Hur ska renovering, standardhöjning och klimatsäkring av miljonprogrammet finansieras?
|
|
- Christer Lund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hur ska renovering, standardhöjning och klimatsäkring av miljonprogrammet finansieras? Rundabordssamtal på Global utmaning Deltagare Svante Axelsson, Naturskyddsföreningen Karin Byman, ÅF Hans Eliasson, AB Gullringbo Carl-Johan Engström, KTH, ordförande programrådet Hållbara städer, Global Utmaning Trevor Graham, Malmö stad Michael Gustafsson, Skanska Carl-Johan Koivisto, SAAB Hans Lind, KTH Sophia Mattsson, SABO Jan Nordling, Ingenjörsvetenskapsakademien Kristina Persson, ordförande Global Utmaning Anders Sandoff, Handelshögskolan, Göteborg Bjarne Stenqvist, Malmö stad Richard Murray, projektledare Hållbara städer, Global Utmaning Karin Ljung, assistent, Global Utmaning
2 Program Välkommen Richard Murray, Global utmaning Presentation Alla runt bordet Hinder och möjligheter Anders Sandoff, Handelshögskolan i Göteborg Energieffektivisering av Sveriges bebyggelse Jan Nordling, IVA Ekonomi vid ombyggnader med energisatsningar Karin Byman, ÅF Bygga-om-dialogen Bjarne Stenqvist Malmö stad Förfriskningar Allmän diskussion Slutpratat
3 Frågor att diskutera 1) Kan vi strunta i bostäders och lokalers energianvändning eftersom den till största delen är baserad på el och fjärrvärme (till stor del baserad på biobränslen)? 2) Ska vi strunta i energieffektivisering och i stället satsa på förnybar energi (solfångare, solpaneler, värmeväxlare, vindkraft), lokalt producerad? 3) Har bostäder och lokaler blivit mer energieffektiva? 4) Varför leder den nuvarande ekonomiska situationen låg ränta, förmodade höga energipriser i framtiden, billig byggarbetskraft, massor med ny energibesparande teknik inte till ett omfattande byggande och renoverande? 5) Kommer 50 procents effektivisering av energianvändningen att kunna klaras till år 2050 med nuvarande regelverk? Med rimliga sociala konsekvenser? 6) Eldsjälar visar att det är möjligt att bygga och bygga om mycket energieffektivt varför sprider sig inte dessa exempel? 7) Lägger nuvarande regelverk plus de reformer som är i stöpsleven hinder i vägen för att nå målet? 8) Vilka politiska beslut behövs för att sätta fart på renovering och energieffektivisering?
4 Resumé Richard Murray, projektledare Hållbara städer Bakgrund Ingenjörsvetenskapsakademiens rapport Energieffektivisering av Sveriges bebyggelse Hinder och möjligheter att nå en halverad energianvändning till 2050, IVA 2012, utgör en bra bakgrund för att precisera frågeställningen hur renovering, standardhöjning och energieffektivisering av miljonprogrammet ska finansieras. En hållbar utveckling måste kunna inrymma fortsatt ekonomisk tillväxt, enligt IVA. Därför blir energieffektiviseringen avgörande. IVA bedriver ett brett program för Ett energieffektivt samhälle En första rapport, Energieffektivisering av Sveriges bebyggelse, publicerades hösten Jan Nordling, projektledare för Ett energieffektivt samhälle 2050, redovisar rapporten. Målet i IVA- studien är att minska den specifika energianvändningen i bebyggelsen med 50 procent till år 2050 jämfört med Målet förefaller angeläget med tanke på att bebyggelsen står för 40 procent av energianvändningen i Sverige. Det är samma mål som riksdagen slagit fast, men som regeringen nu har börjat tumma på. I det Underlag till färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050, som Statens naturvårdsverk nyligen överlämnat till regeringen, är ambitionen otydlig. I det ena av två framtidsscenarier lämnas bostäderna utan vidare åtgärder vad gäller energieffektivisering, vilket med nuvarande regler och styrmedel bedöms leda till en effektivisering med 25 procent. I det andra scenariot är målet 50 procents effektivisering. Naturvårdsverket lämnar öppet vilket av scenarierna, som bör väljas. Hur har det gått hitintills?
5 Figur 1 Specifik energianvändning i den svenska bebyggelsen Det framgår av figur 1 att energianvändningen i bebyggelsen i Sverige är densamma idag som Den har pendlat runt 160 Twh per år. Den samlade uppvärmda arean har sedan 1995 bara ökat med ca. en procent (s. 16, IVA, 2011). Den uppvärmda arean innefattar inte renodlade industrilokaler och fritidshus som inte bebos permanent (s.8, Energimyndigheten, Energistatistik för småhus, flerbostadshus och lokaler 2009 Beskrivning av statistiken). Detta skulle kunna tolkas så att någon effektivisering inte skett. Emellertid har den del av den specifika energianvändningen som
6 går till uppvärmning minskat med ca 20 procent sedan Se figur 2. Figur 2 Energianvändning för uppvärmning per kvadratmeter i olika bebyggelsetyper, Den specifika energianvändningen innefattar all köpt energi till en fastighet, inklusive hushållens köp av el och gas för andra ändamål än uppvärmning, och verksamheters köp av energi för andra ändamål än uppvärmning. Här ingår alltså all energi som krävs för fläktar, hissar, pumpar m.m. men också energi till datorer, restaurangspisar, frysar i livsmedelsbutiker m.m. Observera att industrins användning av energi för produktion inte ingår.
7 Man skulle alltså kunna säga att bebyggelsen blivit mera energieffektiv, men att energianvändningen för fastighetsdrift, hushållsapparater och viss producerande verksamhet ätit upp den vinsten. Men det är inte säkert att bebyggelsen blivit mera energieffektiv och det av två skäl: 1) apparatförbrukningen av energi alstrar också betydande mängder värme och 2) en växande andel av den köpta energin används till värmepumpar och värmeväxlare. Det betyder att även om den köpta energin för uppvärmning (och varmvatten) minskar per kvadratmeter så krävs det kanske lika mycket tillförd energi för att hålla bostäderna varma. Naturvårdsverkets prognos att energieffektiviteten skulle öka med 25 procent utan att riksdag och regering skärper byggnormer eller inför ekonomiskt stöd förefaller mot denna bakgrund en smula optimistiskt. Självfallet spelar teknikutveckling och framtida energipriser en roll, hur stor är dock svårt att utläsa ur underlagsrapporterna. I IVA- rapporten hävdas att tekniken finns, det är inte den som är problemet. Problemet är istället kompetens, byggnormer och ekonomi. Rapporten föreslår bl.a. ett renoveringscentrum för samlande och spridande av kunskap, skärpta byggnormer och förändringar av hyressättningen och en kreditriskförsäkring för energieffektivisering. I Naturvårdsverkets färdplan hävdas att bebyggelsen står för en mycket liten klimatpåverkan, trots en mycket stor energianvändning. Bebyggelsen svarar enligt Naturvårdsverket, som stödjer sig på Energimyndigheten, för endast tre (3) procent av all klimatpåverkan i Sverige. Förklaringen framgår av figur 1. Olja är nästan helt utfasad som energikälla. Istället energiförsörjs bebyggelsen med el, fjärrvärme och biobränslen. Detta sätt att se på bebyggelsens klimatpåverkan väcker frågor. även om den direkta och indirekta (genom energiproduktionen) klimatpåverkan är ringa är frågan om inte den använda energin i bebyggelsen skulle kunna användas för att reducera
8 klimatpåverkan i andra sektorer. Elen skulle kunna användas för att driva bilar. En annan fråga är hur man räknar biobränslens och fjärrvärmens klimatpåverkan. Går det att göra på affärsmässig grund? Anders Sandoff, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, har studerat ett stort antal företag för att försöka förstå vad det är som gör att vissa bostadsföretag lyckas med långsiktiga satsningar, som innefattar såväl energieffektiviseringar som renoveringar och social upprustning när andra inte gör det. Detta är ju en kritisk fråga om regeringen, som det nu ser ut, inte ämnar vidta några åtgärder utöver det som gjorts till dags dato. Den lag om de allmännyttiga bostadsbolagen som trädde i kraft 1 januari 2011 (SFS 2010:879) har skärpt kraven på affärsmässighet, vilket gör frågan ännu viktigare. Går det att göra nödvändiga energieffektiviseringar på affärsmässig grund? De stora satsningar på renovering och energieffektivisering som Sandoff och andra studerat gjordes av allmännyttiga bostadsbolag innan den nya lagen om allmännyttiga bostadsaktiebolag (SFS 2010:879) trädde i kraft Nu förefaller dessa satsningar ha upphört. De företag som lyckats har sett mycket långsiktigt på sitt ägande. De har också valt att se olika åtgärder renovering och standardhöjning, energieffektivisering som en helhet. De har också inkluderat samverkan med andra parter som kommun, hyresgäster, lokala företag, kollektivtrafik m.fl i sin affärsplan. Detta har lett till förbättrade relationer med hyresgäster, upprustning av utemiljön, förbättrad social miljö etc. som haft återverkningar på fastighetsekonomin genom reducerad förslitning, boendemedverkan i skötseln, reducerad omsättning av hyresgäster och lägre vakansgrad och förbättrade möjligheter till hyreshöjningar.
9 Skillnaden mellan två företag, det ena som har en affärsmodell som betonar kortsiktiga kostnader och intäkter och det andra som ser långsiktigt på sitt ägande exemplifieras i figur 3. Figur 3 Anders Sandoffs karaktärisering av två skilda strategier för fastighetsförvaltning. Företag som satsar på den aktiva och långsiktiga strategin finner enligt Sandoff att lönsamheten blir bättre än vad som kan beräknas med gängse kalkyler. Exempel på företag som agerat långsiktigt och därmed åstadkommit betydande energieffektiviseringar är fr.a. kommunala, allmännyttiga bolag. Men också bland dessa finns företag som valt den mer traditionella, kortsiktiga strategin. Det är inte givet vilken strategi ett företag ska välja. Det finns argument för olika sorters strategier.
10 Figur 4 Argument för att vänta med eller göra energieffektiviseringarna nu enligt Anders Sandoff Så som hyressättningen fungerar och så som kanske även en fri hyresmarknad skulle fungera höjer energieffektiviseringar inte lägenhetens hyra. Värden sparar pengar, boendet har inte förändrats varför skulle det motivera en hyreshöjning? Den möjlighet som erbjuder sig är att göra energieffektiviseringarna samtidigt i ett paket som fastigheten renoveras och boendestandarden höjs. Då finns en möjlighet att ta ut en hyreshöjning som också kan finansiera investeringarna i energieffektivisering. I fastigheter gäller investeringar på mycket lång sikt, minst 30 år. Så långa lån finns idag inte att få. Därför tvingas den som investerar i fastigheter att ta en betydande risk. Pay- off- perioden är vanligen betydligt längre än de lån som erbjuds. Det resulterar i investeringar med hög lönsamhet på kort sikt och att långsiktiga, lönsamma investeringar eftersätts.
11 I den politiska diskussionen har frågan om statsbidrag eller någon form av finansiellt stöd behandlats dels ur en moralisk synvinkel, dels ur en taktisk. Det framhålls från regeringen att statsbidrag skulle premiera de som inte tagit sitt ansvar och redan gjort nödvändiga energieffektiviseringar. Det taktiska argumentet är att om man nu börjar prata om statsbidrag så kommer fastighetsägare att vänta med åtgärder tills statsbidragen kommer (trots att det redan nu skulle vara lönsamt att göra dessa investeringar). Följden är att regeringen intagit den benhårda attityden ägnad att försäkra marknaden att kategoriskt avvisa alla former av finansiellt stöd. Detta ska marknaden klara på egen hand. Hur är det med lönsamheten? Karin Byman, ÅF, har i ett uppdrag åt Stockholms miljöförvaltning studerat möjligheterna att göra energieffektiviseringar, kostnaderna för dessa och lönsamheten (Ekonomi vid ombyggnader med energisatsningar, ÅF, slutrapport, 15 februari 2012). De projekt som analyserats är Brogården, Alingsåshem i Alingsås Backa Röd, Poseidon, Göteborg Solhus 1, Gårdstensbostäder, Göteborg Trondheim 4 och Nystad 7, Svenska Bostäder, Järva i Stockholm
12 Hur mycket energi har man sparat? 4 Figur 5 Minskad energianvändning för uppvärmning och varmvatten i fyra pilotprojekt som ÅF följt upp De projekt som studerats har alla haft en mycket hög energianvändning per kvm. Genomsnittligt ligger energianvändningen för uppvärmning och varmvatten i hus byggda (miljonprogrammet) på 145 Kwh/kvm/år år 2011 (Energistatistik för flerbostadshus 2011, Energimyndigheten 2012:05). I ett fall Solhus 1, Gårdsten har energieffektiviseringen resulterat i att man nått detta genomsnitt. De övriga objekten har nått längre, Backa Röd och Brogården betydligt längre. Man har gjort olika stora åtgärder. De största och dyraste åtgärderna är byte och förstärkt isolering av fasader och tak samt byte av fönster. Enklare åtgärder är värmeväxlare, energieffektiv belysning och snålspolande blandare. Mellandyra är individuell mätning av varmvatten och värme samt solfångare. Kostnaderna skiljer sig kraftigt.
13 Figur 6 Investeringsutgift per sparad Kwh. Brogården och Backa Röd som lyckades komma längst i energieffektivisering från förhållandevis gynnsamma utgångslägen redovisar de högst utgifterna per sparad Kwh. Brogården har lagt så mycket som 47 kr per sparad Kwh. Solhus 1 i Gårdsten behövde däremot bara lägga 8 kr per sparad Kwh för att nå medelvärdet för fastigheter byggda samma år. Backa Röd lade hälften av vad Brogården lade ut och nådde ungefär samma energianvändning utifrån samma ingångsanvändning. Hur det förhåller sig med lönsamheten beror på vilka antaganden man gör om framtida energipriser och med vilken ränta man räknar.
14 Figur 7 Lönsamheten för de fyra objekten beräknad med 5 procents kalkylränta och att energipriserna följer KPI. Gårdsten når med dessa förutsättningar break- even efter 14 år och Trondheim efter 25 år. Backa Röd och Brogården blir aldrig lönsamma.
15 Figur 8 Lönsamheten för de fyra objekten beräknad med 4,25 procents kalkylränta och att energipriserna ökar med 4 procentenheter över KPI. Alla objekt blir lönsamma, fast Brogården först efter 48 år. Detta visar att antagandena har betydelse. Sandoff har visat att bolag som inte gör större investeringar för att förbättra energieffektiviteten räknar med högre avkastningskrav och med att energipriserna bara ska stiga i takt med den allmänna inflationen. IVA:s rapport har gjort samma iakttagelser. Företag som har god soliditet kan ta underskott under en längre tid och har därför möjlighet att göra betydande energiinvesteringar. Kan renovering/energieffektiviseringar förenas med visst nybyggande eller utökade hyresareor förbättras givetvis kalkylen.
16 men om hyresgästerna inte kan bära hyreshöjningar? Malmö stad har en stor andel miljonprogramsbostäder. Trevor Graham och Bjarne Stenqvist arbetar med miljonprogrammets bostäder i Malmö för att finna lösningar på finansieringen. En nyckelfråga i Malmö och i många andra miljonprogramsområden är om de som bor där kan bära de högre hyror som renovering, viss standarhöjning och energieffektivisering kräver. Malmö har ca lägenheter i miljonprogramsområden. En stor andel av de som bor i dessa områden har låga inkomster. De har invandrarbakgrund och låg sysselsättningsgrad. I Malmös miljonprogramsområden är förvärvsfrekvensen 61 procent mot 76 procent i genomsnitt i hela Sveriges miljonprogramsområden. Det finns områden som Lindängen där förvärvsfrekvensen är 47 procent, Holma- Kroksbäck där den är 39 procent och Herrgården där den bara är 17 procent idag. En fjärdel av lägenheterna ägs av allmännyttan, en fjärdedel av privata fastighetsägare och hälften av bostadsrättsföreningar. Ofta har de privata fastighetsägarna köpt bostäderna för dyrt för kr per kvm eller mer när de egentligen kanske bara borde betalt kr. Nu har de dålig soliditet och små marginaler att klara upprustningar på. Utan samhälleligt stöd i någon form krävs kraftiga hyreshöjningar för att investeringarna ska betala sig. Men de som bor där lever i stor utsträckning redan på samhället arbetslöshetsförsäkring, försörjningsstöd, sjukförsäkring.
17 Figur 9 Miljonprogramsområden (inringade) med resurssvaga hushåll i Malmö
18 Nödvändig upprustning och önskvärd energieffektivisering kommer därför att få betalas av i första hand kommunen genom försörjningsstödet. Gårdstensbostäders upprustning gjordes med ett större koncernbidrag. Samtidigt lyckades man öka förvärvsfrekvensen genom olika projekt som involverade de boende. Samhällsekonomiskt var detta projekt mycket lönsamt, vilket visats i en uppsats av Hans Lind och Stellan Lundström (Affären Gårdsten - Har förnyelsen av Gårdsten varit lönsam? Paper 44, Avdelningen för bygg och fastighetsekonomi). Men företagsekonomiskt gick det inte ihop (trots lönsamheten i Solhus 1, som nämnts ovan). De kommunala bolagen och i ännu högre grad kommunerna är numera förhindrade att ge de allmännyttiga bostadsbolagen det stöd som det rent kommunalekonomiskt vore lönsamt att ge mindre försörjningsstöd i utbyte mot ett koncernbidrag. Malmö stad söker därför möjligheter att via EU:s regionala utvecklingsfonder och EU:s sociala fonder hitta medel för att överbrygga klyftan mellan företagsekonomi och samhällsekonomi. Beslut inom EU har fattats att avsätta en del av dessa fonder till utveckling av bostadsområden, både socialt och energieffektivt. Inom EU- 15 räknar man med att det finns 27 miljoner lägenheter i miljonprogramsområden. För att kunna utnyttja denna möjlighet krävs dock medverkan och beslut av svenska myndigheter och i sin tur av regeringen. Regeringen har hitintills inte givit något besked. Tre framtidsscenarier för Malmö framställs som tänkbara: 1) fastighetsbolagen gör bara de energieffektiviseringar som är lönsamma på kort sikt, 2) man gör genomgripande renoveringar och energieffektiviseringar vilket leder till omfattande sociala problem, bl.a. hemlöshet och 3) fortsatt förslumning.
19 Frågor för nya rundabordssamtal Mot denna bakgrund väcktes ett antal frågor som fordrar ett närmare studium. Här följer de viktigaste: Vilken alternativ användning har den energi som bostäder och lokaler idag använder? Är fjärrvärme klimatneutral? Hur långt kan man komma med lokal energiproduktion och tillförsel (solpaneler, värmepumpar, solceller, vindkraft)? Vilken roll spelar energibolagen och deras prissättning för incitamenten att energieffektivisera bebyggelsen? Är effektpris bättre än energipris? Har den svenska bebyggelsen blivit energieffektivare eller värms bostäder och lokaler nu istället av hushålls-, fastighets- och verksamhetsel samt av tillförd energi via värmepumpar och värmeväxlare? Är tekniken inte något problem eller är osäkerheten kring olika tekniska lösningar så stor att den utgör ett allvarligt hinder för att fastighetsförvaltare ska ta itu med energieffektivisering på bred front? Räcker de stora byggföretagens samlade erfarenheter Skanskas Miljonhemmet eller behövs ett gemensamt (offentligt) renoveringscentrum? Vad kan göras för att minska eller sprida riskerna på fler aktörer? Hur ser miljonprogramsbeståndet ut? Hur stora är de akuta renoveringsbehoven? Finns delar som är i ganska gott skick? Var finns de värsta energislösarna och hur stor del utgör de? Hur ser de allmännyttiga och de privata bostadsbolagens soliditet ut? Vilka kan göra långsiktiga investeringar och ta underskott under en längre tid?
20 Går det att räkna hem investeringar på fastighetens värdestegring? Hur ser ägarstrukturen ut i de fastighetsbolag som har miljonprogramsområden? Hur stor är allmännyttan, är det riskkapitalister eller långsiktiga fastighetsförvaltare som dominerar det privata ägandet? Hur stor del är bostadsrättsföreningar? Hur stora är de och vilken ekonomi har de? Vem eller vilka kan dra igång utvecklingsprocesser för att förnya miljonprogramsområden? Fastighetsägare, kommuner, boende? Hur ser hushållens ekonomi ut i miljonprogramsområdena? Samvarierar upprustningsbehov och energislöseri med låga inkomster? Vilka lagliga möjligheter har allmännyttiga bostadsföretag att bedriva fastighetsförvaltning med underskott under lång tid i avvaktan på att investeringarna ska bli lönsamma? Vilka möjligheter finns att få långa lån, så långa att de täcker en stor del av investeringarnas livslängd? Bör fastighetsföretagen passa på att göra de kortsiktigt lönsamma energieffektiviseringarna så snart som möjligt utan att bunta ihop dem med mer genomgripande större upprustningar och energieffektiviseringsprogram? Eller bör de passa på och göra allt på en gång när fastigheterna i alla fall måste renoveras? Vilka möjligheter finns att omvandla samhällsekonomiska intäkter till intäkter för bostadsbolagen? Hur lång tid har vi på oss?
Ekonomi vid ombyggnader med energisatsningar. 2013-03-05 Karin Byman ÅF
Ekonomi vid ombyggnader med energisatsningar 2013-03-05 Karin Byman ÅF Bakgrund Tydliggöra lönsamhetskriterier vid energieffektivisering. Brogården, Alingsåshem, Alingsås Backa Röd, Poseidon, Göteborg
Läs merEtt energieffektivt samhälle
Ett energieffektivt samhälle Utgångspunkt Sveriges byggnaders specifika energianvändning ska halveras till år 2050 jämfört med 1995 Tidigare mål revideras nu Skälen Minskad klimatbelastning Minskat omvärldsberoende
Läs merEkonomisk bärkraft i långtgående energieffektiviseringar
Ekonomisk bärkraft i långtgående energieffektiviseringar Anders Sandoff Conny Overland Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Bärkraften beror på perspektiv Affärsmässig hantering präglas av organisatoriska,
Läs merSammanställning av workshops, hearings och intervjuer
Sammanställning av workshops, hearings och intervjuer Viktigt för uppdraget har varit att samråda med berörda intressenter och aktörer för att få ta del av deras synpunkter, kunskaper och erfarenheter.
Läs merEn skattereform för hyresrätten
1 (6) En skattereform för hyresrätten Sammanfattning Hyresgästföreningen utvecklar i denna promemoria förslag på en skattereform för hyresrätten. Med denna reform skulle de ekonomiska villkoren för hyresrätten
Läs merATT AGERA NU! DAGS. Byggindustrin en basnäring. på en låg energianvändning under byggnadens livstid.
VI HAR INGET VAL DAGS ATT AGERA NU! Sverige står inför stora utmaningar. Miljonprogrammets bostäder måste rustas upp och renoveras. Om detta inte sker om kommer områdena att förfalla och byggnaderna förlora
Läs mer1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen
1:7 Hur Sverige ska nå energi- och Vi står inför vår tids största utmaning att på kort tid ställa om vår energianvändning till en nivå som skapar förutsättningar för ett långsiktigt hållbart samhälle.
Läs merEkonomisk bärkraft i långtgående energieffektiviseringar
Ekonomisk bärkraft i långtgående energieffektiviseringar Anders Sandoff Conny Overland Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Behov av fördjupad kunskap Skapa fördjupad kunskap om såväl byggnadstekniska
Läs mer2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se
Remissvar avseende Energimyndighetens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet, Energimyndighetens beräkningar och förslag med kompletteringar och Finansdepartementets promemoria
Läs merAffärsmässiga förutsättningar för att energieffektivisera, miljonprogrammen. Anders Sandoff
Affärsmässiga förutsättningar för att energieffektivisera, miljonprogrammen Anders Sandoff Förutsättningarna skiljer sig kraftigt åt Ägarform Marknadsutveckling Ekonomisk situation Beståndets kvalitet
Läs merSolelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion
Solelsinvestering i Ludvika kommun Underlag för motion Vänsterpartiet i Ludvika 2013 Vänsterpartiet vill att Ludvika kommun tar en aktiv roll i omställningen av samhällets energiproduktion. Genom att använda
Läs merSwedisol. Energieffektiviseringsundersökning. April Järnvägsgatan 11, Helsingborg, tel ,
Swedisol Energieffektiviseringsundersökning April 2017 Innehåll Bakgrund och syfte... 3 Sammanfattning... 4 1. Intervjuundersökning... 5 1.1 Bakgrund... 5 1.2 Energieffektiviseringsbehov... 6 1.3 Minskning
Läs merRemissvar avseende Boverkets och Energimyndighetens förslag till nationell strategi för energieffektivisering av byggnader
Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se n.remissser-energi@regeringskansliet.se Remissvar avseende Boverkets och Energimyndighetens förslag till nationell strategi för energieffektivisering
Läs merSynpunkter på förslag till nytt direktiv om energieffektivitet
Till: Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Synpunkter på förslag till nytt direktiv om energieffektivitet SABO har vid ett remissmöte den 26 augusti muntligen lämnat synpunkter på förslaget till Europaparlamentets
Läs merUnder våren 2013 har ett examensarbete genomförts på WSP inom BeBo-projektet Halvera Mera. I examenarbetet har fastighetsägares olika förutsättningar
Under våren 2013 har ett examensarbete genomförts på WSP inom BeBo-projektet Halvera Mera. I examenarbetet har fastighetsägares olika förutsättningar för energieffektvisering undersökts. 1 Halvera Mera
Läs merRenovering av bostäder i svenska miljonprogrammet Seminarium 8 oktober 2015 Upprustning av miljonprogrammet Exempel från Malmö med omnejd
Renovering av bostäder i svenska miljonprogrammet Seminarium 8 oktober 2015 Upprustning av miljonprogrammet Exempel från Malmö med omnejd Lena Eriksson Projektledare Miljöförvaltningen, Malmö stad lena.m.eriksson@malmo.se
Läs merAffären Gårdsten en uppdatering
Affären Gårdsten en uppdatering Hans Lind Professor i fastighetsekonomi Avd f Bygg- och fastighetsekonomi Institutionen för Fastigheter och Byggande KTH Stockholm Mars 2014 TRITA-FOB-Rapport 2014:1 2 1.
Läs merMiljon program su ppru s tnin g ger attrak tiv a m iljöv änliga boen den och 6 000 n y a jobb
Miljon program su ppru s tnin g ger attrak tiv a m iljöv änliga boen den och 6 000 n y a jobb 2010-09-02 V i satsar på y tterstaden Vi lovar 6 000 nya jobb Satsningen möjliggör ett tillskott på 70 miljoner
Läs merAffären Gårdsten en uppdatering
Affären Gårdsten en uppdatering Hans Lind Professor i fastighetsekonomi Avd f Bygg- och fastighetsekonomi Institutionen för Fastigheter och Byggande KTH Stockholm Mars 2014 TRITA-FOB-Rapport 2014:1 2 1.
Läs merEkonomisk sammanställning - Brogården
Ekonomisk sammanställning - Brogården 2011 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 2036 2037 2038 2039 2040 Går det att räkna hem?
Läs mer18 november Ombyggnation och energieffektivisering Byggmöte
18 november 2010 Ombyggnation och energieffektivisering Byggmöte Energieffektivisering i befintligt bestånd Kort om Framtidenkoncernen Strategiskt miljöarbete 1 Kort om Framtidenkoncernen 2006-00-00 Framtidenkoncernen
Läs merMiljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader
Handläggare HDa Datum Diarienummer 2015-08-28 M2015/2507/Ee 1 (5) Miljö- och energidepartementet Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Hyresgästföreningen har beretts
Läs merAkademiska Hus satsar på solceller
Akademiska Hus satsar på solceller Seminarium Svensk Solenergi/Chalmers Uppsala 2015-10-16 Johan Tjernström, Energistrateg johan.tjernstrom@akademiskahus.se 1 Innehåll Kort om Akademiska Hus Våra energimål
Läs merGöteborg Energi antar utmaningen
Göteborg Energi antar utmaningen Energisession 2009 Energieffektiva miljonprogramsområden vision eller realitet Skövde 2009-02-05 Vi lever på lånat kapital Vi är idag 6,7 miljarder människor på jorden
Läs merBeBo Räknestuga Malmö Emma Karlsson, WSP
BeBo Räknestuga Malmö 2016-03-04 Emma Karlsson, WSP Agenda Dag 1 10.00-10.30 Välkommen, Emma Karlsson, assisterande koordinator för BeBo 10.30-12.00 Teoretiskt kunskapsblock: Grunderna i investeringskalkyl
Läs merLönsamhetskalkylering. Halvera Mera Etapp 1
Lönsamhetskalkylering Halvera Mera Etapp 1 Analys av kostnader och lönsamhet i Bebos ombyggnadsprojekt Bakgrund: förstudier Fastighetsägare inom gruppen BeBo har genomfört förstudier med målet att hitta
Läs merFastighetsägarens perspektiv
Fastighetsägarens perspektiv Bakgrund o underlag Erfarenheter från BeBo Egna synpunkter/erfarenheter Sandviksvägen, Växjö Kenneth Faaborg Hyresbostäder i Växjö AB Svensk Energiutbildning AB Inbjudan kurs:
Läs merEnergirenovering av miljonprogrammet
Energirenovering av miljonprogrammet Rikard Westerlund 2014-11-11 1 Bakgrundsfakta Byggdes 886 000 st lgh under miljonprogramsåren Ca 560 000 st av dessa behöver renoveras inom 10 åren Schneider Electric
Läs merHur resonerar fastighetsägare kring sina effektiviseringar?
Hur resonerar fastighetsägare kring sina effektiviseringar? Affärsmässiga förutsättningarna -en utmaning 1. Betydande andel ägare och styrelser utan erfarenhet av långtgående energieffektiviseringar 2.
Läs merEnergieffektiv renovering - hur kan Brogården användas som modell för det fortsatta arbetet? 2012-10- 04
Energieffektiv renovering - hur kan Brogården användas som modell för det fortsatta arbetet? 2012-10- 04 Inledning Ägardirektiv Ändamålet med verksamheten erbjuda kommuninvånarna ett attraktivt, tryggt
Läs merEnergianvändning och Systemtänkande. Mathias Cehlin University of Gävle, 2 februari 2012
Energianvändning och Systemtänkande Mathias Cehlin University of Gävle, 2 februari 2012 Energisystem Energisystem, ett begrepp för en energicykel. Allt från produktion, distribution och användning av energi
Läs merEkonomiskt program för hyresrätten
1 (6) Handläggare Datum PS 2011-09-26 Ekonomiskt program för hyresrätten Sammanfattning Hyresgästföreningen utvecklar i denna promemoria förslag på ett ekonomiskt program för hyresrätten. Med detta program
Läs merFaktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser
Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Bostadsbeståndet i Stockholmsregionen förändring med nuvarande tendenser 140 120 100 80 60 Äganderätt Bostadsrätt Dyr
Läs merNu bygger vi om i Akalla
Nu bygger vi om i Akalla Nu startar vi ombyggnaden av våra hus och lägenheter på Järva. Vi bygger om för dig som bor i Svenska Bostäder Så här planerar vi att bygga om i Akalla Hus för hus Det tar omkring
Läs merhur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan
hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan Miljöpåverkan berör oss alla Att minska energianvändning och utsläpp av växthusgaser är ett övergripande samhällsmål
Läs merHur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet
1 Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet WSP Environmental 2 Miljonprogrammet Bakgrund - Fram
Läs merFramtidsscenarier och målkonflikter
Framtidsscenarier och målkonflikter på värmemarkanden Värmemarknaden: 100 TWh värme och varmvatten Industri, konv uppvärmda 7 94 TWh i 2,3 miljoner leveranspunkter, varav ca 2,0 miljoner småhus Lokaler
Läs merprofu vad vill olika aktörer? John Johnsson Profu är ett oberoende forsknings- och utredningsföretag inom energi, avfall och transporter
Vart är värmemarknaden på väg och vad vill olika aktörer? John Johnsson Profu är ett oberoende forsknings- och utredningsföretag inom energi, avfall och transporter profu Företaget etablerades 1987 och
Läs merBygg- och fastighetssektorns syn på investeringsstöd till renovering och energieffektivisering
Näringsdepartementet 2015-05-12 103 33 Stockholm Anders.lonnberg@regeringskansliet.se Mattias.persson@regeringskansliet.se Bygg- och fastighetssektorns syn på investeringsstöd till renovering och energieffektivisering
Läs merHYRESGÄSTERNAS VAL 2018 TA PARTI FÖR MÄNNISKAN
HYRESGÄSTERNAS VAL 2018 TA PARTI FÖR MÄNNISKAN ALLA HAR RÄTT TILL ETT BRA HEM Alla har rätt till ett bra hem. I hemmet lever vi våra liv. Där vilar vi, umgås, lagar och äter mat, studerar, arbetar, gör
Läs merSwedisol. Energieffektiviseringsundersökning. April Järnvägsgatan 11, Helsingborg, tel ,
Swedisol Energieffektiviseringsundersökning April 219 Innehåll Bakgrund och syfte... 3 Sammanfattning... 4 1. Intervjuundersökning... 1.1 Bakgrund... 1.2 Energieffektiviseringsbehov... 6 1.3 Minskning
Läs merEnergieffektiviseringar vid renovering och nybyggnad
Energieffektiviseringar vid renovering och nybyggnad Åsa Wahlström CIT Energy Management LTH 2015-06-23 Varför Lågan? Bidra till att Sverige ska nå sina energimål genom att bostadsoch lokalsektorn starkt
Läs merFärdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050
Älvsjö stadsdelsförvaltning Kansli- och serviceavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2013-05-18 Handläggare Kajsa Pärke Telefon: 08-508 21 083 Till Älvsjö stadsdelsnämnd 2013-06-13 Remiss från kommunstyrelsen
Läs merLokala energistrategier
Lokala energistrategier Kommunens roll att stimulera och främja en hållbar energianvändning och tillförsel på lokal nivå Presentationen Varför energi är en strategisk fråga för en kommun? Hur kan den omsättas
Läs merFramtidsscenarier och målkonflikter
Framtidsscenarier och målkonflikter på värmemarkanden Värmemarknaden: 100 TWh värme och varmvatten Industri, konv uppvärmda 7 94 TWh i 2,3 miljoner leveranspunkter, varav ca 2,0 miljoner småhus Lokaler
Läs merEnergirenovering av miljonprogrammet
Energirenovering av miljonprogrammet Hur lönsam är energirenovering? Charlie Timmermann 2014-06-10 1 Bakgrundsfakta Byggdes 886 000 st lgh under miljonprogramsåren Ca 560 000 st av dessa behöver renoveras
Läs merFramtidsspaning med BeBo och Belok
Framtidsspaning med BeBo och Belok Tomas Berggren Senior rådgivare, expert enheten för resurseffektiva byggnader Nationella mål Ökad energieffektivitet (jämfört med 2008) Nytt mål till 2030 50 % Effektivare
Läs merClueE: De boendes perspektiv
Hushåll ClueE: De boendes perspektiv Marie Thynell, Docent Freds och utvecklingsforskning, Globala studier, GU Hushåll Boendes förbrukning och inställning till hushållsel Individuell mätning av varmvatten
Läs merwww.stockholmsvanstern.se
www.stockholmsvanstern.se Det går att bygga ett Stockholm för alla. Ett Stockholm där det inte är tjockleken på plånboken som bestämmer vilken del av staden du kan bo i. Där innerstaden inte domineras
Läs merSamhälls- och företagsekonomi Vid renoveringsprojekt
Samhälls- och företagsekonomi Vid renoveringsprojekt Gunnar Blomé Malmö Högskola Bakgrund Malmö Högskola och Kungliga Tekniska Högskolan Urbana Studier Fastighetsvetenskap Nydisputerad Organizational and
Läs merUppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning
Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat
Läs merPassivhus vår framtida byggnorm?
Passivhus vår framtida byggnorm? Hans Eek, arkitekt SAR/MSA Vi bygger klimatsmart för framtiden Passivhuscentrum Västra Götaland www.passivhuscentrum.se Hans Eek, arkitekt SAR/MSA Passivhuscentrum Västra
Läs merEnergihushållning. s 83-92 i handboken
Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder
Läs merBrogårdens ombyggnad utveckling av metodik för ekonomiska långtidsplaner
Passivhus Norden 2013 Brogårdens ombyggnad utveckling av metodik för ekonomiska långtidsplaner Ulf Alexandersson, AB Alingsåshem, box 146, 441 23 Alingsås, Sverige ulf.alexandersson@alingsashem.se Referat
Läs merDrivkrafter för att skapa bättre boende för äldre & förbättrad tillgänglighet
Workshop: Tillgänglighet och teknikstöd i boendet Göteborg 11 februari 2010 Drivkrafter för att skapa bättre boende för äldre & förbättrad tillgänglighet Studien har delfinansierats av medel från Teknik
Läs merEnergi. s 83-92 i handboken. 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk
s 83-92 i handboken 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk Innehåll Vad är energi? källor Miljöpåverkan Grön el effektivisering råd Hur ser det ut i er verksamhet? Vad är energi? Allt som kan omvandlas till
Läs merSIFO-UNDERSÖKNING OM BOSTADSSEKTORNS ENERGIUTMANING
P:\Energirapport Sifo NY VERSION.docx 2015-01-13 SIFO-UNDERSÖKNING OM BOSTADSSEKTORNS ENERGIUTMANING HSB RIKSFÖRBUND Fleminggatan 41, 10420 Stockholm, Vxl: 010-442 10 00, www.hsb.se 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merSol och frånluft värmer Promenaden
Sol och frånluft värmer Promenaden Sedan våren 2010 får brf Promenaden i Falun värme och tappvarm vatten från solfångare och värmepumpar. Investeringen mer än halverar behovet av fjärrvärme. Föreningen
Läs merEnergistrategier. Vision 2040
Vision 2040 Liv, lust och läge blir livskvalitet i Hjärtat av Bohuslän Energistrategier Strategier Strategisk plan 2010-2014 Strategi för energieffektivisering Uppdrag och planer Uppdrag i strategisk plan
Läs merNu bygger vi om i Husby
Nu bygger vi om i Husby Nu startar vi ombyggnaden av våra hus och lägenheter på Järva. Vi bygger om för dig som bor i Svenska Bostäder Så här planerar vi att bygga om i Husby Hus för hus Det tar upp till
Läs merENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG
ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG Roland Jonsson Energichef HSB Riksförbund roland.jonsson@hsb.se 010-4420332 DE FYRA STEGEN Stoppa slöseriet Effektivisera Energieffektivisera Tillförsel 1 STOPPA
Läs merNu bygger vi om i Rinkeby
Nu bygger vi om i Rinkeby Nu startar vi ombyggnaden av våra hus och lägenheter på Järva. Vi bygger om för dig som bor i Svenska Bostäder Så här planerar vi att bygga om i Rinkeby Hus för hus Det tar upp
Läs merENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder
ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder Innehåll 1. SAMMANFATTNING AV PLANENS MÅL OCH ÅTGÄRDER...3 2. LÅNGSIKTIGA OCH ÖVERGRIPANDE MÅL...3 3. DELMÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR ENERGI TILL
Läs merSwedisol. Energieffektiviseringsundersökning. April Järnvägsgatan 11, Helsingborg, tel ,
Swedisol Energieffektiviseringsundersökning April 2018 Innehåll Bakgrund och syfte... 3 Sammanfattning... 4 1. Intervjuundersökning... 1.1 Bakgrund... 1.2 Energieffektiviseringsbehov... 6 1.3 Minskning
Läs merHållbara Järva! 2010-2014. Lisa Enarsson, projektledare. The Capital of Scandinavia 2014-06-05
Hållbara Järva! 2010-2014 Lisa Enarsson, projektledare The Capital of Scandinavia Akalla Järva Byggdes 1966-1980 60.000 boende 25.400 lägenheter 700 hus + 221 radhus Husby Kista Hjulsta Tensta Rinkeby
Läs merGår det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus?
Går det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus? Åsa Wahlström, CIT Energy Management Energimyndighetens nationella strategi och Boverkets kommande ombyggnadsregler kommer sannolikt
Läs merFrån Anna-Karin Hatts twitterkonto efter invigningen av Stadsskogenskolan Alingsås energiomställningens epicentrum!
Från Anna-Karin Hatts twitterkonto efter invigningen av Stadsskogenskolan Alingsås energiomställningens epicentrum! www.passivhuscentrum.se 0322-61 68 00 Besöksadress/Utställning: Stora Torget, Alingsås
Läs mer7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015
7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder
Läs merBygg och bo energismart i Linköping
Bygg och bo energismart i Linköping Snart kommer du att flytta in i ett nybyggt hus i Linköping. Gratulerar! Att få planera och bygga sitt drömhus hör till höjdpunkterna i livet. Det är samtidigt ett stort
Läs mer40 %av jordens energianvändning
40 %av jordens energianvändning går inte till att försörja den växande befolkningen. Den går till att värma och kyla fastigheter. Du läste rätt. Jordens befolkning ökar i en allt snabbare takt, medan vi
Läs merVägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?
Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska
Läs merBeBo Räknestuga Göteborg Välkommen!
BeBo Räknestuga Göteborg 2018-10-18 Välkommen! Dagens program Introduktion om BeBo Emma Karlsson, bitr. koordinator BeBo Ekonomisk bärkraft i långtgående energieffektiviseringar Tänker vi rätt kring vad
Läs merEnergieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting
Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting Bakgrund Landstinget i Östergötland arbetar med energifrågan på många olika sätt. Dels genomförs energiprojekt, både stora och små, dels satsas
Läs mer1 av 5 2014-02-28 15:54
1 av 5 2014-02-28 15:54 Malmö stad Om ditt nyhetsbrev ser konstigt ut i din e-postklient, klicka här. Skicka vidare Prenumerera Sluta prenumerera DELA DETTA UTSKICK Vi skriver januari 2014 och du läser
Läs merSvenska Bostäders arbete på Järva
Svenska Bostäders arbete på Järva Några exempel på upprustning, energieffektivisering och nöjda hyresgäster Yngve Green Energiansvarig Svenska Bostäder AB Järvafältet 2/3 naturreservat på 20 km2, 1/3 bostäder
Läs merStrategier för blandad renovering och rimliga boendekostnader i miljonprogrammet
Strategier för blandad renovering och rimliga boendekostnader i miljonprogrammet Hans Lind, Kerstin Annadotter, Folke Björk, Lovisa Högberg & Tord af Klintberg KTH Bygg- och Fastighetsekonomi i samarbete
Läs merFrån energi till sociala frågor - så blev Alingsåshem drivande i hållbar renovering
Från energi till sociala frågor - så blev Alingsåshem drivande i hållbar renovering 2015 Alingsåshem Vårt uppdrag AB Alingsåshem är helägt av Alingsås kommun I vårt ägardirektiv står det: Alingsåshems
Läs mer2 (2) Stadskontoret föreslår att kommunfullmäktige med instämmande i MKB:s yttrande över motionen avslår densamma.
SIGNERAD 2013-12-12 Malmö stad Stadskontoret 1 (2) Datum 2013-12-09 Vår referens Anders Spjuth Projektledare Tjänsteskrivelse anders.spjuth@malmo.se Motion från Anders Olin (SD) om investering av MKB S
Läs merMindre och bättre energi i svenska växthus
kwh/kvm På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-02-11 Mindre och bättre energi i svenska växthus De svenska växthusen använder mindre energi per odlad yta nu än för elva år sedan. De håller
Läs merMiljösatsningar i miljonprogram. på väg mot ett Stockholm i världsklass
Miljösatsningar i miljonprogram på väg mot ett Stockholm i världsklass Till 2013 ska energiåtgången minska med över 30 procent. Tillsammans miljöförbättrar vi miljonprogrammen! En fjärdedel av Sveriges
Läs merKopparstaden. Kenneth Ahlström - Driftchef Ingrid Forssell - Projektledare Ida Kasselstrand - Fastighetsekonom
Kopparstaden Kenneth Ahlström - Driftchef Ingrid Forssell - Projektledare Ida Kasselstrand - Fastighetsekonom Smart energiarbete - när ekonomi och miljö går hand i hand Fjärrvärmekonvertering från el till
Läs merLivscykelekonomiska bedömningar av byggnadsreinvesteringar STEFAN OLANDER, BYGGPRODUKTION
Livscykelekonomiska bedömningar av byggnadsreinvesteringar STEFAN OLANDER, BYGGPRODUKTION Byggnadens nytta Långsiktigt byggnadsvärde = Samhällsekonomiskt intressant Långsiktigt effektiva byggnader är sådana
Läs mer2014-01-28 Villagatan 17A 619 35 Trosa
Trosa Swedisol AB 2014-01-28 Villagatan 17A 619 35 Trosa Conny Pettersson, vd +46 705 94 62 10 Remissvar avseende Boverkets och Energimyndighetens förslag till nationell strategi för energieffektivisering
Läs merUppdaterade energiscenarier
Värmemarknad Sverige RESULTATBLAD 2 Värmemarknad Sverige: Uppdaterade energiscenarier Under etapp 1 av projektet Värmemarknad Sverige formulerades fyra framtidsscenarier för värmemarknadens utveckling.
Läs merBeskrivning av ärendet
Planen innehåller mål och åtgärder för områdena: 1. Energihushållning och energieffektivisering 2. Energitillförsel 3. Resor och transporter 4. Fysisk planering Planen innehåller totalt 25 åtgärder. Uppföljningen
Läs merEnergieffektivisering - En del av bostadsbeståndets förnyelse och en attraktivitetshöjare?
Energieffektivisering - En del av bostadsbeståndets förnyelse och en attraktivitetshöjare? Jan Akander Avdelningen för Byggnads-, Energi- och Miljöteknik Akademin för Teknik och Miljö Högskolan i Gävle
Läs merEnergideklarationen tre steg mot vinst
Energideklarationen tre steg mot vinst Varför energideklaration? Varför är energideklarationen bra för dig som byggnadsägare? Det övergripande syftet med en energideklaration av byggnader är att hushålla
Läs merBilaga 3. Framtidsbild Nyköping
Datum 2014-12-17 Bilaga 3. Framtidsbild Nyköping Vad kan Nyköping uppnå från 2015 och till år 2020 när det gäller energieffektivisering, förnyelsebar energi och utsläpp av bland annat koldioxid? Om vi
Läs merSamverkan och matchmaking för en hållbar renovering. Charlotte Hauksson Affärsutvecklare för hållbara lösningar WSP
Samverkan och matchmaking för en hållbar renovering Charlotte Hauksson Affärsutvecklare för hållbara lösningar WSP 650 000 lägenheter i Sverige b WSP, spanaren, matchmakern och möjliggöraren VI VILL LYFTA
Läs merEtt energieffektivt samhälle. Smarta energisystem 15 januari 2014
Ett energieffektivt samhälle Smarta energisystem 15 januari 2014 Program 15.00 17.15 Välkommen Björn O. Nilsson, vd IVA Introduktion Lars Bergman, ordförande, Ett energieffektivt samhälle Smarta energisystem,
Läs merIndividuell mätning av el, kallt vatten och varmt vatten i AB Bostadens lägenheter
Individuell mätning av el, kallt vatten och varmt vatten i AB Bostadens lägenheter Projektledare Harry Jonsson Individuell mätning är en del av Life+projektet Green Citizens of Europe, Sustainable living
Läs merVarsam energieffektiv renovering Tjärna ängar
Varsam energieffektiv renovering Tjärna ängar - exempel på renovering av allmännyttans flerbostadshus från 1950-1975 En modell skapas för varsam renovering av allmännyttiga bostäder baserad på hållbarhet
Läs merRapport Energideklaration
Datum för besiktning: 20/2-2015 Fastighetsbeteckning: Drängsered 2:145 Adress /ort: Timotejv 5, Floda Byggnaden är besiktigad av: Nils Eriksson Sammanfattning I denna rapport presenteras nuvarande energianvändning
Läs merFRÅN BYGGPOLITIK TILL (SOCIAL) BOSTADSPOLITIK. Malmö 29 november 2017 Linda Jonsson, analytiker
FRÅN BYGGPOLITIK TILL (SOCIAL) BOSTADSPOLITIK Malmö 29 november 2017 Linda Jonsson, analytiker DISPOSITION + Bostadspolitikens historia + Dagens politik Fokus unga Generella villkor + Slutsats 2 BACKA
Läs merEnergieffektivisering Energimyndighetens strategier
Energieffektivisering Energimyndighetens strategier 2009-11-24 Carin Karlsson Avdelningen för hållbar energianvändning carin.karlsson@energimyndigheten.se Nya satsningar i Sverige I energipropositionen
Läs merSTK Motion från Emma-Lina Johansson om att ta ansvar för hemlösheten, STK
Malmö stad Arbetsmarknads- och socialnämnden 1 (5) Datum 2019-06-27 Adress 205 80 Malmö Diarienummer ASN-2019-5732 Yttrande Till Kommunfullmäktige STK-2019-477Motion från Emma-Lina Johansson om att ta
Läs merTill Näringsdepartementet och Socialdepartementet
1 (2) Datum 2013-02-28 Till Näringsdepartementet och Socialdepartementet Angående införandet av energieffektiviseringsdirektivets artiklar 9-10 i svensk rätt I Europaparlamentets och Rådets direktiv, 2012/27/EU,
Läs merStrategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar
Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det
Läs merDe boende behöver involveras och informeras Andra fördelar än energibesparing behöver kommuniceras
BuildUpon är ett tvåårigt samarbetsprojekt mellan Green Building Councils i 13 EU-länder som startades i mars 2015. Projektet syftar till att öka takten av energieffektiviserande renovering av befintlig
Läs merJärva. Järva. Byggdes 1966-1980 60.000 boende 25.400 lägenheter 700 hus + 221 radhus. Akalla. Husby. Kista. Hjulsta Tensta. Rinkeby CITY OF STOCKHOLM
PAGE 1 Järva Järva Akalla Byggdes 1966-1980 60.000 boende 25.400 lägenheter 700 hus + 221 radhus Husby Kista Hjulsta Tensta Rinkeby PAGE 2 1 Vision Järva 2030 Fyra huvudområden: Bra boende och mer varierad
Läs mer