Framtidsscenarier och målkonflikter
|
|
- Anna Ek
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Framtidsscenarier och målkonflikter på värmemarkanden
2 Värmemarknaden: 100 TWh värme och varmvatten Industri, konv uppvärmda 7 94 TWh i 2,3 miljoner leveranspunkter, varav ca 2,0 miljoner småhus Lokaler 23 Småhus 37 Tillkommer ca fritidshus. ca 3,5 TWh el ca 1 TWh ved Flerbostadshus 27 Nettovärme 2012 TWh, normalårskorr Summa 94 TWh
3 Värmemarknaden är 100 miljarder kronor Värmemarknaden omsätter cirka 100 miljarder kronor per år. Elvärme/VP och fjärrvärme dominerar räknat i kronor, fjärrvärme räknat i TWh. Småhusen är den största delmarknaden, både räknat i kronor och i TWh. Lokaler Olja Fjärrvärme Biobränsle Övrigt Skatter Flerbostads hus Småhus El Kostnad exkl. skatt Omsättningen i bostäder och lokaler, med tre olika delningar
4 Värmemarknaden idag 1. Värmemarknaden är en lokal mötesplats för många marknader (värme, kyla, el, biobränsle, avfall, industrier, fastigheter, ) 2. Värmemarknaden har haft en fantastiskt positiv utveckling och det mesta talar för att utvecklingen fortsätter. 3. Marknaden karaktäriseras idag av stark konkurrens och kostnadseffektiv och hållbar utveckling. 4. Justeringar av styrmedel och politiska mål behövs alltid, men kraftiga förändringar kan hota den positiva utvecklingen. 5. Förändringar på omkringliggande marknader (t.ex. el och avfall) kan rubba konkurrenssituationen och den positiva och balanserade utvecklingen på värmemarkanden.
5 Värmemarknaden - Energi- och miljöhållbarhetsindex, historisk utveckling 120% 100% 80% Hållbart 60% 40% 20% Ej hållbart 0%
6 Vårt index Värmemarknaden - Energi- och miljöhållbarhetsindikatorer, historisk utveckling 120% 100% 80% 60% 40% 20% CO2-utsläpp Förnybart Effektivisering Svavel-utsläpp Naturresursindex Primärenergi 0%
7 Värmemarknaden - Energi- och miljöhållbarhetsindex 120% 100% 80% 60% 40% 20% Nedre gräns??? 0%
8 Värmemarknaden - Fyra framtidsscenarier Långsam utveckling Energisnålare hus Mer individuellt Kombinerade lösningar
9 Framtida värmeanvändning - Nettoenergibehov (använd energi), Långsam utveckling TWh/år ,8 28,8 37,2 36,8 36,3 27,0 26,2 25,3 35,2 23,6 Lokaler, nybyggt Flerbostadshus, nybyggt Småhus, nybyggt Småhus, nuvarande stock ,6 23,1 22,2 21,0 18, Flerbostadshus, nuvarande stock Lokaler, nuvarande stock
10 Framtida värmeanvändning - Nettoenergibehov (använd energi), Energisnålare hus TWh/år ,8 37,2 32,9 28,0 28,8 24,9 27,0 22,5 17,8 15,4 24,6 23,1 18,5 13,4 11, Lokaler, nybyggt Flerbostadshus, nybyggt Småhus, nybyggt Småhus, nuvarande stock Flerbostadshus, nuvarande stock Lokaler, nuvarande stock
11 Framtidsscenarier - Inköpt energi (levererad energi) TWh/år 110 Långsam utveckling TWh/år 110 Energisnålare hus ,0 22,8 8,5 8,4 8,4 11,4 10,1 8,6 18,7 19,9 21,3 8,4 5,6 24,7 Olja+gas Biobränsle El Värmepump Fjärrvärme ,0 6,0 22,8 5,3 8,5 11,4 18,7 7,5 8,9 17,6 6,4 5,8 6,4 3,9 15,9 16,7 Ol Bi El Vä Fj ,1 46,6 47,9 48,7 50, ,1 46,6 41,0 33,9 32, TWh/år Mer individuellt 110 TWh/år Kombinerade lösningar ,0 8,5 11,4 8,4 8, ,0 8,5 11,4 8,7 9,1 10,0
12 1970 Scenariot: Långsam utveckling 120% 100% 80% 60% 40% 20% Nedre gräns 0% % 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% 60%
13 Scenariot: Energisnålare hus 120% 100% 80% 60% 40% 20% Nedre gräns 0% % 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% 60%
14 Vad säger aktörerna om styrmedel - intervjuer med 30 centrala aktörer
15 Vad säger värmemarknadens aktörer om: Policy Det saknas en övergripande politisk vision för värmemarknaden. Samordning önskas mellan myndigheter och vid Sverige-anpassning av EU-bestämmelser. EU bidrar med större långsiktighet. På EU-nivån talas mycket om effektivisering, det förefaller ha ett värde i sig. Men det är väl endast värdefullt om det är lönsamt? Det finns en uppfattning om att egen el- och värmeproduktion är finare än gemensam. Det märks i byggregler och olika skatteavdrag. Politiken skapar idag en obalans på värmemarknaden p.g.a. av att egenproducerad el subventioneras Kommunerna vill framstå som klimatkommuner. Det gäller både om man har ett eget energibolag och om man saknar ett sådant. Hoppas på holistiska myndigheter, med helhetssyn och tväransvarstänkande
16 Vad säger värmemarknadens aktörer om: Styrmedel Nuvarande byggregler möjliggör att hus med värmepump kan byggas med sämre klimatskal. Byggreglerna skall endast avse byggnaden, inte i vilken form energin tillförs. Man borde inte få avräkna egen energiproduktion från den använda energin i samband med byggregler. Inget egenvärde med småskalig och lokal produktion. Elcertifikatsystemet borde reformeras. Stödet borde aldrig bli större än spotpriset på el. När det nya blir kommersiellt gångbart så ska det inte längre särbehandlas. Stöd bör vara begränsade till en övergångsperiod.
17 Aktörernas mål
18 Intressentmål om hållbar utveckling - Aktörerna på värmemarknaden energi-, miljö- och klimatmål? Fastighetsbolag Energi-/fjärrvärmebolag Bolag 1 Bolag 2 Bolag 3 Bolag 4 Bolag 1 Bolag 2 Bolag 3 Energi-, miljö- och klimatmål JA JA JA JA JA JA JA
19 Men vi bekymras av tre upptäckter - om målfokus, ambition och intressentkopplingen på vissa delar av marknaden Fastighetsbolag Energi-/fjärrvärmebolag Bolag 1 Bolag 2 Bolag 3 Bolag 4 Bolag 1 Bolag 2 Bolag 3 Energieffektiviseringsmål 50% (till 2025) Huvudfokus 30% (till 2030) 20% (till 2030) Förnybarmål (miljömål) 100% förnybar el 100% förnybar & återv. fv Hög miljöprofil Klimatmål Nollutsläpp Klimatneutral -100 kton CO2 Fossilfri produktion Mål om certifiering MB Silver MB Silver
20 Men vi bekymras av tre upptäckter - om målfokus, ambition och intressentkopplingen på vissa delar av marknaden Fastighetsbolag Energi-/fjärrvärmebolag Bolag 1 Bolag 2 Bolag 3 Bolag 4 Bolag 1 Bolag 2 Bolag 3 Energieffektiviseringsmål 50% (till 2025) Huvudfokus 30% (till 2030) 20% (till 2030) Förnybarmål (miljömål) 100% förnybar el 100% förnybar & återv. fv Hög miljöprofil Klimatmål Nollutsläpp Klimatneutral -100 kton CO2 Fossilfri produktion Mål om certifiering MB Silver MB Silver = Risk för suboptimering (och ineffektivitet på värmemarknaden)
21 Men vi bekymras av våra upptäckter - om målfokus, ambition och intressentkopplingen på vissa delar av värmemarknaden 1. De olika aktörsgrupperna på värmemarknaden tenderar att fokusera på helt olika intressentmål 2. Man sätter ambitions- och målnivån för dessa mål allt högre 3. och vi misstänker att man inte har grund för denna ambitionshöjning i sin intressentanalys/kunddialog.
22 och vår målanalys ger också fler upptäckter om tydliga skillnader Kommunen som ägare ger direktiv mål till sina bolag; mål som kan ge olyckliga konflikter mellan bolagen. Hyresgästernas mål avviker från fastighetsägarnas. De politiska målen har stort fokus på värmemarknaden. De politiska målen blir därigenom mycket ambitiösa för värmemarknadens aktörer; kanske alltför ambitiösa. Det kan ge suboptimeringar på marknaden.
23 Men vi bekymras av tre upptäckter - om målfokus, ambition och intressentkopplingen på vissa delar av marknaden Hyresgäster (brukare) Fastighetsbolag Färdigvärmebolag Fjärrvärmebolag Kommuner (i flera roller) Stat och myndigheter Branschorganisationer Mål: Låg bo-kostnad Volymsmål (ex fastigh.) Brukaren vill ha låg hyra Värmemarknaden tar på sig för stor del av de nationella målen Energieffektivitet Förnybar- & miljömål Klimatmål Köparen och säljaren av fjärrvärme har helt olika mål Mål om certifiering Kommunen som ägare ställer för höga krav på sina bolag = Risk för suboptimering (och ineffektivitet på värmemarknaden)
24 Sammanfattning 1. Värmemarknaden är en lokal mötesplats för många marknader (värme, kyla, el, biobränsle, avfall, industrier, fastigheter, ) 2. Värmemarknaden har haft en fantastiskt positiv utveckling och det mesta talar för att utvecklingen fortsätter. 3. Marknaden karaktäriseras idag av stark konkurrens och kostnadseffektiv och hållbar utveckling. 4. Justeringar av styrmedel och politiska mål behövs alltid, men kraftiga förändringar kan hota den positiva utvecklingen. 5. Förändringar på omkringliggande marknader (t.ex. el och avfall) kan rubba konkurrenssituationen och den positiva och balanserade utvecklingen på värmemarkanden.
25 John Johnsson,
26 Värmemarknaden - Energi- och miljöhållbarhetsindex, sektorsjämförelse 140% Basindex 120% 100% 80% 60% 40% Värmemarknad Industri Transport 20% 0%
27 Men vi bekymras av tre upptäckter - om målfokus, ambition och intressentkopplingen på vissa delar av marknaden Mål: Låg bo-kostnad Volymsmål (ex fastigh.) Branschorganisationer Energieffektivitet Förnybar- & miljömål Klimatmål Mål om certifiering Hyresgäster (brukare) Fastighetsbolag Brukaren vill ha låg hyra Köparen och säljaren av fjärrvärme har helt olika mål Färdigvärmebolag Fjärrvärmebolag Bostadsbyggande har för låg prioritet bland målen Kommuner (i flera roller) Kommunen som ägare ställer för höga krav på sina bolag Värmemarknaden tar på sig för stor del av de nationella målen Stat och myndigheter Branschorganisationerna kan förstärka olikhetera = Risk för suboptimering (och ineffektivitet på värmemarknaden)
Framtidsscenarier och målkonflikter
Framtidsscenarier och målkonflikter på värmemarkanden Värmemarknaden: 100 TWh värme och varmvatten Industri, konv uppvärmda 7 94 TWh i 2,3 miljoner leveranspunkter, varav ca 2,0 miljoner småhus Lokaler
Läs merprofu vad vill olika aktörer? John Johnsson Profu är ett oberoende forsknings- och utredningsföretag inom energi, avfall och transporter
Vart är värmemarknaden på väg och vad vill olika aktörer? John Johnsson Profu är ett oberoende forsknings- och utredningsföretag inom energi, avfall och transporter profu Företaget etablerades 1987 och
Läs merenergi-, klimat- och miljömålen på värmemarknaden
Målen energi-, klimat- och miljömålen på värmemarknaden Mål om hållbar utveckling - I vilken utsträckning har aktörerna på värmemarknaden energi-, miljö- och klimatmål? Fastighetsbolag Energi /fjärrvärmebolag
Läs merMål och målkonflikter; hyresgäster - fastighetsbolag - leverantörer. Kjerstin Ludvig 2015-12-09
Mål och målkonflikter; hyresgäster - fastighetsbolag - leverantörer Kjerstin Ludvig 2015-12-09 Varför är målen intressanta? Målen representerar fokusområden Många aktörer är nära sammanlänkade (t.o.m.
Läs merVår gemensamma värmemarknad - några resultat från projektet Värmemarknad Sverige, etapp II. Profudagen
Vår gemensamma värmemarknad - några resultat från projektet Värmemarknad Sverige, etapp II Profudagen 2017-03-08 Vår gemensamma värmemarknad Ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt som engagerar! Målet
Läs merVärmemarknad Sverige etapp 2. Sammanfattning. Stockholm, 22 mars 2017
Värmemarknad Sverige etapp 2 Sammanfattning Stockholm, 22 mars 2017 Vår gemensamma värmemarknad Ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt som engagerar! Projektets övergripande mål är att med ett systemperspektiv
Läs merHållbarhetsmål här definierat som komplexet av mål som omfattar energi, miljö och klimat Hållbarhetsmålen på värmemarknaden
Hållbarhetsmål här definierat som komplexet av mål som omfattar energi, miljö och klimat Hållbarhetsmålen på värmemarknaden Bo Rydén, Kjerstin Ludvig, Gabriela Schaad 2016-04-05 Tjugo resultat och slutsatser
Läs merDen svenska värmemarknaden
Den svenska värmemarknaden 16-5-24 Lite fakta om värmemarknaden Värmemarknaden 94 TWh i 2,3 miljoner leveranspunkter, varav ca 2, miljoner småhus Lokaler 23 Industri, konv uppvärmda 7 Småhus 37 Tillkommer
Läs merFramtidsscenarier för värmemarknaden givet olika aktörers preferenser
Framtidsscenarier för värmemarknaden givet olika aktörers preferenser 2016-10-13 Men vi förskräcks av tre upptäckter - om målfokus, ambition och risk för suboptimering, ineffektivitet, målkonflikter Mål:
Läs merVärmemarknad Sverige, etapp 1 - ett urval av resultat. Stockholm
Värmemarknad Sverige, etapp 1 - ett urval av resultat Stockholm 2017 12 12 Värmemarknaden 94 TWh i 2,3 miljoner leveranspunkter, varav ca 2,0 miljoner småhus Lokaler 23 Industri, konv uppvärmda 7 Småhus
Läs merFramtiden på värmemarknaden
Framtiden på värmemarknaden Energinätverk Sverige 2014-03-06 John Johnsson Profu Profu Ett forsknings- och konsultföretag Energi Avfall Lokalt Nationellt Internationellt Miljö Värmemarknad Sverige Ett
Läs merHur mycket bidrar värmemarknaden till den hållbara utvecklingen?
Hur mycket bidrar värmemarknaden till den hållbara utvecklingen? - Ett försök att mäta värmemarknadens hållbarhet Styrgruppsmöte 15 januari Värmemarknaden historisk utveckling 120% 100% 80% Hållbart 60%
Läs merSammanfattning av 30 intervjuer med deltagarna i Värmemarknad Sverige Etapp II 2015-12-09
Sammanfattning av 30 intervjuer med deltagarna i Värmemarknad Sverige Etapp II 2015-12-09 Utmaningar Minskande/stagnerande marknad Urbanisering och kraftigt ökande befolkning Att klara omfattande effektivisering
Läs merScenariobeskrivningar - förslag/diskussion. Referensgruppsmöte 15 november
Scenariobeskrivningar - förslag/diskussion Referensgruppsmöte 15 november Fyra scenario-förslag Energisnålare hus Mer individuellt Kombinerade lösningar Scenarierna Scenarierna uppvisar olika utveckling
Läs merElanvändningen i historiskt ljus - NEPP:s scenarier för 2030/2050, utifrån en historisk tillbakablick
Elanvändningen i historiskt ljus - NEPP:s scenarier för 23/25, utifrån en historisk tillbakablick Bo Rydén Mars 215 Scenarier för elanvändningens utveckling 1. Elanvändningen i Sverige har legat relativt
Läs merUppdaterade energiscenarier
Värmemarknad Sverige RESULTATBLAD 2 Värmemarknad Sverige: Uppdaterade energiscenarier Under etapp 1 av projektet Värmemarknad Sverige formulerades fyra framtidsscenarier för värmemarknadens utveckling.
Läs mer8 sidor om. Värmemarknaden i Sverige. Värmemarknad Sverige. Juni 2014
8 sidor om Värmemarknaden i Sverige Juni 2014 Värmemarknad Sverige Värmemarknaden är den största energimarknaden i Sverige, jämte elmarknaden. Behovet av uppvärmning och tappvarmvatten i bostäder, lokaler
Läs mer11 Fjärrvärme och fjärrkyla
11 Fjärrvärme och fjärrkyla Fjärrvärmen har en viktig funktion i ett energisystemperspektiv då den möjliggör utnyttjandet av energi som i hög utsträckning annars inte kommer till användning. Fjärrvärmen
Läs merLokala perspektiv och hållbarhet
Lokala perspektiv och hållbarhet Temabok: Lokala perspektiv Vad kommer temaboken att innehålla? Lokala förutsättningar Klimat och demografiska förutsättningar De lokala aktörerna konkurrenssituationen
Läs merStatus och Potential för klimatsmart energiförsörjning
Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA
Läs merBo Rydén, Håkan Sköldberg, Kjerstin Ludvig
Fyra (prel.) aktörsscenarier Fyra olika sätt för värmemarknadens aktörer att hantera de sammansatta och komplexa problem som en hållbar utveckling innebär. Bo Rydén, Håkan Sköldberg, Kjerstin Ludvig 2016-04-05
Läs merJohn Johnsson. Profu är e) oberoende forsknings- och utredningsföretag inom energi, avfall och transporter. Etablerades 1987 och är idag 20 personer
John Johnsson Profu är e) oberoende forsknings- och utredningsföretag inom energi, avfall och transporter profu Etablerades 1987 och är idag 20 personer Värmemarknadens omsä-ning - 2012, kundperspek7v
Läs merFjärrvärme enklare, säkrare, renare
Fjärrvärme enklare, säkrare, renare 1 Innehåll Så fungerar fjärrvärme Här finns Fortums fjärrvärme Kundnytta Ett långsiktigt klimatarbete Tjänstestrategi Energitjänster Vad vi gör nu och framåt Fjärrvärmen
Läs merBo Rydén, Håkan Sköldberg, Kjerstin Ludvig 2015-12-09
Fyra (prel.) aktörsscenarier Fyra olika sätt för värmemarknadens aktörer att hantera de sammansatta och komplexa problem som en hållbar utveckling innebär. Bo Rydén, Håkan Sköldberg, Kjerstin Ludvig 2015-12-09
Läs merGrøn varme hvad er det egentlig i 2030?
Grøn varme hvad er det egentlig i 2030? Fjärrvärmens utmaningar i en ny energivärld Mats Didriksson, Affärsområdeschef Energi 2017-08-31 Agenda Kraftringen ett företag i förändring i en förändrad energivärld
Läs merVärmemarknaden ur ett kundperspektiv. Kick-off för Värmemarknad Sverige, Etapp II
Värmemarknaden ur ett kundperspektiv Kick-off för Värmemarknad Sverige, Etapp II 2015-03-24 Vad är en kund egentligen? Etymologiskt från fornhögtyska kundo som betyder (en) bekant (SAOB 1938). (Ylva Byrman,
Läs merDelba2050. Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn. Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH 17/03/2015
Delba2050 www.delba2050.se Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn 17/03/2015 Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH Delba2050 - Projekt www.delba2050.se Syf t e: öppna
Läs merEl och fjärrvärme - samverkan mellan marknaderna
El och fjärrvärme - samverkan mellan marknaderna 215-5-27 Mål för Fjärrsynprojektet: Undersöka hur el- och fjärrvärmemarknaderna kan samverka i framtiden och därigenom skapa resurseffektiva lösningar för
Läs merAktuella förutsättningar för kraftvärme- och fjärrvärmebranschen. Lina Enskog Broman, Energiföretagen Sverige
Aktuella förutsättningar för kraftvärme- och fjärrvärmebranschen Lina Enskog Broman, Energiföretagen Sverige 2018-03-22 Vilka är vi? Energiföretagen Sverige är en branschförening som samlar cirka 400 företag
Läs merHållbarhetsmålen på värmemarknaden
Hållbarhetsmålen på värmemarknaden - Är det hållbart att alla aktörer siktar högt, och gör det på just sina mål? En temabok om de energi-, miljö- och klimatmål som värmemarknadens aktörer formulerat och
Läs merFörnybar värme/el mängder idag och framöver
Förnybar värme/el mängder idag och framöver KSLA-seminarium 131029 om Marginalmarkernas roll vid genomförandet av Färdplan 2050 anna.lundborg@energimyndigheten.se Jag skulle vilja veta Hur mycket biobränslen
Läs merEU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel
EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm
Läs merBehövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014
Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara
Läs merEU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel
EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm
Läs merEU:s HANDLINGSPLAN 2020
EU:s HANDLINGSPLAN 2020 Minskat koldioxidutsläpp med 20% till 2020 (i Sverige 40%) Energieffektivisering med 20% till 2020 Ökat andel förnybart med 20% till 2020 (i Sverige 50%) Användning av minst 10%
Läs merStrategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar
Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det
Läs merVärme som en del i framtidens energisystem
Värme som en del i framtidens energisystem Cecilia Hellner biträdande kanslichef, Dagens Industri Värmedagen Stockholm, 1 juni 2016 En ny världskarta Skifferrevolutionen EU:s 2030-mål Ökande energibehov
Läs merStyrdokument för energieffektivisering
1(6) Styrdokument för energieffektivisering 2012-2014 1. Syfte och mål Dokumentet fastställer mål och strategier för energieffektivisering av verksamheter i Danderyds kommun med avseende på byggnader och
Läs merRamöverenskommelsen från Energikommissionen, juni konsekvenser för värmemarknaden
Ramöverenskommelsen från Energikommissionen, juni 2016 - konsekvenser för värmemarknaden 2016-10-13 Ramöverenskommelsen från energikommissionen, juni 2016 Fem riksdagspartier står bakom: Socialdemokraterna
Läs merStyrmedel för ökad samverkan mellan el- och fjärrvärmemarknaderna komplex helhet!
Styrmedel för ökad samverkan mellan el- och fjärrvärmemarknaderna komplex helhet! Erik Thornström Områdesansvarig styrmedel, kraftvärme och EU-samordning (fjärrvärme) Styrmedelspolicy i branschen Styrmedel
Läs merFÖRNYBART TILL 100% HELT KLART MÖJLIGT
Sveriges framtida energiförsörjning FÖRNYBART TILL 100% HELT KLART MÖJLIGT Bengt Göran Dalman Målbilden är att Sverige på sikt skall ha en energiförsörjning inom alla sektorer Som inte påverkar klimatet
Läs mer2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten
EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av
Läs merFjärrvärme, styrmedel och elmarknaden
November 2015 Fjärrvärme, styrmedel och elmarknaden Erik Dotzauer Effekt på elmarknaden Fjärrvärmen har en roll att spela Effekt 27 GW Minska effekten (fjärrvärme istället för elbaserad uppvärmning) Import
Läs mer2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se
Remissvar avseende Energimyndighetens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet, Energimyndighetens beräkningar och förslag med kompletteringar och Finansdepartementets promemoria
Läs merStrategi för Hållbar Bioenergi. Delområde: Bränslebaserad el och värme
Strategi för Hållbar Bioenergi Delområde: Bränslebaserad el och värme Energiforskningens utmaningar Nio temaområden Transportsystemet Industri Bioenergi Hållbart samhälle Byggnader i energisystemet Elproduktion
Läs merDANDERYDS KOMMUN Tekniska kontoret Ruth Meyer
1(6) Förslag till styrdokument för energieffektivisering av verksamheter i Danderyds kommun 1. Syfte och mål Dokumentet fastställer mål och strategier för energieffektivisering av verksamheter i Danderyds
Läs merKlimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?
Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Stefan Jendteg Miljöavdelningen Länsstyrelsen Skåne Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2010 (66 Mton)
Läs merYttrande till kommunstyrelsen över Kraftsamling för framtidens energi, SOU 2017:2
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2017-03-06 Diarienummer: 01074/2017 Stadsmiljöavdelningen Peter Krahl Rydberg Telefon 031-368 37 91 E-post: peter.krahl.rydberg@miljo.goteborg.se Yttrande till kommunstyrelsen
Läs merEnergimål Byggnader och industri. Peter Åslund Energikontoret
Energimål Byggnader och industri Peter Åslund Energikontoret Energimål - 20 % till 2020 7 Handlingsplanen för energieffektivitet 2011, KOM(2011) 109 Mål överblick Klimatvision (övergripande mål) begränsad
Läs merFjärrvärmeprognos 2015 och Fjärrvärmen i framtiden
Fjärrvärmeprognos 2015 och Fjärrvärmen i framtiden John Johnsson och Fjärrvärme Profu Investeringsanalys, inkl ekonomisk riskanalys Strategisk utveckling Värdering av spillvärme och bränsleavtal Integration
Läs merEU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi
EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen
Läs merTankar kring flytten av Kiruna 2015 11 10. Thomas Björnström, Energichef, Tekniska Verken/Kiruna Kraft
Tankar kring flytten av Kiruna 2015 11 10 Thomas Björnström, Energichef, Tekniska Verken/Kiruna Kraft Arktis 24 000 innevånare 20 000 km 2 6000 sjöar 6 stora älvar 220 km 250 km POSITIVA PROGNOSER RYMDINDUSTRIN
Läs merMinskad energianvändning genom utbildning och tillsyn
Minskad energianvändning genom utbildning och tillsyn Åsa Hill Charlotta Hedvik Miljöförvaltningen Stockholm Disposition Inledning Miljöbalken Utbildning av inspektörer och chefer Tillsynen ska säkerställa
Läs merEn sammanhållen klimat- och energipolitik
En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala
Läs merVirker virkemidlene? Styr styrmedel rätt?
Virker virkemidlene? Styr styrmedel rätt? Ola Larsson WSP Environmental 3 december 2009 Disposition Information om WSP Bakgrunden till projektet Beskrivning av Fjärrsyn Beskrivning av projektet Analyser
Läs merAkademiska Hus satsar på solceller
Akademiska Hus satsar på solceller Seminarium Svensk Solenergi/Chalmers Uppsala 2015-10-16 Johan Tjernström, Energistrateg johan.tjernstrom@akademiskahus.se 1 Innehåll Kort om Akademiska Hus Våra energimål
Läs merATT AGERA NU! DAGS. Byggindustrin en basnäring. på en låg energianvändning under byggnadens livstid.
VI HAR INGET VAL DAGS ATT AGERA NU! Sverige står inför stora utmaningar. Miljonprogrammets bostäder måste rustas upp och renoveras. Om detta inte sker om kommer områdena att förfalla och byggnaderna förlora
Läs merFramtida Behov och System för Småskalig Värmeproduktion med Biobränslen
Framtida Behov och System för Småskalig Värmeproduktion med Biobränslen Åsa Jonsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Joakim Lundgren, Luleå Tekniska
Läs merVår vision är ett hållbart energisystem. Energimyndigheten arbetar med förnybar energi, klimatinsatser, bättre teknik och smartare energianvändning.
Vår vision är ett hållbart energisystem Energimyndigheten arbetar med förnybar energi, klimatinsatser, bättre teknik och smartare energianvändning. Vi ska ställa om till ett hållbart energisystem och några
Läs merENERGIDEKLARATION. Flugmötesvägen 1, Eskilstuna Eskilstuna kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1981 Energideklarations-ID:
sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Flugmötesvägen 1, 632 33 Eskilstuna Eskilstuna kommun Nybyggnadsår: 1981 Energideklarations-ID: 971260 Energideklarationen i sin helhet finns hos byggnadens ägare. För
Läs merHållbarhetsindex. Referensgruppsmöte 12 juni
Hållbarhetsindex 1 Värmemarknaden historisk utveckling 12 10 8 Hållbart 6 2 Ej hållbart 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2 Våra sex indikatorer Koldioxidutsläpp: Lika med skorstensutsläppen
Läs merMiljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader
Handläggare HDa Datum Diarienummer 2015-08-28 M2015/2507/Ee 1 (5) Miljö- och energidepartementet Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Hyresgästföreningen har beretts
Läs merhur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan
hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan Miljöpåverkan berör oss alla Att minska energianvändning och utsläpp av växthusgaser är ett övergripande samhällsmål
Läs mer7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015
7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder
Läs merENERGIDEKLARATION. Boltensternsvägen 13D, Höllviken Vellinge kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 2003 Energideklarations-ID:
sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Boltensternsvägen 13D, 236 38 Höllviken Vellinge kommun Nybyggnadsår: 2003 Energideklarations-ID: 899497 Energiprestanda: 82 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad
Läs merEnergiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt?
Energiintelligenta kommuner Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Klimatintelligenta kommuner Alla måste vara med och bygg det hållbara samhället! Byggnader är en viktigt del i att
Läs merFjärrvärmen i framtiden - behovet
Fjärrvärmen i framtiden - behovet Fjärrvärme 1970 2008 enligt Energiläget Många sådana här tidningsartiklar ser man Fjärrsyn-projekt Fjärrvärmen i framtiden behovet Syfte: Göra prognos till år 2025 av
Läs merStrategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne
Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till
Läs merENERGIDEKLARATION. Svalsta 42, Sorunda Nynäshamns kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1988 Energideklarations-ID:
sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Svalsta 42, 148 97 Sorunda Nynäshamns kommun Nybyggnadsår: 1988 Energideklarations-ID: 941063 Energideklarationen i sin helhet finns hos byggnadens ägare. För mer information:
Läs merENERGIDEKLARATION. Klottistelgatan 2, Bara Svedala kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 2009 Energideklarations-ID:
sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Klottistelgatan 2, 233 62 Bara Svedala kommun Nybyggnadsår: 2009 Energideklarations-ID: 601082 Energiprestanda: 58 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad [jan
Läs merBilaga 3. Framtidsbild Nyköping
Datum 2014-12-17 Bilaga 3. Framtidsbild Nyköping Vad kan Nyköping uppnå från 2015 och till år 2020 när det gäller energieffektivisering, förnyelsebar energi och utsläpp av bland annat koldioxid? Om vi
Läs merENERGIDEKLARATION. Väsbyvägen 5, Ekerö Ekerö kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1957 Energideklarations-ID:
sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Väsbyvägen 5, 178 35 Ekerö Ekerö kommun Nybyggnadsår: 1957 Energideklarations-ID: 912798 Energideklarationen i sin helhet finns hos byggnadens ägare. För mer information:
Läs merENERGIDEKLARATION. Ågärdesgatan 2, Ljungbyholm Kalmar kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 2007 Energideklarations-ID:
sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Ågärdesgatan 2, 388 31 Ljungbyholm Kalmar kommun Nybyggnadsår: 2007 Energideklarations-ID: 969611 Energideklarationen i sin helhet finns hos byggnadens ägare. För mer
Läs mer2010 DoA Fjärrvärme. Torsås Fjärrvärmenät AB
2010 DoA Fjärrvärme Torsås Fjärrvärmenät AB 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Torsås Fjärrvärmenät AB Ort/orter FVD20012 Torsås Prisområdesnamn FVD20013 Torsås Kontaktperson -
Läs merLokala perspektiv - ett urval av svenska kommuner. Referensgruppsmöte 5 april
Lokala perspektiv - ett urval av svenska kommuner Referensgruppsmöte 5 april Lokala perspektiv Ur projektbeskrivning: Den lokala och regionala dimensionen i värmemarknadens utveckling är central, varför
Läs merENERGIDEKLARATION. Timotejvägen 6, Enköping Enköpings kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 2005 Energideklarations-ID:
sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Timotejvägen 6, 749 48 Enköping Enköpings kommun Nybyggnadsår: 2005 Energideklarations-ID: 990377 Energideklarationen i sin helhet finns hos byggnadens ägare. För mer
Läs merENERGIDEKLARATION. Frejagatan 42, Mölndal Mölndals stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 2016 Energideklarations-ID:
sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Frejagatan 42, 431 44 Mölndal Mölndals stad Nybyggnadsår: 2016 Energideklarations-ID: 911412 Energideklarationen i sin helhet finns hos byggnadens ägare. För mer information:
Läs mer2017 DoA Fjärrvärme. Kalmar Energi Värme AB
2017 DoA Fjärrvärme Kalmar Energi Värme AB 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Fjärrvärme Kalmar Ort/orter FVD20012 Kalmar, Smedby, Lindsdal Prisområdesnamn FVD20013 Kontaktperson
Läs merEskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling
Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är
Läs merENERGIDEKLARATION. Tyfongränd 4, Järfälla Järfälla kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 2013 Energideklarations-ID:
sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Tyfongränd 4, 177 70 Järfälla Järfälla kommun Nybyggnadsår: 2013 Energideklarations-ID: 913637 Energideklarationen i sin helhet finns hos byggnadens ägare. För mer information:
Läs merTariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA. Torsås Fjärrvärmenät AB
Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA Torsås Fjärrvärmenät AB 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Torsås Fjärrvärmenät Ort/orter FVD20012 Torsås Prisområdesnamn FVD20013 Kontaktperson
Läs merENERGIDEKLARATION. Högaliden 10, Limhamn Malmö stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1973 Energideklarations-ID:
sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Högaliden 10, 216 18 Limhamn Malmö stad Nybyggnadsår: 1973 Energideklarations-ID: 814626 Energiprestanda: 108 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad [mars 2015]:
Läs merENERGIDEKLARATION. Tremansvägen 38, Höllviken Vellinge kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1993 Energideklarations-ID:
sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Tremansvägen 38, 236 36 Höllviken Vellinge kommun Nybyggnadsår: 1993 Energideklarations-ID: 859867 Energiprestanda: 110 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad
Läs merEUs politik om bioenergi Hur kan det påverka oss? Raziyeh Khodayari Miljö, hållbarhet, energitillförsel
EUs politik om bioenergi Hur kan det påverka oss? Raziyeh Khodayari Miljö, hållbarhet, energitillförsel Kort om fjärrvärme kilometer fjärrvärmenät i Sverige Fjärrvärme och fjärrkyla i Sverige 49 TWh fjärrvärme
Läs merENERGIDEKLARATION. Bispgatan 3B, Malmö Malmö stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1966 Energideklarations-ID:
sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Bispgatan 3B, 216 19 Malmö Malmö stad Nybyggnadsår: 1966 Energideklarations-ID: 619534 Energiprestanda: 102 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad [jan 2012]:
Läs merSvensk energi- och klimatpolitik leder den till grön tillväxt? Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv
Svensk energi- och klimatpolitik leder den till grön tillväxt? Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv KLIMAT: En ny klimatpolitik för Sverige En klimatlag instiftas Ett klimatpolitiskt råd tillsätts Mål
Läs merINNOVATIONSKLUSTER ENERGIEFFEKTIVA SMÅHUS
INNOVATIONSKLUSTER ENERGIEFFEKTIVA SMÅHUS Vi som pratar idag Katarina Westerbjörk, WSP Agneta Persson, Anthesis Sara Borgström, WSP, koordinator BeSmå Dagens program 1. Vad är BeSmå? 2. Potential för energieffektivisering
Läs merSamhällsekonomisk analys av fjärrvärme
Samhällsekonomisk analys av fjärrvärme Bidrar fjärrvärmen till den samhällsekonomiska nyttan? Sirje Pädam, WSP Analys & Strategi 2013-10-30 Forskningsprojekt inom fjärrsyn samarbete mellan WSP och Luleå
Läs merENERGIDEKLARATION. Riddarstigen 5, Täby Täby kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1968 Energideklarations-ID:
sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Riddarstigen 5, 183 30 Täby Täby kommun Nybyggnadsår: 1968 Energideklarations-ID: 929813 Energideklarationen i sin helhet finns hos byggnadens ägare. För mer information:
Läs merHur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning
Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Maria Danestig, Alemayehu Gebremedhin, Stig-Inge Gustafsson, Björn Karlsson, Louise Trygg, Henrik Bohlin, Wiktoria Glad, Robert Hrelja, Jenny Palm IEI
Läs merNya EU-krav på utsläpp från medelstora biobränslepannor. Raziyeh Khodayari Miljö, hållbarhet och energi8llförsel
Nya EU-krav på utsläpp från medelstora biobränslepannor Raziyeh Khodayari Miljö, hållbarhet och energi8llförsel Nya EU-krav på utsläpp från medelstora biobränslepannor - Måste Sverige gå före? - Hur påverkar
Läs merFörslag till Nationell biogasstrategi 2.0. Maria Malmkvist, Energigas Sverige Stockholm
Förslag till Nationell biogasstrategi 2.0 Maria Malmkvist, Energigas Sverige Stockholm 2018 04 12 Förslag till Nationell biogasstrategi 2.0 Fortsättning och revidering av förslaget från december 2015 Fler
Läs merVärme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning
Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på
Läs mer1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen
1:7 Hur Sverige ska nå energi- och Vi står inför vår tids största utmaning att på kort tid ställa om vår energianvändning till en nivå som skapar förutsättningar för ett långsiktigt hållbart samhälle.
Läs merENERGIDEKLARATION. Björkvägen 52, Trollhättan Trollhättans stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1982 Energideklarations-ID:
sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Björkvägen 52, 461 44 Trollhättan Trollhättans stad Nybyggnadsår: 1982 Energideklarations-ID: 967399 Energideklarationen i sin helhet finns hos byggnadens ägare. För
Läs merENERGIDEKLARATION. Vinthundsgatan 51, Sundbyberg Sundbybergs stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 2010 Energideklarations-ID:
sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Vinthundsgatan 51, 174 41 Sundbyberg Sundbybergs stad Nybyggnadsår: 2010 Energideklarations-ID: 915974 Energideklarationen i sin helhet finns hos byggnadens ägare. För
Läs merENERGIDEKLARATION. Skälsta 41, Uppsala Uppsala kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1944 Energideklarations-ID:
sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Skälsta 41, 755 91 kommun Nybyggnadsår: 1944 Energideklarations-ID: 989791 Energideklarationen i sin helhet finns hos byggnadens ägare. För mer information: www.boverket.se
Läs merUppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning
Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat
Läs merENERGIDEKLARATION. Lisehöjdsvägen 4, Ekerö Ekerö kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1998 Energideklarations-ID:
sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Lisehöjdsvägen 4, 178 38 Ekerö Ekerö kommun Nybyggnadsår: 1998 Energideklarations-ID: 966166 Energideklarationen i sin helhet finns hos byggnadens ägare. För mer information:
Läs mer