Ett energieffektivt samhälle. Jan Nordling, huvudprojektledare

Transkript

1 Ett energieffektivt samhälle Jan Nordling, huvudprojektledare

2 IVA-projektet Ett energieffektivt samhälle Ett effektivare utnyttjande av resurser, inklusive energi, utgör grunden för ekonomisk tillväxt och en hållbar utveckling. En effektivare användning av energi bidrar i de flesta fall till minskad belastning på klimatet och miljön och till en tryggare energiförsörjning. Målet för Sveriges energieffektivisering är att minska energiintensiteten. EU-kommissionen har beslutat om ett nytt direktiv med långtgående krav på energieffektivisering Den tekniska utvecklingen på energianvändningsområ det är snabb Identifiera möjligheter och hinder, och föreslå konkreta åtgärder till förändringar inom olika sektorer. ABB, Elforsk, Energimyndigheten, Fortum, Humlegården, Ångpanneföreningensforskningsstiftelse, SBUF, Siemens, Skanska, Svensk Energi, Svensk Fjärrvärme, Svenskt Näringsliv, Teknikföretagen, Vattenfall

3 Ett energieffektivt samhälle projektet Styrgrupp Förprojekt, bemanning av styrgrupp, arbetsgrupper och experter Insamling, analys och presentation av erfarenheter från Norden, Nordeuropa och Internationellt Ordförande, projektledning Ordförande, projektledning Ordförande, projektledning Ordförande, projektledning Ordförande, projektledning tjänstesektor skog- och jordbruk transporter industri pågår bebyggelse Ordförande projektledning affärsmöjligheter och affärsmodeller Ordförande projektledning smarta energisystem Projektledning policyunderlag

4 Styrgruppen Lars Bergman, ordförande Kjell Jansson, Svensk energi Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv Birgitta Resvik, Fortum Oskar Ahnfelt, Vattenfall Per-Arne Rudbert, Humlegården Erik Brandsma Energimyndigheten Andres Muld, SUST Bo Normark, Power Circle Tommaso Auletta, ABB Göran Persson, Siemens Per Westlund, IVAs avd. Samhällsbyggnad Maria Sandqvist, Teknikföretagen Stina Blombäck, Billerud Urban Karlström, Fortifikationsverket Fredrik Lagergren, KTH Executive School Magnus Breidne, IVAs projektchef Jan Nordling, huvudprojektledare IVA

5 Ett energieffektivt samhälle Per-Arne Rudbert, Humlegården Affärsmodeller och affärsmöjligheter

6 Energieffektivt Produktion Överföring Användning Förnybart Effekt BNP justerat 20/20 och 50/50

7 Affärsmodell Leverans Leverantör Kund Verksamhet Betalning Technical Breakthroughs? Nya aktörer/ effektivisering

8 Byggnader Fjärrvärme Monopol Osäkerhet Fastighetsägare Fastighet El Basbelastning/ toppbelastning Technical breaktrough Realtidsmätning av förbrukning Utrustning Köpt energi Värmepump

9 Industri 1. Byggnader som sektorn 2. Tes: En energiineffektiv verksamhet är även ineffektiv på andra områden 3. Management attention hur blir det en snackis? 4. Realtidsmätning

10 Tjänster Produktion Distribution Kund Försäljning Hela kedjans förbrukning Vad driver förbrukningen? Technical breakthrough internethandel? Samverkan handel - fastighetsägare

11 Skogs- och lantbruk Förbrukning i produktion Förbrukning i transporter Avverkningsteknik

12 Transporter Kollektivtrafik Icke fossila drivmedel Teknisk utveckling Eco-driving

13 Delprojekt Affärsmöjligheter och affärsmodeller Per-Arne Rudbert, ordförande, Humlegården Staffan Eriksson, projektledare, IVA Jan Kristoffersson, Sust Niklas Zandelin, eze Systems Europe Niclas Damsgaard, Sweco Energigiude Bo Rydén, Profu Fredrik Sundman, ABB Erik Hjelm, Fortum Thomas Kollfeldt, Vattenfall

14 Ett energieffektivt samhälle Arne Elmroth, professor em. LuTH Att halvera energianvändningen i Sveriges byggnader möjligheter och hinder

15 Ett energieffektivt samhälle

16 Skälen till energieffektivisering Minskad klimatbelastning Minskat omvärldsberoende Minskade kostnader på såväl nationell nivå som för ägare och brukare

17 Systemgränser

18 Målsättning för hela det svenska byggnadsbeståndet kwh/m Elektrisk energi -20% 100 Värmeenergi -50%

19 BOA [millioner m2] Ett energieffektivt samhälle 100 Uppvärmd area för flerbostadshus Saknas Byggnadsår

20 Energieffektivisera i samband med renovering Det dominerande antalet flerbostadshus är byggda före 1975 och har behov av omfattande renovering inom en snar framtid. Omfattande renovering görs ungefär en gång vart femtionde år. Det finns bara ett tillfälle till framgångsrik kraftig energieffektivisering före 2050 ett tillfälle som inte får missas. Det blir mer kostnadseffektivt att genomföra ett åtgärdspaket än att göra varje åtgärd var för sig!

21 Ett energieffektivt samhälle Vid varje omfattande renovering eller ombyggnad bör man samtidigt genomföra alla tänkbara energieffektiviserings-åtgärder. Extrakostnaden blir ofta en bråkdel jämfört med om åtgärden görs separat.

22 Åtgärder I många hus bedöms bättre drift och enkla åtgärder kunna leda till upp emot 20 procent minskning av energianvändningen. Detta räcker inte på lång sikt utan betydligt mer omfattande åtgärder krävs. Såväl byggnadsskalet som installationerna måste uppgraderas kraftfullt.

23 Olika åtgärder i lokaler och bostäder Bostäder: Förbättrat klimatskal och värmeåtervinning av ventilationsluften viktigast Lokaler: Installationstekniska åtgärder, belysning, behovsstyrning, driftstider viktigast

24 Exempel på några viktiga framgångsfaktorer Ägare/Ledarskap Kompetens i hela byggsektorn Teknik Ekonomiska kalkyler och prognoser om energiprisutveckling Styrmedel Konsekvent hantering av bevarandekrav

25 Ägare ledarskap nyckeln till framgång Förvaltning av flerbostadshus är en långsiktig verksamhet Det behövs tydliga direktiv från ägaren som bör utarbeta en långsiktig vision och plan för varje hus varvid renoveringsbehov och energieffektiviseringsåtgärder identifieras Ägaren måste säkerställa god kompetens i företaget och se till att det sker ett kunnigt och tydligt samarbete mellan alla aktörer i renovering och drift

26 Ekonomi Synen på investeringskalkyler bör breddas så att långsiktighet och sociala effekter tas tillvara Energiprisutvecklingen har varit snabbare än alla tidigare prognoser, vilket resulterat i att otillräckliga åtgärder vidtagits tidigare

27 Energianvändning, kwh per m2 Bostäder Befintligt äldre Hus Renoverat Hus NNE-hus PassivHus Värme Varmvatten Fastighetsel Hushållsel Totalt Utan viktning

28 Rekommendationer till beslutsfattare i byggsektorn Skärp energikraven i byggreglerna Anpassa bevarandekraven Tydliga energideklarationer Utred hyresregleringen Utred kreditriskförsäkring för energieffektivisering Demonstrationsexempel Nationellt kompetenslyft behövs Skapa ett nationellt renoveringscentrum Initiera ett nationellt FoU-program

29 Vår bedömning Det är möjligt att halvera energianvändningen i bebyggelsen fram till Men Det brådskar Det är ett mycket omfattande arbete som behövs Och Det blir dyrare ju längre vi väntar med att göra åtgärder

30 Delprojekt Bebyggelse Per Westlund, ordförande Christel Armstrong-Darvik, Stena fastigheter Martin Bergdahl, Landstingsfastigheter i Dalarna Arne Elmroth, professor emeritus, LTH Tomas Hallén, Akademiska hus Tomas Kåberger, Chalmers Per-Erik Petersson, SP Jan Nordling, huvudprojektledare Ett energieffektivt samhälle Patrik Marckert, projektledare, Sweco

31 Ett energieffektivt samhälle Rose-Marie Ågren, Sweco Energieffektivisering i industrisektorn Att halvera energianvändningen i Sveriges byggnader möjligheter och hinder

32 Energieffektivisering i industrisektorn Våra fokusområden Vad är energieffektivisering inom industrin? Lönsamma åtgärder och hinder

33 Fokusområden inom delprojektet Vilka hinder och drivkrafter för energieffektivisering finns inom industrisektorn? Vilka incitament krävs för ökad energieffektivisering? Vilka verktyg/stimulanser/styrmedel är mest verkningsfulla och realistiska? Vad är beslutsdrivande indikatorer för energieffektivitet i industrin som appellerar till företagsledning och styrelse?

34 Energieffektivisering i industrin är mer än PFE?! Process intensification Industri kombinat Ny processteknik & nya produkter BTT Break Through Technologies OPS Överskottsvärme till fjv Systemsamverkan ET Emerging Technologies BAT Best Available Technology Kartläggning scheckar PFE ELS Energy management

35 Finansiell lönsamhet är tillräckligt för att energieffektiviserande åtgärder genomförs!?

36 Är finansiell lönsamhet är tillräckligt för att energieffektiviserande åtgärder genomförs inom industrin? JA NEJ

37 Finansiell lönsamhet räcker ofta inte det finns andra hinder Insikt och kunskap Konkurrens om resurser i företagen Konkurrens om ledningens uppmärksamhet Svaga marknadssignaler Split Incentives Kortsiktigt lönsamhetsfokus Investeringsklimatet påverkar om ny processteknik implementeras i Sverige I komplexa system, där resurserna oftast finns i en annan del av systemet än där vinsten uppstår, är det svårt att få ihop affären med dagens spelregler

38 Fortsättning följer i juni.

39 Delprojektet Industri Maria Sunér Fleming, ordförande, Svenskt Näringsliv Lina Palm, SKGS Per Lundqvist, KTH Thomas Björkman, Energimyndigheten Magnus Pettersson, Höganäs Anders Eliasson, Södra David Wiik, Siemens Tomas Dahlman, Electrolux Leif Rydell, Xyleminc Marit Ragnarsson, Länsstyrelsen I Dalarna Louise Trygg, Linköpings Universitet Rick Abrahamsson, Vattenfall Rose-Marie Ågren, projektledare, Sweco

40 Ett energieffektivt samhälle Hampus Lindh, IVA Energieffektivisering i transportsektorn

41 Vad vill vi uppnå? Curbing mobility is not an option, neither is business as usual Siim Kallas, EU Commissioner for Transsport EUs målsättning är en 20 procentig minskning av Europas energianvändning till år 2020.Energieffektivisering är en viktig del i denna målsättning.

42 Vad har beslutats? EUs CO 2 krav på bilar och lätta lastbilar: 130g CO 2 /km år 2015 och 95g CO 2 /km år 2020 Förnybar energi ska representera 10 % av transportsektorns Bränsleanvändning är 2015 Genomförs detta inebär det en stabilisering av CO2 utsläppen år 2030.

43 EU:s 2050-mål För år 2050 gäller följande mål: Inga bilar med konventionellt drivmedel I städerna. 40% användande av low carbon fuels inom flygtrafiken; minst 40% minskninga av sjöfartens utsläpp. 50% av intercity trafiken skiftar från väg till spårbunden eller vattenburen trafik. Allt detta sammantaget leder till 60% reduktion av utsläpp från transporeter år 2050

44 En 50 % energieffektiviseringsökning till år Hur uppnår vi detta?

45 En gemensam ansats krävs Alla delarna behövs Det kommer inte att räcka med snålare fordon delvis drivna på el och en ökad andel förnyelsebar energi för att nå de utsläppsmål som satts upp både nationellt och internationellt. Energieffektivitet Samhällsplanering och överflyttning Förnybar energi

46 Det finns massor av lönsamma, bra åtgärder som vi kan göra idag som inte görs. Att bara vänta är ingen bra strategi.

47 Tio konkreta åtgärder som kan ge stor påverkan 1. Ett samordnat styrmedelsagerande 2. Ett lokalt/regionalt styrmedelspaket 3. Verka på EU-nivå för effektivare fordon 4. Nationell transportplaneringsstrategi 5. Demonstration av elfordon 6. Öka ambitionsnivån till 20% förnybart i transportsektorn 7. Investera i järnväg 8. Storsatsa på kollektivtrafik 9. Arbetsmaskiner 10. Fortsatt forskning och

48 Tio lågt hängande frukter 1. Håll hastigheten 2. Kontroll av regler för reseavdrag och parkering vid arbetet 3. Utveckla samdistribution 4. Åtgärda flaskhalsar i järnvägstrafiken 5. Öka tillgången av diesel från biomassa 6. Satsa på bilpooler 7. Stimulera elbilsintroduktion 8. Åtgärder som stimulerar användning av miljöbilar 9. En teknikneutral miljöbilsdefinition som leder till minskade utsläpp av koldioxid 10. En successivt höjd skatt på drivmedel

49 Slutsatser från Transportgruppen hittills Teknisk utveckling och ökad energieffektivisering kommer inte vara tillräckligt. Vi måste minska biltrafiken och minska ökningstakten i transportarbetet. och

50 Slutsatser från Transportgruppen hittills Teknisk utveckling och ökad energieffektivisering kommer inte vara tillräckligt. Vi måste minska biltrafik och minska ökningen av tranportarbetet. och

51 Vi måste öka utvecklingstakten!

52 Delprojekt Transporter Urban Karlström, ordförande, Fortifikationsverket Stefan Montin, Elforsk Lena Erixon, Trafikverket Emilia Käck, Fortum Elin Löfblad, Siemens Mattias Höijer/Johan Åkerman, KTH Sten Wandel, Teknisk logistik Lund Gunnar Lindberg, ekonom VTI, Transportekonomi Henrik Tengstrand, Bombardier Lars-Henrik Jörnving, Scania Hampus Lindh, projektledare, IVA

53 Ett energieffektivt samhälle Nippe Hylander, ÅF/KTH Energieffektivisering i skogs- och jordbruk

54 Ur STEM: "Energikartläggning i de areella näringarna 2010

55 Nuläge?

56 4-5 centrala frågeställningar Dagens verksamhet - besparingspotentialer m existerande teknik Effektivisering genom ny teknik - större skala, integrering av operationer Nya produktionsmönster i skog o jordbruk - markanvändning, skörde-/skötselmetoder Ny produktmix beroende av strukturförändringar - konkurrenskraft? - nya efterfrågemönster - mjölk, kött, spannmål? - ekologisk? - energiprodukter /nya biobaserade kemikalier/material Effektivare transportsystem systemtransporter mm

57 Skogsbruk: Produktivitetsutveckling har drivit energieffektivisering

58 Landscape Jordbruk den indirekta nästan lika stor! Energianvändning i jord, skog och trädgård (TWh) Direkt energianvändning 2,2 diesel jordbruk 0,3 olja torkning 1,5 el djurhållning 0,13 el torkning Jordbruk 4,1 0,2 el växthus, kylning 0,6 fossilt trädgård Trädgård 0,8 1,5 diesel skog Skog 1,5 Indirekt energianvändning 2,3 N-gödsel 0,7 foder 0,3 ensilageplast 0,15 växtskydd, kalk, utsäde 0,2 transporter Jordbruk 3,7

59 Jordbruket mycket mer varierat Beror på inriktning

60 kwh/ smågris och brukningsstorlek! Energianvändning, 17 suggbesättningar Nyckeltal energiförbrukning el, diesel, eldningsolja och biobränsle Övrigt diesel Övrigt el Uvärmn. biobr. Uppvärmn. olja Uppvärmning el Belysning Utgödsling diesel Utgödsling el Ventilation Utfodr. diesel Utfodring el

61 Fokus frågeställningar 1. Skogsbruk fokus fossila drivmedel: - Sedan 1985 sjunkit med ca 30% både i skogen och transporter. - Energieffektiviseringen drivs av kostnadsbesparing och produktivitet - Integrering av operationer, logistik ("en trave till ), hybridisering? Möjligt? Hur snabbt? 2. Jordbruk - effektiviseringpotentialen bedöms vara stor. - Spridningen stor - Mindre andel av kostnaderna (<20%) Omställningshastigheten? (strukturomvandling?, maskinpark!!) 3. SYSTEMSYN - uppvärmningssektorn och industrin - biobränslebehov till bebyggelse (krympande??) - strukturomvandling i processindustrin ("bioraffinaderier" samt effektivare utnyttjande av spillvärme och restprodukter)

62 Biobränsle för uppvärmning

63 Biobränsle till fjärrvärme Krympande? Nyttja näten! Sammansättning?

64 Arbetsgruppen Skogs- och jordbruk Stina Blombäck, Billerud, ordförande Projektledare Nippe Hylander, ÅF/KTH Thore Berntsson, CTH Rolf Björheden, SkogForsk Per Olof Wedin, Sveaskog Gustav Melin, Svebio Alarik Sandrup, Lantmännen Energi Leif Brodén (lämnat fr o m ) Johan Lindman, StoraEnso Patrik Söderholm, LTU

65 Ett energieffektivt samhälle Fredrik Lagergren, KTH och Sara Jernelius, ÅF Energieffektivisering i tjänsteföretag

66 Andel sysselsatta 2003 Vård och omsorg 16,5% Konsulting 5,4% Myndigheter och organisationer 7,1% Okänd 1,5% Råvaru- och processindustri 7,3% Teknikföretag 12,0% Medicin och Lifescience 0,5% Byggindustrin 5,8% Infrastrukturtjänster 11,5% Personalintensiva tjänster 8,9% Kunskapsförmedling 11,2% Handel 12,3%

67 Exempel Konsultindustri - ÅF Ett uppdrag 180 kwh Direkt användning (kontoren) 800 kwh/konsult, år Störst energieffektivisering hos kunderna Alltid ett grönt alternativ i uppdragen Restauranger - MAX En måltid 2 kwh* Störst miljöpåverkan i tidigare led! Köksutrustningen! Mycket stand-by tid Inte energieffektiv Höga effekter Värmeåtervinning viktig Omfattande miljöarbete energieffektivisering en av många frågor *Beräknat baserat på årsomsättning ca 1600 mkr/ snittpris 70 kr/mål = ca 23 miljoner måltider per år och delat på ca MWh elanvändning.

68 Exempel Hotell - Scandic En gästnatt 36,8 kwh* Köket en energibov Hållbarhet viktigt men andra investeringar ökar omsättningen Avtal med fastighetsägarna gör det svårt energieffektivisera *Data från Scandic Sustainability Live Report. Sedan 1996 har energianvändningen per gästnatt minskat från 56,8 kwh/ gästnatt. Livsmedelshandel - Axfood En kasse livsmedel 4,7 kwh* 1% är energikostnad 75% är inköp Störst miljöpåverkan i tidigare led! Kyl- och frysdiskar! Trend mot mer kylda varor Ibland dålig teknik Pilotprojekt med mätsystem Större renoveringar ger stora energibesparingar ( 58% i Nordstan) *Beräknat baserat på årsomsättning ca mdr/ snittpris 500kr/kasse = ca 70miljoner kassar per år och delat på ca MWh elanvändning./år.

69 Observationer Många små energiflöden Berör många människor Energi är en liten osynlig kostnad Mätvärdesinsamling och analys öppnar för nya åtgärder

70 Sammantaget för Sverige Hotell - (om alla var som Scandic) = 101 GWh Konsulter (om alla var som ÅF) = 37 GWh, Inkluderas även alla IT-konsulter och telekomföretag så ökar konsultindustrins energianvändning till ca 192 GWh (ca personer) Livsmedel (Om alla kedjor var som Axfood) = GWh Restaurang -

71 Delprojekt Tjänstesektor Fredrik Lagergren, ordförande, KTH Åsa Domeij, Axfood Pär Larshans, Max hamburgerrestauranger Karin Byman, ÅF Sara Jernelius, projektledare, ÅF Inger Mattsson, Scandic Hotels

72 Ett energieffektivt samhälle Bo Normark, Power Circle Smarta energisystem

73 Strukturering Tekniksprång ny teknik Lokal produktion och lagring El, värme och kyla Beteendefrågor Smarta elnät effektivt energiutnyttjande Affärsmodeller och regelverk

74 Exempel, diskussionsunderlag Framtidens behov av el, effekt och värme De olika energislagens roll i ett framtida energisystem Systemgränser (Sverige, Europa, Globalt) Tekniksprång (möjliga, väntade, önskade) Energisystemets utveckling kopplat till jobb, tillväxt och miljöteknikexport (koppling mot styrmedel) Svensk Fjärrvärme, Cecilia Öhman

75 Exempel, diskussionsunderlag Behov vintertid? Kyla El-energi Termiskt lager Värme Frys-rum/boxar? Accumulatortankar Industrin använder payoff på kanske 3 år för investeringar Kraftindustrin använder betydligt längre payoff tid => Spill blir lönsamt att omvandla till el med ändrat synsätt ABB, Stefan Thorburn

76 Tekniksprång solel

77 Kostnadssprång ellager?

78 Tekniksprång LED-belysning Source:Michael A. Fury, Ph.D., is director & senior technology analyst, Techcet Group in North Plains, OR.

79 Sammanfattning Smarta energisystem Bred grupp som täcker olika aspekter av energisystemet Stark interaktion med andra grupper krävs Viktigt att se framåt beträffande utveckling av teknik och kostnader Smart energisystem är mer än smarta elnät

80 Delprojekt Smarta energisystem Bo Normark, ordförande, Power Circle Anna Nordling, projektledare, ÅF Lina Bertling, CTH Karl Bergman, Vattenfall Semida Silveira, KTH Cecilia Öhman, Svensk fjärrvärme Stefan Thorburn, ABB Hans Carlsson, Siemens Magnus Olofsson, Elforsk Isadora Wronski, Greenpeace Christer Bergerland, Fortum