Ett energieffektivt samhälle 27 mars 2012
Introduktion Leif Johansson, preses IVA
Bebyggelse och energieffektivisering politik för framtiden Stefan Attefall, civil- och bostadsminister
Energieffektivisering Professor Lars Bergman, rektor Handelshögskolan Stockholm, ordförande Ett energieffektivt samhälle
IVA-projektet Ett energieffektivt samhälle Varför nu? EU-kommissionen förbereder ett direktiv med långtgående krav på energieffektivisering Den tekniska utvecklingen på energianvändningsområdet är snabb Stigande priser på vissa energislag gör energieffektivisering lönsammare än tidigare Varför IVA? Bland sina medlemmar och i sitt nätverk förenar IVA teknisk och ekonomisk kompetens med praktisk erfarenhet I IVA-projektet Vägval Energi, som avrapporterades 2009, identifierades energieffektivisering som ett prioriterat framtidsområde
Energianvändning och energieffektivitet
Några observationer Vid given produktion leder ökad energieffektivitet till lägre energianvändning Men ökad energieffektivitet är en del av den produktivitetsökning som gör att produktionen ökar Om energianvändningen skall bli 50 procent mer effektiv fram till 2050 så måste energieffektiviteten förbättras med i genomsnitt 1,8 procent per år mellan 2012 och 2050 Under den lika långa perioden 1972 2010 förbättrades energieffektiviteten i Sverige (total energianvändning i förhållande till BNP) med i genomsnitt 1,3 procent per år
Energieffektivisering: Drivkrafter och hinder Drivkrafter Hinder Tekniska möjligheter i form av nya energieffektiva produkter och/eller processer Ekonomisk lönsamhet Regleringar Brist på information och kunskap Olämplig ansvarsfördelning Bristande finansieringsmöjligheter Lågt hängande frukter Energieffektiviseringsmöjligheter som för utomstående betraktare ter sig lönsamma därför att man inte ser kostnader som för hushållet/företaget är högst reella
Bra och mindre bra energieffektivisering Bra energieffektivisering Åtgärder som reducerer energianvändningen och är lönsamma vid priser som reflekterar relevanta kostnader, inklusive miljökostnader Bra energieffektivisering gör att hushållens/företagens kostnader sänks, vilket har positiva effekter på realinkomster respektive konkurrenskraft Mindre bra energieffektivisering Åtgärder som reducerar energianvändningen men vars lönsamhet är beroende av varaktiga subventioner och/eller andra stödformer Mindre bra energieffektivisering leder i slutändan till samhällsekonomiska kostnader
Energieffektiviering som affärsmöjlighet Snabb utveckling av energieffektiva produkter och processer i förening med stigande priser, inklusive miljöavgifter, på vissa energislag skapar förutsättningar för bra energieffektivisering Dessa nya förutsättningar innebär troligen en hel del nya affärsmöjligheter det som är okänt eller svårt för ett hushåll/företag kan vara välkänt och lätt för en specialist IVA-projektet syftar till att identifiera affärsmöjligheter som leder till ökad energieffektivitet, liksom hinder som försvårar realiserandet av dessa möjligheter och därmed en betydande effektivisering av energianvändningen I Sverige
Projektet Ett energieffektivt samhälle Jan Nordling, huvudprojektledare IVA
Vision för Ett energieffektivt samhälle Utveckla Sverige med 50 procent effektivare energianvändning till 2050
Mål för projektet Projektet ska: Identifiera möjligheter och hinder, och föreslå konkreta åtgärder till förändringar inom olika sektorer. Identifiera nya affärsmodeller och affärsmöjligheter som stimulerar till energieffektivisering, samt föreslå konkreta åtgärder. Identifiera möjligheter till energieffektivisering med hjälp av smarta energisystem, samt föreslå konkreta åtgärder. Skapa en bredare syn på begreppet energieffektivisering. Genomföra en internationell jämförelse och sammanställa goda exempel på energieffektivisering.
Hinder och drivkrafter för energieffektivisering Lagar, direktiv Höga kostnader/risk Marknadskrav Kostnadsbesparingar Image Eldsjäl Koncernkrav Miljökrav Ledningens engagemang Drivkrafter Hinder Organisatoriska hinder Investeringskriterier Finansiering Resursbrist Outvecklad teknik Etablerade system Otillräcklig kunskap Kortsiktiga lönsamhetskrav Miljökrav Källa:STEM
Långsiktigt förändringsarbete De flesta förstår VARFÖR? Men det är lite mer oklart om VEM? HUR? VAD?
Erfarenheter ifrån andra IVA-projekt Vägval energi Innovation för tillväxt Transport 2030
Projektprocess Förprojekt, bemanning av styrgrupp, arbetsgrupper och experter Insamling, analys och presentation av erfarenheter från Norden, Nordeuropa och Internationellt Styrgrupp 2011-2013 Ordförande och projektledning Ordförande och projektledning Ordförande och projektledning Ordförande och projektledning Ordförande och projektledning Ordförande och Projektledning Ordförande och Projektledning bebyggelse ( pågår) industri transporter skog- och jordbruk tjänstesektor smarta energisystem affärsmöjligheter & affärsmodeller Policyunderlag Kommunikation, del- och syntesrapporter Syntesrapport och slutkonferens Utvärdering av projektet Q3 2011 Q1 2012 Q3 2012 Q1 2013 Q3 2013 Q1 2014
Projektorganisation och rapportering Styrgrupp 2011-2013 Förprojekt, bemanning av styrgrupp, arbetsgrupper och experter Insamling, analys och presentation av erfarenheter från Norden, Nordeuropa och Internationellt Ordförande, projektledning Ordförande, projektledning Ordförande, projektledning Ordförande, projektledning Ordförande, projektledning tjänstesektor skog- och jordbruk transporter industri pågår bebyggelse Ordförande projektledning affärsmöjligheter och affärsmodeller Ordförande projektledning smarta energisystem Projektledning policyunderlag
Kommunikation via många kanaler Konferenser Seminarier Tidningsartiklar Internatioenella konferenser Möten Debattartiklar Workshops Twitter Blogg SWebb Tryckt material
Målgrupper för projektet Beslutsfattare (politiker, myndigheter, offentlig sektor och näringsliv) Konsumenter (bebyggelse, transporter och tjänstesektor). Opinionsbildare (branschorganisationer, fackförbund, media ) Energibolag, leverantörer av energisystem och -utrustning, investerare (riskkapitalister)
Styrgruppen i projektet Lars Bergman, rektor HHS, ordförande Tommaso Auletta, ABB Stina Blombäck, Billerud, skog &jordbruk Jöran Hägglund, Vattenfall Kjell Jansson, Svensk energi Urban Karlström, Fortifikationsverket, transporter Fredrik Lagergren, KTH Executive School, tjänster Andres Muld, Energimyndigheten Bo Normark, Power Circle, smarta energinät Göran Persson, Siemens Birgitta Resvik, Fortum Per-Arne Rudbert, Humlegården, affärsmodeller Maria Sandqvist, Teknikföretagen Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv, industri Per Westlund, IVAs avd. Samhällsbyggnad, bygg Magnus Breidne, IVAs projektchef Jan Nordling, huvudprojektledare IVA
Ett energieffektivt samhälle Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA i samverkan med ABB, Elforsk, Energimyndigheten, Fortum, Humlegården, Ångpanneföreningens- forskningsstiftelse, SBUF, Siemens, Skanska, Svensk Energi, Svensk Fjärrvärme, Svenskt Näringsliv, Teknikföretagen, Vattenfall
Energieffektivisering i bebyggelse Halvera energianvändningen i byggnader fram till 2050 är det möjligt i flerbostadshus? Arne Elmroth, professor em. Tomas Hallén, teknisk direktör Akademiska hus IVAs avdelning för Samhällsbyggnad
Energieffektivisering av flerbostadshus Hinder och möjligheter att nå en halverad energianvändning till 2050 Ett arbete inom IVAs avdelning för Samhällsbyggnad, finansierat av SBUF. Mars 2012.
Arbetsgrupp Per Westlund, ordförande, f d vvd Skanska Christel Armstrong-Darvik, vd, Stena fastigheter Martin Bergdahl, Landstingsfastigheter i Dalarna Arne Elmroth, professor emeritus, LTH Tomas Hallén, teknisk direktör, Akademiska hus Tomas Kåberger, professor industriell energipolicy, Chalmers Per-Erik Petersson, vvd, SP Jan Nordling, huvudprojektledare Ett energieffektivt samhälle
Riksdagen Den totala energianvändningen per uppvärmd areaenhet i bostäder och lokaler minskar. Minskningen bör vara 20 procent till år 2020 och 50 procent till år 2050 i förhållande till användningen 1995. Till år 2020 ska beroendet av fossila bränslen för energianvändningen i bebyggelsesektorn vara brutet, samtidigt som andelen förnybar energi ökar kontinuerligt. Arne Elmroth, IVA 2012-03-27
Målsättning för hela det svenska byggnadsbeståndet kwh/m 2 400 300 200 Elektrisk energi -20% 100 Värmeenergi -50% 0 1970 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 Arne Elmroth, IVA 2012-03-27
Ägande: 1/3 allmännyttan, 1/3 bostadsrätter, 1/3 privat Arne Elmroth, IVA 2012-03-27
BOA [millioner m2] 100 Uppvärmd area för flerbostadshus 80 60 40 20 0 Saknas -1940 41-60 61-70 71-80 81-90 1991- Byggnadsår Arne Elmroth, IVA 2012-03-27
Energieffektivisera i samband med renovering Det dominerande antalet flerbostadshus är byggda före 1975 och har behov av omfattande renovering inom en snar framtid. Omfattande renovering görs ungefär en gång vart femtionde år. Det finns bara ett tillfälle till framgångsrik kraftig energieffektivisering före 2050 ett tillfälle som inte får missas. Det blir mer kostnadseffektivt att genomföra ett åtgärdspaket än att göra varje åtgärd var för sig! Arne Elmroth, IVA 2012-03-27
Befintliga småhus 260 miljoner m 2 nybyggnad 1 miljon m 2 /år Befintliga flerbostadshus 170 miljoner m 2 nybyggnad 1 miljon m 2 /år Befintliga lokaler 150 miljoner m 2 nybyggnad 1-2 miljoner m 2 /år Arne Elmroth, IVA 2012-03-27
Nya hus som byggs med lågt energibehov minskar ökningen av energianvändningen Byggnadsbeståndets energibehov kan endast minskas genom åtgärder i befintliga hus Arne Elmroth, IVA 2012-03-27
Olika åtgärder i lokaler och bostäder Bostäder: Förbättrat klimatskal och värmeåtervinning av ventilationsluften viktigast Lokaler: Installationstekniska åtgärder, belysning, behovsstyrning, driftstider viktigast Arne Elmroth, IVA 2012-03-27
Varför behöver flerbostadshusen energieffektiviseras? Minska energianvändningen Minska resursåtgången Minska utsläpp av växthusgaser Försörjningstrygghet På sikt lägre boendekostnader Bättre inneklimat i husen Ger arbetstillfällen Arne Elmroth, IVA 2012-03-27
Viktiga framgångsfaktorer Ägare/Ledarskap Kompetens i hela byggsektorn Teknik Ekonomi/finansiering Anpassning av fjärrvärmen Statliga styrmedel Bevarandekrav Arne Elmroth, IVA 2012-03-27
Ägare - ledarskap Tydliga ägardirektiv Kombinera långsiktig vision med välfungerande vardagsarbete Ta fram en strategisk plan för renovering och energieffektivisering till 2050 Bygger upp god kompetens i företaget Goda exempel: Alingsåshem Karlstadbostäder Arne Elmroth, IVA 2012-03-27
Styrmedel Skärp nybyggnadsreglerna kraftigt så att alla nya hus blir NäraNollEnergi-hus,. Merkostnaden för att bygga nya hus riktigt energieffektiva är marginell och är långsiktigt mycket lönsamt. Skärp energikraven som ska tillämpas vid ombyggnad. Arne Elmroth, IVA 2012-03-27
Kompetens Ett stort kompetenslyft behövs genom utökad utbildning och forskning inriktad mot energieffektivisering Ett forsknings- och innovationsprogram etableras Ett renoveringscentrum bör skapas i samverkan mellan näringsliv, offentlig sektor och högskolor Arne Elmroth, IVA 2012-03-27
Ekonomi Synen på investeringskalkyler bör breddas så att långsiktighet och sociala effekter tas tillvara Energiprisutvecklingen har varit snabbare än alla tidigare prognoser, vilket resulterat i att otillräckliga åtgärder vidtagits tidigare Inrätta en kreditriskförsäkring för renovering och energieffektivisering Arne Elmroth, IVA 2012-03-27
Teknik Skärpta energikrav stimulerar utveckling av bättre teknik: Bättre värmeisoleringsmaterial Förbättrade fasadrenoveringsmetoder Bättre värmeåtervinningsteknik, värmeväxlare, värmepumpar Energieffektivare fönster Bättre styr-, regler- och mätutrustning Kraftigt förbättrad belysning, LED Effektivare vitvaror Anpassning av fjärrvärme till lägre efterfrågan Arne Elmroth, IVA 2012-03-27
Bevarandekrav Bevarandekrav utgör ett växande hinder för att genomföra flera energieffektiviseringsåtgärder Regeringen bör initiera en utredning för att skapa principer för bevarandekrav som möjliggör energieffektivisering av befintliga hus Arne Elmroth, IVA 2012-03-27
Vår bedömning är att det är möjligt att halvera energianvändningen i flerbostadshusen fram till 2050 MEN Det brådskar Det är mycket omfattande arbete som behövs OCH Det blir dyrare ju längre vi väntar med att göra åtgärder Arne Elmroth, IVA 2012-03-27
Exemplet Akademiska Hus Tomas Hallén, IVA 2012-03-27
Detta är Akademiska Hus Sveriges andra största fastighetsbolag (~ 3.7 milj. M 2 BRA ) Ledande på kreativa miljöer för högre utbildning och forskning Största kundgrupp universitet och högskolor Finns i sex regioner på 32 orter, från Kiruna till Malmö Tomas Hallén, IVA 2012-03-27
Akademiska Hus 2011 3,3 miljoner kvm LOA 4,2 miljoner kvm BTA 5,2 miljarder kronor hyresintäkter/år 52 miljarder i marknadsvärde 23 miljarder i pipen 2-4 miljarder i fastighetsinvesteringar/år 700 miljoner kr i årliga energikostnader Tomas Hallén, IVA 2012-03-27
Byggnadsbeståndet i Sverige Befintliga småhus Nyproduktion 190 miljoner m2 1 miljon m2/år Befintliga flerbostadshus Nyproduktion 160 miljoner m2 1 miljon m2/år Befintliga lokaler Nyproduktion 150 miljoner m2 1-2 miljoner m2/år Reduktion med 50 % till år 2050 kräver alltså stort fokus mot befintlig bebyggelse om än nya byggnader, förstås, måste byggas mycket effektivt. Tomas Hallén, IVA 2012-03-27
Lokaler och effektivisering Drivkrafter för energieffektivisering av lokaler: Ekonomi Miljöengagemang ev klassningskrav Hygienfaktor Gröna hyresavtal För fastighetsägaren pekar nog flertalet faktorer till slut på lönsamheten: lättare att hyra ut, högre hyror och högre värde! Tomas Hallén, IVA 2012-03-27
Något om ekonomiparametrar Verklig kostnad för kapital: ~ 4% per år Verklig kostnadsutveckling (10 år) för energi: el 7 %/år, värme 4 %/år Avkastningskrav på kapital: 7 % per år Ansatt prisutveckling på energi: 3-4 % per år LCC-betraktelser blir i praktiken tämligen tidsbegränsade! Förhållandena torde leda till onödigt höga energikostnader i framtiden! Är det värre med en extra kapitalkostnadskrona än en extra energikostnadskrona? Tomas Hallén, IVA 2012-03-27
Minskad årskostnad Mkr/år 0,9 0,8 Ränta 25% 20% 15% 12% 10% 8% 6% 0,7 0,6 0,5 Verklig lönsamhet efter Etapp 3 ~ 13% ~ 7% Beräknad lönsamhet efter Etapp 1 4% 0,4 0,3 0,2 0,1 20 år 0 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Investering Mkr Tomas Hallén, IVA 2012-03-27
Energidata Värme 430 GWh ~ 250 Mkr/år El 450 GWh ~ 450 Mkr/år AH mål: 40 % reduktion 2000-2025 inkl hyresgästenergi 2011 nådde vi närmare 25 %! ~ 230 Mkr/år Tomas Hallén, IVA 2012-03-27
År 2000 2010 El: 130 112 kwh/m2 Värme: 146 106 kwh/m2 El 150 kwh/m2 140 År 2000 2001 2004 2002 2003 2005 2006 2008 kwh/m2 150 140 130 120 2000 130 120 110 100 14 % 27 % El Värme 110 100 2010 >20% besparing Värme kwh/m2 80 90 100 110 120 130 140 150 160 170 Akademiska Hus energiarbete 2000-2010 Koncernen, inklusive hyresgäst 2012-03-28 52
Ombyggda hus, Akademiska Hus Boverkets standard Nybyggda hus, Akademiska Hus Green Building 110 82,5 Academicum Naturvetar 2300 m 2 huset 26 000 m2 Vänern 14 500 m2 Samvetet 9800 m2 54 51 49 45 Standarder och driftsatta byggnader hos AH, Energi exkl hyresgästel, kwh/m2 2012-03-28 53
150 Snitt för kontorslokaler 100 50 0 Standarder, driftsatta byggnader hos AH samt genomsnitt. Energi exkl hyresgästel, kwh/m2 2012-03-28 54
Utvecklingsområden för lokaler Ekonomiska aspekter Attityder/utbildning/kompetens Renoveringsaspekter Samverkan värd-kund Forskningsinsatser Byggregler Teknik
Utvecklingsområden för lokaler forts Teknik Behovsanpassning VAV, belysning, pumpar, avskärmning/solinsläpp etc. Bättre byggnadsprestanda: Material- och systemutveckling Effektivare installationssystem Effektivare återvinningssystem Fördelade pumpar och fläktar, nya isolermaterial, smarta fönster, nya byggmetoder och system, effektivare ÅV-system m m
Professor Björn. O. Nilsson, vd IVA