Arbetsmarknadsutsikterna för år 2004

Ura 2003:9 ISSN 1401-0844 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2004 Bo Gustavsson Torbjörn Israelsson Tord Strannefors Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2004 Innehållsförteckning Sid Sammanfattning...2 Problemen på arbetsmarknaden...5 Uppföljning av tidigare prognoser...10 Internationell översikt...12 Finansiella marknader...17 Svensk ekonomi...18 Efterfrågan på arbetskraft...31 Sysselsättningen...37 Näringsgrenar...42 Jord- och skogsbruk, fiske...42 Industri...44 Byggnadsverksamhet...49 Privata tjänstesektorn...54 Offentliga tjänster...59 Utbudet av arbetskraft...66 Arbetslöshet...72 Undersysselsatta...77 Arbetsmarknadspolitiska program...79 Grupper av arbetslösa med behov av insatser...87 Regional utveckling...96

Sammanfattning Konjunkturen sakta på väg upp Den internationella konjunkturen är på väg att förstärkas. Det finns positiva tecken i konjunkturbilden både i USA och i Sydostasien och likaså i många europeiska länder, men fortfarande går utvecklingen trögt i några EU-länder. Den privata konsumtionen har ökat stadigt i många länder genom olika stimulanser samtidigt som vi ser en mera positiv utveckling på de finansiella marknaderna. Framtidstron i det privata näringslivet världen över är också större än tidigare. Återhämtningen ser dock ut att bli långsam och ligger väl i linje med vad vi skisserade i vårprognosen. Den svenska ekonomin har utvecklas hyggligt mot bakgrund av den svaga omvärldsutvecklingen. Den privata konsumtionen har ökat stadigt, mycket beroende på att de svenska konsumenterna haft en historiskt sett god inkomstutveckling. Vi bedömer att den ekonomiska tillväxten ökar år 2004 främst på grund av att den internationella konjunkturen förstärks. Den privata konsumtionen fortsätter också att växa men tillväxttakten stryps något av höjda skatter och avgifter inom den kommunala sektorn. Sammantaget bedömer vi att BNP stiger med 1,4 procent i år och med 1,9 procent nästa år. Sysselsättningen faller och arbetslösheten stiger Den långsamma uppgången i konjunkturen medför att efterfrågan på arbetskraft inte får någon rejäl skjuts uppåt under prognosperioden. Arbetsgivarna inom det privata näringslivet kommer under uppgången åtminstone inledningsvis att vara försiktiga med att nyanställa personal. Inom den kommunala sektorn försvagas arbetskraftsefterfrågan på grund av den försämrade ekonomiska situationen. Sysselsättningsläget och arbetslöshetssituationen kommer därigenom inte att förbättras nästa år utan det dröjer till år 2005 innan konjunkturförstärkningen får ett mer märkbart genomslag på arbetsmarknaden. Arbetslösheten bedöms uppgå till 4,8 procent år 2003 och stiga till 5,1 procent år 2004. Sammantaget kommer arbetslösheten plus antalet personer i arbetsmarknadspolitiska program (obalanstalet) att vid motsvarande tidpunkter nå 6,9 procent och 7,0 procent. Under innevarande år kommer sysselsättningen att minska med cirka 6 000 personer och under nästa år i något större omfattning eller med cirka 15 000 personer., vilket framgår av vår intervjuundersökning av närmare 11 000 arbetsställen inom det privata näringslivet samt intervjuer av nästan alla kommuner och landsting. Intervjuerna genomfördes av Arbetsförmedlingen i slutet av september och i början av oktober år 2003. 2

Arbetskraftsutbudet upphör att stiga En nyckelfaktor för att förutspå arbetslösheten är att träffa rätt i bedömningen av arbetskraftsutbudet. Arbetskraftens ökning har tryckt upp arbetslöshetsnivån med närmare en procentenhet det senaste året. En viktig anledning till ökningen av arbetskraftsutbudet är neddragningen av platser inom vuxenutbildningen, bl.a. upphörde Kunskapslyftet vid det senaste årsskiftet. Vidare minskade antalet personer i arbetsmarknadspolitiska program, vilket också bidrog till att öka arbetskraftsutbudet och arbetslösheten. Vår bedömning från i våras ligger väl i linje med utfallet under året och antalet personer i arbetskraften kommer att öka med 31 000. Å andra sidan har utflödet av arbetskraft till förtidspension varit stort under de senaste åren. Sedan början av 1999 har cirka 80 000 personer slagits ut från arbetskraften av denna anledning. En fortsatt utslagning av arbetskraft kan förväntas sänka arbetskraftsutbudet nästa år eftersom den för utbudet positiva utbildningseffekten har klingat av. Vi räknar med att cirka 4 000 färre återfinns i arbetskraften år 2004. Arbetsgivare tror nu på minskad sysselsättning Våra intervjuundersökningar visar på en svag utveckling på arbetsmarknaden under större delen av prognosperioden. Arbetsgivarna har jämfört med vårundersökningen dragit ner på förväntningarna rörande personalbehoven, och såväl det privata näringslivet som den kommunala sektorn anger att de kommer att ha färre anställda nästa år. Resultatet bekräftar vår bedömning i vårprognosen då vi räknade med en viss minskning av sysselsättningen både i år och nästa år trots att arbetsgivarna bedömde motsatsen. Vi går nu i fas med arbetsgivarna i våra bedömningar och stärks ytterligare i tron på vår framtidsbild. Tillgången på arbetskraft bedöms som god inom ett brett spektrum av branscher och yrken, och det föreligger ingen risk för att lönekostnaden ska driva upp inflationen de närmaste två åren. Industrikonjunkturen är långsamt på väg upp Under de senaste kvartalen har det funnits en underliggande optimism om att efterfrågan på industrins produkter ska ta fart men hittills har inte utfallet nått upp till de ställda förväntningarna. Industrins företrädare hyser dock en fortsatt optimism rörande orderingång och produktion de närmaste kvartalen. När det gäller efterfrågan på arbetskraft finns det inga omedelbara tecken på någon vändning. Arbetsgivarna bedömer att de kommer att minska antalet anställda ända fram till hösten 2004. Den bedömningen sammanfaller väl med att antalet varslade om uppsägning är fortsatt stort, och likaså finns heller inga tecken på att antalet rekryteringar ökar. Det har skett en kontinuerligt nedgång av industrisysselsatta de senaste tre åren med sammanlagt cirka 75 000 personer. Resultaten i vår intervjuundersökning antyder en ytterligare minskning på 5 000 personer nästa år. Rekryteringsläget är gott och få arbetsgivare 3

upplever brist på arbetskraft. Andelen arbetsgivare som anger brist är i nivå med talen under lågkonjunkturen i början av 1990-talet. Byggaktiviteten är lägre än väntat Byggarbetsgivarnas förväntningar inför år 2003 har inte tillnärmelsevis infriats. Årets utfall blir en stor besvikelse och förväntningarna inför de kommande kvartalen ser inte särskilt mycket bättre ut. Bostadsbyggandet har fastnat på en låg nivå och inom Stockholmsregionen har det minskat påtagligt. Orderingången bedöms som otillräcklig och många företag i vår undersökning anser att de måste dra ner på antalet anställda. Efter en viss successiv uppgång i sysselsättningen de senaste åren tvingas vi av denna anledning dämpa förväntningarna i vår bedömning och räknar med en viss nedgång i motsats till vad vi trodde i våras. Efterfrågan på bostäder är dock förhållandevis god och det låga byggandet blir ett växande bekymmer i allt fler regioner, något som kan äventyra både den regionala och den natonella ekonomiska tillväxten framöver. Tudelad utveckling inom privat tjänstesektor Konjunkturutvecklingen inom privata tjänstenäringar är just nu tudelad. De konsumtionsberoende delarna (handel, restaurang, service m.m.) uppvisar en stadig tillväxt i försäljningen medan de industriberoende delarna (företagstjänster, datakonsulter m.m.) upplever en svag marknad. Industriföretagen fortsätter att rationalisera och det går även ut över inköpen från tjänsteföretag. Förhoppningen i våras om en bättre konjunktur under hösten inom dessa delar av tjänstesektorn har övergått i en stor besvikelse och den har slagit igenom i en upptrappning av uppsägningsvarslen. Sysselsättningen fortsätter att falla inom nämnda näringar och vi bedömer att nedgången består de närmaste kvartalen, först fram emot andra halvåret nästa år är en omsvängning trolig. Däremot sker en tillväxt av arbetstillfällen inom de konsumtionsberoende delarna av sektorn och vi bedömer att den bilden håller i sig även nästa år. Sammantaget för hela sektorn innebär det en minskning av sysselsättningen med några tusen i år men en omsvängning till svag ökning nästa år. Bristen på arbetskraft är generellt sett den lägsta på 10 år och inskränker sig till enskilda yrken. Sysselsättningen börjar minska inom offentlig sektor Det ekonomiska läget inom den kommunala sektorn har försämrats åren 2002 och 2003. Det ekonomiska underskottet uppgår till 7 resp. 6 miljarder kronor dessa år. Under innevarande år har skatterna höjts med i genomsnitt 65 öre, vilket ger ökade intäkter på cirka 8 miljarder. Nästa år väntar skattehöjningar med i genomsnitt 32 öre motsvarande 4 miljarder i intäkter men underskottet beräknas trots dessa uppgå till 5 miljarder. Den försämrade ekonomin har börjat slå mot sysselsättningen inom 4

sektorn och det har skett en viss minskning under det senaste halvåret. De mer dystra tongångarna bekräftas även i vår intervjuundersökning där vi vänder oss till samtliga kommuner. Resultatet är det mest negativa sedan mitten av 1990-talet och det visar att nedgången av sysselsatta blir betydande nästa år. Vi räknar mot denna bakgrund med att sysselsättningen minskar med mellan 10 000 och 20 000 under loppet av 2004 men att nedgången i årsgenomsnitt stannar strax under 10 000. Huvuddelen av bristen på arbetskraft i det svenska arbetslivet återfinns inom den kommunala sektorn. Bristen är dock på väg att mildras på grund av den lägre nivån på arbetskraftsefterfrågan och kommer att koncentreras till vissa yrken inom vård och omsorg samt till några yrken inom skolan. Inom grundskolan och gymnasieskolan har tillgången på lärare temporärt förbättrats genom neddragningen av utbildningsplatser inom vuxenutbildningen men inom förskolan och inom högskolorna är lärarbristen fortfarande omfattande. Arbetstrycket på den befintliga personalen höjs successivt på grund av besparingsprogram och inom delar av sektorn genom bristen på arbetskraft, och denna problematik kan också kopplas till de höga sjuktalen. Problemen på arbetsmarknaden Utslagningen från arbetslivet är det största problemet Det enskilt största problemet på den svenska arbetsmarknaden är utslagningen av arbetskraft. Den medför en stor avtappning av arbetskraft och i synnerhet inom yrken där tillgången på utbildade redan är begränsad. Totalt är drygt 500 000 personer förtidspensionerade och dessutom har cirka 135 000 personer varit sjukskrivna längre än 1 år, och de senare står i praktiken en bra bit ifrån ett återinträde i arbetslivet. Risken är stor att många av de långtidssjukskrivna inte alls kommer tillbaka till ett förvärvsarbete vilket i så fall skulle innebära ytterligare en stor förlust av arbetskraft under de närmaste åren. Summeras ökningen av antalet förtidspensionerade och ökningen av antalet långtidssjukskrivna sedan år 1990 har arbetslivet tappat nästan 215 000 personer. Det är exakt lika många som antalet arbetslösa år 2003 eller 4,8 procent av arbetskraften. Tre fjärdedelar av nedgången i arbetskraft faller på den senaste femårsperioden. De senaste årens ökning av antalet förtidspensionerade är också större än det nytillskott av arbetskraft som sker på grund av den demografiska effekten. Består denna utveckling blir det mycket svårt att utöka arbetskraftsutbudet redan om några år. Ungdomar med kort utbildning drabbas hårdast Obalanstalet för ungdomar har stigit under de senaste året. Ökningen faller på ungdomar med varierande utbildningsbakgrund, på både ungdomar som har grundskola som högsta utbildningsnivå och ungdomar som har eftergymnasial utbild- 5

ning. Det är en ny arbetsmarknadsbild jämfört med tidigare konjunktursvackor att obalanstalet ökar tydligt även bland ungdomar med högskoleutbildning. Den på sikt mest allvarliga tendensen är ökningen av obalanstalet för ungdomar med kort skolutbildning. För denna grupp krävs omfattande och långsiktiga insatser för att de ska kunna finna en varaktig lösning på sina arbetsmarknadsproblem, i annat fall kommer en stor del ur varje årskull att permanent hamna utanför arbetsmarknaden eller i gränslandet mellan arbetslöshet och arbetsliv. AMS har i en särskild rapport kartlagt denna grupps situation på arbetsmarknaden och de stora konsekvenser detta medför genom både ett livslångt handikapp på arbetsmarknaden för avbrytarna och en kostnad för samhället genom ett produktionsbortfall. Många av dessa ungdomar har ingen egentlig yrkesutbildning och blir tvingade att söka arbeten inom en begränsad del av arbetsmarknaden, nämligen inom yrken där utbildningskraven inte är så uttalade. En negativ faktor som även försämrar ungdomarnas position är den kraftiga neddragningen inom vuxenutbildningen, vilket gör det svårt både för ungdomar som saknar fullständiga betyg och för ungdomar som vill komplettera sina betyg för att bli antagen till studier inom högskolan. Fler blir långtidsarbetslösa risk för fler långtidsinskrivna Antalet långtidsarbetslösa har stigit successivt det senaste halvåret till 55 000 personer och den svaga arbetsmarknaden medför att ökningen fortsätter under nästa år. Uppgången berör de allra flesta grupperna av arbetslösa. Män har hittills drabbats hårdare än kvinnor men en viss utjämning i tillflödet är trolig nästa år. Uppgången har varit störst bland ungdomar, från en låg nivå har det på ett år skett mer än en fördubbling av långtidsarbetslösheten. Långtidsarbetslösa ungdomar kommer att prioriteras inom arbetsmarknadspolitiken vilket bör betyda att den negativa utvecklingen bromsas upp framöver. Det finns dock andra grupper som kommer att få vidkännas fortsätta ökningar av arbetslöshetstiderna, t.ex. arbetshandikappade, korttidsutbildade och utomnordiska medborgare. I förlängningen finns en uppenbar risk för att antalet långtidsinskrivna stiger inom flera av de nämnda grupperna på grund av deras generellt större svårigheter på arbetsmarknaden jämfört med andra grupper som saknar arbete. Antalet inskrivna med arbetshandikapp har bara förändrats i liten omfattning under de senaste åren. Förklaringen går troligtvis att finna i de ökade ohälsotalen, varvid många med arbetsmarknadsproblem har lämnat arbetsmarknaden. Det finns dock en svag tendens till ökning av antalet inskrivna ungdomar med arbetshandikapp. Likaså har det skett en ökning av antalet inskrivna med arbetshandikapp i åldrarna 55-64 år. Den gemensamma nämnaren för dessa drabbade grupper är kort skolutbildning. För de äldre inskrivna blir det betydligt svårare att finna lämpliga vägar tillbaka till arbetslivet, i synnerhet om de har en svag utbildning i bagaget. 6

Stora regionala skillnader för utomnordiska medborgare Antalet inskrivna utomnordiska medborgare uppgick hösten 2003 till 52 000, vilket kan jämföras med 102 000 då antalet kulminerade på 1990-talet. Det innebär nära nog en halvering på sju år. Nuvarande nivå har legat oförändrad i drygt ett och ett halvt år trots att läget på arbetsmarknaden försämrats. Bara en begränsad del av de inskrivna med utomnordiskt medborgarskap är arbetslösa, och en anledning till detta är deras prioritering inom arbetsmarknadspolitiken. Det råder dock mycket stora regionala skillnader för utomnordiska medborgare som önskar ett arbete, betydligt större skillnader än för andra grupper av arbetslösa. Både den öppna arbetslösheten och, i synnerhet, obalanstalet bland utomnordiska medborgare skiljer sig väsentligt mellan olika län. Obalanstalet ligger i intervallet 7 till 22 procent av den arbetsföra befolkningen i de 21 länen, vilket kan jämföras med 3,4 till 8,8 procent bland svenska medborgare. Stadigt stigande arbetslöshet i befolkningstäta regioner Länsarbetsnämndernas prognoser för år 2004 visar att sysselsättningen minskar i 14 av de 21 länen. Den mest negativa utvecklingen förutskickas i Stockholm, Kalmar och Örebro med en nedgång på över 1 procent. Jönköping, Skåne, Halland, Värmland och Dalarna skiljer sig från andra länsprognoser och förutser en ökning av sysselsättningen. Jämtland och Norrbotten bedömer att sysselsättningen kommer att ligga på en ungefär oförändrad nivå. Prognoserna antyder också att den största nedgången av sysselsättningen sker i storstadslänen följt av gruppen övriga län i Syd- och Mellansverige, och att den svagaste nedgången sker i skogslänen. Inom de resp. regiongrupperna skiljer sig dock utvecklingen åt. Inom exempelvis gruppen av storstadslän förutses en tydlig minskning av sysselsättningen i Stockholm och Västra Götaland medan en klar uppgång väntas ske i Skåne. Antalet personer i arbetskraften bedöms bli ungefär oförändrat i storstadslänen och eftersom sysselsättningen minskar kommer det att leda till både ökad öppen arbetslöshet och ökade obalanstal (arbetslösa plus programdeltagare). Den öppna arbetslösheten liksom obalanstalet väntas öka i nästan samtliga län även i övriga delar av landet. Obalanstalet förutses dock minska i skogslänen sammantaget. Den regionala utvecklingen på arbetsmarknaden uppvisar inte den traditionella förändring som vi har varit vana med att beskriva vid en konjunkturnedgång. De regionala skillnaderna avseende arbetslöshet och obalanstal har minskat under de två senaste åren och den utvecklingen förutses enligt länsarbetsnämndernas prognoser bestå. Obalanstalet har ökat framför allt i befolkningstäta regioner medan många av de glest befolkade regionerna klarat sig bättre och ett icke obetydligt antal har till och med uppvisat en fortsatt nedgång. Tendensen när det gäller obalanstalet är dock 7

den att försämringen är på väg att sprida sig till allt fler arbetsmarknadsregioner. En viktig bidragande orsak till den bedömningen är den försvagning av arbetskraftsefterfrågan som sker inom den offentliga sektorn. Den utvecklingen slår särskilt hårt mot de små arbetsmarknadsregionerna och kan förväntas leda till att fler personer står utan arbete. I vissa av dessa regioner sker även betydande strukturneddragningar och/eller nedläggningar av verksamheter. Obalanstalet påverkas å andra sidan nedåt i de befolkningsmässigt små regionerna av sjunkande befolkning genom ett negativt flyttnetto, samt av en ofta förekommande hög medelålder i arbetskraften med ökat antal åldersavgångar som följd. Det är svårt att i slutänden ge en generell regional bild för de små och medelstora arbetsmarknadsregionerna, om de uppåtriktade faktorerna är större än de nedåtriktade för obalanstalets vidkommande. Resultatet kommer liksom under det senaste året att variera från fall till fall och här är det väsentligt att ha en god regional bevakning för att optimera resurser inte minst inom arbetsmarknadspolitiken. Valda indikatorer 2000 2001 2002 2003 2004 BNP, till marknadspris, proc föränd. 4,5 1,1 2,0 1,4 1,9 Antal arbetade timmar, proc föränd. 1,0 0,5-1,2-0,9-0,1 Produktivitetstillväxt, proc föränd. 3,5 0,6 3,2 2,3 2,0 UND1X, inflation, dec-dec, proc föränd. 1,3 3,4 2,2 1,7 1,3 Timlön, proc föränd. 3,7 4,3 4,0 3,6 3,7 Hushållens reala disp. Inkomster, proc föränd. 2,6 2,5 4,7 1,6 0,8 Privat konsumtion, proc föränd. 5,0 0,2 1,3 1,7 2,0 Sparkvot, inkl avtalspension (kvot priv. Koms.) 2,4 5,2 8,2 7,6 6,5 Kommunernas resultat i miljarder kronor 1 1 2-7 -6-5 1 Resultat före extraordinära kostnader. Källa: Kommunförbundet. 8

Nyckeltal 2 Tusental personer Förändring Utfall Prognos Utfall Prognos 1999 2000 2001 2002 2003 2004 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Arbetskraften 4309 4362 4414 4421 4452 4448 +54 +53 +52 +7 +31-4 Sysselsatta 4068 4159 4239 4244 4238 4223 +89 +91 +80 +5-6 -15 Arbetslösa 241 203 175 176 214 225-35 -38-28 +1 +38 +11 Procent av AK 5,6 4,7 4,0 4,0 4,8 5,1-0,9-0,9-0,7 0,0 +0,8 +0,3 Arb.markn politiska program 142 113 112 117 92 86-31 -29-1 +5-25 -6 Procent av AK 3,3 2,6 2,5 2,6 2,1 1,9-0,8-0,7-0,1 +0,1-0,6-0,1 Obalans i procent av AK 8,9 7,2 6,5 6,6 6,9 7,0-1,7-1,6-0,7 +0,1 +0,2 +0,1 2 Arbetskraften är summan av sysselsatta och arbetslösa, och obalansen är summan av arbetslösa och deltagare i arbetsmarknadspolitiska program. Summorna stämmer inte alltid på grund av avrundningar. 9

Uppföljning av tidigare prognoser Sysselsättningen stämmer med vårprognosen Den svenska arbetsmarknaden kännetecknas just nu av en ganska svag utveckling. Sysselsättningen har minskat något det senaste året, samtidigt som en viss höjning av arbetslöshetsnivån inträffat. Försvagningen av arbetsmarknaden är dock mindre än man skulle kunna befara med tanke på den långsamma ekonomiska tillväxten och de omfattande varselvolymerna de senaste åren. I höstprognosen 2002 räknade AMS ännu med en sysselsättningsuppgång år 2003 med 5 000 personer. Konjunktursvackan har sedan dess visat sig bli mer utdragen än man tidigare förutsåg, och i vårprognosen 2003 antogs årets sysselsättning istället minska med 9 000. Även i föreliggande höstprognos bedöms nivån minska med några tusen personer. AMS var också den första av prognosmakarna som bedömde att konjunkturen skulle utvecklas svagt både 2003 och 2004, en bedömning som står sig väl mot den utveckling som varit. Bra överensstämmelse också för utbudet och arbetslösheten AMS räknade hösten 2002 också med en arbetslöshet som låg stilla mellan 2002 och 2003, på 4,0 procent räknat som årsgenomsnitt. Även denna bedömning kom under våren 2003 att revideras något, till 4,8 procent. Sistnämnda förutsägelse står sig i höstens prognos. Bakom den ökande arbetslösheten ligger inte bara en något lägre sysselsättning, utan också och framför allt ett stigande arbetskraftsutbud. Hösten 2002 antogs 2003 års utbudsökning uppgå till 20 000 personer, och nivån justerades i vårens prognos upp till 27 000 med tanke på de relativt stora neddragningar i utbildningsvolymer som skett kring det senaste årsskiftet. Denna bedömning torde komma att ligga nära årets slutliga utfall som beräknas till 31 000 personer. 10

Prognoser över arbetslösheten enligt olika bedömare 92 1 93 2 94 1 95 1 96 1 97 1 98 1 99 1 00 1 01 1 02 1 03 1 Nordea 4,1 6,7 8,9 7,2 7,3 8,4 6,7 6,1 5,0 3,9 4,5 4,5 Handelsbanken 5,0 6,5 8,1 7,4 8,2 7,6 7,5 5,7 4,8 3,8 4,4 4,7 Svenskt Näringsliv 4,5 6,9 8,0 7,0 8,0 8,0 6,8 6,1 4,9 4,1 4,2 4,6 TCO 4,0 8,2 8,8 7,3 7,9 7,7 6,9 5,4 4,2 3,9 4,3 4,7 LO 3,5 7,7 8,4 7,2 7,2 8,1 6,7 5,5 4,7 4,2 4,2 4,4 Finansdepartementet 3,8 6,8 8,0 6,8 7,2 7,9 6,7 5,7 4,6 3,9 4,3 4,5 Konjunkturinstitutet 3,5 6,5 8,0 7,4 7,5 8,3 6,7 5,9 4,7 3,9 4,3 4,6 OECD 4,1 7,1 8,8 7,7 7,3 7,4 7,3 6,2 4,8 4,1 4,1 4,5 AMS 5,0 8,4 8,3 7,2 8,1 8,4 6,6 5,8 4,9 4,0 4,0 4,8 Utfall 4,8 8,2 8,0 7,7 8,1 8,0 6,5 5,6 4,7 4,0 4,0 1 Lagda prognoser i början av resp. år. 2 Lagda prognoser fram till våren 1993 (omräknat till ny AKU-definition 1993). 11

Internationell översikt Världskonjunkturen förstärks Den globala ekonomiska aktiviteten har ökat något vilket helt beror på utvecklingen i USA och Asien. Fortfarande är dock osäkerheten stor om stabiliteten i konjunkturförstärkningen på grund av av att de stora obalanserna i den amerikanska ekonomin snarare har ökat än minskat samtidigt som strukturproblemen förblivit oförändrade i Japan. Den europeiska konjunkturen är dock sorgebarnet och där finns ännu ganska få tecken på att någon vändning är i sikte. Den samlade bedömningen är emellertid att konjunkturen förstärks successivt i Nordamerika och i Asien, vilket leder till god draghjälp för de europeiska länderna. Den sammantagna BNP-tillväxten i världen väntas bli cirka 3 procent i år och cirka 4 procent 2004. USA förblir konjunkturloket Det finns allt fler tecken på att ekonomin i Förenta staterna gått in i en tydlig återhämtningsfas. Framtidstron har ökat påtagligt inom företagssektorn, vilket i synnerhet gäller tjänstesektorn, och detta avspeglas i en ökad investeringsaktivitet. Till detta kommer att den privata konsumtionen förstärkts ytterligare, vilket illustrerar att amerikanska hushåll har en förhållandevis stark framtidstro. Den amerikanska ekonomin uppvisade därigenom, enligt preliminära nationalräkenskaper, en stark BNP-tillväxt under tredje kvartalet. BNP ökade med starka 1,8 procent mellan andra och tredje kvartalet i år, vilket kan jämföras med en ökning med knappt 1 procent mellan första och andra kvartalet. Detta indikerar att takten i BNP-tillväxten stegrats i Förenta staterna, och BNP-tillväxten beräknas öka från 2,4 procent 2002 till omkring 3 procent 2003. Även framöver kommer den amerikanska ekonomin att stimuleras av en expansiv ekonomisk politik. Bland annat har barnfamiljerna gynnats via skattecheckar och Centralbankens styrränta är den lägsta på 45 år eller 1 procent. Regeringens plan för sysselsättning och tillväxt innehåller fortsatt finanspolitisk stimulans. Till detta kommer återhämtningen på börsen och dollarförsvagningen som också bör bidra till en förstärkning av den ekonomiska aktiviteten. En viss dämpande effekt kan komma från stigande långräntor vilket fördyrar bostadslån som skall sättas om. Arbetsmarknaden har inte försämrats under den senaste tiden. Sysselsättningen har upphört att försvagats och under oktober noterades en ökning. Vidare har arbetslösheten legat på en oförändrad nivå kring 6 procent. Sammantaget indikerar detta att en förbättring av arbetsmarknadsläget är troligt under det kommande året och arbetslösheten bedöms minska från 6 procent 2003 till 5,5 procent 2004. Vi räknar därför med att BNP-tillväxten i USA kommer att uppgå till drygt 3,5 procent 2004. 12

De stora obalanserna i den amerikanska ekonomin kvarstår dock. De offentliga underskotten stiger i rask takt och fortfarande är obalansen i utrikeshandeln betydande. Till detta kommer att hushållens skuldsättning ökat och därmed ökar deras känslighet för ränteförändringar. Sammantaget innebär detta att det finns flera stora osäkerhetsmoment när det gäller bedömningen av den amerikanska ekonomin framöver. Japan överraskar, men problemen kvarstår Den japanska BNP-tillväxten har utvecklats starkare än väntat i år och det mesta tyder på att den stannar något under 2 procent. Fortfarande är hushållen försiktiga när det gäller konsumtion och deflationen har bitit sig fast. Ekonomin hämmas liksom under de senaste tio åren av stora strukturella problem inom främst banksektorn. Den sammantagna bedömningen är därför att tillväxttakten i den japanska ekonomin dämpas 2004. Arbetslösheten har fastnat på en hög nivå eller drygt 5 procent och risken finns att den ökar under 2004. Den starka ekonomiska tillväxten som pågått sedan några år i övriga Asien fortsatte 2003. Det är framför allt regionens starka exportutveckling som bidragit till de höga tillväxttalen. Det skall noteras att BNP i Asien exklusive Japan i köpkraftsjusterade termer svarar för drygt 25 procent av global BNP 3 och regionens starka tillväxt utgör därmed en viktig drivkraft i världsekonomin. Den positiva utvecklingen inom regionen väntas fortsätta 2004. BNPtillväxten beräknas till knappt 6 procent 2003 och till drygt 6 procent 2004. Europa vaknar sakta till liv I Europa framför allt inom euroländerna har den ekonomiska utvecklingen varit dyster, vilket främst beror på en svag ekonomisk aktivitet i Tyskland, Frankrike och Italien. Dessa tre länder bedöms få i det närmaste nolltillväxt 2003 4. Däremot blir BNP-tillväxten betydligt bättre i bland annat Finland och Spanien. Den sammantagna tillväxten inom euroområdet beräknas till 0,3 procent 2003. Den prognosen bygger också bland annat på att tillväxten i BNP inom euroområdet minskade med 0,1 procent mellan första och andra kvartalet 2003 vilket kan jämföras med oförändrad aktivitet mellan fjärde kvartalet 2002 och första kvartalet 2003. Det är framför allt en svag investeringskonjunktur och en minskad export som ligger bakom den svaga BNP-utvecklingen hittills i år. Arbetsmarknaden har utvecklats svagt och arbetslösheten har ökat från 8 procent 2001 till beräknat cirka 9 procent 2003, vilket emellertid är en ganska liten uppgång med tanke på den klena BNP-utvecklingen. Produktivi- 3 Källa: Bugetpropositionen för 2004 4 Tyskland väntas få nolltillväxt medan tillväxten i Frankrike och Italien skattas till 0,1 procent respektive 0,3 procent. 13

tetsutvecklingen har varit svag, vilket indikerar att företagen valt att behålla arbetskraft i väntan på en starkare konjunktur. Under de senaste månaderna har flera olika indikatorer visat att konjunkturen är på väg att vända uppåt inom både euroområdet och EU-området. Den senaste konjunkturbarometern för EU med mätningar för augusti och september visade påtagliga förbättringar i den sammansatta konjunkturindikatorn för EU. Det är framför allt ett ökat förtroende hos näringslivet (exklusive byggsektorn) som ligger bakom förstärkningen. Den ekonomiska tillförsikten hos hushållen var dock i stort sett oförändrad. Den europeiska exportindustrin kommer att gynnas av en förstärkt aktivitet i USA, men uppgången kan till viss del hämmas av försämrad konkurrenskraft genom att dollarn försvagats påtagligt gentemot euron. Dock räknar vi med att effekten av valutakursförändringen kommer att bli liten under det närmaste året. Hushållen gynnas av ett lågt ränteläge och en ganska god inkomstutveckling. Det finns i dagsläget inget som talar för att ECB 5 kommer att höja sin styrränta under det närmaste halvåret. Däremot förblir arbetsmarknaden dyster och det dröjer en lång bit in på 2004 innan en förbättring är i sikte, vilket bland annat sammanhänger med att företagen har en stor ledig personalkapacitet. Vi bedömer därför att arbetslösheten stiger något 2003 och 2004 eller till drygt 9 procent. BNP bedöms komma att öka med 1,7 procent 2004. Den brittiska ekonomin förblir stark Den brittiska konjunkturen har under lång tid stötts av en stark privat konsumtion, vilket beror på en gynnsam utveckling på arbetsmarknaden, en god disponibelinkomstutveckling och kraftigt stigande fastighetspriser. Den privata konsumtionsutvecklingen har dock dämpats något under 2003 6. Det mesta talar för att hushållen blir mer återhållsamma under det närmaste året vilket innebär att de ökar sitt sparande och betalar av sina skulder 7. Däremot finns det en del som talar för att investeringarna och utrikeshandeln gradvis kommer att ta över rollen som drivkrafter i den brittiska ekonomin. BNP-tillväxten i Storbritannien bedöms komma att bli knappt 2 procent 2003 och 2,5 procent 2004. 5 Den europeiska centralbanken 6 En viss förstärkning av den privata konsumtionen har skett under sommaren 2003 men den bedöms av oss som temporär. 7 Amortering ingår i posten sparande. 14

Nästa år ökar tillväxttakten i Norden Den privata konsumtionen har utgjort den främsta drivkraften bakom BNP-tillväxten i de nordiska länderna under de senaste åren. En viss dämpning skedde dock vid inledningen av 2003 men allt talar för att den stärks under andra halvåret 2003. BNP-tillväxten i Finland försvagades markant i början av 2003, vilket främst förklaras av en försvagning av exporten av teleprodukter. Den finska arbetsmarknaden uppvisar en av de högsta arbetslöshetsnivåerna inom EU-området eller närmare 9 procent. Framöver stimuleras dock de finska hushållen av höga nominella lönepåslag och skattelättnader. Nästa år bedöms även sysselsättningen komma att öka vilket bör mildra arbetslösheten något. Både export och privat konsumtion förutses komma att bidra till förstärkt BNP-tillväxt under 2004. Vi räknar med att BNPtillväxten stannar vid 1,5 procent i år och att den ökar till närmare 2,5 procent 2004. Den norska BNP-tillväxten har utvecklats svagt under de senaste åren, vilket bland annat beror på en stark norsk krona och en hög räntenivå. Den norska centralbanken har dock sänkt styrräntan kraftigt vilket har pressat ned kronkursen och räntenivån, och detta kommer att stimulera den norska ekonomin framöver. Hushållens konsumtionsvilja stimuleras också av fortsatta skattelättnader. BNP-tillväxten beräknas till blygsamma 0,6 procent 2003, men nästa år bedöms den till cirka 2 procent. Den danska ekonomiska aktiviteten har i år dämpats genom fallande investeringar och en inbromsning av konsumtionstillväxten, vilket kan kopplas till att arbetslösheten ökat till den högsta på flera år eller till 5,5 procent. I kontrast till flertalet andra EU-länder har den danska exporten utvecklats starkt och under 2003 står exporten för det huvudsakliga bidraget till den danska BNP-tillväxten som beräknats till svaga 0,8 procent. Nästa år bedöms den privata konsumtionen komma att utvecklas starkt genom skattelättnader och en god utveckling av hushållens reala disponibla inkomster. Det innebär att BNP-tillväxten för 2004 bedöms komma att bli cirka 2 procent. Nya medlemsländer växer snabbare än EU-snittet EU:s tio nya medlemsländer har uppvisat en hög ekonomisk tillväxt. Den sammantagna BNP-tillväxten för dem uppgick till 2,3 procent 2002 och den beräknas öka till 3,1 procent 2003 8. För 2004 prognostiseras tillväxten till nästan 4 procent. Högst ekonomisk tillväxt av de nya länderna uppvisar de baltiska länderna, främst som en följd av stora utländska direktinvesteringar och en stark inhemsk efterfrågan. Litauen och Lettland bedöms få en ekonomisk tillväxt 2003 på drygt 6,5 procent 8 Enligt EU-kommissionen 15

respektive cirka 6 procent medan tillväxten i Estland förutses till närmare 4,5 procent. Den starka ekonomiska tillväxten bedöms bestå nästa år. Den polska ekonomin har uppvisat en svag tillväxt under senare år, bland annat till följd av utvecklingen i Tyskland. En gradvis återhämtning väntas under 2003 och 2004, bland annat beroende på ökade investeringar och en växande export. BNP-tillväxten bedöms öka från svaga 1,4 procent 2002 till cirka 3 procent 2003 och till cirka 4 procent 2004. Utvecklingen i Ryssland har varit överraskande stark med tanke på dämpningen i den globala ekonomiska aktiviteten. Detta kan delvis förklaras av en påtaglig uppgång av energiexporten och höga oljepriser. Dessutom har oljerelaterade investeringar ökat. Reallönerna stiger 2003 vilket gynnar tillväxten i BNP som skattas till cirka 6 procent. Nästa år bedöms BNP-tillväxten till cirka 4,5 procent. 16

Finansiella marknader De långa räntorna sjunker De långa räntorna sjönk i huvudsak mellan maj 2002 och juni 2003. Därefter har huvudriktningen pekat uppåt. I både USA och euroområdet sjönk emellertid räntorna markerat under september, för att sedan stiga igen under oktober. Räntan på en 5-årig statsobligation har stigit med drygt 1 procentenhet mellan botten i juni och mitten av november, både i USA och i euroområdet. I Japan var motsvarande uppgång knappt en halv procentenhet. En rimlig tolkning av de stigande långräntorna är att placerarna väntar sig en stigande inflationstakt framöver. Detta skulle i sin tur bero på förväntningar om ett bättre konjunkturläge. Då sker nämligen en överströmning av kapital från räntemarknaden till aktiemarknaden eftersom man förväntar sig stigande företagsvinster. Effekten av omplaceringarna blir att priset på obligationer sjunker (dvs. marknadsräntorna stiger) och aktiekurserna stiger. Dessa har också ökat påtagligt både USA, Europa och Japan sedan i mars. Det är troligt att de stora centralbankerna styrts av samma bild av utvecklingen. Efter sänkningar i slutet av 2002 och första halvåret 2003 har styrräntorna sedan i somras lämnats oförändrade. Sannolikt väntar man nu på att konjunkturförstärkningen ska bli så stark att den inte behöver mer stöd av penningpolitiken. Centralbankernas nästa drag skulle då bli höjningar under loppet av 2004. Storbritannien har haft en starkare efterfrågan än övriga Europa, USA och Japan. Detta har tagit sig uttryck bland annat i starkt stigande fastighetspriser och ökad upplåning från hushållen. Bank of England höjde sin styrränta med 0,25 procentenheter i början av november 2003. Det var över tre år sedan någon av de fyra stora centralbankerna höjde räntan. Skeendet på valutamarknaden har under 2003 dominerats av försvagningen av den amerikanska dollarn. Nedgången tog en paus under sommaren, men från januari till mitten av november har dollarn försvagats med omkring 10 procent mot både euro och yen. Den japanska yenen försvagades mot euron från januari till maj/juni, då en euro kostade 140 yen. Därefter har yenen stärkts till 125, vilken var den nivå som gällde i januari. 17

Svensk ekonomi Vår bedömning av den svenska ekonomin bygger på följande antaganden: Den globala ekonomin förstärks långsamt Råoljepriset sjunker något Riskbanken sänker styrräntan med 25 punkter Kronkursen förblir oförändrad Löneökningarna understiger 4 procent 2004 Hushållen minskar sitt sparande Kommunerna respekterar inte balanskravet fullt ut De arbetsmarknadspolitiska programmen ligger kvar på nuvarande nivå Det har kommit flera signaler att den svenska konjunkturen börjat återhämta sig, om än långsamt. De svenska hushållens konsumtionsvilja har bestått och till och med ökat under hösten vilket visat sig genom en hög omsättning inom detaljhandeln. Hushållens framtidstro har också förstärkts även om optimismen dämpades under oktober. Vidare har exporten gått bättre än väntat i år och den försämrade konkurrenskraft som uppstått genom kronförstärkningen har ännu inte satt några tydliga avtryck i exporten. Dessutom är industriföretagen förhållandevis optimistiska för det närmaste året, vilket i stort sett gäller samtliga industrigrenar. Företag verksamma inom företagstjänster har en orubblig framtidstro och i synnerhet börjar IT-konsulterna se ett spirande ljus i den mörka tunnel som de befunnit sig i under flera år. Byggnadsverksamhetens företrädare har däremot blivit allt mer pessimistiska och någon förbättring i byggkonjunkturen är inte i sikte i deras ögon, vilket kan vara väl pessimistiskt med tanke på att räntenivån bör vara låg åtminstone under det närmaste året. Det mest oroande för arbetsmarknaden är de snabbt försämrade kommunala ekonomierna och allt talar för att läget här förblir dåligt under flera år. Den offentliga konsumtionen kommer därför att utvecklas svagt under 2004 och ytterligare kommunala skattehöjningar är troliga, vilka kan komma att påverka hushållens konsumtionsbenägenhet. Dessutom kommer kommunerna att sätta flera besparningsprogram i sjön vilket påverkar sysselsättningen negativt. Den samlade bedömningen från det privata näringslivet och kommunerna är färre anställda på ett års sikt, vilket betyder att det även nästa år enbart är förbättrad produktivitet som bidrar till BNP-tillväxten. Under de närmaste åren är också 18

inflationsrisken obetydlig eftersom tillgången på arbetskraft är mycket god och alla siffror som illustrerar brist på arbetskraft ligger på historiskt låga nivåer. Detta framkommer från AMS intervjuundersökning av nästan 11 000 arbetsställen som Arbetsförmedlingen genomförde under slutet av september och i början av oktober månad. Till detta skall läggas att investeringskonjunkturen förblivit mycket svag, men det finns en del som talar för att den blir starkare under nästa år. Sammantaget innebär detta att den ekonomiska tillväxten gradvis kommer att förstärkas under det närmaste året, men till en början fortsätter dock försvagningen av arbetsmarknaden. Det finns emellertid förutsättningar att konjunkturförstärkningen sprider sig till arbetsmarknaden under loppet av andra halvåret 2004. BNP-tillväxten beräknas till 1,9 procent 2004 Tillväxten i den svenska ekonomin har varit något högre 2003 än vad vi räknade med i föregående prognos. Den främsta orsaken är att exporten utvecklas bättre än vad vi skisserade. I övrigt stämmer de bedömningar som gjordes och därför blir revideringarna relativt måttfulla. BNP-tillväxten för 2003 ökas dock från 1,1 procent till 1,4 procent. Den utveckling som förutses för 2004 stämmer väl överens med förra prognosen, men osäkerheten är dock något mindre denna gång. BNP-tillväxten för 2004 beräknas till 1,9 procent, vilket är i stort sett detsamma som i föregående prognos. Procent Förändring av BNP 1990-2002 Prognos 2003 och 2004 4 3 2 1 0-1 -2-3 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 1991 års priser Källa: KI, AMS Vår undersökning visar på högre efterfrågan 2004 Vår intervjuundersökning visar att det privata näringslivet bedömer att en gradvis förstärkning av konjunkturen står för dörren, vilket de förvisso även gjorde våren 2003. Utfallet från undersökningen våren 2003 blev en besvikelse för företagen, vilket i stort sett gäller samtliga branscher. Andelen företag som anger ökning 19