Tänder och kognition!

Relevanta dokument
Kognitiv funktion, vanliga nedsättningar, utredning

Hörsel, Kognition & Åldrande

Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder. Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap

Med åldrandet följer skörhet: hur kan vi undvika det? Laura Fratiglioni

Tandhälsa och demens. SveDem, Stockholm 2 oktober 2018 Kåre Buhlin Avd för Parodontologi

Mini-Betula. Anna Sundström Institutionen för psykologi/alc, Umeå Universitet. Mini-Betula. Mini-Betula En pilotstudie i några kommuner i Västerbotten

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering

Om betydelsen av självupplevd kognitiv försämring hos patienter på en minnesmottagning

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Finns det kopplingar mellan traumatiska hjärnskador och demens?

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden

Åldrande och minne. Erika Jonsson Laukka, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center

Spelar fysisk aktivitet någon roll för äldres psykiska tillstånd? Ingvar Karlsson

BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik

Neuropsykologiskt batteri DTS-studien patienter med MCI vid baseline Baseline 2 år 4 år 6 år 10 år

INTRODUKTION Sjukgymnastutbildningen KI, T2. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden

Kognitiv svikt vid Parkinson-relaterade sjukdomar

Björn Lennhed ST-läkare i Geriatrik Falu Lasarett

SMART Swedish Memory and Attention Re Training

Centrala etikprövningsnämnd en Sid 1 (2)

Economics - questions, methods, data and the aim for results KATARINA STEEN CARLSSON, INST KLINISKA VETENSKAPER, MALMÖ

STOCKHOLMS UNIVERSITET PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

När stamcellerna kommer till klassrummet

Tidig formigenkänning, ordförrådsutveckling och delaktighet JONAS LINDSJÖ, MALIN LINDGREN, KRISTINA BORGSTRÖM, BIRGITTA SAHLÉN

Spelar orsaken någon roll? Barn och ungdomar med hjärntumörer

Vilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt?

Översikt Psykologiska aspekter av åldrandet Sjukgymnastikutbildningen T2. DN.se. Dagens barn blir 100 år gamla. Förväntad livslängd

Hälsoeffekter av luftföroreningar i Stockholm Göran Pershagen

Mild Cognitive Impairment: en klinisk meningsfuld diagnose?

Ateroskleros i halskärlen hos KOL-patienter

Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte

Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö

Huvudfokus är kognitiv hörselvetenskap. Kopplingar till medicinska, tekniska, kliniska och sociala problemställningar och verksamhet.

Hälsosamtal med 70-åringar. Margareta Norberg Distriktsläkare, Västerbottens läns landsting Docent, Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Univetsitet

Ordinarie tenta i Psykiska funktioner och deras biologiska bas: Del 3 (kognition), Psykologprogrammet, Tl, den 13 maj 2016 (PS3100:0372)

Evidensbaserad parodontologi Termin 4, 25 februari 2011

Dålig hörsel kan leda till demens

Autism Spectrum Disorder

Den neuropsykologiska utredningens betydelse vid tidig diagnosticering av schizofreni

Munhälsa och tandvårdsstöd för äldre - Region Östergötlands pensionärsråd. 29 november 2017 Maria Johansson och Anna Fröberg

ReMemo: Arbetsminnesträning för patienter med psykossjukdom. Nina Möller, Arbetsinriktad Rehabilitering, AIR KOMPETENSCENTRUM FÖR SCHIZOFRENI

Åldrande och luktsinnet. Ingrid Ekström, PhD Aging Research Center

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Parodontium Tandens upphängningsapparat (fäste) Parodontit - Inflammation. Mattias Michelin

Vad är följsamhet? Varför gör dom inte som vi säger? Agenda. Det handlar egentligen om samma sak... Patientlag (2014:821)

Kan tillit och tilltro påverkas politiskt?

Blodtryckskontroll hos diabetiker typ 1 vid medicinkliniken, Piteå sjukhus varför når vi inte målet?

DEMENS. Demensstadier och symptom. Det finns tre stora stadier av demens.

Graviditetsnära bröstcancer möjligt att studera tack vare svenska register

Fysisk aktivitet för barn och ungdomar. Örjan Ekblom, docent Åstrandlaboratoriet, GIH

Det åldrande minnet. Lars Bäckman Aging Research Center, KI

Anvisningar till munvårdskortet och bedömningsjournalen

Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15hp, ht16 Läsanvisningar till respektive föreläsning

Äldre och alkoholberoende Uppsala

En arbetsplats för både kropp och knopp Kontorsmiljöns betydelse för prestation och hälsa

Äldre patienter med karies och hur detta bör

Demenssjukdomar och ärftlighet

!våspråkighet & dess påverka# $å minnes%nk&one'

DET NYA ÅLDRANDET - Dagens pensionär är en annan än gårdagens

VÅRDPROCESSPROGRAM OSTEOPOROS 2011

RSMH konferens. - Att leva med psykos och vägen till återhämtning. Vad är en psykos? Roger Carlsson

Kognitiv psykologi. Kognition och hjärnan. Hjärnans struktur Neurokognition Kap 2

Tidig kariesutveckling

Översikt Psykologiska aspekter av åldrandet Sjukgymnastikutbildningen T2. Dagens barn blir 100 år gamla. DN.se. Förväntad livslängd

Viktförlust. Luktsinnet Hur mat, måltid och miljö kan stimulera ätandet. Den onda cirkeln Nutritionsproblem Stadie av sjukdomen

RUDAS en väg till jämlik, rättvisande kognitiv utredning!

Arbets- och miljömedicinska kliniken. länsträff för miljö- och hälsoskydd. Sala 1 sep 2011

Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt?

Autism Spectrum Disorder

Välkommen till. fokusdag. Orofacial medicin

Barnets rätt till hälsa och välfärd

Kursen ges som obligatorisk kurs inom psykologprogrammet på termin 1 och 2.

Vardagsteknik i hem och samhälle. en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar?

Depression. En-måmads förekomst 10% Mer vanligt än demens efter 65

Data Transfer Agreement (DTA) Ansökan om uttag ur Betula databas

Litteraturunderlag till utvärdering av tandvårdsstöden

Utmaningen men en åldrande befolkningen vilka framsteg görs inom demensforskningen?

I utveckling KBT i tandvården. Senaste gerodontologiska forskningen Patientsäkerhet Vård av dementa patienter VÅRA TALARE

Hjärnans utveckling och sårbarhet

Aterosklerosens olika ansikten

Neuropsykologisk gruppbehandling och datoriserad arbetsminnesträning för vuxna med förvärvade hjärnskador

Genetisk testning av medicinska skäl

Mängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.

UPPLEVD PRODUKTIVITET VID ÖVERGÅNG FRÅN CELLKONTOR TILL FLEXKONTOR

PC1244, Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi, 30 högskolepoäng

Brytpunktsamtal - var, (vad?),när och varför? Bertil Axelsson Carl Johan Fürst

Exekutiva funktioner. Johan Eriksson Institutionen för Integrativ Medicinsk Biologi, fysiologisektionen (UFBI)

ALZHEIMER LEVNADSVILLKOR OCH GENETIK

Tidstrend i prevalens och sjukdomsgrad av parodontit under 30 år i Norrbotten

Munhälsa i hemtjänst -utföraremöte 16 sept 2016

Falls and dizziness in frail older people

Tandvårdsstöden. lathund för vårdpersonal

Fysisk aktivitet Det viktigaste man kan göra för sin hjärna! Anders Hansen Specialistläkare psykiatri

Välkomna! till kursen i Vetenskapligt Förhållningssätt Ht 2017

Det nya åldrandet. Förändringar i Göteborgs äldre befolkning under 40 år

Läkarens guide för att bedöma och kontrollera kardiovaskulär risk vid förskrivning av Atomoxetin Mylan

Stråldoser vid neuroimaging

Transkript:

Tänder och kognition!? Maud Bergdahl Professor, sjukhustandläkare IKO - Institutt for Klinisk Odontologi, Universitetet i Tromsø TkNN - Tannhelsetjenestens kompetansesenter for Nord Norge Universitetet i Tromsø

Sjukhustandvård Leukemi Head and neck cancer: strålbehandlad Bisfosfonat behandlad Karies, gapsvårigheter Osteoradio nekros Osteonekros efter tandextraktioner Universitetet i Tromsø 2 Maud Bergdahl

Sjukhustandvård Diabetes, periodontit Sjögrens syndrom, muntorrhet Immunosupprimerad, candida Hypertoni, medicin biverkan Reumatoid artrit, käkledsdestruktion Universitetet i Tromsø 3 Maud Bergdahl

Det goda åldrandet Sociala faktorer livsstils faktorer God oral hälsa Medicinska faktorer Psykologiska faktorer Universitetet i Tromsø 4 Maud Bergdahl

Homunculus Penfield & Rasmussen 1952 Universitetet i Tromsø 5

? Tänder och kognition Universitetet i Tromsø

Tänder och kognition Tidigare studier Djurstudier Nervceller dör vid extraktion av tänder och mandibularis nerven degenerar (Kubota et al. 1988) Tandförlust minskar utsöndring av acetylkolin och försämrar minnet (Kato et al. 1997) Försämrad inlärning och spatialt minne och hos molarlösa möss. Försämringen ålders- och tidsberoende (Onozuka et al. 1999, 2000, 2002) Degeneration av hjärnceller sker vid förlust av molarer. Tidsberoende effekt som minskade när molarerna kronförseddes och tuggförmågan återkom (Watanabe et al. 2001, 2002) Universitetet i Tromsø 7

Humanstudier Tänder och kognition Tidigare studier Tandlöshet 1 av 5 centrala riskfaktorer för att utveckla Alzheimers sjukdom (Kondo et al. 1994) Tuggning ger ökat blodflöde i hjärnan (Momose et al. 1997; Sesay et al. 2000) Samband mellan bitkraft och aktivitet i hjärnan (Onozuka et al. 2002) Tuggförmåga och ålder har betydelse för aktiviteten i hjärnan (Onozuka et al. 2003) Universitetet i Tromsø 8

Betula projektet Longitudinell studie av sambandet mellan kognitiv funktion och generell hälsah Betula-projektet: testtillfällen och sample T=Testtillfälle S= Sample (10x100) Totalt T1 (1988-1990) S1 955 T2 (1993-1995) S1 S2 S3 2522 T3 (1998-2000) S1 S2 S3 S4 2443 T4 (2003-2005) S1 S2 S3 S4 S5 1678 Universitetet i Tromsø 9

Tänder och kognition Maud Bergdahl, Reza Habib, Jan Bergdahl, Lars Nyberg, Lars-Göran Nilsson Målsättning Studera sambandet mellan egna tänder och kognitiv funktion Universitetet i Tromsø 10

Natural teeth and cognitive function in humans Bergdahl M, Habib R, Bergdahl J, Nyberg L, Nilsson L-G. Scandinavian Journal of Psychology 2007;48:557-565 Material och Metod: steg 1 1961 personer 35 till 90 år 1366 med egna tänder 55 % kvinnor; 45% män ålder m=56; utbildningsår m=11 510 utan egna tänder 61% kvinnor; 39% män ålder m=73; utbildningsår m=7 Kognitivt testbatteri (12 tester) Sjukdomar Stressnivå Universitetet i Tromsø 11

Natural teeth and cognitive function in humans Result Variable F-value p Group effect Teeth/edent 2.94 <0.001 Years of education 22.989 <0.001 Recall actions 3.434 0.064 Recognition actions 0.498 0.480 Recall sentences 7.485 0.006 Recognition sentences 2.044 0.153 Recall focused attention 1.146 0.285 Recall divided attention 7.882 0.005 Recall of test session 3.538 0.060 Face recognition 2.858 0.091 Prospective memory 2.426 0.120 Tower of Hanoi (sec) 0.069 0.792 Word fluency (A-1 min) 7.214 0.007 Block design 12.563 <0.001 Rated stress (1-10) 0.026 0.872 Back-problems 4.755 0.029 Universitetet i Tromsø 12

Material och Metod: steg 2 Grupperna matchades Variabel Egna tänder Tandlösa p (one-tailed) Antal 239 224 Kvinnor/män 51/49 % 53/47 % 0.363 Frekvens Kardiovaskulär sjd 98 98 0.275 Stroke 16 21 0.144 Neurologisk sjd 30 37 0.113 Psychiatrisk sjd 15 20 0.140 Huvudtrauma 28 33 0.169 Encephalit 2 4 0.184 Universitetet i Tromsø 13

Results Variable Natural teeth Edentulous p (one-tailed) Mean SD Mean SD Age 69.32 (8.67) 68.49 (10.04) 0.180 Yrs of education 7.94 (2.80) 8.02 (2.41) 0.381 Recall sentences 3.86 (2.27) 3.34 (2.14) 0.006 Recognition sentences 4.62 (2.07) 4.03 (1.97) 0.001 Recall focused attention 4.86 (1.50) 4.75 (1.59) 0.214 Recall divided attention 3.29 (1.31) 3.14 (1.40) 0.124 Recall of test session 9.61 (3.78) 8.91 (3.72) 0.027 Prospective memory 3.02 (1.00) 2.85 (0.94) 0.039 Word fluency (A-1 min) 10.21 (4.57) 9.58 (4.22) 0.069 Block design 22.41 (8.30) 21.10 (9.43) 0.063 Rated stress (1-10) 1.56 (1.55) 1.49 (1.50) 0.322 Universitetet i Tromsø 14

Tänder och genetik Maud Bergdahl, Jan Bergdahl, Lars Nyberg, Rolf Adolfsson, Christine van Broeckhoven, Lars-Göran Nilsson. Målsättning Studera sambandet mellan egna tänder och Apolipoprotein Bergdahl M, Bergdahl J, Nyberg L, Nilsson L-G. Difference in Apolipoprotein E type 4 allele (APOE ε4) among dentate and edentulous subjects. Gerodontology 2008;3:179-186. Universitetet i Tromsø 15

Frequencies of apoe alleles in natural teeth and edentulous group % 100 90 E3 80 E3 70 60 50 40 30 20 E2 E4 E2 E4 10 0 natural teeth group edentulous group Dashed line represent the population frequency of apoe 4 allele Bergdahl et al 2006 Universitetet i Tromsø 16

Konklusion Närvaro av egna tänder tycks ha betydelse i generell kognitiv förmåga och inte i speciella minnesprocesser Bergdahl M, Habib R, Bergdahl J, Nyberg L, Nilsson L-G. Natural teeth and cognitive functioning in humans. Scandinavian Journal of Psychology 2007;48:557-565. Genetiska faktorer tycks ha betydelse Bergdahl M, Bergdahl J, Nyberg L, Nilsson L-G. Difference in Apolipoprotein E type 4 allele (APOE ε4) among dentate and edentulous subjects. Gerodontology 2008;3:179-186. Bergdahl et al 2007 Universitetet i Tromsø 17

Fortsatt forskning datainsamling avslutad 2011: analys pågår Fördjupad analys av kognitiv förmåga hos betandade/tandlösa Kritisk gräns för tandbågens storlek och kognitiv funktion Skillnader i kognitiv förmåga egna tänder och implantat Tandförlust en riskfaktor för demens Neurofysiologiska studier Panorama rtg MCI MRI/fMRI Baseline 6 months 12 months Holland D et al. PNAS 2009;106:20954-20959 Universitetet i Tromsø 18

FÖRHOPPNINGAR för FRAMTIDEN Universitetet i Tromsø 19