50 procent effektivare energianvändning Slutrapport från IVAs projekt Ett energieffektivt samhälle
|
|
- Sandra Magnusson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 50 procent effektivare energianvändning 2050 Slutrapport från IVAs projekt Ett energieffektivt samhälle
2 KUNGL. INGENJÖRSVETENSKAPSAKADEMIEN (IVA) är en fristående akademi med uppgift att främja tekniska och ekonomiska vetenskaper samt näringslivets utveckling. I samarbete med näringsliv och högskola initierar och föreslår IVA åtgärder som stärker Sveriges industriella kompetens och konkurrens kraft. För mer information om IVA och IVAs projekt, se IVAs webbplats: Utgivare: Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), 2014 Box 5073, se Stockholm Tfn: IVA-M 446 ISSN: ISBN: Projektledare: Jan Nordling, IVA Redaktör: Camilla Koebe, IVA Layout: Anna Lindberg & Pelle Isaksson, IVA Denna rapport finns att ladda ned som pdf-fil via IVAs hemsida
3 Förord IVAs projekt Ett energieffektivt samhälle har som mål att med analyser, observationer och rekommendationer bidra till en effektivare energianvändning. Visionen är en 50 procent effektivare energianvändning Utgångspunkten i projektet har varit att minska energiintensiteten, inte att generellt minska totala energianvändningen. Projektet Ett energieffektivt samhälle har analyserat fem sektorer: Bebyggelse, industri, transporter, skogs- och jordbruk samt tjänster. Ett delprojekt har arbetat med att identifiera affärsmöjligheter och affärsmodeller för företag inom energieffektiviseringsområdet. Eftersom smarta energisystem förväntas medföra stora möjligheter när det gäller möjligheten att styra och effektivisera energianvändningen, har detta område studerats som ett delprojekt. Under projektets gång har tolv seminarier genomförts och elva rapporter publicerats. Dokumentation och rapporter kan laddas ner ifrån IVAs hemsida. Styrgruppen består av följande personer: Professor Lars Bergman, ordförande för Ett energieffektivt samhälle Tommaso Auletta, ABB Stina Blombäck, Billerud Anita Aspegren, Energimyndigheten Magnus Breidne, projektchef IVA Oskar Ahnfelt, Vattenfall Kjell Jansson, Svensk Energi Urban Karlström, Fortifikationsverket Andres Muld, Sust Bo Normark, Power Circle Göran Persson, Siemens Birgitta Resvik, Fortum Per-Arne Rudbert, Humlegården Maria Sandqvist, Teknikföretagen Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv Per Westlund, IVAs avdelning för Samhällsbyggnad
4
5 Innehåll Sammanfattning procent effektivare energi användning Hinder och drivkrafter... 7 Observationer... 8 Rekommendationer Effektiv användning av resurser Varför behövs energieffektivisering? Vad är energieffektivisering? Ett 50 procent mer energi effektivt samhälle IVAs projekt Ett energi effektivt samhälle...13 Varför sker inte lönsam energieffektivisering?...15 Många beslut och många beslutsfattare...15 Hinder och drivkrafter för energi effektivisering Energianvändning i olika sektorer Bebyggelse Industri Transporter Tjänstesektorn Skogs- och jordbruk Affärsmodeller och affärsmöjligheter...25 Vad är en affärsmodell?...25 Hur kan affärsmodellen kopplas till energieffektivisering?...25 Energieffektivisering som affärsidé Fjärrvärmebolagens nya affärsmodeller Exempel på affärsmodeller inom energieffektivisering Teknik utveckling och språng Trender Smarta energisystem Observationer Rekommendationer...35 Appendix... 37
6 6
7 Sammanfattning 50 PROCENT EFFEKTIVARE ENERGI ANVÄNDNING 2050 Effektivare användning av arbetskraft, realkapital, energi och andra naturresurser bidrar till ekonomisk tillväxt. Men eftersom all energianvändning på olika sätt har negativa effekter på miljön ger effektivare energianvändning en extra bonus: Förutom att bidra till den ekonomiska tillväxten begränsas energianvändningens negativa effekter på miljön. Energieffektivisering innebär att man använder mindre energi per producerad enhet av olika varor och tjänster, det vill säga produktionen blir mindre energiintensiv. Men lägre energiintensitet är inte alltid synonymt med ökad energieffektivitet. Om den lägre energiintensiteten nås till priset av en alltför stor användning av andra resurser så handlar det inte om effektivisering utan om slöseri med resurser. IVAs projekt Ett energieffektivt samhälle fokuserar på möjligheter att effektivisera Sveriges energianvändning, men också på de hinder som måste undanröjas för att dessa möjligheter ska kunna utnyttjas fullt ut. Visionen är 50 procent effektivare energianvändning år Om energianvändningen ska bli 50 procent effektivare fram till 2050 så måste energiintensiteten minskas med i genomsnitt 1,8 procent per år mellan 2012 och Det är en utveckling som inte är omöjlig att realisera, men den kräver mer insatser än vad som redan görs idag. Som jämförelse kan nämnas att energiintensiteten minskade med i genomsnitt 1,4 procent per år under den lika långa perioden HINDER OCH DRIVKRAFTER Inom projektets samtliga delprojekt har man kommit fram till att en 50 procent effektivare energianvändning 2050 är möjlig inom respektive sektor. Det som är tydligt är att det inte finns en eller några få enskilda åtgärder, eller någon specifik och lätt identifierbar aktör som kan göra jobbet. För att klara en kraftfull effektivisering av energianvändningen i samhället krävs samverkan mellan energisystem och energislag, men också mellan olika aktörer, kunder och leverantörer, energibolag och industrier. Det måste till nya tekniska lösningar, men också nya affärsmodeller. Energieffektivisering handlar inte primärt om teknik, utan om organisation, ansvarsfördelning, incitament, attityd, beteende och ledarskap. För många företag är energieffektivisering också ett sätt att stärka varumärket. Beslut om energieffektivisering tas i den egna verksamheten, baserat på för verksamheten rationella grunder. Men besluten tas också genom krav via politiker, genom upphandling i senare led, eller när konsumenten står i en affär och väljer mellan två olika varor. Politiker ger ramverket genom olika styrmedel. Det kan vara lagar och föreskrifter, men också utformning av skatter och avgifter, incitament eller stöd av olika slag. 7
8 Fyra perspektiv styr energieffektivisering i den egna verksamheten: Konkurrens om begränsade resurser, kärnverksamhet prioriteras Kunskap om energieffektivisering Rättvisande kalkylmodeller som till exempel tar hänsyn till livscykelkostnader Krav på energieffektivitet från kunder, ägare och myndigheter Företag kan antingen fokusera på energieffektivisering i den egna verksamheten, eller ha som affärsidé att utveckla och sälja produkter och tjänster som ger ökad energieffektivitet hos kunderna. Genom att låta energieffektivitet vara en del av affärsmodellen blir det en naturlig del i verksamhetens förbättrings- och utvecklingsarbete. Många industrier har restenergier från sin verksamhet, som kan tas tillvara i fjärrvärmesystem, eller som avfall som kan förbrännas för energiåtervinning. Att nyttiggöra restenergier kräver ofta beslut om samverkan med tredje part. Detta är en affärsmöjlighet, men kan också uppfattas som en risk genom det beroende som uppstår mellan två parter med olika typer av verksamheter. Ny kompetens och en mix av traditionellt yrkeskunnande och nya discipliner är avgörande för att skapa nya affärer. Den som kan kombinera traditionellt yrkeskunnande inom till exempel fastighetsskötsel med it och affärsmannaskap, har goda förutsättningar att presentera attraktiva och lönsamma affärsupplägg inom energieffektiviseringsområdet. Standardiserade gränssnitt och tillgång till mätdata skapar också möjligheter för nya aktörer att presentera potentiella affärsidéer för energieffektivisering. Den som har tillgång till mätdata i realtid får en mycket bra bild av hur anläggningen fungerar och kan analysera, åtgärda och följa upp genomförda åtgärder. En viktig iakttagelse är också att det är lättare att få genomslag för en affärsidé om den förstärker eller ligger nära kundens kärnaffär. Exempel på tjänster och produkter kan vara utrustning för att mäta och visualisera energianvändningen, ny teknik och nya systemlösningar för en effektivare verksamhet, samt kunskap och kompetens för att genomföra åtgärder. Men det kan också vara nya affärskonstellationer mellan olika aktörer. Traditionellt finns en samverkan mellan industrier med överskottsvärme och fjärrvärmeföretag. Nu börjar liknande möjligheter skapas även för fastighetsägare som kan leverera överskottsvärme. I takt med introduktionen av egenproducerad energi och möjligheten för mindre aktörer att både vara energiköpare och energiproducenter kommer fler aktörer in på marknaden. Andelen väderberoende elproduktion från vind och sol kommer att öka vilket också öppnar för nya affärsmöjligheter för att parera effekttoppar och energiöverskott respektive underskott. OBSERVATIONER I projektet har ett antal observationer gjorts kring fakta, kunskap och trender som kommer att påverka de hinder och möjligheter som finns med ökad energieffektivitet. Nedan listas några av dessa. Energipriserna antas inte öka markant. Priset på energi kommer inte att stiga nämnvärt, utan prisökningarna kommer att ligga i paritet med BNP-tillväxten. Att energipriserna inte kommer att öka påverkar självklart den ekonomiska drivkraften för ökad energieffektivitet. Skatter och avgifter kommer sannolikt att utgöra en större del av framtidens energipris. EUs energieffektiviseringsdirektiv har målet att den totala tillförseln av primär energi i EU ska 8
9 minska med 20 procent från 2005 till 2020, vilket kommer att driva på energieffektiviseringsarbetet i medlemsländerna. Programmet för energieffektivisering i energiintensiv industri (PFE) innebär att företag kan få befrielse från elskatt i utbyte mot att driva energieffektivisering. PFE är dock under avveckling då det strider mot EUs regelverk för statsstöd. EU ställer krav på produkter. Genom Ecodesign-direktivet driver EU ett arbete med energieffektivisering av produkter, till exempel hemelektronik, vitvaror och belysning. Teknik bedöms inte att vara ett hinder för energieffektivisering. Här finns istället stora möjligheter. Några exempel: För elapparater sjunker förbrukningen dramatiskt, för vitvaror 60 procent det senaste decenniet, och utvecklingen verkar fortsätta. Värmepumpar utvecklas kraftigt med bland annat förbättrad värmefaktor. Prognoser visar att priserna på elektriska energilager kommer att vara en tredjedel av dagens priser För solceller väntar fortsatt kostnadsreduktion och möjligt genombrott för verkningsgraden. Elförbrukningen för belysning har redan med dagens LED-teknik sjunkit med cirka 80 procent och utvecklingen pekar på en fortsatt utveckling. Standardiserade gränssnitt och tillgång till mätdata skapar möjligheter för nya aktörer att presentera möjliga affärsidéer för energieffektivisering. Realtidsmätning öppnar upp för att analysera en anläggning och se hur den fungerar i varje ögonblick. Systemintegration ger större effekt men medför också större risker. För att uppnå stor energieffektivisering, och också öppningar för nya affärer, krävs ofta en djupare och långvarig relation med andra aktörer. Men större systemintegration medför också större risker i en affärsuppgörelse. Kunden får större inflytande på affären. Omoch avregleringar i kombination med bättre tillgång till information om den egna energianvändningen, men också exempel på vad andra har gjort bidrar till att kunden blir bättre insatt i affären. Ökat intresse för hållbarhet. Ett ökat intresse för hållbarhetsfrågor ökar även incitamenten för att driva energieffektivisering. Att arbeta med energieffektivitet kan också stärka varumärket. Andelen el i energisystemet kommer att öka. Ur ett energieffektiviseringsperspektiv är el en mycket effektiv energibärare. Även andelen intermittent elproduktion från vind och sol kommer att öka, vilket möjliggör nya affärsmöjligheter för att parera effekttoppar samt över- och underskott av energi. Detta påverkar energieffektiviteten i nätet. Förskjutning från storskaligt till småskaligt. I takt med introduktionen av egenproducerad energi och möjligheten för mindre aktörer att både vara energiköpare och energiproducenter kommer fler aktörer in på marknaden. Att producera egen energi ökar sannolikt även intresset generellt för energifrågor, vilket ökar energieffektiviteten. Genom att kombinera modern IT, värmepumpar, värmelager och på sikt även batterilager och lokal elproduktion kan ett effektivt energisystem skapas. Visualisering och jämförelse (benchmarking) sänker informationskostnaden. 9
10 REKOMMENDATIONER Vad krävs för att få energieffektivisering att hända? Det som är genomgående i projektet är betydelsen av ledarskap. Ledning, styrelse och ägare måste vara engagerade och verka för en tydlig strategi och samordning av energieffektivisering. Det krävs också ett politiskt ledarskap. Konsumentmakt är en allt viktigare faktor för att driva på en förändring. Även politiker måste visa att energieffektivisering är ett prioriterat område. Satsningar på forskning och utbildning är av vikt, liksom information. Nedan listas ett antal konkreta rekommendationer utan inbördes rangordning. Rekommendationerna vänder sig till näringsliv (privat och offentligt) respektive till politik och myndigheter. Ledarskap Ägare och styrelse bör sätta upp mål och följa upp energieffektiviseringsarbetet. Detta är ett sätt att visa ledarskap för att få till stånd energieffektivisering. I den mån ägare och ledning anser det lämpligt kan nyckeltal även redovisas i årsredovisning eller annat extern kommunikation. Näringsliv (privat och offentligt): Utveckla verktyg för ett långsiktigt perspektiv på investeringar. Använd modeller som synliggör energieffektiviseringens ekonomiska möjligheter och underlättar arbetet med livscykelkostnader (LCC). Politik och myndigheter: Använd ekonomiska incitament för att få till stånd energieffektivisering, till exempel skatteavdrag för att stimulera hushållen att investera i energieffektivisering, eller skattelättnader för företag. Kompetens Anpassa utbildningssystemet till behoven av kompetens kring energieffektivisering. Ett exempel är att drifttekniker behöver kunna IT. Använd innovationsupphandling för att stimulera nya och kommersialiserbara produkter och tjänster inom energieffektivisering. Säkerställ att det centrum för renovering av byggnader som nu bildas får tillräckliga resurser, så att kunskapen om renovering och energieffektivisering kan höjas. Satsa på verktyg och information till de små och medelstora företagen, samt för jordbruk. Transporter Skapa en samordnad nationell strategi för transporter som sträcker sig till och med Höj maxlasterna för vägtransporter för att göra skogs- och jordbruk mer energieffektiva. Transparens Gör detaljerade mätdata för energi tillgängliga för respektive energikund, för innovativa affärslösningar, bättre benchmarking och tydliga nyckeltal. Incitament Skapa Energikreditnämnden, ett verktyg för riskhantering i samverkansprojekt. Vissa projekt, som ger ökad energieffektivitet i ett systemperspektiv, blir inte av eftersom de kräver samverkan mellan olika aktörer och parter. En Energikreditnämnd kan gå in och täcka osannolika men stora risker, exempelvis att en part går i konkurs. 10
11 Effektiv användning av resurser VARFÖR BEHÖVS ENERGIEFFEKTIVISERING? Effektivare användning av arbetskraft, realkapital, energi och andra naturresurser bidrar till ökad konkurrenskraft och ekonomisk tillväxt. Men eftersom all energianvändning har negativa effekter på miljön ger effektivare energianvändning en extra bonus: Förutom att bidra till ökad konkurrenskraft och ekonomisk tillväxt, begränsas energianvändningens negativa effekter på miljön. Enligt International Energy Agency (IEA) är energieffektivisering ett av de mest verkningsfulla sätten att minska utsläppen av växthusgaser. VAD ÄR ENERGIEFFEKTIVISERING? Energieffektivisering kallas ibland för den glömda energiresursen. I samhällsdebatten är fokus ofta på resurser och teknik för att producera energi. Kanske beror detta på att utvecklingen på tillförselsidan ofta är synlig och spektakulär. Exempelvis är den moderna vindkraften och the shale gas revolution landvinningar som kan förändra energisituationen fundamentalt i stora delar av världen. Energieffektivisering handlar i stället om många, ofta enkla, åtgärder i mängder av företag och hushåll. Dessa åtgärder skapar sällan tillfällen för högtidliga invigningar, med band som ska klippas och tal som ska hållas. Men den samlade effekten på energianvändningen kan vara mycket betydande. Energieffektivisering innebär att man använder mindre energi per producerad enhet av olika varor och tjänster, det vill säga produktionen blir mindre energiintensiv. Men lägre energiintensitet är inte alltid synonymt med ökad energieffektivitet. Om den lägre energiintensiteten nås till priset av en alltför stor användning av andra resurser så handlar det inte om effektivisering utan om slöseri med resurser. Den goda energieffektiviseringen är därför den som är lönsam. Närmare bestämt lönsam vid priser som reflekterar relevanta kostnader, inklusive miljökostnader, för de resurser som används för att åstadkomma den lägre energiintensiteten. ETT 50 PROCENT MER ENERGI EFFEKTIVT SAMHÄLLE 2050 IVAs projekt Ett energieffektivt samhälle fokuserar på möjligheter att effektivisera Sveriges energianvändning, men också på de hinder som måste undanröjas för att dessa möjligheter ska kunna utnyttjas fullt ut. Visionen är 50 procent effektivare energianvändning år Om energianvändningen ska bli 50 procent effektivare fram till 2050 så måste energiintensiteten minskas med i genomsnitt 1,8 procent per år mellan 2012 och Det är en utveckling som inte är omöjlig att realisera, men den kräver mer insatser än vad som redan görs idag. Som jämförelse kan nämnas att energiintensiteten minskade med i genomsnitt 1,4 procent per år under den lika långa perioden I figur 1 visas skillnaden mellan en framskrivning av nuvarande utveckling, och vad som krävs för att uppnå en halvering av energiintensiteten år År 2012 uppgick energianvändningen i Sverige till 575 TWh, inklusive förluster. Om energiintensiteten fortsätter att minska i samma takt som hittills, och med ett antagande om en BNPtillväxt på 2 procent per år, kommer den totala 11
12 Figur 1: Förändring i energiintensitet mellan , samt framskriven energiintensitet mellan 2012 och 2050, mätt BNP (2010 års penningvärde) och total energianvändning inkl. förluster, MWh/MSEK. Källa: SCB, Energimyndigheten, bearbetat av ÅF och Sebastian Genas. MWh/MSEK BNP 2010-års penningvärde Samma minskningstakt som (38 år) Halverad energiintensitet 2012 till 2050 (38 år) Figur 2: Energianvändningens utveckling , samt en framskrivning till 2050 utifrån en halverad energiintensitet ( ) samt en jämförelse med hittillsvarande utveckling under samma period. Källa: SCB, Energimyndigheten, bearbetat av ÅF och Sebastian Genas Bruttoenergianvändning TWh Samma utvecklingstakt som (38 år) Halverad energiintensitet 2012 till 2050 (38 år) energianvändningen uppgå till 720 TWh Halverad energiintensitet medför att energianvändningen vid 2 procent årlig tillväxt av BNP bara uppgår till 613 TWh år 2050 (se figur 2). Att isolerat titta på en enskild sektors eller lands energianvändning är viktigt men kan vara vilseledande. I en alltmer globaliserad värld exporteras och importeras produkter mellan länder och världsdelar i komplexa värdekedjor. En industriprodukt som kräver hög energianvändning vid tillverkning kan leda till minskad energianvändning hos slutanvändaren. Om denna produkt tillverkas i svensk industri innebär det en hög energianvändning i Sverige, medan nyttan ur ett energiperspektiv kan uppstå i ett annat land. Globalt sett är produkten energieffektiv. Man kan också notera att svensk elproduktion är i det närmaste fossilfri, det vill säga genererar i princip inga CO 2 -utsläpp. 12
13 IVAs PROJEKT ETT ENERGI EFFEKTIVT SAMHÄLLE I Ett energieffektivt samhälle analyseras möjligheter och hinder för energieffektivisering med utgångspunkt i situationen i det enskilda företaget och hushållet. Högre pris på energi skulle driva på energieffektiviseringen, men projektet handlar i första hand om vad som kan göras vid rådande energipriser. De flesta utredningar när det gäller energieffektivisering har haft ett verksamhetsnära och praktiskt perspektiv. Detta projekt har istället fokuserat på energieffektivisering som en ledningsfråga. Det har gett nya perspektiv när det gäller att identifiera möjligheter och hinder för energieffektivisering. Projektet har analyserat fem sektorer: Bebyggelse, industri, transportsektorn, skogs- och jordbruk samt tjänstesektorn. Inom samtliga dessa delprojekt har man kommit fram till att en 50 procent effektivare energianvändning 2050 är möjlig inom respektive sektor. Ett delprojekt har arbetat med att identifiera affärsmöjligheter och affärsmodeller för företag inom energieffektiviseringsområdet. Nyckeln till att åtgärder genomförs är att de som ska genomföra dem anser att de är lönsamma. Utgångspunkten i projektet har således varit att utgå ifrån de som ska betala energikostnaden. Eftersom smarta energisystem förväntas medföra stora möjligheter när det gäller möjligheten att styra och effektivisera energianvändningen i samhället, har detta område studerats som ett delprojekt. Slutsatserna riktar sig till det civila samhället, det vill säga opinionsbildare, fastighetsägare, stora och små företags ägare och ledningar samt, inte minst, de enskilda hushållen. Men det finns också en viktig roll för statsmakterna med olika typer av styrmedel. Den viktigaste rör stöd till ny teknik. Det är ju vanligt att det krävs en hel del learning by doing och skala i produktionen innan en ny teknik blir lönsam. Till detta kommer att det kan krävas en översyn av regelverk av betydelse för energianvändningen samt information och rådgivning om möjligheter att effektivisera energianvändningen. Figur 3: Projektets organisation. Styrgrupp Förprojekt, bemanning av styrgrupp, arbetsgrupper och experter. Insamling, analys och presentation av erfarenheter från Norden, Nordeuropa, och internationellt. Ordförande, projektledning Tjänstesektor Projektledning Ordförande, projektledning Skogs- och jordbruk Ordförande, projektledning Transporter Kommunikation Ordförande, projektledning Industri Ordförande, projektledning Bebyggelse Utvärdering av projektet Ordförande, projektledning Affärsmöjligheter och affärsmodeller Ordförande, projektledning Smarta energisystem Ordförande, projektledning Policyunderlag 13
14 14
15 Varför sker inte lönsam energieffektivisering? Figur 4: Ansvaret för beslut om energieffektivisering finns hos olika aktörer och i olika beslutssituationer. Lagstiftning Upphandling Kommersiell verksamhet Privatpersoner EU-direktiv Nationell lagstiftning Föreskrifter Offentlig upphandling Privat upphandling Optimering av den egna verksamheten Utveckling av energi effektiva produkter och tjänster Samverkan med omvärlden för leverans av rest energi och restprodukter Bostaden Mat Resor En av de stora frågorna i projektet har varit att försöka förstå varför inte till synes lönsamma energieffektiviseringsåtgärder genomförs. MÅNGA BESLUT OCH MÅNGA BESLUTSFATTARE Det är tydligt att det inte finns en eller några få enskilda åtgärder, eller någon specifik och lätt identifierbar aktör, som kan göra jobbet. För att klara en kraftfull effektivisering av energianvändningen i samhället krävs samverkan mellan energisystem och energislag, men också mellan olika aktörer: kunder och leverantörer, energibolag och industrier. Det måste till nya tekniska lösningar, men också nya affärsmodeller. Energieffektivisering handlar inte primärt om teknik, utan om organisation, ansvarsfördelning, incitament, attityd, beteende och ledarskap. För många företag är energieffektivisering också ett sätt att stärka varumärket. Beslut om energieffektivisering (se figur 4) tas i den egna verksamheten, baserat på för verksamheten rationella grunder. Men besluten tas också genom krav via politiker, genom upphandling i senare led, eller när konsumenten står i en affär och väljer mellan två olika varor. Politiker ger ramverket genom olika styrmedel. Det kan vara lagar och föreskrifter, men också utformning av skatter och avgifter eller stöd av olika slag. I alla upphandlingsprocesser tas beslut om krav på leverantören. Ur ett energiperspektiv kan till exempel en hyresgäst ställa krav på fastighetens energieffektivitet. Särskilda teknikupphandlingar bedrivs också i syfte att driva utvecklingen mot mer energieffektiva produkter. Företag kan ta beslut om energieffektivisering i den egna verksamheten, men kan också ha som affärsidé att utveckla energieffektiva produkter och tjänster. Många industrier har också restenergi, som kan tas tillvara i fjärrvärmesystem, eller som avfall som kan förbrännas för energiåtervinning. Det kräver beslut om samverkan med tredje part, vilket både är en affärsmöjlighet, men kan också uppfattas som 15
16 Figur 5: Hinder för energieffektivisering i ett företag, sett ur de olika ledningsfunktionernas perspektiv. Ägarens uppdrag Saknar tydligt uppdrag från ägaren Incitamentsstruktur som motverkar Ekonomisk kortsiktighet Finansiella hinder Kalkylmetoder Investeringstak Tillgång till kapital/ finansiering Lönsamhetsbedömningar Saknar bevis för att potentialen finns Hyr verksamhetens lokaler Marknadshinder Kunder och marknad ställer inte krav Fokus på annat Saknar rätt kunskap Finans Saknar nätverk med energikunskap Saknar ledningssystem Andra prioriteringar Marknad VD Verksamhet Legalt Teknik/ produktion Operationella hinder Drift i fokus (undvika risk) Resursbrist Saknar: kunskap om metoder och teknik systematiskt arbete erfarenhet och stöd Driftkostnad tas ej med i investeringskalkyler Brist på mätning & uppföljning Regulatoriska hinder Miljötillstånd Nätverk saknas en risk genom det beroende som uppstår mellan två olika typer av verksamheter. Privatpersoner tar beslut varje dag som påverkar energianvändningen. Det kan gälla hur man åker till jobbet, eller vad man har på tallriken. HINDER OCH DRIVKRAFTER FÖR ENERGI EFFEKTIVISERING Många studier visar att det finns en mycket stor potential för att effektivisera energianvändningen. Oftast handlar det om tekniska åtgärder som bedöms lönsamma vid rådande priser. Dessa genomförs normalt om de uppfattas som lönsamma av beslutsfattare i såväl företag som hushåll. Frågan är varför vissa till synes lönsamma åtgärder ändå inte genomförs. Förklaringen är troligen att studierna bygger på en övergripande nivå som inte tar hänsyn till faktorer som är viktiga för det enskilda företaget eller i det enskilda hushållet. Inom Ett energieffektivt samhälle har ett flertal hinder identifierats som förklarar varför inte energieffektiviseringsåtgärder genomförs i den egna verksamheten. Dessa kan sammanfattas i följande fyra huvudpunkter: Konkurrens om begränsade resurser inom företaget, vad gäller såväl tid som pengar, och att kärnverksamhet prioriteras. Kunskap om energieffektivisering är otillräcklig eller saknas. Ekonomiska kalkyler tar inte hänsyn till livscykelkostnader och investerings- respektive driftbudgetar ligger i olika delar av ekonomisystemet. Brist på yttre krav på ökad energieffektivitet från kunder, ägare och myndigheter. 16
17 Figur 6: Drivkrafter för energieffektivisering i ett företag, sett ur de olika ledningsfunktionernas perspektiv. Ägarens uppdrag Tydligt uppdrag från ägaren Branschnätverk & engagemang Säkra konkurrenskraft Finansiella drivkrafter Finansiell styrning LCC-kalkylering Lönsamma investeringar Ekonomiskt stöd/ bidrag för åtgärder och analyser Hot om ökat energipris Långsiktighet i agerande Marknadsdrivkrafter Varumärkeslöften Kundkrav & Image Ökade intäkter Finans Ledningssystem Förbättrad arbetsmiljö Marknad VD Verksamhet Legalt Teknik/ produktion Operationella drivkrafter Systematiskt arbete Energin är synliggjord användning och kostnader Positiva bieffekter på produktiviteten Nätverk Säker och effektiv drift Produktkrav Förbättrad arbetsmiljö Regulatoriska drivkrafter Lagar, regler, krav Miljöbalken, ECO-design Miljöansvar/värdering Undvikande av lagstiftning Långsiktig energipolitik Det finns ett antal parametrar och beslutsprocesser som avgör om energieffektivisering i en specifik situation blir genomförd eller inte. Förväntade intäkter av en åtgärd måste trovärdigt kunna jämföras med rättvisande kalkyler som, förutom de direkta kostnaderna, också redovisar de dolda kostnaderna, som måste värderas i kalkylen. Exempel på dessa är kostnader för informationsinhämtning och administration kring åtgärderna. I samtliga sektorer framgår som en gemensam nämnare att den högsta ledningens engagemang eller godkännande är en viktig grundförutsättning för att energieffektivisering ska ske. En annan gemensam nämnare är att förekomsten av en eldsjäl som driver på energiarbetet är av stor betydelse för hur framgångsrikt arbetet blir. För att bättre förstå vilka hinder som finns, och även hur de ska vändas till drivkrafter har vi analyserat energieffektivisering ur ett ledningsperspektiv. För att tydliggöra olika perspektiv har vi använt en modell som utgår från ledningsfunktionerna på ett företag och hur olika hinder och drivkrafter påverkar dessa funktioner. Modellen är framtagen för ett industriföretag men beskriver i princip beslutsprocessen för de flesta organisationer. Orsaker till att människor både, privat och professionellt, inte tar hänsyn till energieffektiviseringsmöjligheter vid det dagliga beslutsfattandet, kan beskrivas på olika sätt. Figur 7 på nästa sida beskriver, utgående från kommunikationstrappan, det stöd som beslutsfattaren kan behöva för att vara en rationell aktör. I bilden framgår också vilken form av stöd som kan vara aktuellt i de olika faserna. 17
18 Figur 7: Kommunikationstrappan visar vilket stöd en beslutsfattare behöver för att ta ett rationellt beslut. Källa: Evaluation of industrial energy audit in SME; Trygg, L, Thollander P, Broman G; 2010 MARKNADENS BEHOV Medvetenhet Kännedom Kunskap Tekniskt, praktisk stöd Attityd Argument Intention Inspiration, är och berömmelse (Skam och förnedring) Handling Lyfta frågan till en nivå där driftsbudget och investeringsbudget möts Vidmakthålla beteende Samarbete, ömsesidigt stöd Information Utbildning Rådgivning Handböcker Märkning Kalkylhjälpmedel Mallar Standardisering Tester/ provning Goda exempel Uppföljning/ utvärdering Press Testresultat Varumärke "Skattefråga" Verktyg för ledningsgrupp Regler Nätverk Energiledningssystem Inköpsrutiner Planeringsrutiner Medvetenhet (Vet inte) Det aktörerna inte känner till kan de heller inte agera utifrån. Kunskap (Kan inte) När man känner till vad som ska göras kan det, för komplicerade åtgärder, behövas tekniskt och praktiskt stöd i form av handböcker, märkning, kalkylhjälpmedel, mallar och standardisering för att aktören ska klara av att genomföra åtgärden. Attityd (Tror inte på det) Det räcker inte med att veta och kunna utan beslutsfattaren måste också tro på idén. Intention (Vill inte) För att påverka viljan att åstadkomma en förändring kan ibland goda exempel fylla en funktion. Handling (Får inte) Även för de aktörer som vet, kan, tror på och vill göra åtgärder kan det finnas hinder i form av att de inte har befogenhet att besluta i frågan. Vidmakthålla beteende (Orkar/vågar inte) Det kan vara krävande att kontinuerligt fatta de energieffektiva besluten. För detta kan behövas ett stöd. 18
19 Energianvändning i olika sektorer Figur 8: Energianvändning per sektor. Källa: Energimyndigheten Bostäder Service Jordbruk, skogsbruk och fiske Byggsektorn Transporter Industri TWh Figur 8 visar energianvändningen i Sverige per sektor Fördelningen mellan de olika sektorerna har legat relativt konstant, men en tydlig trend är att transportsektorns andel ökar låg den på 15 procent, och 2011 på 24 procent. Bebyggelsens andel av energianvändningen har långsamt minskat, från 44 procent 1970 till 38 procent Nedan följer en kort presentation av respektive sektor och möjligheter till energieffektivisering. BEBYGGELSE Energi för uppvärmning, kylning, drift och belysning byggnaderna utgör nästan 40 procent av Sveriges totala energianvändning. Energianvändning i bebyggelsen delas in i småhus, lokaler och flerbostadshus. Energisystem för uppvärmning skiljer sig mellan de olika hustyperna vilket framgår av figur Förutsättningar för energieffektivisering skiljer sig åt mellan flerbostadshus, lokaler och småhus. Nybyggda fastigheter är mer energieffektiva, men de utgör endast en marginell andel av alla byggnader i Sverige. För en framgångsrik energieffektivisering inom bebyggelsen måste därför fokus ligga på befintliga byggnader. För flerbostadshus finns stora möjligheter att höja energieffektiviteten om varje renoveringstillfälle utnyttjas till att också energieffektivisera. En stor del av flerbostadshusen som är byggda före 1975 behöver renoveras innan Sveriges lokalbestånd präglas av en hög grad av heterogenitet, där stora delar av beståndet är klart verksamhetsspecifika. Förutsättningarna för energieffektivisering skiljer sig därför mellan olika typer av lokaler. Många åtgärder har redan genomförts, men det finns ännu en stor teknisk och ekonomisk potential för ytterligare effektivisering. Lokaler renoveras i högre takt ENERGIEFFEKTIVISERING AV SVERIGES FLERBOSTADSHUS Hinder och möjligheter att nå en halverad energi användning till 2050 Ett arbete inom IVAs projekt Ett energieffektivt samhälle Läs mer i Energieffektivisering av Sveriges flerbostadshus (IVA-R 469). ENERGIEFFEKTIVISERING AV SVERIGES BEBYGGELSE Hinder och möjligheter att nå en halverad energianvändning till 2050 Ett arbete inom IVAs projekt Ett energieffektivt samhälle Läs mer i Energieffektivisering av Sveriges bebyggelse (IVA-M 433). 19
20 Figur 9: Energianvändning i småhus, flerbostadshus och lokaler 2012, fördelat på olika energislag. Övrigt är gas, restenergi, spillvärme med mera. Källa: Energimyndigheten Fjärrvärme Olja Elvärme Ved Övrigt Lokaler 21 TWh Flerbostadshus 25 TWh Småhus 33 TWh 15 TWh Småhus Flerbostadshus Lokaler ENERGIEFFEKTIVISERING AV SVERIGES INDUSTRI Hinder och möjligheter att nå en halverad energianvändning till 2050 Ett arbete inom IVAs projekt Ett energieffektivt samhälle Läs mer i Energieffektivisering av Sveriges industri (IVA-M 435). än andra byggnader vilket ökar möjligheten att energieffektivisera. Inom småhussektorn finns det långt fler ägare än i övriga kategorier, och därmed fler beslutsfattare. Småhusägarna har dessutom mindre resurser och kunskap till förfogande för att systematiskt ägna sig åt energieffektivisering jämfört med professionella ägare. Dock finns det ett tydligt samband mellan investeringar och besparingar där småhusägare kan se en direkt och långsiktig nytta av sina åtgärder. I ett separat projekt studeras energianvändningen i byggprocessen. Tidiga resultat indikerar att energianvändningen i byggprocessen utgör upp emot 50 procent av den totala energianvändningen. Det betyder att det finns en betydande potential för energieffektivisering. Projektet presenteras i en separat rapport. INDUSTRI Stora delar av de svenska, men även de europeiska, industrianläggningarna står inför stora moderniseringsbehov kommande decennier. Det innebär goda möjligheter att utveckla framtidens processer och produkter, och samtidigt öka energieffektiviteten vid större reinvesteringar och ombyggnationer. Men de största sprången tas oftast när en helt ny anläggning planeras, byggs och optimeras utifrån den senaste kunskapen, vilket gör att det generella investerings- och näringslivsklimatet har stor betydelse även för frågan om ökad energieffektivitet. Energianvändning i industrin domineras av massa- och pappersindustrin som står för cirka 50 procent av användningen, se figur 10. Historiskt har industrin varit den sektor som varit bäst på att öka den generella produktiviteten och därmed även effektiviteten i energianvändningen. Energieffektiviteten i industrin ökade exempelvis med 36 procent mellan 1993 och En 50-procentig ökning av effektiviteten från dagens användning motsvarar dock en ökning av den absoluta energianvändningen inom industrin från dagens cirka 148 TWh till cirka 165 TWh år Stora delar av den svenska energiintensiva industrin har sedan flera år arbetat med energieffektivisering, bland annat genom deltagande i Programmet För Energieffektivisering i energiintensiv industri (PFE). En fortsatt energieffektivisering inom den energiintensiva industrin är avgörande för att nå 50 procent ökad energieffektivitet till 2050 för industrisektorn som helhet. Den relativa potentialen till energieffektivisering är dock sannolikt störst utanför basindustrin, till exempel inom verkstads- och tillverkningsindustrin. Energief- 20
21 Figur 10: Energianvändningen inom industrin har varit i det närmaste konstant under 20 år. Källa: Energimyndigheten Industrins totala energianvändning, TWh Industriproduktionsindex Massa- och pappersindustri Övriga branscher Järn- och stålverk Verkstadsindustri Kemisk industri Industriproduktionsindex Figur 11: Energianvändning i industrin, fördelat på energislag och bransch. Källa: Energimyndigheten TWh El Biobränsle Kol Olja Gas Övrig industri 25 TWh Metall-varuindustri 7 TWh Stål och metall 23 TWh Kemi 7 TWh Massa och papper 71 TWh 10 0 Massa och papper Kemi Stål och metall Metallvaruindustri Övrig industri fektivisering har där inte varit i fokus på samma sätt, eftersom energikostnaden är en liten del av de totala kostnaderna. TRANSPORTER Transportsektorn är utan tvekan den sektor där utmaningarna är störst när det gäller att nå målet om ett 50 procent effektivare energisystem till Inom transportsektorn är det svårare att energieffektivisera småskaligt eftersom infrastrukturen har mycket större inverkan på den totala energianvändningen. Även att minska användningen av fossila bränslen är svårt, trots att det finns höga politiska ambitioner. När det gäller den totala slutliga energianvändningen är transportsektorn den sektor som ökat, även om de senaste fem åren visat på en stabiliserad nivå. Sedan 1970 har transportsek- ENERGIEFFEKTIVISERING AV SVERIGES TRANSPORTSEKTOR Hinder och möjligheter att nå en halverad energianvändning till 2050 Ett arbete inom IVAs projekt Ett energieffektivt samhälle Läs mer i Energieffektivisering av Sveriges transportsektor (IVA-M 437). 21
22 Figur 12: Energianvändning inom transportsektorn 2011, fördelat på gods- och persontransporter, samt på olika typer av drivmedel och el. Vägtrafiken svarar för 94 procent av energianvändningen. Källa: Energimyndigheten, Transportsektorns energianvändning 2012, bearbetad av ÅF. TWh Persontransporter Bensin Diesel Etanol Fordonsgas El, bantrafik Flygbränsle, inrikes Bunkerolja, inrikes sjöfart Bensin Diesel Etanol Fordonsgas Persontransporter El, bantrafik Flygbränsle, inrikes Bunkerolja, inrikes sjöfart Godstransporter Sjöfart 1 % Luftfart 2 % Bantrafik 3 % Godstransporter Godstransporter 30 TWh Persontransporter 64 TWh Vägtrafik 94 % ENERGIEFFEKTIVISERING AV SVERIGES TJÄNSTESEKTOR Hinder och möjligheter att nå en halverad energianvändning till 2050 Ett arbete inom IVAs projekt Ett energieffektivt samhälle Läs mer i Energieffektivisering av Sveriges tjänstesektor (IVA-M 440). torns energianvändning ökat från 56 TWh till 94 TWh 2011, vilket motsvarar en ökning med 68 procent, medan de andra sektorerna har minskat sin energianvändning med i snitt cirka 10 procent. Siffrorna gäller den energi som förbrukas inom landet. Lägger man till den energi som krävs för internationella transporter i form av flygbränsle och bunkring av fartygsolja tillkommer cirka 29 TWh och den totala energitillförseln för transportsektorn i Sverige blir cirka 120 TWh. Fossila bränslen, liksom biodrivmedel som biodiesel, är energieffektiva för transporter. I framtiden kommer de sannolikt främst att användas för godstransporter. Introduktion av hybriddrift ger på sikt en mer energieffektiv fordonsflotta. Transportkostnadens andel av en produkt är oftast låg också för varor som transporters långa sträckor. Det driver inte på utvecklingen för en effektivare energianvändning inom sektorn. TJÄNSTESEKTORN Idag sysselsätter tjänstesektorn i särklass flest människor i Sverige. Totalt arbetar 75 procent av landets sysselsatta befolkning med att producera tjänster av något slag. Enligt statistik från SCB står tjänstesektorn, inklusive offentlig verksamhet, för cirka 12 procent av Sveriges totala energianvändning. Energianvändningen har legat på en relativt konstant nivå, knappt 50 TWh/år, under perioden Det finns emellertid forskning som pekar på att den absoluta energianvändningen i tjänstesektorn har ökat under 2000-talet, även om energieffektiviteten sett till produktionsvärdet har förbättrats Inom tjänstesektorn sker den stora energianvändningen innan och efter det att tjänsten levererats ( upstream och downstream ). Den största energianvändningen inom sektorn sker genom de transporter och i de fastigheter som tjänsterna levereras. 22
23 Tjänstesektorn präglas av kundkontakt, och energieffektivisering är en viktig del av varumärkesbyggandet. Tjänsteföretagen har, med sin placering långt fram i värdekedjan, också goda möjligheter att påverka energianvändningen hos leverantörer och kunder genom att ställa krav och utveckla nya affärskoncept. Att uppmuntra energieffektivisering i tjänstesektorn kan därför ge positiva följdeffekter på mer energiintensiva områden, såsom transportsektor och industri. Branscher som ingår i tjänstesektorn är konsulter, restauranger, hotell och livsmedelshandel. Dessa branscher har mycket olika karaktär på sin energianvändning. Konsultbranschen Energianvändningen i en typisk kontorsbyggnad: 211 kwh/m 2 år. SKOGS- OCH JORDBRUK Den direkta energianvändningen i skogsbruket är cirka 3 TWh och i jordbruket cirka 5,5 TWh. Till största delen består energianvändningen av drivmedel för maskiner och transporter. Samtidigt genereras cirka 120 TWh bioenergi och därtill cirka 15 TWh från torv och avfall. Användning av bioenergi har stadigt ökat och utgör idag drygt 30 procent av hela Sveriges energianvändning. Logistik är en central kompetens och transportlösningarna har stor inverkan på energianvändningen. Den största potentialen för fortsatt energieffektivisering finns därför för transport- och arbetsmaskiner inom såväl skogs- som jordbruk. Restaurangbranschen Genomsnittlig energi användning för en restaurang: 600 kwh/m 2 år. Hotellbranschen Genomsnittliga energianvändning för ett hotell: 250 kwh/m 2 år. Livsmedelsbranschen Genomsnittlig energianvändning för en livsmedelsbutik: 400 kwh/m 2 år. Figur 13: Energianvändning inom skogs- och jordbruk. Källa: Energimyndigheten ENERGIEFFEKTIVISERING AV SKOGS- OCH JORDBRUK Hinder och möjligheter att nå en halverad energianvändning till 2050 TWh 3 Ett arbete inom IVAs projekt Ett energieffektivt samhälle Jordbruk (2008) Skogsbruk (2008) Fiske (2007) Rennäring (2008) Läs mer i Energieffektivisering av skogs- och lantbruk (IVA-M 442). 23
24 24
25 Affärsmodeller och affärsmöjligheter Figur 14: En affärsmodell är ett ramverk som beskriver hur ett kundvärde skapas på marknaden Källa: Utveckla fjärrvärmeaffären, Fjärrsyn mars Infrastruktur och resurser Uthållig konkurrenskraft Ekonomi Värdeerbjudande till kund Värdeerbjudandet utgör en konkret beskrivning av de kundvärden som erbjuds, hur de paketeras och hur de levereras. Infrastruktur utgör en beskrivning av de resurser, aktiviteter och processer som utnyttjas för att leverera värdeerbjudandet. Ekonomin omfattar en beskrivning av hur affären ger upphov till lönsamhet över tid och vad som säkerställer dess stabilitet. Strategisk uthållighet är en beskrivning av de resurser, processer och kompetenser som säkerställer nödvändig förändringsförmåga för att kunna skapa konkurrenskraft även i framtiden. För att energieffektiviseringsåtgärder ska genomföras, måste de som genomför åtgärden uppfatta den som lönsam. I tidigare kapitel diskuteras hinder och drivkrafter för energieffektivisering ur ett företags perspektiv. De olika parametrarna som diskuteras hänvisar till företagets interna processer och system, hur det är organiserat, samt vilka prioriteringar olika frågor har i verksamheten. Allt detta är en del av företagets affärsmodell och dess affärsidé. VAD ÄR EN AFFÄRSMODELL? Affärsmodeller handlar om hur ett företag bedriver sin verksamhet i syfte att tjäna pengar på en konkurrensutsatt marknad. Exempel är hur företagen tar fram sina produkter eller tjänster, hur de når sina kunder, hur de levererar samt inte minst vad företaget står för. En affärsmodell kan kort beskrivas som en redogörelse över hur, var, när och på vilket sätt ett företag gör affärer. I figur 14 ovan visas ett exempel på hur en affärs modell kan illustreras. HUR KAN AFFÄRSMODELLEN KOPPLAS TILL ENERGIEFFEKTIVISERING? Energieffektivisering kan vara en central del av affärsidén i form av den tjänst eller produkt som företaget säljer. En energieffektiv verksam- Hållbara affärsmodeller och nya affärsmöjligheter för ett energieffektivt samhälle Hinder och möjligheter att nå en halverad energianvändning till 2050 Ett arbete inom IVAs projekt Ett energieffektivt samhälle Läs mer i Hållbara affärsmodeller och nya affärsmöjlig heter för ett energieffektivt samhälle (IVA-M 439). 25
26 Figur 15: Ett företag kan ha som affärsidé att sälja produkter och tjänster som ger ökad energieffektivitet hos dess kunder, eller ha energieffektivisering som en aktiv del av sin affärsmodell för utveckling av den egna verksamheten. Affärsidé att sälja energieffektivitet i form av tjänster eller produkter Interna processer och system för en energieffektiv verksamhet. het kan också vara en viktig del av varumärket utan att ha en direkt koppling till dess produkter. Detta gäller till exempel för Max Hamburgare och Scandic Hotels. Energieffektivisering kan också, utan extern kommunikation i frågan, vara ett förhållningssätt som prioriteras av ägarna och ledningen. I en vidare bemärkelse är energieffektivisering detsamma som resurseffektivisering och en effektiv verksamhet är oftast också en välskött verksamhet. Genom god kontroll över processer och system ur ett energiperspektiv, minskar i allmänhet också övriga kostnader för drift och underhåll, det leder till mindre slitage och ofta också till en bättre inomhusmiljö. Med fokus på frågan, genom ledningens engagemang i kombination med stöd av interna rutiner, till exempel ett energiledningssystem, byggs successivt en ökad kunskap och kompetens upp i verksamheten. Detta stimulerar också till ett ökat engagemang hos medarbetarna. Vilket är en förutsättning för ytterligare åtgärder, och på så vis kan en positiv spiral skapas. ENERGIEFFEKTIVISERING SOM AFFÄRS IDÉ Förutsättningarna förändras på energimarknaden, till stor del beroende på teknikutvecklingen. Samtidigt bedöms inte energikostnaderna öka i nämnvärd omfattning, och kommer därför inte vara drivande för energieffektivisering. Men det finns andra incitament. Ny kompetens och en mix av traditionellt yrkeskunnande och nya discipliner är avgörande för att skapa nya affärer. Den som kan kombinera traditionellt yrkeskunnande inom till exempel fastighetsskötsel med IT och affärsmannaskap, har goda förutsättningar att presentera attraktiva och lönsamma affärsupplägg inom energieffektivisering. Standardiserade gränssnitt och tillgång till mätdata skapar också möjligheter för nya aktörer att presentera potentiella affärsidéer för energieffektivisering. Den som har tillgång till mätdata i realtid får en mycket bra bild av hur anläggningen fungerar och kan analysera, åtgärda och följa upp genomförda åtgärder. En viktig iakttagelse är också att det är lättare att få genomslag för en affärsidé om den förstärker eller ligger nära kundens kärnaffär. Exempel på tjänster och produkter kan vara utrustning för att mäta och visualisera energianvändningen, ny teknik och nya systemlösningar för en effektivare verksamhet, samt kunskap och kompetens för att genomföra åtgärder. Men det kan också vara nya affärskonstellationer mellan olika aktörer. Traditionellt finns en samverkan mellan industrier med överskottsvärme och fjärrvärmeföretag. Nu börjar liknande möjligheter skapas även för fastighetsägare som kan leverera överskottsvärme. I takt med introduktionen av egenproducerad energi och möjligheten för mindre aktörer att både vara energiköpare och energiproducenter kommer fler aktörer in på marknaden. Andelen väderberoende elproduktion från vind och sol kommer att öka vilket också öppnar för nya affärsmöjligheter för att parera effekttoppar och energiöverskott respektive underskott. 26
27 FJÄRRVÄRMEBOLAGENS NYA AFFÄRSMODELLER Fjärrvärme är en viktig del i utvecklingen av ett energieffektivare Sverige, men dagens affärsmodeller måste utvecklas. Fjärrvärmeföretagen står inför stora utmaningar, när de ska förändra sina affärsmodeller för att möta denna utveckling, men samtidigt finns möjligheter för nya aktörer med moderna affärsmodeller att etablera sig. Morgondagens affärsmodeller för fjärrvärme måste, jämfört med dagens, präglas av: Ökad och förbättrad kunddialog: Engagemanget i kundens energisituation måste öka. Nya energitjänster stärker kopplingen till kunderna och kraven på en bättre kundrelation kommer också att leda till en radikal förändring av värde erbjudandet till kund. Ny prismodell: Att byta prismodell till en mer kostnadsriktig är nödvändigt för att ge korrekt incitament till effektivisering hos kund. En väl vald prismodell kommer samtidigt att förbättra fjärrvärmens konkurrenskraft, i takt med att konkurrensen på värmemarknaden ökar. Ökat samarbete: Att till exempel koppla ihop sig med grannföretagets fjärrvärmesystem öppnar inte bara för effektivare energiproduktion och billigare värme utan också för bred samverkan inom flera områden. Ökad kostnadsmedvetenhet: Fjärrvärmeleveranserna kommer att minska till följd av kundernas effektivisering, och det finns idag begränsad potential för nyanslutning. Kompetensutveckling: Hos både leverantör och kund behövs en mix av erfarenhet av drift och underhåll av fjärrvärmenäten, kompletterat med till exempel IT och affärsmannaskap. EXEMPEL PÅ AFFÄRSMODELLER INOM ENERGIEFFEKTIVISERING Här presenteras kort några exempel på affärsmodeller inom energieffektiviseringsområdet, som kommit fram i projektet, och som illustrerar ett nytänkande. Bomhus Energi AB I Gävle gick Korsnäs och Gävle Energi ihop och grundade företaget Bomhus Energi AB för att dels tillgodose Korsnäs behov av ånga och el och dels Gävle Energis behov av fjärrvärmeleveranser. Affärsidén är att utveckla resurseffektiv värmeförsörjning och elproduktion baserat på förnybara bränslen och spillvärme. Humlegården och Green Fingerprint en app för elbesparing Med Green Fingerprint-appen kan Humlegården Fastigheters hyresgäster lätt hålla koll på sin elförbrukning. Affärsidén är att på ett lättkommunicerat sätt visa hyresgästen energiförbrukningen i fastigheten och jämföra med likande fastigheter för att uppmuntra till lägre energianvändning. Eze energimätning och visualisering I Volvo Truck Centers största fordonsverkstäder genomför Eze System sedan 2012 mätningar av el-, fjärrvärme- och vattenanvändning. Åtgången visualiseras direkt och ger en bild av hur mycket el och värme som används för tillfället och hur detta förändras över tiden. Satsningen har gett en minskad energianvändning på 3 7 procent. ÅF Energisamarbete Teknikkonsulten ÅF erbjuder tjänsten Energisamarbete som syftar till att reducera driftkostnader och förbättra inomhusklimatet i bland annat kundernas fastigheter. ÅFs energiexperter agerar kunskapsstöd och bollplank i arbetsprocessens fyra steg: inventering, handlingsplan, genomförande av åtgärder och uppföljning. Kostnader, energibesparingar och resultat följs upp av ÅF. 27
Ett energieffektivt samhälle. Smarta energisystem 15 januari 2014
Ett energieffektivt samhälle Smarta energisystem 15 januari 2014 Program 15.00 17.15 Välkommen Björn O. Nilsson, vd IVA Introduktion Lars Bergman, ordförande, Ett energieffektivt samhälle Smarta energisystem,
Läs merEU:s HANDLINGSPLAN 2020
EU:s HANDLINGSPLAN 2020 Minskat koldioxidutsläpp med 20% till 2020 (i Sverige 40%) Energieffektivisering med 20% till 2020 Ökat andel förnybart med 20% till 2020 (i Sverige 50%) Användning av minst 10%
Läs merLokala energistrategier
Lokala energistrategier Kommunens roll att stimulera och främja en hållbar energianvändning och tillförsel på lokal nivå Presentationen Varför energi är en strategisk fråga för en kommun? Hur kan den omsättas
Läs merREMISSVAR. Inledning. 2 maj 2013. I remissen ingår att regeringen vill ha synpunkter på förslagen eller materialet i de bifogade texterna särskilt:
2 maj 2013 REMISSVAR IVAs synpunkter på Energimyndightens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet Energimyndighetens beräkningar och förslag med kompletteringar, samt av
Läs merEtt energieffektivt samhälle
Ett energieffektivt samhälle Utgångspunkt Sveriges byggnaders specifika energianvändning ska halveras till år 2050 jämfört med 1995 Tidigare mål revideras nu Skälen Minskad klimatbelastning Minskat omvärldsberoende
Läs merVägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?
Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska
Läs merSysselsättningseffekter
BILAGA 2 1(3) Underlag gällande Sysselsättningseffekter Sysselsättningseffekter - Underlag till Dalarnas Energi- och klimatstrategi 2012 2 Bakgrund och syfte I Dalarnas energi- och klimatstrategi 2012
Läs merFjärrvärmen är en integrerad del av det hållbara energisystemet. Fjärrvärmens ambition är att bidra till de samhälleliga målen:
Fjärrvärmen Fjärrvärmen är en integrerad del av det hållbara energisystemet. Fjärrvärmens ambition är att bidra till de samhälleliga målen: låga utsläpp från uppvärmning, minskad användning av primärenergi
Läs merFörnybar värme/el mängder idag och framöver
Förnybar värme/el mängder idag och framöver KSLA-seminarium 131029 om Marginalmarkernas roll vid genomförandet av Färdplan 2050 anna.lundborg@energimyndigheten.se Jag skulle vilja veta Hur mycket biobränslen
Läs merEnergiledning och mervärden. Therese Nehler Avdelningen för energisystem Linköpings universitet
Energiledning och mervärden Therese Nehler Avdelningen för energisystem Linköpings universitet Energisystem Linköpings universitet www.liu.se För att förbättra konkurrenskraften och minska miljöpåverkan
Läs merFjärrvärmen är en integrerad del av det hållbara energisystemet. Fjärrvärmens ambition är att bidra till de samhälleliga målen:
Fjärrvärmen Fjärrvärmen är en integrerad del av det hållbara energisystemet. Fjärrvärmens ambition är att bidra till de samhälleliga målen: låga utsläpp från uppvärmning, minskad användning av primärenergi
Läs merHenrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013
Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.
Läs merOrganisering för energieffektivitet i sjöfarten
Organisering för energieffektivitet i sjöfarten Hannes Johnson, M.Sc. Sustainable Ship Propulsion, Chalmers hannes.johnson@chalmers.se Varför organisering? Energieffektivitet ur ett redarperspektiv Hur
Läs merVår referens: 314/2008 Näringsdepartementet Er referens: Stockholm N2008/2573/E. Remissyttrande
Vår referens: 314/2008 Näringsdepartementet Er referens: 103 33 Stockholm N2008/2573/E Stockholm, 2009-01-30 Remissyttrande Ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:25), Vägen till ett energieffektivare
Läs merEnergieffektivisering Praktiska erfarenheter hinder och möjligheter. Jonas Kristiansson 2014-05-20
Energieffektivisering Praktiska erfarenheter hinder och möjligheter Jonas Kristiansson 2014-05-20 Nuläge energieffektivisering Energianvändningen inom fastighetsbranschen är den mest betydande miljöaspekten
Läs merEnergiläget 2018 En översikt
Energiläget 218 En översikt ENERGILÄGET 218 En samlad bild över energiläget i Sverige Energimyndigheten ansvarar för att ta fram den officiella energistatistiken i Sverige. Vi sammanställer denna statistik
Läs mer7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015
7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder
Läs merKlimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019
Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019 Sveriges klimatmål Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser
Läs merhur kan energiresursbehov och klimatpåverkan i befintlig bebyggelse minskas? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan
hur kan energiresursbehov och klimatpåverkan i befintlig bebyggelse minskas? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan Vi måste bli mer energieffektiva På sikt är både vi i Sverige och resten
Läs merEnergieffektivisering i SME. Marit Ragnarsson IVA 28 augusti 2013
Energieffektivisering i SME Marit Ragnarsson IVA 28 augusti 2013 Länsstyrelsernas uppdrag, bl a: Samordna och leda det regionala arbetet med energiomställningen Stödja näringslivets energi- och klimatarbete
Läs merEtt hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå
Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och
Läs merENERGIEFFEKTIVA FÖRETAG Plusenergiforum, Jönköping 18 oktober Elin Svensson
ENERGIEFFEKTIVA FÖRETAG Plusenergiforum, Jönköping 18 oktober 2017 Elin Svensson elin.svensson@cit.chalmers.se CIT INDUSTRIELL ENERGI AB CIT INDUSTRIELL ENERGI AB Tjänster och expertis Energi-, ekonomi-
Läs merEnergi i industri Nuläge och framtid
Energi i industri Nuläge och framtid Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet Innehåll Svensk industri idag Krav från EU svensk industri Andra länders planer Trendbrott Hot Möjligheter Svensk
Läs merFrån energikartläggning till åtgärdsplan
1 Från energikartläggning till åtgärdsplan Energimyndighetens publikationer kan beställas eller laddas ner via www.energimyndigheten.se, eller beställas via e-post till energimyndigheten@arkitektkopia.se.
Läs merVision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.
Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.
Läs merStatus och Potential för klimatsmart energiförsörjning
Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA
Läs merPFE 4 gånger bättre än om skatten hade verkat
PFE 4 gånger bättre än om skatten hade verkat STF o Ny Teknik seminarium, 2010-02-18 Thomas Björkman Energimyndigheten Agenda Hinder & drivkrafter för investeringar Hur når Energimyndigheten företagen?
Läs merEnergiläget En översikt
Energiläget 219 En översikt ENERGILÄGET 218 En samlad bild över energiläget i Sverige Energimyndigheten ansvarar för att ta fram den offciella energistatistiken i Sverige. Vi sammanställer statistiken
Läs merFyra framtider Energisystemet efter 2020
Fyra framtider Energisystemet efter 2020 Klimatsynk 17 november 2016 Christine Riber Marklund Energimyndigheten Energimyndigheten.se/fyraframtider #fyraframtider Vad kan hända? Vägval och utmaningar för
Läs merEl för framtiden ett användarperspektiv
El för framtiden ett användarperspektiv VÄGVAL EL Arbetsgrupp Framtidens elanvändning i perspektivet 2030-2050 Maria Sunér Fleming, ordförande Deltagare arbetsgrupp Användning Charlotte Bergqvist, PowerCircle
Läs merStrategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar
Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det
Läs merBilaga 1 Enkät Frågeformulär. 1 Hinder för energieffektiviseringar. Frågorna besvaras, om inget annat anges med ett kryss (X).
Bilaga 1 Enkät Frågeformulär Frågorna besvaras, om inget annat anges med ett kryss (X). Typ av hinder 1 Hinder för energieffektiviseringar Studier genomförda av forskare identifierar vanligtvis energieffektiviseringsmöjligheter
Läs merSystematiskt energiarbete. Charlotta Gibrand - ÅF Infrastructure AB, BA Buildings, Region Syd 2015.09.29
Systematiskt energiarbete Charlotta Gibrand - ÅF Infrastructure AB, BA Buildings, Region Syd 2015.09.29 1 ÅF i korthet Omsättning: ca 8 500 MSEK Medarbetare och nätverk: Med 7 500 medarbetare och 20 000
Läs mer2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se
Remissvar avseende Energimyndighetens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet, Energimyndighetens beräkningar och förslag med kompletteringar och Finansdepartementets promemoria
Läs merKlimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.
Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. EN AV VÅR TIDS STÖRSTA UTMANINGAR För att bromsa växthuseffekten och klimatförändringarna krävs omfattande
Läs merEnergieffektivisering Energimyndighetens strategier
Energieffektivisering Energimyndighetens strategier 2009-11-24 Carin Karlsson Avdelningen för hållbar energianvändning carin.karlsson@energimyndigheten.se Nya satsningar i Sverige I energipropositionen
Läs merKommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015
Kommittédirektiv Översyn av energipolitiken Dir. 2015:25 Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Sammanfattning En kommitté i form av en parlamentariskt sammansatt kommission ska lämna underlag
Läs merUppdaterade energiscenarier
Värmemarknad Sverige RESULTATBLAD 2 Värmemarknad Sverige: Uppdaterade energiscenarier Under etapp 1 av projektet Värmemarknad Sverige formulerades fyra framtidsscenarier för värmemarknadens utveckling.
Läs merKlimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.
Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga
Läs merEffektivare energianvändning i Höganäs. Magnus Pettersson, Energisamordnare
Effektivare energianvändning i Höganäs Magnus Pettersson, Energisamordnare Höganäs är ledande inom metallpulver Världens största och ledande tillverkare av järnbaserade metallpulver Marknadsandel: ~ 35%
Läs merframtider Energisystemet 2020
Fyraframtider framtider Fyra Energisystemetefter efter Energisystemet 2020 2020 Plattformsdagarna Malmö 9 december 2016 Åsa Tynell Energimyndigheten Energimyndigheten.se/fyraframtider #fyraframtider Vad
Läs merBasindustrin finns i hela landet
Basindustrin finns i hela landet Viktig på orter med svag arbetsmarknad Efterfrågan på produkterna ökar varje år 375 000 direkt och indirekt sysselsatta 27 procent av varuexporten 1/3 del av industrins
Läs merhur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan
hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan Miljöpåverkan berör oss alla Att minska energianvändning och utsläpp av växthusgaser är ett övergripande samhällsmål
Läs merUppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning
Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat
Läs merFinansdepartementets promemoria Bensin- och. Bensin- och dieselkonsumtion i Sverige ekonometriska skattningar av priselasticiteter
PM 2013: RVI (Dnr 315-498/2013) Energimyndighetens rapport Implementering av art i- kel 7 i energieffektiviseringsdirektivet Energimyndighetens beräkningar och förslag till kompletteringar Finansdepartementets
Läs merDrivkrafter för energieffektivisering i små- och medelstora industriföretag. Del av projektet MEGA
Drivkrafter för energieffektivisering i små- och medelstora industriföretag Del av projektet MEGA Patrik Thollander, Linköpings Universitet Magnus Tyrberg, Energikontor, Sydost Januari, 2008 1 Inledning
Läs merPå väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!
På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen
Läs merBioenergin i EUs 2020-mål
Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr
Läs merSVENSK KLIMATSTATISTIK 2017
SVENSK KLIMATSTATISTIK 2017 OCH EN FÖRSTA UPPFÖLJNING AV KLIMATMÅLET 2030 FRUKOSTSEMINARIUM 30 NOVEMBER 2017 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-11-30 1 Sveriges territoriella
Läs merElanvändningen i historiskt ljus - NEPP:s scenarier för 2030/2050, utifrån en historisk tillbakablick
Elanvändningen i historiskt ljus - NEPP:s scenarier för 23/25, utifrån en historisk tillbakablick Bo Rydén Mars 215 Scenarier för elanvändningens utveckling 1. Elanvändningen i Sverige har legat relativt
Läs merEnergiöversikt Arjeplogs kommun
Energiöversikt Arjeplogs kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen
Läs merSmart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige
Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Christina Nordin Avdelningschef Näringsliv och villkor Industrins betydelse för tillväxt, samhällsutveckling och välstånd i förnyat fokus Industrin
Läs mer2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten
EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av
Läs merKommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78
Kommittédirektiv Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser Dir. 2012:78 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2012. Sammanfattning I regeringens proposition
Läs merVägval el en presentation och lägesrapport. Maria Sunér Fleming, Ordförande Arbetsgrupp Användning
Vägval el en presentation och lägesrapport Maria Sunér Fleming, Ordförande Arbetsgrupp Användning Vägval el (2014 2016) Vision för Sverige: Ett hållbart elsystem bortom 2030 som ger effektiv och trygg
Läs merGrøn varme hvad er det egentlig i 2030?
Grøn varme hvad er det egentlig i 2030? Fjärrvärmens utmaningar i en ny energivärld Mats Didriksson, Affärsområdeschef Energi 2017-08-31 Agenda Kraftringen ett företag i förändring i en förändrad energivärld
Läs merEnklare vardag Hållbar framtid
Välkommen! Enklare vardag Hållbar framtid Agenda Utveckling i Umeå tillsammans med våra kunder Jan Ridfeldt, Energilösningar Hjälp att beräkna årskostnad för fjärrvärme Mattias Lindberg, marknad Elnätet
Läs merBehövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014
Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara
Läs merÅtervinning. Vår väg till ett bättre klimat.
Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och
Läs merYttrande över Innovationsupphandling (SOU 2010:56) (Ert Dnr: N2010/6152/FIN
Näringsdepartementet 103 33 Stockholm 2010-12-22 Maria Sandqvist maria.sandqvist@teknikforetagen.se 08-782 09 30 Yttrande över Innovationsupphandling (SOU 2010:56) (Ert Dnr: N2010/6152/FIN Sammanfattning
Läs merIntroduktion av biodrivmedel på marknaden
2002-01-25 Till Näringsdepartementet Att: Lars Guldbrand 103 33 Stockholm Status Introduktion av biodrivmedel på marknaden Myndighetsgruppens rekommendationer Föreliggande dokument kommer ytterligare att
Läs merAntagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern
1 Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117 Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Klimatet, en drivkraft att minska koldioxidutsläppen...
Läs merÅtgärdsworkshop Valdemarsvik. Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 2020? Hemläxa och bakgrundsmaterial
Åtgärdsworkshop Valdemarsvik Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 22? Hemläxa och bakgrundsmaterial 1 Detta dokument innehåller de fakta kring Valdemarsviks nuläge, alternativ
Läs merVår vision är ett hållbart energisystem. Energimyndigheten arbetar med förnybar energi, klimatinsatser, bättre teknik och smartare energianvändning.
Vår vision är ett hållbart energisystem Energimyndigheten arbetar med förnybar energi, klimatinsatser, bättre teknik och smartare energianvändning. Vi ska ställa om till ett hållbart energisystem och några
Läs merENERGILEDNINGSSYSTEM ISO 50001 2014-06-03
ENERGILEDNINGSSYSTEM ISO 50001 2014-06-03 CIT INDUSTRIELL ENERGI AB Chalmers teknikpark 412 88 Göteborg Susana Municio municio@cit.chalmers.se VERKSAMHETSOMRÅDEN Energieffektivisering Industri Ökad effektivitet
Läs merVäsentlighetsanalys för E.ON. Norden
Väsentlighetsanalys för E.ON Norden 2014 Väsentlighetsanalys för E.ON Norden 2014 I arbetet med att bidra till ett mer hållbart samhälle har vi tagit hjälp av drygt 250 personer som är viktiga för oss
Läs merStockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör
Stockholmsregionens styrkor och utmaningar Mats Hedenström, Tillväxtdirektör Det går bra för Stockholms län Ur ett tillväxtperspektiv står sig Stockholm i varje jämförelse 24 000 nystartade företag 2011
Läs merFörslag ur Vänsterpartiets höstbudget 2012. Solenergi och gröna jobb
Förslag ur Vänsterpartiets höstbudget 2012 Solenergi och gröna jobb Vänsterpartiet 2012 Sverige behöver genomgå en grön omställning. Vänsterpartiet föreslår därför ett jobbpaket för miljön och klimatet
Läs merEnergieffektivisering i Svensk industri-
Energieffektivisering i Svensk industri- Vad gör Energimyndigheten? Energikonferens ENIG 2010-04-21 Mölndal Thomas Björkman Energimyndigheten Att prata om Stöd till: Forskning, affärsutveckling och företagens
Läs merDagordning. 12.00 Lunch
Dagordning 09.00 Kaffe och smörgås 09.30 Mötet öppnas. Presentation av deltagare 10.00 Dalarna pilotlän för grön utveckling. Information och diskussion Bensträckare 11.00 Klimat- och energistrategin för
Läs merSamhällsekonomiska analyser för att förbättra beslutsunderlaget för svensk miljöpolitik
Miljöekonomiska enheten, Konjunkturinstitutet Samhällsekonomiska analyser för att förbättra beslutsunderlaget för svensk miljöpolitik Anna Mansikkasalo, Miljöekonomisk forskare Styrmedel för energieffektivisering
Läs merKlimatneutrala godstransporter på väg
INFRASTRUKTUR DRIVMEDEL FORDON LOGISTIK FORSKNING Klimatneutrala godstransporter på väg Ett samarbetsprojekt mellan Preem Petroleum AB Schenker AB Volvo Lastvagnar AB Vägverket Göteborgs miljövetenskapliga
Läs merVerksamhetsplan 2016 Energigården, Agroväst. Bakgrund. Syfte och mål
Verksamhetsplan 2016 Energigården, Agroväst Bakgrund Agroväst har sedan 2005 arbetat med att stödja utvecklingen av förnybar energi från jord och skog. En förstudie visade att lantbruket i Västra Götaland,
Läs merNytt program för energi och klimat i Örebro län Dialogträff 2, om mål och uppföljning
Nytt program för energi och klimat i Örebro län Dialogträff 2, om mål och uppföljning Projektet Nytt program för energi och klimat i Örebro län Samverkansprojekt mellan Länsstyrelsen i Örebro län och Energikontoret,
Läs merLedord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering
Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet
Läs merEn sammanhållen klimat- och energipolitik
En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala
Läs merSammanställare: Anders Svensson 2014-01-23 Sida 1 (5) Plats: Bergsmansalen, Swerea KIMAB, Isafjordsgatan 28 A, 164 40 Kista.
Anders Svensson 2014-01-23 Sida 1 (5) Minnesanteckningar workshop nummer 3 2014-01-23 Tid: 10:00-15:00 Plats: Bergsmansalen, Swerea KIMAB, Isafjordsgatan 28 A, 164 40 Kista. Nedan följer en summering av
Läs merIndustriklivet. På väg mot ett fossilfritt Dalarna Borlänge Svante Söderholm, Energimyndigheten
Industriklivet På väg mot ett fossilfritt Dalarna Borlänge 20180503 Svante Söderholm, Energimyndigheten svante.soderholm@energimyndigheten.se Mlj ton CO2-ekv Miljoner kr Industriklivet Bidra till målet
Läs merFramtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version
Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen
Läs merEnergimyndighetens syn på viktnings- och primärenergifaktorer
BESLUT 1 (5) Datum Analysavdelningen Tobias Persson tobias.persson@energimyndigheten.se Energimyndighetens syn på viktnings- och primärenergifaktorer Sammanfattning Energimyndigheten anser att viktnings-
Läs merUppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi
Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Vision 2050 I Norrbotten är all produktion och konsumtion resurseffektiv och hållbar ur så väl ett regionalt som globalt perspektiv. Utsläppen av växthusgaser
Läs merA 1. Totalt tillförd energi fördelad på olika energibärare
A 1. Totalt tillförd energi fördelad på olika energibärare 197 21 TWh 7 6 5 4 3 2 1 197 1975 198 Kärnkraft Vattenkraft inkl vind Fjärrvärme från värmepumpar Biobränsle Oljeprodukter inkl råolja Naturgas
Läs merInledande analyser av Konsekvenser av energiintensitetsmålet En översiktlig konsekvensanalys av Sveriges 50%-mål till 2030
Inledande analyser av Konsekvenser av energiintensitetsmålet En översiktlig konsekvensanalys av Sveriges 50%-mål till 2030 Version 17 mars 2017 Bo Rydén, Håkan Sköldberg Intensitetsmålet Överenskommelse
Läs merOlika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor
Olika scenarier, sammanställning och värdering Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Många olika scenarier Greenpeace 2011 ER 2014:19 Scenarier över Sveriges energisystem WWF/IVL 2011 Energy Scenario for
Läs merSÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21
SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 Dubbelt upp klimatsmarta mål för de gröna näringarna. Sverige har några av världens mest ambitiösa mål för klimat- och energiomställningen. Så
Läs merEtablering av nya arbetssätt och affärsmodeller för energieffektivisering och förnybar energi i små och medelstora företag.
1 Etablering av nya arbetssätt och affärsmodeller för energieffektivisering och förnybar energi i små och medelstora företag. En pågående förstudie: Energieffektiva företag i Östra Mellansverige Syfte
Läs merLOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL
LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär
Läs merInnehåll. Varför ett nytt direktiv? 2013-12-04. Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? (Uppdatering avseende energitjänster)
Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? (Uppdatering avseende energitjänster) Nätverksträff 26-27 november 2013 Henrik Wingfors Svensk Energi Innehåll Varför ett nytt energieffektiviseringsdirektiv?
Läs merEnergianvändning och Systemtänkande. Mathias Cehlin University of Gävle, 2 februari 2012
Energianvändning och Systemtänkande Mathias Cehlin University of Gävle, 2 februari 2012 Energisystem Energisystem, ett begrepp för en energicykel. Allt från produktion, distribution och användning av energi
Läs merEn fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?
En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott
Läs merBUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige.
BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing Upphandling och skydd av klimatet D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige Lighting www.buy-smart.info Det här dokumentet har tagits fram inom
Läs merAllmänheten och växthuseffekten 2006
Allmänheten och växthuseffekten Allmänhetens kunskap om och inställning till växthuseffekten, med fokus på egna åtgärder, statliga styrmedel och företagens ansvar Frågorna om allmänhetens kunskaper om
Läs merEnergieffektivisering Hinder och möjligheter 2013-10-24
Energieffektivisering Hinder och möjligheter 2013-10-24 Vikten av att se helheten redan från början! Driftkostnad 90 % Byggkostnad 9 % Projekteringskostnad 1 % Nuläge energieffektivisering Energianvändningen
Läs merFramtiden är vår viktigaste marknad. Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson
Framtiden är vår viktigaste marknad Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson Preem en viktig samhällsaktör Raffinering Står för 80 % av Sveriges raffineringskapacitet 30 % av totala raffineringskapaciteten
Läs merLagen om energikartläggningar i stora företag och systematisk energieffektiviseringsarbete
Lagen om energikartläggningar i stora företag och systematisk energieffektiviseringsarbete Johan Svahn 2015-04-23 Agenda Inledning Lagen om energikartläggningar Systematisk energieffektivisering Övriga
Läs merSVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK
SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och
Läs merRamverk för färdplan 100% förnybar energi
Ramverk för färdplan 100% förnybar energi 1 En omställning som brådskar Sverige har genom energiöverenskommelsen mellan fem partier från 2016 ett mål om 100 % förnybar elförsörjning till år 2040. Det är
Läs merLedord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium
Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2012 kap 1-4 Energiläget 2011 kap 1-2 Elcertifikatsystemet 2012 Naturvårdverket Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet
Läs merFörslag till Nationell biogasstrategi 2.0. Maria Malmkvist, Energigas Sverige Stockholm
Förslag till Nationell biogasstrategi 2.0 Maria Malmkvist, Energigas Sverige Stockholm 2018 04 12 Förslag till Nationell biogasstrategi 2.0 Fortsättning och revidering av förslaget från december 2015 Fler
Läs merMars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande
Mars 213 En hållbar energi- och klimatpolitik Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Är energi- och klimatpolitiken en ny version av Kejsaren utan kläder? Maria Sunér Fleming, Ansvarig Energi-
Läs mer