Denna föreläsning berör: Do$en av Madeleinekakor Maria Larsson, Professor Gösta Ekmans Laboratorium, Psykologiska Ins@tu@onen, Stockholms Universitet Ø Luktsinnets funk@on Ø Vad luktar gog och illa? Ø Självbiografiska luktminnen Varför är luktsinnet vik:gt? Luktsinnessystemet: Varningssystem Smakupplevelse Ap@t Njutning Partnerval? Vårt äldsta sinnessystem såväl från eg fylogene@skt som eg ontogene@skt perspek@v. Direkt kontakt med hjärnans äldsta regioner som stödjer minne och känsla (ej thalamus relä). Olfactory sense Luktsinnet förlorar i betydelse med s:gande hjärnkomplexitet: Mal Hund Kung 1
LukEunk:oner: (a) luktkänslighet sensorisk (b) diskrimina@on sensorisk/kogni@v (c) luk@den@fiering sensorisk/kogni@v Luktstörningar Anosmi - luktblindhet Specific anosmi - selek@v anosmi Hyposmi nedsag luktkänslighet Hyperosmi ökad luktkänslighet (MCS) Dysosmi kvalitéts förvrängning av luk@ntryck Fantosmi- lukthallucina@oner Metoder Olfaktometer Sniff magnitude test Luk@den@fiering över livsspannet Normated odor assessments (Hummel et al., 1997) from: Doty RL et al. (1984) Science 226: 1441-1443 Vad luktar gom och illa? MedföM eller inlärt? Associa@v inlärning Luktsinnet är funk@onellt från den 12 fosterveckan Små barn har en neutral lukthållning Kulturella skillnader i vad som luktar gog eller illa 2
Kulturella skillnader i luktpercep:on Luktupplevelse och Informa:on Luktupplevelse varierar med kunskap: en iden@sk lukt som presenteras med eg posi%vt namn (parmesan ost) skagas som mer behaglig och bekant än då den presenteras med eg nega%vt namn (spya; Herz & von Clef, 2001). PARMESAN KRÄKS Surströmming Durian-frukt FärgsaG vig vin (rosé) fick vinexperter ag skaga vinet som sötare, medan glada amatörer skagade vig och färgat vin som lika söta. Återskapa luk:ntryck (imagery): Typer av luktminnen: Aversioner Iden@fiera och namnge lukter Vinkännare, kockar, parfymörer Drömmer i lukt BäGre luktminne och iden@fieringsförmåga Blockera näsborrarna! Självbiografiska luktminnen Våra självbiografiska minnen av lukt Ø Luktsinnet är sparsamt undersökt i tradi@onell minnesforskning. Ø Evidens är oga baserat på anekdo@ska beskrivningar som säger ag lukter är mer effek@va minnesledtrådar än andra typer av ledtrådar (t ex Proust, 1919) - Den Prous%anska Hypotesen Ø Forskning kring självbiografiska minnen är @ll största delen baserad på verbala ledtrådar. Självbiografiska minnen: Personliga upplevelser daterade i @den och rummet (episodiskt minne) Minnen associeras @ll en given ledtråd. Datering av framplockade minnen (ålder- vid- händelse) 3
Åldersdistribu:on av Minnen Extensiv pilot testning för am hima effek:va lukter: Ø Tjära Ø Viol Ø Glögg Ø Anis Ø Svart vinbär Ø Kryddnejlika Ø Tobak Ø Klorin Ø Tvål Ø Snus Ø Kanel Ø Liljekonvalj Ø BiGermandel Ø RöG vin Ø Liniment Ø Whisky Ø Såpa Ø Salubrin Ø Öl Ø Kardemumma Studie I: AG undersöka: (a) åldersdistribu@on och om (b) upplevelse av luktak@verade minnen skiljer sig från verbalt och visuellt ak@verade minnen? Deltagare: 93 friska äldre (53 kvinnor och 40 män) mellan 65-80 år deltog. Slumpades @ll en av tre ledtrådsbe@ngelser Ledtrådsbe:ngelser: 20 s@muli presenterades som: BILDER LUKTER ORD LILJEKONVALJ Framplockning: Plocka fram vilket självbiografiskt minne som helst ur livet. Om eg minne väcktes, skagades dess upplevelseaspekter (ex, tänkt på, resa i @den, behaglighet). Eger framplockningsfasen daterades de framplockade minnena. 4
Åldersdistribu:on för ord- ak:verade minnen Åldersdistribu:on för visuellt ak:verade minnen Liljekonvalj Willander & Larsson, 2006, 2007, 2009, 2011 Willander & Larsson, 2006, 2007, 2009, 2011 Åldersdistribu:on för luktak:verade minnen Slutsats: Luktak@verade minnen är äldre (>10 år), mindre tänkta på, och förknippade med en starkare känsla av ag resa @llbaka i @den i jämförelse med verbala och visuella ledtrådar. Proust nose best! Willander & Larsson, 2006, 2007, 2009, 2011 5