Nya krav på byggnader eller Framtidens byggnader kommer att vara annorlunda! Folke Björk Professor Byggnadsteknik - KTH

Transkript

1 Nya krav på byggnader eller Framtidens byggnader kommer att vara annorlunda! Folke Björk Professor Byggnadsteknik - KTH

2 Miljökvalitetsmålet God byggd miljö Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (2010) Buller (2010) Uttag av naturgrus (2010) Avfall ( ) Energianvändning m. m. i byggnader (2020/2050) God inomhusmiljö (2010/2015/2020) 2

3 Buller Antalet människor som utsätts för trafikbullerstörningar överstigande de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom för buller i bostäder ska ha minskat med 5 procent till år 2010 jämfört med år Bedömningen är att delmålet inte nås. Stora insatser med skyddsåtgärder har dämpat bullret inomhus för de mest utsatta. Samtidigt har trafikökningen inneburit att fler människor exponeras för ljudnivåer strax över riktvärdena. De mest exponerade har alltså fått minskad belastning, medan fler exponeras för buller i de lägre intervallen. 3

4 Energianvändning i byggnader Den totala energianvändningen per uppvärmd areaenhet i bostäder och lokaler minskar. Minskningen bör vara 20 procent till år 2020 och 50 procent till år 2050 i förhållande till användningen Utvecklingen går åt rätt håll eftersom uppvärmningen av bostäder och lokaler blir mer energieffektiv, andelen förnybar energi ökar och andelen fossila bränslen minskar. För att kunna nå de angivna målnivåerna krävs ytterligare åtgärder, både vid nybyggnad och i befintlig bebyggelse. 4

5 God inomhusmiljö God inomhusmiljö (2010/2015/2020) År 2020 ska byggnader och deras egenskaper inte påverka hälsan negativt.... Nya undersökningar bekräftar att det blir mycket svårt att nå hela delmålet i tid. Målen för radon nås sannolikt i tid för skolor, förskolor och flerbostadshus, men inte för småhus, där det fortfarande går för långsamt med radonmätning och åtgärder. Boverket har på uppdrag av regeringen föreslagit att delmålet kompletteras med mål om fukt och mögel och buller inomhus. 5

6 Byggdelar med variabla egenskaper Klimatskärmens värmetransmission kommer att kunna ändras efter behov mot uteklimatet. Belysning och värmesystem finns inbyggt i invändiga beklädnader. Fönster släpper in ljus när det upplevs påkallat - och är en välisolerad vägg när det behovet finns. (Fönstret finns för att vi ska titta ut inte för att andra ska titta in!)

7 Funktionsmodularitet Det kan finnas en funktionsmodularitet i byggdelarna Standardiserade gränssnitt som möjliggör utbyte och rekonditionering. Byggdelar kan behålla ett värde i en livscykel som passerar flera byggnader Byggavfall kommer att tillhöra det förgångna

8 Byggnad eller tjänst Det blir mer vanligt att byggdelar tillhandahålls som en funktion eller en tjänst Fastighetsägaren betalar för en upprätthållen funktion och inte för att äga material i en konstruktion. Byggdelarna får mer av funktionalitet med till exempel belysning och värmesystem inbyggda och tjänsten är att funktionen upprätthålls

9 Byggnaden en aktiv del av energisystemet Taktäckningar och fasader har normalt även en funktion som solcell och solfångare. Mycket av byggnadens energibehov gäller små temperaturskillnader gentemot omgivningen Energikvalitetsförvaltning att ta vara på energiflöden av låg temperatur och använda dem när det är tillräckligt och endast bruka elektricitet när det verkligen behövs.

10 Energilager Byggnadsstrukturer kan ha en funktion för utjämning av toppar och dalar i energitillgång genom värmelagring Byggnadskonstruktionen har även en funktion som energilager, kanske som en kondensator för kortvarig lagring av elektrisk energi.

11 Omsorg om byggnaden En vårdslös brukare av en byggnad kan orsaka mycket kostsamma skador. En utmaning är hur brukare av byggnader som inte är byggnadernas ägare ska kunna motiveras att vara varsamma med byggnaden så att den inte skadas Vi kan inte bara inspirera till ett energisparsamt liv utan även till ett varsamt liv.

12 Byggnader för resursstarka Det är inte en stor utmaning att förse mycket förmögna människor med byggnader av väldigt hög kvalitet.

13 Byggnader för resurssvaga Att få fram få fram bostäder för att resurssvaga grupper Finansiering Teknik Byggnadsanvändning

14 Men såhär blir det ju inte! Framtiden kommer att vara fylld av överraskningar Allt blir inte som förut - och vi har en möjlighet att se till att det blir förändring.

15 Byggnadens tekniska funktion Brandfrågor: Patrick van Hees Klimatskärmens funktion över tid: Jesper Arfvidsson Inneklimat och ventilation: Per Kempe Vi talar om vad vi borde inrikta vår forskning på i framtiden för att vi ska kunna vara konkurrenskraftiga.