Kvalitet som gör skillnad är en vinst för alla

Kvalitetsredovisning & Verksamhetsberättelse 2011 1

INNEHÅLL Kvalitet som gör skillnad är en vinst för alla 3 Vård och omsorg till långvarigt eller obotligt sjuka 6 God och säker vård 9 Patientsäkerhetsberättelse 10 Strategisk kompetensutveckling, säkrar kvalitet och framtida tillväxt 12 Forskning, utbildning och utveckling 14 Geriatrisk vård, minnesmottagning, rehabilitering och avancerad sjukvård i hemmet 17 ASIH, specialiserad palliativ vård, rehabilitering och husläkarmottagning 28 Vård- och omsorgsboende 42 Miljö 51 God mat en viktig del av vården och omsorgen 52 Aktiviteter och kultur 53 Våra lokaler 53 IT i vården 53 Medicinsk revision 54 2

Idén med verksamheten inom Stockholms Sjukhem har varit i stort densamma under över 140 år. Den inställning som fanns redan 1867 att förena professionalism med ett mänskligt engagemang lever kvar och är mer aktuell än någonsin. Men vården har också förändrats och förbättrats. I det moderna Stockholms Sjukhem pågår ett ständigt arbete för att fortsätta utveckla vården för långvarigt eller obotligt sjuka där vi särskilt beaktar behovet av en hemlik miljö. Mötet mellan människor är kärnan i vår verksamhet. Ett möte som präglas av omtanke, respekt och kunskap. Kvalitet som gör skillnad är en vinst för alla För fyra år sedan började vi att bygga ett nytt sätt att redovisa resultat och kvalitet. Vi har fortsatt det arbetet och presenterar i årets Kvalitetsredovisning och verksamhetsberättelse 2011 fler resultat, analyser och exempel på förbättringsarbeten. Utmaningen för oss och andra är att presentera resultaten på ett sätt som gör att de kan jämföras och tolkas. Alla vet att det är svårt att mäta och jämföra kvalitet, men det får inte bli en ursäkt för att låta bli. Istället är vi med och påverkar vad vi ska mäta i nätverk tillsammans med andra. Stockholms Sjukhems patientsäkerhetsberättelse ingår som en del av kvalitetsredovisningen, se sidorna 9 11. Inom varje verksamhetsområde redovisas utförliga resultat och analyser av patientsäkerhets- och kvalitetsarbetet. Fokus på kvalitet ger resultat Inom Stockholms Sjukhem utvärderar vi kvalitet och nöjdhet på olika sätt. Vi deltar i våra beställares årliga brukarundersökningar och patientenkäter, men gör även regelbundet egna patient- och boendeenkäter. Att mäta hur våra patienter och boende upplever kvaliteten på den vård och omsorg vi erbjuder är ett sätt för oss att följa upp vårt långsiktiga mål att vara topprankade av våra intressenter. Vi mäter även kvalitet genom att följa att vi uppfyller samtliga kvalitetsparametrar i våra vårdavtal, ett mål som vi når till 100 procent även under 2011. Vi följer efterfrågan på våra vårdtjänster genom att mäta hur väl vi uppfyller beställd vårdvolym, ett mål som stadigt förbättras och som vi uppnår i så gott som samtliga verksamheter. Under 2011 har vi fått förlängda vårdavtal inom flera verksamhetsområden. Vi har fått förlängt avtal för den specialiserade palliativa vården och avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) samt för arbetsterapi och sjukgymnastik vid Träningscenter M.E.R.A. Även Stockholms läns landstings auktorisering för medicinsk fotsjukvård och SÄBO-läkare har förlängts under året. På Brommageriatriken har avtalet förlängts för den geriatriska vården inklusive demensutredningar, öppenvårdsrehabilitering och ASIH. Kundval inom vård- och omsorgsboende har bekräftat intresset för ett val av boende hos oss. Vi får goda resul - tat i enkäter och öppna jämförelser för vård- och omsorgs boende. Generellt ser vi att boende och närstående upplever ett mycket gott bemötande och känner sig trygga med den vård och omsorg som ges. SJUKHUSDIREKTÖRENS ÖVERSIKT 3

Även vår husläkarmottagning har nöjda patienter vilket redovisas i öppna jämförelser baserade på den nationella patientenkäten inom primärvården, 96 procent av patienterna är nöjda med bemötandet. Patienterna inom neurologisk och kirurgisk rehabilitering är också nöjda med bemötande (89 procent) och 90 procent svarar att de helt och hållet kan rekommendera Rehabcentrum till andra. Verksamheten vid Träningscenter M.E.R.A, arbetsterapi och sjukgymnastik för vuxna med medfödda eller tidigt förvärvade rörelsehinder, är efterfrågad och enkäter visar att deltagarna är mycket nöjda med vårdtjänsten. Under året har vi vidareutvecklat vårt nätverkssamarbete med de olika intresse- och handikapporganisationer som kommer i kontakt med M.E.R.A:s verksamhet. ASIH vid Brommageriatriken och på Kungsholmen får ett högt betyg i den enkät som Stockholms läns landsting har genomfört via Indikator. Resultatet visar att 100 procent av patienterna är nöjda med vården som helhet, att de upplever en god tillgänglighet och har ett stort förtroende för personalen. Händelserikt år 2011 har varit ännu ett händelserikt år och en av årets viktiga milstolpar var att vi nådde vårt mål att bli kvali - tetscertifierade. Kvalitet har alltid varit i fokus för Stockholms Sjukhem och att kvalitetscertifiera vår verksamhet enligt ISO 9001 har varit ett led i arbetet med kvalitet och patientsäkerhet. Vi ser certifieringen som en bekräftel se på den kvalitet vi erbjuder och vårt sätt att arbeta systematiskt med att förbättra och utveckla verksamheten. Tillsammans med våra kvalitetsresultat är certifieringen också en viktig vägledning för den som ska välja i de olika kund- och vårdval som utvecklas inom sjukvård och äldreomsorg i Stockholm. Vi följer upp vårt ledningssystem med interna och externa revisioner samt med stöd av principalernas utsedda medicinska revisor. Vi har också förstärkt vår kompetens i ledningssystem med hjälp av SIQ utbildning för chefer, processledare och läkare. Patientsäkerhetskulturmätningen resulterade i handlingsplaner som har genomförts under året. Vi har bl a arbetat vidare med riskbedömningar, händelseanalyser och med att öka våra avvikelseregistreringar. Vi vill identifiera riskhändelser innan de ger upphov till vårdskada. Sammantaget utgör detta viktiga byggstenar i det ledningssystem som ska vara ett effektivt vårdstöd och säkerställa kvaliteten och patientsäkerhet i vår verksamhet. 4 SJUKHUSDIREKTÖRENS ÖVERSIKT

Vi arbetar vidare med strategisk kompetensutveckling och under året har vi framförallt arbetat med att skapa tydliga befattningsbeskrivningar inom våra verksamheter. Det innebär en tydlighet i ansvar och befogenheter för respektive befattning, men också en tydlighet gällande vilken kompetens kunskap, erfarenhet och attityder som krävs av mig som medarbetare. I januari 2010 startade projektet Samsyn och samverkan inom palliativ vård vid Stockholms Sjukhem i syfte att stärka processarbetet och ytterligare utveckla den palliativa vården vid våra verksamheter i Bromma och på Kungsholmen med stöd av FoUU. Projektet avslutades i december 2011 och resulterade i en gemensam huvudprocess för specialiserad palliativ vård. Rehabcentrum erbjuder idag träning tillsammans med terapihund, medicinsk yoga och tv-spel. Brommageriatriken fick under 2011 ett nytt uppdrag av Stockholms läns landsting och i oktober öppnades en ny geriatrisk vårdavdelning med möjlighet att ta emot patienter från hela Stockholms län. Minnesmottagningen har under året startat ett uppskattat projekt med anhöriggrupper och arbetat i projekt med primärvården som ett tilläggsuppdrag från beställarna. På Bromma har man även fortsatt arbetet med bemötande och totalt har närmare 150 medarbetare gått den heldagsutbildning som ingår i satsningen. Under hösten blev Brommageriatrikens bemötandehandbok klar. Det är en handbok som har tagits fram utifrån utbildningsdagarna av en arbetsgrupp med medarbetare ur olika yrkeskategorier. Under året har Rehabcentrum vidareutvecklat nya träningsmetoder som komplement till annan rehabilitering. Rehabcentrum erbjuder idag patienter träning tillsammans med terapihund/rehabhund, medicinsk yoga och TV-spel. Stiftelsens stora projekt med att bygga en ny fastighet för ett hemlikt vård- och omsorgsboende i enlighet med dagens krav engagerar många medarbetare som bidrar med sin kompetens i planeringen. Den nya byggnaden beräknas stå klar våren 2013 och gör att vi kan bereda fler boende, bl a gruppen yngre personer med demenssjukdom, lägenhet hos oss. Vi får då även möjlighet att erbjuda fler slutenvårdsplatser med kompetent personal till Stockholms läns befolkning i en tid med stor vårdplatsbrist. Våra utmaningar inför 2012-2013 är att få förtroende från våra beställare att utföra mer vård till bästa kvalitet! Vårt sätt att arbeta Inom Stockholms Sjukhem planerar vi årets arbete med stöd av gemensamma mål och strategier i våra verksamhetsplaner. Ledning och medarbetare är engagerade i verksamhetsplaneringen, som bygger på de fyra perspektiven: kund/marknad, medarbetare, process/utveckling och ekonomi. För varje perspektiv fastställer vi mål, strategier, nyckeltal och aktiviteter. Dessa delar i verksamheten hör samman och vi följer också våra mål och resultat per perspektiv i månatliga verksamhetsrapporter. Strategier, mål, aktiviteter och resultat kommuniceras regelbundet till alla medarbetare och ger grunden för engagemang och delaktighet. Alla medarbetares insats och kompetens för att erbjuda en säker vård och omsorg av hög kvalitet till patienter och boende blir synlig i våra gemensamma resultat. Vi följer regelbundet upp vår kvalitet och genomför de förbättringar som behövs för att nå våra resultat. Utgångspunkt för förbättringsarbetet är dels inkomna synpunkter och klagomål, dels månatligt resultat vid mätning av våra kvalitetsparametrar. Aktuella kvalitetsparametrar hämtas ur kvalitetsregister, vårdprogram, vårdavtal och vår egen specialistkompetens. För att säkerställa vårdens kvalitet med rätt insatser och kompetens fortsätter vi arbetet med våra vårdprocesser. Vi reviderar vårdprocesser, riskbedömer nya metoder/arbetssätt, säkerställer lagkrav, vårdprogram och tydliggör kompetenskrav. Allt i syfte att undvika dubbelarbete i de tvärprofessionella teamen och att intensifiera vårt arbete med ständiga förbättringar. Vi analyserar vad vi ska göra, hur vi ska utföra arbetet, beslutar om kvalitetsmål och inför förbättringar baserat på våra resultat och de krav som ställs på vården. Ett värdefullt stöd i arbetet är vår FoUU-enhet som bedriver forskning samt stödjer kvalitetsutveckling och införandet av ny kunskap i processerna. Vi vill vara en attraktiv arbetsgivare och erbjuda medarbetarna en stimulerande och utvecklande miljö. Stockholms Sjukhems satsningar på strategisk kompetensutveckling forsätter under 2012 och det är en medveten investering för framtiden engagerade och professionella medarbetare är vår viktigaste tillgång för att erbjuda en god och säker vård och omsorg. Under 2012 ser vi fram emot att fortsätta arbetet med ständiga förbättringar som resulterar i den bästa vården för våra patienter och boende. Våra grundläggande värderingar omtanke, respekt och kunskap får aldrig bli tomma ord vi kan visa vår kvalitet och vi kan vara stolta över våra resultat! Elisabet Wennlund, sjukhusdirektör SJUKHUSDIREKTÖRENS ÖVERSIKT 5

Stiftelsen Stockholms Sjukhems inriktning har sedan starten 1867 varit att erbjuda vård och omsorg till långvarigt eller obotligt sjuka i en stimulerande och hemlik miljö. Vi driver idag högkvalitativ vård inom fem områden: geriatrik, palliativ vård, rehabilitering, husläkarmottagning samt vård- och omsorgsboende. Vård och omsorg till långvarigt eller obotligt sjuka På Kungsholmen driver Stockholms Sjukhem palliativ vård, rehabilitering, husläkarmottagning, medicinsk fotsjukvård, träningscenter för rörelsehindrade samt vårdoch omsorgsboende. Vi har 72 vårdplatser fördelade på tre slutenvårdsavdelningar samt 87 platser i vård- och omsorgsboende. Brommageriatriken är ett geriatriskt sjukhus för befolkningen i västra Stockholm och på Mälaröarna. Sjukhuset har 139 vårdplatser fördelade på fem vårdavdelningar. Vid Brommageriatriken finns även minnesmottagning, dagrehabilitering och stroketeam samt en enhet för avancerad sjukvård i hemmet (ASIH). Vårdavtal 2011 Vi har vårdavtal med Stockholms stad, Stockholms läns landsting och Karolinska Universitetssjukhuset. Vi erbjuder också vård på enskilt vårdavtal. Avtalen speglar verksamhetens huvudprofiler. Alla vårdavtal är så kallade ramavtal, som inte erbjuder någon garanterad vårdvolym. Avtalet på Brommageriatriken är baserat på områdesansvar kopplat till både fast och rörlig ersättning. Geriatrik Stockholms läns landsting Geriatrisk vård, avancerad hemsjukvård, demens utredningar samt rehabilitering på Brommageriatriken. Palliativ vård Stockholms läns landsting Avtal för specialiserad palliativ slutenvård och avancerad sjukvård i hemmet (ASIH). Rehabilitering Karolinska Universitetssjukhuset Rehabilitering i sluten vård av patienter med ryggmärgsskador. Stockholms läns landsting Avtal för sjukgymnastik och arbetsterapi för vuxna personer med medfödda eller tidigt förvärvade rörelsehinder. Avtal för specialiserad och profilerad rehabilitering för patienter efter vård på akutsjukhus. Vård- och omsorgsboende Stockholms stad Särskilt boende för personer över 65 år. 6 VÅRDVERKSAMHETEN

Övrigt Stockholms läns landsting Husläkarmottagning. Auktorisationen gäller tills vidare. Medicinsk fotsjukvård. Auktorisationen gäller tills vidare. Läkartjänster i särskilda boenden. Auktorisationen gäller tills vidare. Planerad rehabilitering inom området neurologi i sluten vård och dagsjukvård. Auktorisationen gäller tills vidare. Enskilda avtal Enskilda avtal om sluten vård med privatpersoner, kommuner eller landsting. Vårdvolym 2011 Avtal Vårddygn Vårddygn 2011 2010 Vård- och omsorgsboende 29 935 30 673 Palliativ vård SLL 9 890 9 462 Onkologisk rehabilitering, Karolinska 101 1 007 Palliativ vård SLL (ASIH Kungsholmen): målgrupp 1 (vårddygn) 12 517 11 602 målgrupp 2 (besök) 3 682 3 330 Postoperativ rehabilitering (ÖAK, NAK) - 2 746 Profilerad rehabilitering, SLL 4 163 3 630 Specialiserad rehabilitering, SLL 6 133 5 163 Ryggmärgsskador 487 473 Privat vård 82 106 Övrigt 350 Geriatrisk vård, SLL 41 473 40 661 ASIH, SLL (Bromma): målgrupp 1 (vårddygn) 21 367 24 171 målgrupp 2 (besök) 9 597 6 210 Antal Antal 2011 2010 Husläkarmottagningen (listade) 2 949 2 653 Fotsjukvård (besök) 1167 1 079 Träningscenter M.E.R.A, SLL Intensivbehandlingsveckor 875 735 Individuella uppföljningsbesök 377 230 Gruppbehandlingar 4 219 2 561 VÅRDVERKSAMHETEN 7

8 PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE

Kvalitet är graden till vilken verksamheten uppfyller ställda krav. Vi har många och detaljerade krav från våra uppdragsgivare men vi ställer också ytterligare, höga krav på oss själva. Några krav är enkla att mäta medan andra är mer komplicerade. God och säker vård Vi arbetar med kvalitet och patientsäkerhet på ett systematiskt sätt i enlighet med patientsäkerhetslagen och kraven på ledningssystem. Kvalitet är graden till vilken verksamheten uppfyller ställda krav. Vi har många och detaljerade krav från våra uppdragsgivare men vi ställer också ytterligare, höga krav på oss själva. Några krav är enkla att mäta medan andra är mer komplicerade. Vår vård är baserad på kunskap och lång erfarenhet inom alla våra vårdområden. Omtanke och respekt är grundläggande värderingar. Ett gott bemötande samt patientens och den boendes delaktighet är viktigt för det kontinuerliga patientsäkerhetsarbetet. Vi utgår i varje möte från den enskilda personens individuella behov hans eller hennes fysiska, psykiska och sociala såväl som existentiella och estetiska behov. Vår grundsyn är tanken om alla människors lika värde. Mål och strategier Stockholms Sjukhems mål som idéburen, icke vinstdrivande organisation är: Att vara topprankade av våra intressenter genom att ha bästa kvalitet Att ha en stark gemensam kunskaps- och värdekultur (omtanke, respekt och kunskap). Vision och mål Visionen för Stockholms Sjukhems patientsäkerhetsarbete är att inga vårdskador ska inträffa. Mål för kvalitet och patientsäkerhet inom Stockholms Sjukhem är: God och säker vård där antal vårdskador minskar som resultat av patientsäkerhetsarbete och där verksamheterna uppfyller uppsatta mål 2011 inom områdena: Fall Trycksår Nutrition Vårdrelaterade infektioner (VRI) Basala hygienrutiner och klädregler Följsamhet till kloka listan Regelbundna läkemedelsgenomgångar (SÄBO). Strategier Processorienterat arbetssätt Vi har alltid fokus på det goda vårdresultatet för den boende och patienten Vi gör rätt från början Vi arbetar med ständiga förbättringar Vi arbetar systematiskt med att föra in ny kunskap. Delaktiga medarbetare Engagerat ledarskap och medarbetarskap Samsyn på ledning och styrning Kompetensutveckling vi lär av varandra, av omvärlden och vi tänker nytt Engagemang i nätverk inom våra verksamhetsområden. Processarbetet fortsätter Det processarbete som inleddes 2008 har under de senaste åren utvecklats och successivt kopplats allt tydligare till vårt sätt att leda och utveckla verksamheten och till vårt sätt att arbeta, vårt ledningssystem. Stockholms Sjukhem är sedan 2011 kvalitetscertifierade enligt ISO 9001. Under året har processerna förbättrats och vi har arbetat med systematisk uppföljning och revidering. Förbättringsförslag och ny kunskap förs in kontinuerligt genom att processerna alltid kopplas till senaste gällande vårdprogram och riktlinjer. Aktiviteter som främjar PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 9

TOTALT ANTAL REGISTRERADE AVVIKELSER TOTALT ANTAL REGISTRERADE KLAGOMÅL 800 700 600 500 400 300 200 100 0 2009 2010 2011 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 2009 2010 2011 Sjukvård Kungsholmen Brommageriatriken Vård och Omsorg Sjukvård Kungsholmen Brommageriatriken Vård och Omsorg pati entens delaktighet har tydliggjorts i vårdprocesserna. Samtliga medarbetare utbildas i processarbete i form av en basutbildning. Utbildningen erbjuds nya medarbetare regelbundet. Fördjupad processutbildning pågår för nyckelpersoner inom organisationen. Patientsäkerhetsberättelse Avvikelser i vården Under 2011 har vi arbetat i enlighet med den nya patientsäkerhetslagen för att förbättra våra processer och deras följsamhet till det nya regelsystemet. Det systematiska patientsäkerhetsarbetet är idag en naturlig del av vårt sätt att arbeta framför allt när det gäller förmågan att se, rapportera och ställa till rätta saker som gått fel i verksamheten. Kunskap utgående från riskbedömningar och händelseanalyser av avvikelserapporter ger oss nytt gemensamt lärande för att undvika vårdskador och öka patientsäkerheten. Avvikelserna analyseras och kommenteras utförligare under respektive verksamhetsområde. Det vi kan konstatera på övergripande nivå är att avvikelserapporteringen har ökat överlag, men markant framför allt inom Brommageriatriken, vilket är mycket positivt då det ger oss underlag för förbättringar och gemensamt lärande. Klagomål Att ta emot synpunkter på verksamheten positiva och negativa är ett av våra förbättringsinstrument. En viktig framgångsfaktor för att lyckas med det systematiska förbättringsarbetet är att skapa ett klimat som gör att patienter, boende, närstående och medarbetare ser varje synpunkt som en utgångspunkt för förbättringar. Synpunkter omhändertas hela tiden i vården men möjligheten till systematisk förbättring kommer när vi kan tydliggöra synpunkter, klagomål och förbättringsförslag på ett sätt som gör att vi kan urskilja mönster och trender. Under de senaste tre åren har betydelsen av detta blivit tydligare, registreringen har ökat och nya sätt att få in synpunkter har utvecklats. Patienter, boende och närstående informeras på olika sätt om betydelsen och möjligheten att påverka genom att bidra med synpunkter och klagomål. Patientsäkerhetskultur och patientsäkerhetslag Under hösten 2010 genomfördes en mätning av patientsäkerhetskulturen hos medarbetare. Undersökningen genomfördes av Indikator med hjälp av en validerad metod som medger jämförelser mellan enheter och omvärlden. Resultatet visade att det finns ett utbrett säkerhetstänkande, en individuell ansvarskänsla och att medarbetarna inte känner någon tveksamhet att rapportera om man ser något som inträffat eller som skulle kunna innebära en patientrisk. Utifrån enkätresultatet och patientsäkerhetslagen har handlingsplaner upprättats på olika verksamhetsnivåer. En av aktiviteterna på koncernnivå har varit att förbättra informationsmaterialet så att vi på ett tydligt och samlat sätt informerar patient, boende och närstående om hur man vänder sig till Patientnämnden, Patientförsäkringen och Socialstyrelsen. Under 2011 har vi även startat införande av e-tjänstekort (förbättrad IT säkerhet), och vi har påbörjat införandet av det IT-baserade avvikelsesystem Händelsevis för att förbättra avvikelsehanteringen. Vi har också beslutat att införa en ny rutin för journaldokumentation av avvikelse för att förbättra spårbarhet. Våra internrevisorer kommer regelbundet att följa upp egenkontrollarbetet. 10 PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE

Utöver detta har verksamhetsområdena utifrån sina egna resultat i patientsäkerhetskulturmätningen även utformat verksamhetsspecifika handlingsplaner rörande patientsäkerhet. Arbetet kommer att följas upp med en ny patientsäkerhetskulturmätning hösten 2012. Egenkontroller Journalgranskningar har genomförts i samtliga verksamheter för att säkerställa att vi arbetar på ett patientsäkert sätt och att dokumentation sker enligt vår dokumentationshandbok. Konsekvensbedömningar och riskanalyser har genomförts vid verksamhetsförändringar liksom vid väsentliga förändringar av styrande dokument. Egenkontrollprogram finns för ett flertal områden, exempelvis kost samt följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler. En regelbunden uppföljning av mål och analys av verksamheterna sker månatligen samt en gång per kvartal vid verksamhetsgenomgång tillsammans med ledningen. Vi har en kontinuerlig bevakning av ändrade regelverk samt gör en gång per år en genomgång av samtliga lagar och regelverk inom våra ansvarsområden. Styrande dokument revideras systematiskt via vårt dokumenthanteringssystem. Verksamheterna genomgår återkommande interna respektive externa revisioner av följsamhet till gällande lagar, regelverk, certifieringar, interna rutiner och processer. Revisionerna innefattar bland annat ledningssystemet för kvalitet och patientsäkerhetslagen. Resultatet från revisionerna omsätts i en handlingsplan utifrån de förbättringsområden som identifieras. Det sker även en årlig medicinsk revision av en fristående medicinsk sakkunnig och revisionsrapporten tillfogas vår årliga kvalitetsredovisning. Kvalitetsregister Under 2011 rapporterade vi i följande register: Svenska Palliativregistret Nationella diabetesregistret SveDem När det gäller Svenska Palliativregistret så är det framför allt ASIH och den specialiserade palliativa vården som rapporterar i registret. Till Nationella diabetesregistret rapporterar framför allt Husläkarmottagningen. Etik Stockholms Sjukhem har sedan många år tillbaka en aktiv Etikgrupp som leds av sjukhusprästen. Uppdraget utgår från sjukhusdirektören och deltagarna utses av verksamhetscheferna, nytt för i år är att även personalchefen ingår som ordinarie medlem i gruppen. Gruppen har en bred sammansättning med olika yrkeskategorier representerade. Etikgruppen träffades fyra gånger under 2011 och har bland annat arbetat med spegling som metod för vårdpersonal att dagligt samtala och reflektera. Erik Blennberger från Ersta Sköndal högskola föreläste om Bemötandets etik vid ett mycket uppskattat och välbesökt seminarium som etikgruppen arrangerade i april 2011. Patientsäkerhetsberättelsen i sin helhet kan beställas via informationsenheten, info@stockholmssjukhem.se. PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 11

Stockholms Sjukhem är en utpräglad kunskapsorganisation och vi har under de senaste åren utvecklat egna strukturer för ett systematiskt arbetssätt kring kompetensutveckling. Målet är att vid varje givet tillfälle ha rätt kompetens för våra uppdrag. Strategisk kompetensutveckling säkrar kvalitet och framtida tillväxt På Stockholms Sjukhem ser vi det stora värdet av en offensiv kompetensutveckling. Vår övertygelse är att kompetenta medarbetare är trygga medarbetare. Trygga medarbetare gör rätt saker som i sin tur leder till ökad patientsäkerhet och god kvalitet i vården. Vi definierar kompetens på tre sätt: kunskap, erfarenhet och attityder. Vi vill på så sätt tydliggöra att våra värderingar utgör en viktig del i kompetensbegreppet. Strategisk kompetensutveckling är en del av verksamhetsplanen och lika viktigt som att planera för långsiktiga investeringar är det att planera för den kompetens som kommande uppdrag och vårdtjänster kan kräva. För oss handlar det om att tänka långsiktigt och visionärt. Strategisk kompetensförsörjning är en verksamhetskritisk process som har direkt påverkan på organisationers förmåga att säkra kvalitet samt leverera och generera resultat. Under året har Stockholms Sjukhem genomfört ett par stora aktiviteter för att tydliggöra den strategiska kopplingen mellan verksamhetsplanering och det dagliga, operativa utvecklingsarbetet. Vi har gemensamt i arbetsgrupper med de fackliga organisationerna och medarbetare arbetat fram koncerngemensamma befattningsbeskrivningar för att tydliggöra ansvar, befogenheter och kompetenskrav för respektive befattning. Det är ett grundläggande behov för alla medarbetare att ha kunskap om och förstå sitt ansvar och uppdrag, och därigenom känna trygghet att utöva sitt arbete. I samband med verksamhetsplaneringen under hösten genomfördes handledda workshops med fokus på kompetensutveckling för att stärka det strategiska perspektivet inför planeringen av nästa verksamhetsår. Dessa workshops genomfördes med respektive ledningsgrupp och involverade samtliga chefer. På Stockholms Sjukhem mäter vi varje år hur medarbetarna upplever sina arbetsuppgifter, sina möjligheter till utveckling och hur väl de upplever att deras kompetens tas tillvara. Det framgår med tydlighet att kunskap och kompetens värdesätts och det finns en stor vilja att ta till sig ny kunskap. I samband med det årliga medarbetarsamtalet har vi under året fokuserat på att öka procentandelen medarbetare som har en personlig utvecklingsplan. Antalet personliga utvecklingsplaner har ökat med nästan 40 procent på de senaste två åren, vilket är ett mycket positivt resultat. Upplevelsen av strategisk kompetensutveckling 2011 2010 2009 Arbetsklimat där kompetens och kunskap värdesätts. 3,9 3,9 3,9 Jag har arbetsuppgifter där min erfarenhet och förmåga tas tillvara.* 4,1 4,0 4,0 Jag tar initiativ till att skaffa mig rätt kompetens.* 4,3 4,3 4,3 Jag har en personlig utvecklingsplan** 77 % 63 % 53 % *från medarbetarundersökningen, 5-gradig skala ** av de som haft ett medarbetarsamtal de senaste 12 månaderna (2011: 96 %, 2012: 85 %, 2009: 75 %). Systematiskt arbetsmiljöarbete Det systematiska arbetsmiljöarbetet fungerar väl i organisationen. Årets skyddsronder genomfördes omsorgsfullt och med stort engagemang. Resultatet föranledde inte några koncernövergripande aktiviteter, däremot har varje enhet tagit fram sin årliga handlingsplan utifrån resultatet. Under året har vi, som processen beskriver, genomfört två koncerngemensamma samverkansmöten. Vårens möte ägnades i huvudsak åt koncernens systematiska 12 ENGAGEMANG OCH KUNSKAP

arbetsmiljöarbete där vi redovisade och diskuterade sjukfrånvaro, personalomsättning, arbetsskador, skyddsrond och övriga aktiviteter vår grund för att säkerställa en bra arbetsmiljö. Vid den årliga medarbetarundersökningen var svarsfrekvensen 83 procent, vilket var en liten minskning mot föregående år (86 procent 2010, 83 procent 2009). Det är ändå en svarsfrekvens som vi är mycket nöjda med. Resultatet av medarbetarundersökningen pekade på tydlig förstärkning av ledarskapet och en markant ökning av upplevd trygghet hos cheferna själva. Det är ett resultat av vår fokusering på att utveckla ledarskapet under året. Satsningar som framförallt har handlat om gemensamma ledarskapsdagar (Samverkande ledning), verksamhetsuppföljning med fokus på ledarskap samt individuell coachning för chefer. Arbetsskador 2011 2010 2009 Antal anmälda arbetsskador 41 70 37 Antal anmälda arbetsskador som lett till sjukskrivning 11 9 5 Antalet anmälda arbetsskador har minskat från föregående år och ligger nu på samma nivå som 2009. Under året har vi lyft frågorna kring arbetsskador i vårt systematiska arbetsmiljöarbete och kunskapen om vikten av att anmäla arbetsskador och tillbud är stor. Stickskador fortsätter att vara den vanligaste arbetsskadan och vi arbetar kontinuerligt med att hitta bättre lösningar. I nästan samtliga fall har rutinen, av olika anledningar, inte följts. Resultaten följs upp och diskuteras regelbundet på bland annat APT-möten. Friskvård Andelen medarbetare som använder sitt friskvårdsbidrag är fortsatt hög. 2011 2010 2009 Andel som använt friskvårdsförmån 56 % 56 % 51 % Antal tillfällen som personalstöd/ rådgivning har använts 49 47 46 Total sjukfrånvaro 4,7 % 4,6 % 5,6 % Kompetensförsörjning Stockholms Sjukhem har drygt 700 medarbetare. Andelen kvinnor är 85 procent och inom chefsbefattning arna utgör kvinnorna 83 procent, en ökning jämfört med tidigare år. 2011 2010 2009 Antal anställda 709 694 661 Andel kvinnor 85 % 87 % 84 % Andel kvinnor i chefsbefattning 83 % 78 % 76 % Stockholms Sjukhem har som helhet en relativt låg personalomsättning. Personalrörligheten under 2011 var 8,1 procent, vilket kan jämföras med 5,6 procent 2010 och 7,7 procent 2009 (inkl pensionsavgångar). Vi har, med väldigt gott resultat, rekryterat flera chefer och nyckelbefattningar under året. Under 2011 har vi genomfört två introduktionsdagar för nyanställda. Hög närvaro och stort engagemang på dessa dagar visar att det är en mycket viktig aktivitet för att ge våra nyanställda medarbetare ett gott mottagande. Kompetensutveckling Stockholms Sjukhem är en utpräglad kunskapsorganisation och vi har under de senaste åren utvecklat egna strukturer för ett systematiskt arbetssätt kring kompetensutveckling. Därigenom har kompetensutveckling blivit ett prioriterat område med målet att vid varje givet tillfälle ha rätt kompetens för våra uppdrag. Vi är medvetna om samhällets krav på evidens och betydelsen av utbildning som en viktig källa till kompetensutveckling. Motorn för kompetensutveckling inom Stockholms Sjukhem är Utbildningsrådet som sammanträder fyra gånger per år. Utbildningsrådet leds av FoUU-chefen, samtliga verksamhetschefer ingår i rådet och samverkar aktivt för att bland annat sammanställa en årlig koncerngemensam utbildningsplan. Grunden för utbildningsplanen utgörs av analyser av kvalitetsresultat, kunskap från avvikelser och klagomål, medarbetarnas kompetensutvecklingsplaner, krav i vårdavtal, lagar och författningar samt framtagna handlingsplaner. Utbildningsrådet prioriterar och beslutar om de utbildningssatsningar som bedöms behövas för att skapa produktivitet och mervärde för vår pågående och kommande verksamhet. Resultatet sammanställs i en koncerngemensam utbildningsplan som följs upp under året. Läs mer om årets utbildningssatsningar i kapitlet om Forskning, utbildning och utveckling på sidorna 14 15. ENGAGEMANG OCH KUNSKAP 13

Forskningen spänner över ett brett område av stiftelsens kompetensområden, från värdighet i äldreomsorgen till ortopedisk rehabilitering, neurorehabilitering och existensiella aspekter på palliativ vård i livets absolut sista tid. Forskning, utbildning och utveckling 2011 är FoUU-enhetens 18:e verksamhetsår. Verksamheten har innehållit många nya initiativ vad gäller projekt aktivitet. Ett 40-tal personer har varit regelbundet verksamma vid enheten, med ett antal disputerade forskningsledare som ansvariga för projektgrupper. Enheten har haft sju professorer, fem docenter samt ytterligare ett drygt tiotal disputerade forskare knutna till stiftelsens FoUU-enhet. Åtta doktorander har bearbetat sina avhandlingsprojekt. Enheten har erhållit omfattande externt forskningsstöd, såsom FoUU-medel i form av ALF-projektmedel på sammanlagt 1 miljon från Stockholms läns landsting. Den totala externa finansieringen av Stockholms Sjukhems forskning har överstigit sex miljoner. Forskningen har spänt över ett brett område av stiftelsens relaterade vårdområden, från värdighet i äldreomsorgen till ortopedisk rehabilitering, neurorehabilitering och existentiella aspekter på palliativ vård i livets absolut sista tid. Under året har Stockholms Sjukhem genom sin FoUUenhet planerat för Sveriges andra nationella konferens inom palliativ vård med över 700 deltagare. Konferensen genomförs i mars 2012. Stockholms Sjukhems särskilda satsning på ett Palliativt Centrum har under 2011 övergått i en regional samordning med Stockholms läns landsting. Målsättningen är att bygga upp ett gemensamt kompetenscentrum inom palliativ vård. Ett formaliserat FoUU-samarbete med Ersta Sköndal Högskola och Ersta Hospice vad gäller palliativ vård har vidareutvecklats, särskilt inom akademisk vidareutbildning och projektsamverkan. Under 2011 har drygt 40 forskningsprojekt bedrivits i enlighet med vår fastställda forskningsprocess. Samtliga projekt finns sammanfattade i en projektkatalog där forskningsprocessens struktur, syfte, ekonomi, samt progress uppdateras varje halvår. Från och med i år finns även en sammanfattande värdering av tillämpbarhet av uppnådda resultat i samband med varje projekts avslut. FoUU deltar i vårdverksamhetens huvudprocesser. Ovan nämnda tillämpningspotential utgör en del i processarbetet. Utbildning Stockholms Sjukhem gör en stor insats när det gäller såväl intern som extern utbildning av vårdpersonal. Några av de strategiska utbildningssatsningar som har genomförts under 2011 redovisas här nedan. Vi har fortsatt satsningen på utbildning om bemötande på Brommageriatriken. Utbildningens syfte är att förstärka och stödja medarbetarnas kompetens kunskap, erfarenhet och attityder i bemötande och kommunikation samt att stärka värdegrunden genom att levandegöra våra värderingar: omtanke, respekt och kunskap. Förutom själva utbildningen som 80 medarbetare (samtliga personalkategorier inkluderade) tog del av, har material som samlats in vid dessa utbildningstillfällen, resulterat i en handbok om bemötande. Boken lanserades på samtliga enheter i samband med höstens planeringsdagar tillsammans med en film om bemötande. Filmen spelades in på Brommageriatriken med egna, engagerade medarbetare som skådespelare och fungerade som en katalysator för diskussioner på planeringsdagar. Vi har även fortsatt med utbildning om Smärta vid palliativ vård (1 dag). Under de senaste två åren har sammanlagt över 100 sjuksköterskor gått utbildningen. Utbildningen har till stor del genomförts med hjälp av egna experter som föreläsare. 14 FORSKNING, UTBILDNING, UTVECKLING

Basutbildningar om demens (1 dag) och palliativ vård (2 dagar) har genomförts vid två tillfällen med sammanlagt 38 respektive 43 deltagare. Basutbildningar 2011 2010 2009 Demens, antal deltagare 38 66 55 Palliativ vård, antal deltagare 43 64 57 Utbildningsenheten har arrangerat öppna seminarier i syfte att sprida forskningsresultat. Under 2011 har vi ordnat fem seminarier i Bromma med sammanlagt 113 deltagare och fyra seminarier med sammanlagt 86 deltagare på Kungsholmen. Ett seminarium genomfördes i samband med planeringsdagar. Seminarier och forskningsresultat 2011 2010 2009 Antal seminarier 10 15 15 Antal deltagare 199 321 220 En nyhet under 2011 var en 2-dagars utbildning om ALS med syfte att stärka personalens förutsättningar att ge god och säker vård för patienter med ALS i ett palliativt skede. Utbildningen evaluerades högt av de 26 deltagare. Flera sjuksköterskor har under året gått handledarutbildning (7,5 hp) i syfte att möta upp mot de ökande krav som högskolorna ställer avseende verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Våra vårdenheter tog under 2011 emot sammanlagt över 200 studenter (80 undersköterskor, 70 sjuksköterskor, 70 läkare och 24 paramedicinare) från olika högskolor. Förutom att våra medarbetare medverkat som handledare för studenter har flera medarbetare aktivt drivit och medverkat på utbildningens teoretiska delar. Stockholms Sjukhem driver studentvald kurs i palliativ vård för läkarstudenter och palliativ vård för sjuksköterskor 7,5 hp, i samarbetet med Karolinska Institutet. Palliativa sektionen medverkar också i utbildningen på onkologikursen, termin åtta, där man viker en av totalt sex dagar åt palliativ onkologi/medicin. Den webbaserade utbildningen Vårdplan utskrivning har arbetats fram i egen regi i syfte att möta de krav som Socialstyrelsen ställer på oss som vårdgivare. Sammanlagt har 106 läkare och sjuksköterskor registrerat att de gått utbildningen. Stockholms Sjukhem kan via den egna FoUUenheten och dess nära samarbete med flera forskare vid Karolinska Institutet och på andra vårdhögskolor verka för integration av klinisk verksamhet, utbildning och forskning. Flera FoUU-anknutna forskare medverkar som föreläsare på våra interna utbildningar. Övrig kompetensutveckling redovisas i anslutning till respektive verksamhetsområde. FORSKNING, UTBILDNING, UTVECKLING 15

16

Verksamheten vid Brommageriatriken omfattar geriatrisk vård och rehabilitering samt avancerad sjukvård i hemmet (ASIH). I uppdraget ingår även minnesmottagning och öppenvårdsrehabilitering. Uppdraget innebär ett befolkningsansvar för personer fyllda 65 år (för ASIH finns ingen åldersgräns) som är i behov av geriatrisk vård eller avancerad hemsjukvård. Ansvaret gäller för dem som är bosatt i de västra stadsdelarna i Stockholms stad (Bromma, Hässelby-Vällingby, Spånga-Tensta, Rinkeby-Kista) samt inom Ekerö kommun. Geriatrisk vård, minnesmottagning, rehabilitering och avancerad hemsjukvård Våra huvudprocesser Brommageriatrikens huvudprocesser är geriatrisk vård, minnesutredning och avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) samt paramedicinsk öppenvård. Geriatrisk slutenvård Inriktningen inom den slutna vården är allmängeriatrisk vård och rehabilitering, vilket bedrivs vid fem vårdavdelningar med sammanlagt 139 vårdplatser. Vårdavdelningarna är delvis specialiserade inom ortopedisk re habilitering, hjärt/kärl- och lungsjukdomar, onkologi och palliativ vård samt rehabilitering efter stroke. I maj öppnade vi fem vårdplatser efter ökad beställning. Den 17 oktober öppnades en helt ny avdelning med 19 vårdplatser efter förfrågan från Stockholms läns landsting. Vårdproduktionen på denna avdelning regleras i ett särskilt avtal som innebär möjlighet att vårda patienter också från andra delar av länet samt att vårda patienter som inte ingår i den ordinarie geriatriska målgruppen, men som har närliggande behov. Vårdproduktionen har ökat med 3,6 procent och medelvårdtiden har minskat något under 2011. Två vårdplatser finns för specialiserad palliativ slutenvård. Ett tilläggsuppdrag för minnesmottagningen har tillkommit för 2011. Sluten vård totalt 2011 2010 2009 Antal remisser 4 891 4 932 4 669 Antal vårddygn 41 473 40 661 40 218 Antal vårdtillfällen 3 767 3 635 3 586 Medelvårdtid (antal dagar) 11,0 11,19 11,22 Medelbeläggning 95,5 % 96,4 % 95,8 % Medelålder 84 år 84 år 85 år Andelen kvinnor 62,2 % 64,2 % 64,3 % Andel patienter från hemmet /SÄBO 17,3 % 18,7 % 19,2 % Andel patienter från akutmottagning 29,1 % 28,4 % 19,4 % Andel patienter från akutsjukhusens slutenvårdsavdelningar 53,6 % 52,9 % 61,4 % Samverkan i vårdkedjor är avgörande för att säkerställa en god kvalitet i vården för våra ofta multisjuka och åldrade patienter. Vi har återkommande möten med stadsdelsförvaltningarna i området, Ekerö kommun, primärvården, Radiumhemmet samt Capio S:t Görans Sjukhus. En gemensam samverkansöverenskommelse har träffats mellan samtliga stadsdelar, Ekerö kommun samt Capio S:t Görans Sjukhus. Minnesmottagningens tilläggsuppdrag innebär till stora delar samverkan i syfte att stärka vårdkedjan vilket beskrivs närmare på sidan 22. Samverkansprojekt mellan akutkliniken på Capio S:t Görans Sjukhus, Brommageriatriken och Stockholmsgeriatriken, rörande direktövertagning från akuten till geriatriken har under året utvärderats och förbättrats. Trygga Goda Sammanhang (TGS) är ett utvecklingsoch samverkansprojekt för vård och omsorg om äldre. BROMMAGERIATRIKEN 17

TGS drivs tillsammans av Bromma stadsdelsförvalt - ning, Stockholms läns landsting, Legevisitten AB samt Brommageriatriken. Ett av projekten har undersökt möj - ligheterna för vårdplanering på distans genom teknikutnyttjande. Syftet är en ökad kvalitet och säkerhet för patienterna i övergången mellan slutenvården och hemmet. Projektet ska utvidgas till fler stadsdelar under 2012. Brommageriatriken har en intagningssköterska som tar emot alla remisser och håller i kontakter med remitterande enheter. Varje vårdavdelning har en vårdplaneringssköterska som tidigt tar kontakt med närstående och eftervårdande enheter för att säkerställa en trygg övergång till hemmet efter vårdtidens slut. Brommageriatriken har också ett utbildningsuppdrag och vi har haft ett stort antal studenter under året. Antal studenter Sjuksköterskor 42 Undersköterskor 72 Läkarstudenter 27 Paramedicinare 12 Totalt 153 Kvalitetsresultat Vi bedriver ett processorienterat förbättringsarbete och vårdens kvalitet utvärderas kontinuerligt dels utifrån de kvalitetsmål som uppdragsgivaren Stockholms läns landsting har, dels utifrån interna kvalitetsmål samt uppföljning av klagomål och avvikelser. I denna uppföljning ingår bland annat bedömning av risk för trycksår, fall, undernäring och att individuell vårdplan har upprättats. Vi följer också upp andelen vårdrelaterade infektioner mätt som punktprevalens. Vi mäter och följer kontinuerligt att vi har en god följ samhet till riktlinjer när det gäller MRSA, basala hygienrutiner och klädregler. Tillgängligheten från akutsjukhusens slutenvårdsavdelningar har generellt sett varit god, men perioder av mycket hög efterfrågan i kombination med calici, då vi inte har kapacitet att bereda plats inom 24 timmar, påverkar påtagligt den genomsnittsliga tillgängligheten. Kvalitetsområde 2011 2010 2009 Andelen vårdtillfällen då patienten vid inskrivning har riskbedömts för trycksår 95 % 97 % 93 % Andel vårdtillfällen då övergripande vårdplan finns upprättad inom fyra vardagar 98 % 98 % 95 % Andel tillfällen då vårdplanen utvärderats 97 % 97 % 99 % Andel vårdtillfällen där näringsstatus är bedömt 96 % 100 % 91 % Andel vårdtillfällen där fallriskbedömning är gjord 98 % 98 % 95 % Andel vårdtillfällen där vikt angivits i epikris vid hjärtsvikt 90 % 91 % 92 % Andel patienter med vårdrelaterad infektion mätt som punkt prevalens 11 % 13 % 17 % Följsamhet till Kloka Listan (DU90, Drug Utilization 90 %) Recept 90 % 90 % 86 % Följsamhet till Kloka Listan (DU90, Drug Utilization 90 %) Rekvisition 87 % 86 % 81 % Andel vårdtillfällen då plats erbjudits inom 6 tim från akuten, hemmet eller närsjukvården. 98 % 100 % 98 % Andel vårdtillfällen då plats erbjudits inom 24 timmar från akutsjukhusens vårdavdelningar. 68 % 62 % 94 % Andel riskpatienter där MRSA-odling genomförts 94 % 94 % 96 % Andel korrekta basala hygienrutiner och klädregler 93 % 39 % - Andel vårdtillfällen med läkemedelsberättelse i epikris 85 % 89 % - FÖLJSAMH ET TILL KLÄD- OCH HYG IENREGLER, % 100 80 60 40 20 0 2011 2010 18 BROMMAGERIATRIKEN

ANDEL VÅRDRELATERADE INFE KTIONER TOTALT, % ANDEL VÅRDRELATERADE INFEKTIONER SOM U PPSTÅTT PÅ BROMMAG ERIATRIKEN, % 20 20 15 15 10 10 5 5 0 VT 2011 HT 2011 2010 0 VT 2011 HT 2011 2010 När det gäller våra patienters uppfattning om vården har vi valt att inte använda egna enkäter utan följa landstingets mätning via Indikator. Stockholms läns landsting genomförde inte en sådan enkätundersökning 2010, därför redovisas resultat från 2011, 2009 och 2008. Resultat patientenkät Helhetsintryck män Kvinnor Män Kvinnor 2011 2009 2008 2011 2011 2009 2009 Nöjd med vården som helhet 89 % 85 % 86 % 91 % 86 % 83 % 84 % Fick tillräcklig information om tillstånd 52 % 43 % 48 % 60 % 44 % 42 % 43 % Blev bemött med respekt och hänsyn 82 % 77 % 80 % 82 % 82 % 76 % 76 % Kände sig delaktig i beslut om vård 53 % 49 % 48 % 57 % 50 % 52 % 44 % Anser sitt aktuella behov av sjukvård tillgodosett 70 % 71 % 69 % 70 % 68 % 67 % 72 % Skulle rekommendera enheten till andra 77 % 70 % 72 % 77 % 76 % 78 % 66 % Jämförelse med övriga geriatriska kliniker i Stockholms län. PATIENTENKÄT Min & maxvärden Genomsnitt Eget värde 100 80 60 40 20 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 Fråga BROMMAGERIATRIKEN 19

Studentnöjdhet Studentenkät skala 1 5 Helhetsintryck 2011 4 och 5 p. Bemötande 90 % Uppfyllda mål 90 % Handledare 90 % Helhetsintryck 90 % Introduktion 88 % Karolinska Institutets egen enkät till läkarkandidater Resultat 2011 Skala 1 5 Introduktion 4,0 Mottagande 4,6 Handledning 4,1 Genomgång journal 4,3 Genomgång status 3,9 Belastning 3,9 Omdöme 4,3 Förbättringsarbete När det gäller basala hygienrutiner och klädregler ser vi en påtaglig förbättring efter det förbättringsarbete som gjorts framförallt i form av en tydlig månatlig mätning per enhet med uppföljning och jämförelse. Vårdrelaterade infektioner mätt som punktprevalens har också minskat. Vi fortsätter det förbättringsarbete som påbörjats. När det gäller våra patienters uppfattning om vården ser vi områden som behöver förbättras. En handlingsplan avseende detta har tagits fram och vi följer upp arbetet via Indikatorenkäten. Brommageriatrikens omfattande satsning på bemötande, med bland annat framtagande av en bemötandehandbok, fortsätter inom ramarna för det koncept vi arbetat fram men med mer fokus på teamarbete. Vi följer upp denna satsning bland annat via Indikatorenkäten. Under 2011 har vi påbörjat samarbetsprojekt med Capio S:t Göran för att förbättra och underlätta patientflödena från akutsjukhusets slutenvårdsavdelningar till geriatriken vilket vi bedömer kommer att förbättra vår tillgänglighet. När det gäller studenterna gör vi ett förbättringsarbete när det gäller introduktion. Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) Brommageriatrikens ASIH arbetar med två huvudprocesser, dels den specialiserade palliativa processen för patienter inskrivna i heldygnsvård, dels målgrupp 2 processen för patienter inskrivna för enstaka medicinska insatser. Från och med maj månad har ASIH tagit över blodtransfusionspatienter som remitteras från primärvården. Denna patientgrupp vårdades tidigare inneliggande inom geriatrisk slutenvård. Patienter vårdade inom ASIH ASIH ASIH ASIH ASIH ASIH ASIH målgrupp 1 målgrupp 2 målgrupp 1 målgrupp 2 målgrupp 1 målgrupp 2 2011 2011 2010 2010 2009 2009 Vårddygn 21 367-24 171-22 094 - Besök - 9 597-6 210-7 595 Avlidna i hemmet 52-40 - 31 - Antal individer 113 73 256 178 252 190 20 BROMMAGERIATRIKEN