profu vad vill olika aktörer? John Johnsson Profu är ett oberoende forsknings- och utredningsföretag inom energi, avfall och transporter

Transkript

1 Vart är värmemarknaden på väg och vad vill olika aktörer? John Johnsson Profu är ett oberoende forsknings- och utredningsföretag inom energi, avfall och transporter profu Företaget etablerades 1987 och vi är idag 20 personer

2 Några resultat från forskningsprojektet Värmemarknad Sverige Etapp I & II

3 Deltagare / finansiärer AMEM Konsulter Akademiska Hus E.ON Sverige Energimarknadsinspektionen Energimyndigheten Eskilstuna Energi & Miljö Fortum Värme Göteborg Energi Handelshögskolan - Göteborg HSB Hyresbostäder i Norrköping Hyresgästföreningen Hässleholm Miljö Kraftringen NCC Nibe Bostads AB Poseidon Profu Siemens Skanska Sveriges Kommuner och Landsting Svensk Energi Svensk Fjärrvärme Svensk Solenergi Svebio SKVP Södertörns Fjärrvärme Tekniska Verken i Linköping Umeå Energi Vattenfall Västerås kommun Älvstranden Utveckling Öresundskraft, Kraft & Värme

4 Värmemarknaden: 100 TWh värme och varmvatten Industri, konv uppvärmda 7 94 TWh i 2,3 miljoner leveranspunkter, varav ca 2,0 miljoner småhus Lokaler 23 Småhus 37 Tillkommer ca fritidshus. ca 3,5 TWh el ca 1 TWh ved Flerbostadshus 27 Nettovärme 2012 TWh, normalårskorr Summa 94 TWh

5 Värmemarknaden: 100 miljarder kronor Värmemarknaden omsätter cirka 100 miljarder kronor per år. Elvärme/VP och fjärrvärme dominerar räknat i kronor, fjärrvärme räknat i TWh. Småhusen är den största delmarknaden, både räknat i kronor och i TWh. Lokaler Olja Fjärrvärme Biobränsle Övrigt Skatter Flerbostads hus Småhus El Kostnad exkl. skatt Omsättningen i bostäder och lokaler, med tre olika delningar

6 Värmemarknaden idag 1. Värmemarknaden är en lokal mötesplats för många marknader (värme, kyla, el, biobränsle, avfall, industrier, fastigheter, ) 2. Värmemarknaden har haft en fantastiskt positiv utveckling och det mesta talar för att utvecklingen fortsätter. 3. Marknaden karaktäriseras idag av stark konkurrens och kostnadseffektiv och hållbar utveckling. 4. Justeringar av styrmedel och politiska mål behövs alltid, men kraftiga förändringar kan hota den positiva utvecklingen. 5. Förändringar på omkringliggande marknader (t.ex. el och avfall) kan rubba konkurrenssituationen och den positiva och balanserade utvecklingen på värmemarkanden.

7 Värmemarknaden - Energi- och miljöhållbarhetsindex, historisk utveckling 120% 100% 80% Hållbart 60% 40% 20% Ej hållbart 0%

8 Vårt index Värmemarknaden - Energi- och miljöhållbarhetsindikatorer, historisk utveckling 120% 100% 80% 60% 40% 20% CO2-utsläpp Förnybart Effektivisering Svavel-utsläpp Naturresursindex Primärenergi 0%

9 Värmemarknaden - Energi- och miljöhållbarhetsindex 120% 100% 80% 60% 40% 20% Nedre gräns??? 0%

10 Aktörernas mål

11 Intressentmål om hållbar utveckling - Aktörerna på värmemarknaden energi-, miljö- och klimatmål? Fastighetsbolag Energi-/fjärrvärmebolag Bolag 1 Bolag 2 Bolag 3 Bolag 4 Bolag 1 Bolag 2 Bolag 3 Energi-, miljö- och klimatmål JA JA JA JA JA JA JA

12 Men vi bekymras av tre upptäckter - om målfokus, ambition och intressentkopplingen på vissa delar av marknaden Fastighetsbolag Energi-/fjärrvärmebolag Bolag 1 Bolag 2 Bolag 3 Bolag 4 Bolag 1 Bolag 2 Bolag 3 50% (till 2025) Energieffektiviseringsmål Huvudfokus 30% (till 2030) 20% (till 2030) Förnybarmål (miljömål) 100% förnybar el 100% förnybar & återv. fv Hög miljöprofil Klimatmål Nollutsläpp Klimatneutral -100 kton CO2 Fossilfri produktion Mål om certifiering MB Silver MB Silver

13 Men vi bekymras av tre upptäckter - om målfokus, ambition och intressentkopplingen på vissa delar av marknaden Fastighetsbolag Energi-/fjärrvärmebolag Bolag 1 Bolag 2 Bolag 3 Bolag 4 Bolag 1 Bolag 2 Bolag 3 50% (till 2025) Energieffektiviseringsmål Huvudfokus 30% (till 2030) 20% (till 2030) Förnybarmål (miljömål) 100% förnybar el 100% förnybar & återv. fv Hög miljöprofil Klimatmål Nollutsläpp Klimatneutral -100 kton CO2 Fossilfri produktion Mål om certifiering MB Silver MB Silver = Risk för suboptimering (och ineffektivitet på värmemarknaden)

14 Men vi bekymras av våra upptäckter - om målfokus, ambition och intressentkopplingen på vissa delar av värmemarknaden 1. De olika aktörsgrupperna på värmemarknaden tenderar att fokusera på helt olika intressentmål 2. Man sätter ambitions- och målnivån för dessa mål allt högre 3. och vi misstänker att man inte har grund för denna ambitionshöjning i sin intressentanalys/kunddialog.

15 och vår målanalys ger också fler upptäckter om tydliga skillnader Kommunen som ägare ger direktiv mål till sina bolag; mål som kan ge olyckliga konflikter mellan bolagen. Hyresgästernas mål avviker från fastighetsägarnas. De politiska målen har stort fokus på värmemarknaden. De politiska målen blir därigenom mycket ambitiösa för värmemarknadens aktörer; kanske alltför ambitiösa. Det kan ge suboptimeringar på marknaden.

16 Men vi bekymras av tre upptäckter - om målfokus, ambition och intressentkopplingen på vissa delar av marknaden Mål: Låg bo-kostnad Volymsmål (ex fastigh.) Branschorganisationer Energieffektivitet Förnybar- & miljömål Klimatmål Mål om certifiering Hyresgäster (brukare) Brukaren vill ha låg hyra Köparen och säljaren av fjärrvärme har helt olika mål Fastighetsbolag Färdigvärmebolag Fjärrvärmebolag Bostadsbyggande har för låg prioritet bland målen Kommuner (i flera roller) Kommunen som ägare ställer för höga krav på sina bolag Värmemarknaden tar på sig för stor del av de nationella målen Stat och myndigheter Branschorganisationerna kan förstärka olikhetera = Risk för suboptimering (och ineffektivitet på värmemarknaden)

17 Var hamnar vi i framtiden och vad innebär detta?

18 Värmemarknaden - Fyra framtidsscenarier Långsam utveckling Energisnålare hus Mer individuellt Kombinerade lösningar

19 Framtida värmeanvändning - Nettoenergibehov (använd energi), Långsam utveckling TWh/år ,8 28,8 37,2 36,8 36,3 27,0 26,2 25,3 35,2 23,6 Lokaler, nybyggt Flerbostadshus, nybyggt Småhus, nybyggt Småhus, nuvarande stock ,6 23,1 22,2 21,0 18, Flerbostadshus, nuvarande stock Lokaler, nuvarande stock

20 Framtida värmeanvändning - Nettoenergibehov (använd energi), Energisnålare hus TWh/år ,8 37,2 32,9 28,0 28,8 24,9 27,0 22,5 17,8 15,4 24,6 23,1 18,5 13,4 11, Lokaler, nybyggt Flerbostadshus, nybyggt Småhus, nybyggt Småhus, nuvarande stock Flerbostadshus, nuvarande stock Lokaler, nuvarande stock

21 Framtidsscenarier - Inköpt energi (levererad energi) TWh/år 110 Långsam utveckling TWh/år 110 Energisnålare hus ,2 11,3 25,6 38,2 2,8 2,3 1,9 1,0 13,0 12,6 12,1 11,1 19,5 18,1 16,3 12,9 47,5 48,8 49,7 51,4 Olja+gas Biobränsle El Fjärrvärme ,2 11,3 25,6 38,2 2,8 13,0 19,5 47,5 2,0 11,1 15,8 41,8 1,3 8,8 0,6 7,2 11,8 8,4 34,6 33,1 Olja+gas Biobränsle El Fjärrvärme TWh/år 100 Mer individuellt 110 TWh/år 100 Kombinerade lösningar ,2 11,3 2,8 13,0 2,0 12,2 1,5 Övrigt Olja+gas ,2 11,3 2,8 13,0 2,1 12,5 1,7 12,1 0,8 Övrigt Olja+gas

22 Scenariot: Långsam utveckling 120% 100% 80% 60% 40% 20% Nedre gräns 0% % 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% 60%

23 Scenariot: Energisnålare hus 120% 100% 80% 60% 40% 20% Nedre gräns 0% % 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% 60%

24

25 Värmemarknaden - Energi- och miljöhållbarhetsindex, sektorsjämförelse 140% Basindex 120% 100% 80% 60% 40% Värmemarknad Industri Transport 20% 0%

26 Vad säger aktörerna om framtiden - Axplock från intervjuer med 30 centrala aktörer

27 Vad utmärker värmemarknaden? Lokal marknad En bortglömd marknad i förändring Mer svårdefinierad än andra marknader Hård konkurrens tveksamma styrmedel Behov av nya affärsmodeller med minskande volymer För lite fokus på effekt Komplicerad prissättning Behov av mer kunskap och kommunikation Tendens bort från kollektiva lösningar Fjärrvärmen är monopolliknande, men även värmepumpar genom att man sitter fast i investeringen Trögrörlighet En integrerad del av energimarknaden Produktion och konsumtion av inomhusklimat

28 Utmaningar Minskande/stagnerande marknad Urbanisering och kraftigt ökande befolkning Att klara omfattande effektivisering utan hyresökningar Effektfrågan är någon annans ansvar Samsyn mellan olika myndigheter saknas Hållbarhet vad är det? Fri konkurrens eller prisreglering vilket är sämst? Kunderna vill ha mera Fjärrvärme specifikt: Politisk uppfattning om att egen energiproduktion är finare än gemensam. Det kommer till uttryck i byggregler och olika skatteavdrag. Kan själv är en trend. Värmepump, solceller, solvärme, Ny aktörer, t.ex. företag som erbjuder värme- och kylalösningar baserade på värmepump. De har ett totalåtagande där de både bygger, äger och driver anläggningen. Fjärrvärmens ekonomi? Fjärrvärme som samhällsnytta?