på allvar bejaka innovationer brett i samhället. Likväl ligger Sverige av allt att döma mycket väl till i flera viktiga avseenden. Det är plausibelt att vi skulle ha förutsättningar för högre tillväxt och välstånd med bättre organisation och samverkan på området. Liksom andra länder präglas Sverige av speciella förutsättningar, t.ex. vad gäller industri-, företags- och institutionsstrukturen. En svensk innovationspolitik måste formuleras i ljuset av våra specifika fundamenta, men utan att dessa görs till en ursäkt att avvisa jämförelser med andra länder, sänka ribban för våra ambitioner, eller avhålla oss från utbyte och lärande med andra länder. Slutligen måste politikens grundpelare vara relevanta från ett samhällsperspektiv, dvs. för samtliga de aktörsgrupper vars medverkan är en förutsättning för ett dynamiskt innovationssystem. Den här rapporten, framtagen av Innovationspolitiska Expertgruppen (IPE), syftar till att vara startskottet för ett 3 T.ex. FoU, kompetens, goodwill, eller organisation. Se vidare http://www.ll-a.fr/intangibles/overview.htm. 14 BETYDELSEN AV INNOVATIONSSYSTEM

arbete och en process som ska kunna leda till en sådan samling kring innovationer och konkurrenskraft. Utan möjlighet att redovisa alla sammanhang med vetenskaplig precision söker den sammanfatta en rad observationer, strukturera arbetsfältet och resa centrala frågor. Ambitionen har varit att lägga grunden för en öppen, konstruktiv diskussion och samverkan mellan politiker, näringsföreträdare, fackliga representanter, forskare, samhällsdebattörer och andra vars aktiva bidrag är av största betydelse för förbättrade förhållanden på området. Detta har också skett inom ramen för projektet, vilket går under namnet Samverkan för Innovationskraft 2002. Ett antal expertseminarier och policymöten har ägt rum med mycket kvalificerad medverkan av ett brett spektrum aktörer. Initiativ till konkreta insatser har också tagits av såväl regeringen som näringslivet, arbetstagarorganisationer och andra aktörer. De diskussioner som ägt rum har beaktats i rapporten, men relaterade policyåtgärder redovisas i andra sammanhang. 4 Däremot presenteras i bilaga 1, s. 87, en lista på områden vi menar måste prioriteras och åtgärdas i en framgångsrik politik för ett stärkt innovationssystem i Sverige. Inom flera av dessa synes vägen kantad av svårigheter. Om Sverige väljer att på allvar försöka vända de senaste decenniernas trend krävs emellertid en viljeansträngning för att genom ett helhetsgrepp ta itu med de underliggande problemen. Innovationsförmåga och tillväxt måste ges högre prioritet över hela linjen, så att förbättringar blir möjliga också där politiska låsningar idag föreligger. Kapitel 2 beaktar den specifika svenska situationen, och i synnerhet den svenska paradoxen med mycket omfattande investeringar i kunskapssamhället men med otillfredsställande resultat. Därefter studeras närmare i kapitel 3 utmaningar för svenskt vidkommande. I kapitel 4 behandlas politikens roll och vad som krävs för att skapa ändamålsenliga styrsystem inom den innovationspolitiska agendan. 4 Bland de möten som ägt rum kan nämnas regeringens expertseminarium på Gällöfsta Herrgård den 26 27 mars 2002, samt policysymposierna på Villa Brevik den 11 april och den 11 juni 2002. Några av de initiativ regeringen tagit inom ramen för processen presenterades av utbildningsministern och näringsministern i en gemensam debattartikel i Svenska Dagbladet, fredagen den 12 juli 2002. INTRODUKTION 15

Kapitel 2 Sveriges ställning SVERIGE HAR I DECENNIER uppvisat en svag ekonomisk tillväxt. Som illustreras av Figur 2 har BNP per capita utvecklats klart sämre än i EU, USA och OECD som helhet. Följden är, som framgår av den horisontella axeln i Figur 3, att BNP per capita ligger ca 50 procent högre i USA än i Sverige, och att även de mest produktiva europeiska länderna ligger 30 procent högre. 5 Den vertikala axeln visar att gapet krymper något om BNP räknas per arbetad timme, men också i det fallet ligger Sverige långt ifrån europatoppen. Den tillbakagång som ägt rum förklaras till en del av utvecklingen vad gäller arbetskraft och kapital. En fallande investeringskvot tillsammans med kraftigt ökad arbetslöshet accentuerade den svaga trenden för BNP per capita i början av 1990- talet. Samtidigt bidrog en expanderande tjänstesektor, och i synnerhet den stora offentliga sektorn, till en svag produktivitetsökning överlag. Inom privat näringsliv skedde en återhämtning från mitten av 1990-talet. Under de följande åren ökade produktiviteten liksom sysselsättningen och nyföreta- 5 Som brukligt är avser jämförelsen köpkraftskorrigerad BNP. Medan siffrorna kan variera något mellan OECD-studier bygger denna på OECD:s tillväxtprojekt 1999 2001, vilket utgör det hittills mest ambitiösa försöket till jämförbara beräkningar. Enligt dessa, illustrerade i Figur 2, skiljde 47 procent mellan USA och Sverige år 1999. SVERIGES STÄLLNING 17

gandet. Därtill steg TFP markant. Trendbrottet berodde till att börja med dels på utslagning av företag med kostnadsnackdelar, dels på omfattande rationaliseringar i andra företag. Krisen innebar att vart fjärde till vart tredje industrijobb på kort tid slogs ut samtidigt som den kvarvarande industrin blev väsentligt effektivare. Mot slutet av 1990-talet expanderade den privata sysselsättningen, och nyföretagandet ökade. Styrkan och uthålligheten i denna comeback är emellertid osäker, och Sverige ser nu återigen ut att tappa i köpkraft jämfört med andra länder (OECD, 2001e; OECD, 2002a). Enligt traditionella förväntningar om konvergens som en central drivkraft för tillväxten kan det uppfattas som naturligt att Sverige länge ett av världens rikaste länder numera uppvisar låga tillväxtsiffror. Att även de flesta länderna i vår närhet vilka tenderar att utgöra viktiga exportmarknader befunnit sig i en likartad situation har ytterligare gett intryck av ett hopplöst fall. Sådana argument missar emellertid målet 200 190 180 170 160 150 140 130 120 110 100 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 Källa: OECD. USA EU 15 OECD Total SVERIGE Figur 2: Långsiktig BNP-utveckling Grunddata är BNP per capita till 1995 års priser och växelkurs (US-dollar) 18 BETYDELSEN AV INNOVATIONSSYSTEM

BNP per arbetad timme (Sverige = 100) 140 130 120 110 100 90 80 70 60 50 40 Mexico Grekland Ungern Tjeckien Belgien Italien Norge Nederländerna USA Frankrike (1) Irland Tyskland Danmark EU Schweiz (2) Österrike Storbritannien OECD Kanada Finland Australien Sverige Japan Spanien Island (2) Portugal Korea Nya Zeeland (2) 30 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 120 130 140 150 160 BNP per capita (Sverige = 100) Källa: OECD. Figur 3: BNP per capita och BNP per arbetad timme, 1999 av flera skäl: 1) Inslaget av konvergens mellan länders tillväxttakt har försvagats; 2) En jämförelse över tiden med OECDsnittet försvåras av att nya länder på en relativt låg inkomstnivå tillkommit på senare år, men om jämförelsen begränsas till de rikare OECD-länderna har Sverige nu under lång tid legat under snittet; 6 3) Flera av grannländerna tillhör idag de mer framgångsrika i OECD, och därtill har vi i Baltikum och nordvästra Ryssland några av de för närvarande mest dynamiska tillväxtekonomierna. Sverige intar en styrkeposition inom vad som nu framstår som strategiskt viktiga områden, dvs. faktorer av till synes central betydelse för kunskapssamhället. Som framgår av Figur 4 har Sverige under senare år uppvisat högst Forskning och Utveckling (FoU) som andel av BNP. Insatsen FoU i privat sektor i förhållande till förädlingsvärdet är likaledes högre än i andra länder, liksom det offentliga stödet till FoU vid univer- 6 Se Henrekson (2001) för en detaljerad genomgång av Sveriges inkomstutveckling sedan 1950 relativt snittet för de rika OECD-länderna (identifierade enligt en s.k. klusteranalys). SVERIGES STÄLLNING 19

Sverige Danmark Finland Island Norge EU Belgien (1998) Frankrike Tyskland Irland (1997) Italien Nederländerna Polen Spanien Schweiz (1996) Storbritannien OECD Australien (1998) Kanada Japan USA 0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5 Källa: OECD, MSTI databas, maj 2001. Figur 4: FoU-intensiteten i näringslivet, OECD-länderna 1999 eller senast tillgängliga år (andel av BNP i procent) siteten relativt ekonomins storlek. Sverige tillhör de ledande inom nya patent och de tre till fem främsta i antalet forskare per invånare eller vad gäller vetenskapliga artiklar i förhållande till BNP per capita. Inom IKT räknas Sverige till länderna med den största andelen Internetanvändare, och mobiltelefontätheten är bland de högsta i världen. Preliminära försök att väga samman indikatorer beträffande innovationer och IKT tenderar att placera Sverige främst inom båda dessa områden. 7 I andra avseenden återfinns Sverige på en mindre framträdande position. På flera produktmarknader föreligger svag konkurrens. 8 Medan Sverige fram till 1970-talet åstadkom en 7 Se OECD (2001c) eller Kommissionen (2001a) för nyligen genomförd benchmarking av input. 8 Braunerhjelm m.fl. (2002) uppskattar att endast 32 procent av de svenska hushållens konsumtion år 1999 skedde på marknader som var konkurrensutsatta. Motsvarande i EU som helhet var 45 procent. 20 BETYDELSEN AV INNOVATIONSSYSTEM

stark uppgradering av utbildningsnivån, och trots den stora andelen av befolkningen i arbetsför ålder som befinner sig i utbildning av något slag, uppvisar Sverige brister i kompetenshänseende. Detta gäller bl.a. andelen med högskoleutbildning, anpassningen till förändrade kunskapsbehov, samt utbildningsnivån i näringslivet. Vad beträffar offentliga investeringar satsas i internationell jämförelse relativt lite i s.k. industriforskningsinstitut. Det ska vidare noteras att de geografiska skillnaderna är betydande, även om kunskapssamhället synes vara på frammarsch i mer eller mindre hela landet, med snabb och vitt spridd utveckling vad gäller introduktionen av ny teknik samt ökad öppenhet i form av handel och investeringar. Att svåra utmaningar kvarstår för många regioner beror inte primärt på det geografiska läget avstånd får genom IKT minskad betydelse inom många verksamheter. Län som saknar större städer, och som har en underdimensionerad privat sektor, synes i allmänhet möta de största problemen (Svensk Handel, 2002). Faktum kvarstår dock att Sverige satsar stora resurser i kunskapsekonomin, kanske större än något annat land. Det ligger nära till hands, inte minst att döma av TFP-uppgången, att styrkepositionen i detta avseende bidrog till uppsvinget i slutet av 1990-talet. Jämfört med den ansenliga resursinsatsen framstår resultaten i form av produktivitet och inkomstutveckling likväl som mindre övertygande. En observation i sammanhanget gäller specialiseringen i den internationella handeln gentemot omvärlden. NUTEK (1997) fann att Sverige utvecklades mot att konkurrera mer på basis av pris snarare än kvalitet under perioden 1980 till 1993. Lundberg (2000) konstaterar en försvagning i exportens humankapitalinnehåll relativt importens under 1980- och 1990-talen som helhet. Att kräftgången fått reella återverkningar på levnadsstandarden avspeglar sig inom flera mjuka områden, såsom förtidspensionering och vissa hälsoindikatorer, kvaliteten och tillgången på sjukvårdstjänster, bostadsinvesteringar, etc. Samtidigt har den hittills relativt jämna inkomstfördelningen vidgats under senare år, huvudsakligen till följd av ökade inkomster i toppen av skalan. Vid en jämförelse av input och output, samt i analysen av vad som kan och bör utföras bättre, kan man samtidigt inte SVERIGES STÄLLNING 21

göra internationella jämförelser rakt av. Detta gäller på alla områden men är inte minst viktigt i fråga om förutsättningarna för innovationer. Begreppet innovationssystem har myntats för att fånga betydelsen av samverkan mellan en rad förhållanden, av vilka många är specifika för det enskilda landet. 9 Några av de särskilda nationella förutsättningarna för svenskt vidkommande är: Marknadens storlek: Den nationella marknaden är av medelstorlek inom OECD. På ett antal områden är dock ekonomi och regelverk nu nära integrerat med övriga EU (och i vissa fall med de nordiska länderna) vilket i de fallen gör Sverige till en del av en betydligt större marknad; Geografi och klimat: I synnerhet glesbygdsregionerna i norra delen av landet erfar nackdelar vad avser transportkostnader och leveranstider relativt de folkrika central- och västeuropeiska marknaderna. I vissa avseenden har Sverige dragit fördel av vårt speciella klimat, t.ex. när det gäller att utveckla produkter med goda vinteregenskaper; Industristrukturen: Sverige har ett starkt inslag av kapitalintensiv basindustri, vilken väger tungt i produktspecialiseringen gentemot de europeiska marknaderna. En stor del av verkstadsindustrin är orienterad mot den råvaruproducerande industrins behov när det gäller maskiner och annan utrustning. Under 1990-talet skedde en förskjutning mot en mer högteknologisk profil, vilken var starkast i Stockholm och universitetsregionerna men synlig också i andra delar av landet. Denna fick stort genomslag i vårt interkontinentala handelsutbyte. Figur 5 visar att Sverige idag rankas tämligen högt vad gäller den kunskapsintensiva industrins andel av ekonomin (vänstra kolumnen), och något lägre för motsvarande tjänster (högra kolumnen); Offentliga sektorn: Sverige har den största offentliga sektorn av alla länder, med det högsta sammantagna skattetrycket. Den är en relativt liten ägare av industriell verksamhet, men 9 Begreppet kan vara av relevans på såväl nationell som lokal, regional eller global nivå, och omfatta olika typer av innovationer såsom process- och produktinnovationer. Se t.ex. Freeman (1987), Lundwall (1992) och Edquist (1997). 22 BETYDELSEN AV INNOVATIONSSYSTEM

Hög- och mellanteknologisk industri Kunskapsintensiva marknadstjänster 18 16 14 12 10 8 Hög- + mellanteknologisk industri Högteknologisk industri Källa: OECD (2001c). 6 4 2 Irland (1997) Schweiz Korea USA Tyskland Storbritannien Schweiz Nederländerna Japan Ungern Tyskland Sverige Frankrike Finland OECD Tjeckien (1997) EU OECD Österrike USA Italien EU Ungern Belgien Mexiko Sverige Storbritannien Danmark Slovakien Japan Frankrike (1996) Nya Zeeland Österrike (1997) Kanada Kanada (1997) Korea Italien Danmark Spanien Spanien (1997) Tjeckien Nederländerna Slovakien Australien Finland Portugal (1997) (1997) Island Nya Zeeland (1996) (1997) Norge Norge (1997) Mexiko Grekland Island (1997) Grekland 0 % 0 5 10 15 20 25 Post och telekommunikationer Finans och försäkring Företagstjänster Figur 5: Andelen av BNP i kunskapsintensiv industri- och tjänsteproduktion, 1998 via offentlig produktion och/eller regleringar har den ett dominerande inflytande över områden såsom bygg- och bostadssektor, hälso- och sjukvård, utbildning och barnomsorg. Offentliga stödet till FoU: Sverige har en internationellt sett stark universitetsforskning (mätt t.ex. i publicerade vetenskapliga artiklar). Det offentliga stödet till FoU ligger på en relativt hög nivå men har tvärtemot trenden i de flesta andra länder varit minskande under senare år. Det offentliga stödet är koncentrerat till forskning vid universiteten samtidigt som institutsektorn, och den behovsmotiverade forskningen, är relativt liten; SVERIGES STÄLLNING 23

Storföretagens dominans: Storföretag etablerade sedan lång tid tillbaka väger tungt i svensk ekonomi, som i synnerhet har underskott på medelstora företag och snabbväxande småföretag. FoU i det privata näringslivet är koncentrerat till storföretagen, och i realiteten ett fåtal koncerner vars produktion och ägande idag internationaliserats i hög grad. Det faktum att dessa koncerner fortfarande har merparten av sin FoU i Sverige är en viktig orsak till vår exceptionellt höga FoU-intensitet. Storföretagen söker kompetens var helst den kan finnas och har en potential att fungera som teknikbroar mellan kunskapscentra ute i världen och i Sverige. Under senare hälften av 1990-talet etablerades och expanderade fler nya företag, inklusive teknologibaserade småföretag; Gränsöverskridande investeringar: Sverige har sedan lång tid tillhört länderna med de förhållandevis största utgående direktinvesteringarna, samtidigt som regleringar starkt begränsade det utländska ägandet av svenska företag fram till liberaliseringen i slutet av 1980-talet. Efter det att Sverige äntrade vägen mot medlemskap i EU har in- och utgående investeringar i stort sett varit i balans. Under de senaste åren har emellertid kontrollen av tidigare svenskbaserade storföretag i snabb takt förflyttats till utlandet; Strukturomvandlingen: Mätt på branschnivå synes denna ligga varken högt eller lågt jämfört med andra länder (Lundberg, 2000); Liten tjänstesektor: Den privata tjänstesektorn är liten i jämförelse med övriga OECD-länder (SOU 1997:17). Detta gäller framförallt delsektorer såsom parti- och detaljhandel, hotell och restaurang samt övriga privata tjänster där sysselsättningsandelen är ungefär hälften så stor som genomsnittet för OECD-länderna; Social kultur. Sverige har en tradition av relativt måttliga sociala skillnader och begränsad lönespridning. Samarbetet mellan arbetsmarknadens parter har länge varit mer långtgående än i flertalet andra länder. I den utlandskonkurrerande sektorn har detta samarbete sannolikt underlättat teknisk utveckling, rationaliseringar och strukturomvandling; 24 BETYDELSEN AV INNOVATIONSSYSTEM

Öppenhet: På många sätt är Sverige ett öppet land vad gäller transparens och avsaknad av korruption i myndighetsutövningen. Samtidigt saknas i hög grad ett utbyte mellan olika sektorer. Förhållandevis få människor väljer exempelvis att byta mellan offentlig och privat anställning, eller mellan forskning och näringsverksamhet. Box 1: Sammanfattning om Sveriges ställning Sverige tillhör de länder som investerar mest i den kunskapsbaserade ekonomin men inte dem som får ut de största vinsterna. Tvärtom har Sverige förlorat kraftigt i ekonomiskt välstånd under de senaste decennierna, även om en viss återhämtning ägde rum i slutet av 1990-talet. Att åtgärda denna svenska paradox är av stor betydelse för våra förutsättningar att stärka tillväxten och välfärden. SVERIGES STÄLLNING 25