Energiutmaningar. Med metodiken Totalprojekt sparar vi 50% av energianvändningen i våra byggnader med lönsamhet. Karlskrona 19 november 2012

Transkript

1 Energiutmaningar Med metodiken Totalprojekt sparar vi 50% av energianvändningen i våra byggnader med lönsamhet Karlskrona 19 november 2012 pe.nilsson@cit.chalmers.se

2 Dagens Presentation Nätverket BELOK BELOKs Totalprojekt metodiken genomförda exempel vad kan göras fel? sammanfattande resultat utlysning från BELOK

3 Sveriges riksdag i juni 2006: Nationellt program för energieffektivisering och energismart byggande Totala användningen av energi, per uppvärmd golvarea, skall minska. Minskningen bör vara 20% till år 2020 och 50% till år 2050, jämfört med referensåret 1995 Beroendet av fossila bränslen i byggnadssektorn skall vara brutet fram till år Under samma tid skall användandet av förnyelsebar energi kontinuerligt öka

4 Målsättning för hela det svenska byggnadsbeståndet kwh/m Elektrisk energi -20% 100 Värmeenergi -50%

5 Byggnader i Sverige Befintliga småhus 190 miljoner m 2 Nybyggnad 1 miljon m 2 /år Befintliga flerbostadshus 200 miljoner m 2 Nybyggnad 1 miljon m 2 /år Befintliga lokaler 150 miljoner m 2 Nybyggnad 1-2 miljoner m 2 /år

6 Om nya hus som byggs har lågt energibehov minskar energibehovets tillväxt Byggnadsbeståndets energibehov Kan endast minskas genom åtgärder i befintliga hus

7 7

8 Sjukhus Universitet Forskning Kontor Speciella lokaler Skolor

9 FASTIGHETSFÖRETAG (60% finansiering) Akademiska Hus Castellum/ Harry Sjögren Diligentia FABEGE Fortifikationsverket Hufvudstaden Jernhusen LF Locum Luftfartsverket Malmö Stadsfastigheter Midroc Property Development SISAB Specialfastigheter Statens Fastighetsverk Vasakronan Västfastigheter Företagen representerar tillsammans ca 25% av Sveriges lokalbestånd INITIATIVTAGARE (40% finansiering) Energimyndigheten PROJEKTADMINISTRATION Byggherrarna ORDFÖRANDE Enno Abel, prof., em. KOORDINATOR & PROJEKTLEDARE Per Erik Nilsson

10 BELOK - exempel på genomförda projekt - Energieffektiv ventilation av kontor och samlingslokaler med nytt tilluftsdon - Evaporativ kylning med hjälp av kyltorn - Solavskärmning med stort ljusinsläpp - Energiuppföljning av Akademikum i Göteborg med okonventionellt energiförsörjningssystem. - Styr- och övervakningssystem anpassat efter driftpersonalens behov (teknikupphandling) - Energianalys och påverkan av glasfasad för minsta möjliga energibehov - För arkitektens arbetssätt anpassat energiberäkningsprogram - Förenklat LCC-verktyg för fastigheter - En katalog med olika typer av krav att användas vid upphandling - Hyresavtal med incitament för att finna win-win situationer för hyresvärd och hyresgäst

11 BELOKs Totalprojekt 11

12 Metodiken Totalprojekt 1 Noggrann identifiering av tänkbara åtgärder för minskning av energibehovet. Åtgärder kostnadssätts och energireduktion tas fram. 2 Fastighetsägaren genomför de åtgärder som tillsammans som ett åtgärdspaket, ligger inom företagets lönsamhetskrav för investeringar 3 Uppföljning under ett år av den verkliga spareffekten 12

13 Totalverktyget Minskad årskostnad kkr/år 800 r =25% r =20% r =15% r =12% r =10% r =8% r =6% r =4% years Investering kkr

14 Totalverktyget Minskad årskostnad kkr/år 800 r =25% r =20% r =15% r =12% r =10% r =8% r =6% r =4% years Investering kkr

15 Getholmen, Stockholm, m 2 BTA Byggd kwh/(m 2 BTA. år) 100 El 0 Värme Före Efter Lavenergikonfereansen Per Erik Nilsson

16 Årlig besparing Mkr/år 0,9 Getholmen 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 r =25% r =20% r =15% r =12% r =10% r =8% r =6% r =4% Investering Mkr

17 Verkligt utfall - Getholmen kwh/(m 2 BTA år) Före åtgärder Uppmätt Efter åtgärder Beräknad Etapp 1 Efter åtgärder Uppmätt Etapp 3 Fjärrkyla Fastighetsel Värme Efter åtgärder Korrigerade beräkningar

18 Fyrfotan Stockholm, m 2 A temp Byggd 1970 Glaven Stockholm, m 2 A temp Byggd 1955

19 Getholmen, Stockholm, m 2 BTA Byggd1975 Prisma Örebro Universitet, m 2 BTA Byggd 1995 Lavenergikonfereansen Per Erik Nilsson

20 Pennfäktaren, Stockholm m 2 BTA Byggd 1977 Hudkliniken, Sahlgrenska, Göteborg m 2 BTA Byggd 1960

21 Energibehov kwh/(m 2. år) Före åtgärder 500 Besparing 400 Efter åtgärder Golvarea m 2

22 Energibehov kwh/(m 2. år) Golvarea m 2 Real internränta % Golvarea m 2

23 Byggnad St Göran, Byggnad 40 Akutvård, sjukvård m2 BTA, 1992 Investering [kkr] Värmebesparing [kwh/m 2 år] Elbesparing [kwh/m 2 år] (75%) 55 (65%) 11 Lönsamhet 1) [%] Sahlgrenska, byggnad 115 Hudklinik samt adm m2 BRA, (75%) 27 (35%) 6 Södersjukhuset, byggnad Vårdverksamhet 1316 Flygel M m2 BTA, 1943 (alt 1) (82%) 7 (6%) 5 Södersjukhuset, byggnad 1365 Nya entrén m2 BTA, (47%) 29 (14%) 28 1) Förräntning på investerat kapital

24 Fjärrkyla Fastighetsel 0 Fjärrvärme Före Efter Ett års energimätning Verkliga kostnader Real internränta 13% kwh/(m 2. år) Ett års energimätning Verkliga kostnader Real internränta 15% 100 Fjärrkyla Fastighetsel Fjärrvärme 0 Före Efter kwh/(m 2. år) Fjärrkyla Fastighetsel Fjärrvärme 0 Före Efter Ett års energimätning Verkliga kostnader Real internränta 12%

25 Varför blir det inte alltid som man tänkt? 25

26 Vilka är de olika fallgroparna och vilka kan problemen bli? Energimässiga Ekonomiska Utförandemässiga 26

27 Totalprojekt Exempel: En skola byggd på 60 talet i originalskick 4000m 2 Ingen värmeåtervinning, FT system Dåligt isolerat klimatskal Elbehov: 50 kwh/m 2 år Värmebehov: 200 kwh/m 2 år

28 Åtgärder för energieffektivisering Värmeåtervinning Fasadisolering Takisolering Injustering av värmesystem Nya ytterdörrar Nya cirkulationspumpar Närvarostyrd ventilation Ny belysning

29 Åtgärd Injustering av värmesystem Investeringskostnad [kr] Värmebesparing [kwh/m 2 år] Elbesparing [kwh/m 2 år] Livslängd [år] Nya cirkulationspumpar Värmeåtervinning Närvarostyrd ventilation Nya ytterdörrar Takisolering Ny belysning Fasadisolering

30 Beräkning med Totalverktyget Pris för el Pris för värme 1.0 SEK/kWh 0.8 SEK/kWh

31 Paket av alla åtgärder

32 Osäkerhet i energibesparingar ±15% 7% 4%

33 Osäkerhet i kostnader ±15% 7% 4%

34 Osäkerhet i energibesparing och kostnader ±15% 7% 4%

35 Osäkerhet i energibesparing och kostnader ±15% 7% 4%

36 Nej!

37 Beräkningar Verklighet

38 Utförandemässiga problem Anläggningen fungerar inte som avsett efter genomförd och överlämnad entreprenad BELOK startar upp fokusprojekt: 1.Samordnad funktionsprovning (igång) 2.Upphandlingsrutiner för Totalprojekt (hösten 12)

39 BELOK Kommande utlysning

40 Totalprojekt Kommande erbjudande från BELOK Bidrag om 150 kkr till 20 lokalfastighetsägare utanför BELOK gruppen för att ta fram energisparpaket enligt Totalmodellen Därtill 50 kkr till dem som genomför sparpaketet och löpande redovisar energianvändningen till BELOK

41 Tack för uppmärksamheten Per Erik Nilsson 41

42

43 Exempel från projekt i lokalbyggnader BELOK Kostnader för genomförande av åtgärdspaket för energibesparing Kostnad kr/m Area m 2 43

44 Energibesparing med åtgärdspaket Energibesparing % Area m 2 Kostnad kr/m Area m 2 44

45 Internränta % Åtgärdspaketens lönsamhet Area m 2 Kostnad kr/m Area m 2 45

46 BBR 2011 Byggnad Energianvändning för uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och byggnadens fastighetsenergi (kwh/m 2 ) Klimatzon a) I II III kwh/m 2 kwh/m 2 kwh/m 2 Bostäder som har annat uppvärmningssätt än elvärme Bostäder med elvärme Lokaler som har annat uppvärmningssätt än elvärme 110 x (q 0,35) 90 x (q 0,35) 70 x (q 0,35) x (q 0,35) 55 x (q 0,35) 45 x(q 0,35) Lokaler med elvärme a) Klimatzon I: Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län. Klimatzon II: Västernorrlands, Gävleborgs, Dalarnas och Värmlands län. Klimatzon III: Västra Götalands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Östergötlands, Södermanlands, Örebro, Västmanlands, Stockholms, Uppsala, Skåne, Hallands, Blekinge och Gotlands län. b) q är det genomsnittliga specifika uteluftsflödet under uppvärmningssäsongen (l/(s,m 2 )) och är ett tillägg som får tillgodoräknas då uteluftsflödet av hygieniska skäl är större än 0,35 l/(s,m 2 ) i temperaturreglerade utrymmen. Tillägget får högst tillgodoräknas upp till 1,00 l/(s,m 2 ). 46

47 Sveriges riksdag i juni 2006: Nationellt program för energieffektivisering och energismart byggande Totala användningen av energi, per uppvärmd golvarea, skall minska. Minskningen bör vara 20% till år 2020 och 50% till år 2050, jämfört med referensåret 1995 Beroendet av fossila bränslen i byggnadssektorn skall vara brutet fram till år Under samma tid skall användandet av förnyelsebar energi kontinuerligt öka 47

48 Exempel från projekt i lokalbyggnader BELOK Kostnader för genomförande av åtgärdspaket för energibesparing Kostnad kr/m Area m 2 48

49 Energibesparing med åtgärdspaket Energibesparing % Area m 2 Kostnad kr/m Area m 2 49

50 Internränta % Åtgärdspaketens lönsamhet Area m 2 Kostnad kr/m Area m 2 50

51 BBR 2011 Byggnad Energianvändning för uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och byggnadens fastighetsenergi (kwh/m 2 ) Klimatzon a) I II III kwh/m 2 kwh/m 2 kwh/m 2 Bostäder som har annat uppvärmningssätt än elvärme Bostäder med elvärme Lokaler som har annat uppvärmningssätt än elvärme 110 x (q 0,35) 90 x (q 0,35) 70 x (q 0,35) x (q 0,35) 55 x (q 0,35) 45 x(q 0,35) Lokaler med elvärme a) Klimatzon I: Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län. Klimatzon II: Västernorrlands, Gävleborgs, Dalarnas och Värmlands län. Klimatzon III: Västra Götalands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Östergötlands, Södermanlands, Örebro, Västmanlands, Stockholms, Uppsala, Skåne, Hallands, Blekinge och Gotlands län. b) q är det genomsnittliga specifika uteluftsflödet under uppvärmningssäsongen (l/(s,m 2 )) och är ett tillägg som får tillgodoräknas då uteluftsflödet av hygieniska skäl är större än 0,35 l/(s,m 2 ) i temperaturreglerade utrymmen. Tillägget får högst tillgodoräknas upp till 1,00 l/(s,m 2 ). 51

52 Sveriges riksdag i juni 2006: Nationellt program för energieffektivisering och energismart byggande Totala användningen av energi, per uppvärmd golvarea, skall minska. Minskningen bör vara 20% till år 2020 och 50% till år 2050, jämfört med referensåret 1995 Beroendet av fossila bränslen i byggnadssektorn skall vara brutet fram till år Under samma tid skall användandet av förnyelsebar energi kontinuerligt öka 52

53 Fyrfotan Stockholm, m 2 A temp Byggd 1970 kwh/(m 2 Atemp år) El Värme 0 Före Efter Glaven Stockholm, m 2 A temp Byggd 1955 kwh/(m 2 BTA. år) El Värme 0 Före Efter

54 Getholmen, Stockholm, m 2 BTA Byggd kwh/(m 2 BTA. år) 100 El 0 Värme Före Efter Prisma Örebro Universitet, m 2 BTA Byggd kwh/(m 2 BTA år) El Värme Före Efter Lavenergikonfereansen Per Erik Nilsson

55 Pennfäktaren, Stockholm m 2 BTA Byggd kwh/(m 2 BTA år) El Värme Före Efter Hudkliniken, Sahlgrenska, Göteborg m 2 BTA Byggd kwh/(m 2 BTA år) El Värme Före Efter

56 Energibehov före och efter åtgärder Energibehov [kwh/m 2 år] El Värme 50 0 Före Efter åtgärder som var och en uppfyller 5 % internränta Efter åtgärder som tillsammans uppfyller 5 % internränta

57 Totalverktyget Besparing SEK/år 15 % Förräntning 10 % M T 5 % Investering MSEK 57