Delårsrapport jan-mars 2009 Naturbruksgymnasiet i Östergötland

Delårsrapport jan-mars 2009 Naturbruksgymnasiet i Östergötland

2009-04-22 sidan 2 av 13 Innehållsförteckning Enhetschefens reflektion 3 Styrkorts, verksamhet och resultat 4 MEDBORGAR-/ KUNDPERSPEKTIVET... 4 FÖRNYELSEPERSPEKTIVET... 6 PROCESSPERSPEKTIVET... 8 MEDARBETARPERSPEKTIVET... 10 EKONOMIPERSPEKTIVET... 12 Bilagor HELÅRSBEDÖMNING RESULTATRÄKNING MM BLANKETT 3C 2

2009-04-22 sidan 3 av 13 Till Landstingsstyrelsen ENHETSCHEFENS REFLEKTION Denna delårsrapport utgör en indikation på hur årets resultat kommer att te sig i förhållande till uppsatta mål. Även om mycket fortfarande kan hända så speglar denna en försiktigt positiv bild av tillståndet för Naturbruksgymnasiet i Östergötland. Innevarande år väntas erbjuda flera utmaningar. Den framtida gymnasieskolans utformning kommer att beslutas av riksdagen. Konsekvenserna av detta beslut kan få stora effekter för vår verksamhet eftersom vi bara arbetar med ett enda program. Vi har emellertid god beredskap att hantera olika utfall av beslutet. Det sjunkande elevunderlaget i landet utgör ett stort problem för landets skolor och huvudmän. Samtidigt som elevantalet minskar med en tredjedel under en femårsperiod så fördubblas antalet friskolor. Konkurrensen om eleverna är knivskarp och vi upplever att regelverket missgynnar offentligt ägda skolor jämfört med de fria. Mot denna bakgrund är det mycket angeläget att våga satsa på kvalitet och eckling. Hittills har våra uppdragsgivare helt ställts sig bakom våra offensiva satsningar och investeringar för att svara upp mot de förväntningar eleverna och de gröna näringarna har på oss. Med viss oro ser vi kommunernas problem med sin ekonomi. Från olika håll i länet kommer signaler om att ersättningsnivåer måste frysas eller rent av sänkas. Förhoppningsvis kan statliga tillskott underlätta för kommunerna så att vi inte behöver försämra kvaliteten i vår verksamhet. Grundförutsättningen för vår ekonomi är elevtillströmning. Genom en omfattande anpassning av vårt kursutbud i förhållande till arbetsmarknad och elevers önskemål har vi trots redan vikande elevunderlag kunnat bibehålla volymen. Inför höstens elevintag ser situationen relativt bra ut och det ekonomiska resultatmålet ligger inom räckhåll. Naturbruksgymnasiet i Östergötland Roland Nilsson, Skolchef 3

2009-04-22 sidan 4 av 13 STYRKORTSUPPFÖLJNING, VERKSAMHET OCH RESULTAT MEDBORGAR-/ KUNDPERSPEKTIVET Vårt kundperspektiv ärderas årligen genom ett omfattande enkätmaterial till alla elever, kursärderingar, samtal med elevråden och resultatsammanställning. Detta jämföres internt över tid och i de fall det är möjligt med andra skolor i riket. I materialet fokuseras på områdena trivsel, trygghet, inflytande, personlig eckling, arbetsformer, relationer, personlig handledning, stöd, boende, övrigt och resultat. Med det senare avses andel elever med slutbetyg, genomsnittlig betygspoäng, högskolebehörighet och avbrottsfrekvens. Antalet svarande gy-elever var i år 638 vilket motsvarar ca 95 %. Enkäten är sammanställd men inte analyserad och bearbetad ännu. Detta kommer att ske under våren och försommaren. Därefter kommer verksamhetens olika enheter att besluta om åtgärder inför kommande läsår samt ärderas huruvida gjorda insatser från ående år haft önskad effekt. Rektor på respektive skola kommer att i varje klass på ungdomsgymnasiet återkoppla resultatet och samtala om utfallet. Väsentliga insatser och resultat Värdegrundarbetet har fortsatt under läsåret med olika insatser på såväl elevsom personalnivå. Resultatet av dessa ansträngningar väntas i ett längre perspektiv men redan kan vi se förbättringar i elevenkäten såväl i resultatsom i attitydsammanhang. Vidare har samarbetet mellan elevråden och skolledningen ecklats. Analys och reflektion Årets elevärdering visar på en liten men klar förbättring på totalindex från tidigare år men med vissa förändringar upp och ner på delfrågenivå. Jag bedömer måluppfyllelsen god på de flesta områden med vissa undantag där fortsatt genomtänkta insatser behövs. 4

2009-04-22 sidan 5 av 13 Ett annat sätt att bedöma måluppfyllelsen i detta perspektiv är att betrakta elevtillströmningen, som totalt sett ser ut att bli en av de bästa någonsin till hösten trots att elevkullen minskat från ående år. I elevernas ögon är våra utbildningar tydligen attraktiva. nyckelindikatorer Strategi 1: Välfungerande elevstöd Mentorskapet Kompetent personal Elevenkäten o kvalitetsrapport till Skolverket Elevenkäten o kval.rapporten PoU-samtalen -09 utfall 4,20 4,20 Elev V 7-09 4,10 3,97 Elev V 7-09 Strategi 2: Aktivt elevinflytande Arbetsformer utifrån ett demokratiskt synsätt Elevenkät o kval.rapport Elevrepresentativitet i formella grupper ska öka v 7-08 utfall 3,59 3,62 Elev V 7-08 Strategi 3: Kvalitet i möten mellan människor på alla nivåer Samverkan och kommunikation V 7-08 utfall Elevenkät o kval.rapport 4,21 4,10 Elev V 7-09 5

2009-04-22 sidan 6 av 13 FÖRNYELSEPERSPEKTIVET Väsentliga insatser och resultat Våra insatser i detta perspektiv är också långsiktiga och bygger på erfarenheter av olika analyser och kvalitetsmätningar. Följande exempel på ecklingsområden kan nämnas: Lärlingsutbildning Påbörjades i höstas och är förenat med många helt nya frågor som löses i samverkan med näringslivet. Vidare kräver denna pedagogiska modell ett nytänk vad beträffar ämnes- och kursplanering. Hundinriktning En helt ny inriktning för yrkesmässig användning av hund startas till hösten. Nya kurser, praktiska lösningar, apu-platser och personalbehov är några av de många frågor som måste lösas till hösten 09. Vidare måste lokal uppföras under sommaren för dagförvaring av hundar. Transportutbildning påbörjades i höstas och befinner sig i ett starkt ecklingsskede vars konsekvenser vi inte kan överblicka själva. Kanske detta nya ben i vår verksamhet kan bli ytterligare en stöttepelare i vår framtida organisation. Invandrarprojektet drar igång på allvar i höst och detta är ett för oss helt nytt område som också kan ecklats till något mycket positivt. Islandshäst är en ny inriktning och breddning av vår kända hästutbildning. Denna nya utbildning ecklas i samverkan med lokalt beläget islandshästanläggning. Vretaprojektet visionen som blir verklighet. Det över tid största ecklingsprojekt vi någonsin varit inblandade i. En stor utmaning väntar att gestalta en ny verksamhet med avseende på organisation och arbetsformer. Vreta Kluster en vision som fortfarande väntar på att bli verklighet. Den närmaste tiden blir avgörande för om så blir fallet. Analys och reflektion Som tydligt framgår av texten ovan befinner vi oss i en period fylld av många stora ecklingsprojekt. Vi har bedömt det nödvändigt att inför alla de yttre hot, som vi är utsatta för, göra flera strategiska satsningar samtidigt. Hittills tyder allt på att vi vidtagit rätt åtgärder för att möta konkurrens och vikande elevkullar. 6

2009-04-22 sidan 7 av 13 nyckelindikatorer Strategi 1: Organisationseckling Flexibel organisation som skapar goda förutsättningar för uppdraget Personalenkät Synpunkter från branschen Mål- Värde -07 utf. 05 52 % 47 % ht 07 Strategi 2: Utveckla arbetsformerna Spaning efter goda förebilder Personalenkät PoU-samtal Vilja att pröva nya metoder Personalenkät, kursärderingar, PoU-samtal Mål- Värde 07 utf. 05 38 % 15 % Ht 07 58 % 55 % Ht 07 Strategi 3: Omvärldsanalys Förstå samhällsecklingen och ungdomskulturen Elevärdering Mål- Värde. Utv. 09 utf. 07 4,08 4,06 v 7 09 Följa branschecklingen PoU-samtal - - - - 7

2009-04-22 sidan 8 av 13 PROCESSPERSPEKTIVET Väsentliga insatser och resultat Kontakterna med våra olika näringar är av vital betydelse för att möjliggöra hög aktualitet och legitimitet. För yrkesinriktade utbildningar som vår är detta synnerligen viktigt. Hittills i år har ett antal träffar genomförts med branschföreträdare i olika konstellationer. KY-styrelserna är bra exempel på detta. Lära av andra är ett annat viktigt perspektiv att få impulser till att eckla processerna. Sent i höstas deltog all personal i en tvådagars rikskonferens för naturbrukslärare, som hölls på SLU i Malmö, Uppsala och Umeå. Flera idéer fångades av våra medarbetare vid dessa tillfällen och diskuteras nu i arbetslagen. I dagarna deltar ledningsgruppen i en tvådagars rikskonferens för Sveriges alla naturbruksskolledare där nya gymnasieskolans utformning diskuteras. Rent metodiskt pågår en diskussion på skolorna med vilka arbetsformer vi når bäst resultat och hur vi bäst tillgodoser dels elevernas behov å ena sidan och arbetsgivarnas krav å den andra. Ett annat viktigt processperspektiv är hur vi marknadsför oss. Vår erfarenhet är att nöjda elever är den bästa reklamen. Frågan är dock hur detta budskap kan förstärkas med andra metoder än mun till mun. Vi vill ju hela tiden nå nya målgrupper särskilt när elevkullarna minskar. Detta diskuteras i arbetslagen och några konsulter hjälper oss. Analys och reflektion En av styrkorna med vår verksamhet är det mycket nära och goda samarbetet med branscherna. Detta bygger på en lång tradition och ett stort engagemang från dessa företrädare. På senare år har vi genom olika åtgärder stärkt och formaliserat dessa kontakter vilket kommer att bli ett krav i den nya yrkesinriktade gymnasieskolan som snart beslutas. 8

2009-04-22 sidan 9 av 13 nyckelindikatorer Strategi 1: Elevens eckling individuellt, socialt och kunskapsmässigt Personalens engagemang o kompetens Elevens motivation Kursärderingar, PoUsamtal Avhoppsfrekvens, slutbetygsfrekvens, betygspoäng utfall - - - Se kval- rapport 08 Strategi 2: Erbjuda en attraktiv och modern utbildning Kvalitet i relationerna på alla nivåer Moderna och anpassade lokaler och utrustningar Gynnsam produktivitetseckling Elev- o personalärdering Uppföljning av investeringsplaner o skyddsrondsprot Procentuell förändring visavi ående år Vt 08 Ht 07 4,21 57 % utfall 4,10 65% Vt -09 62 % 59 % VT 08 Strategi 3: Stor miljömedvetenhet Engagemang på alla nivåer Miljörevision DÅ utfall - - - 9

2009-04-22 sidan 10 av 13 MEDARBETARPERSPEKTIVET Väsentliga insatser och resultat Kompetensecklingsinsatser pågår kontinuerligt. Vissa av dessa är av arten individnivå och planeras i det individuella ecklingssamtalet. Andra är av enhetskaraktär och beslutas på den nivån. Övriga är på skolnivå eller skolövergripande. Nyligen genomfördes en heldag av det senare slaget där all personal samlades under sakkunnig ledning för att genomföra en swot-analys. Under del av dagen föreläste en ungdomskommunikatör. Även elevrepresentanter deltog i grupperna. Det mycket omfattande materialet från studiedagen håller nu på att sammanställas och bearbetas. Hälsoprofilundersökning har påbörjats för all personal genom företagshälsovårdens försorg. Grundmaterial att jämföra med finns sedan förra undersökningen och ställs i relation till utfallet denna gång. I den mån det behövs kommer medarbetare erbjudas fortsatt kontakt av förebyggande art. Coaching-insatser görs för enskilda medarbetare samt för vissa ledargrupper. Rektorsutbildning pågår för en av våra skolledare. Lärarlyftet är ett av alliansregeringen initierat statligt delfinansierat kompetensecklingsprogram för lärare. Tre lärare deltar fn i detta. Analys och reflektion Vi försöker fånga upp kompetensecklingsbehov genom olika systematiska källor såsom individuellt ecklingssamtal, elevärderingar, personalärderingar, arbetslag och ledningsgrupper. Vissa av dessa behov passar bra för kollektiva lösningar, som vi genomför i egen eller köpt regi. Andra behov är mera specifika och kan tillhandahållas på andra sätt. Det svåraste att tillgodose är spetskompetensen bland medarbetare och chefer. Dels därför att utbudet är dåligt men också att tiden inte räcker till. 10

2009-04-22 sidan 11 av 13 nyckelindikatorer Strategi 1: Erbjuda en attraktiv arbetsplats Välfungerande PoU-samtal Medarbetarenkät Aktiv del i Medarbetarenkät kompetenseckling God arbetsmiljö Medarbetarenkät Skyddsrond Engagerat ledarskap Medarbetarenkät Mät tidpunkt 2007 utf. 05 42 % 71 % HT -07 81 % - HT 07 57 % 65 % HT -07 55 % 56 % HT 07 Strategi 2: Ett engagerat medarbetarskap Medarbetarskap - positiva Motivation - positiva Hälsa sjukfrånvaron skall inte överstiga 5% Personalenkät PoU-samtalet Personalenkät PoU-samtalet Sjukfrånvaro 2007 utf. 05 88 % - HT -07 80 % - HT -07 4,07% 2008 4,47% mars 2009 11

2009-04-22 sidan 12 av 13 EKONOMIPERSPEKTIVET Bedömning av måluppfyllelse Strategi 1: Ekonomi i balans. Målet är uppfyllt så här långt även om denna tidiga prognos känns osäker eftersom höstens elevintag inte är klart ännu. Strategi 2: Tillväxt av eget kapital. Målet är uppfyllt med samma reservation som ovan. Strategi 3: Investeringsförmåga. Målet är uppfyllt. Vi kommer att investera planenligt under 2009 Väsentliga insatser och resultat Noggrann genomgång med alla budgetansvariga chefer av de principer som ska tillämpas för detaljbudgeten under 2009. Vidare enskild med dessa chefer för att bedöma förutsättningarna för ett gynnsamt utfall. Resultatet av detta har i flera fall medfört justeringar på detaljnivå för att säkerställa de ekonomiska målen. Analys och reflektion Som påpekats ovan är tidpunkten för bedömning och analys av vår verksamhet lite för tidig för att dra några säkra slutsatser. Med erfarenhet av tidigare år bedömer vi emellertid förutsättningarna som relativt goda att nå de ekonomiska målen under 2009. Den stora osäkerhetsfaktorn är som alltid elevtillströmningen. Hittills har vi bara tillgång till preliminära siffror och omvalen kan förändra läget såväl uppåt som neråt. Först i sommar vet vi säkrare hur ecklingen blir. Även arbetsmarknadspolitiska åtgärder kan komma att påverka elevtillgången positivt. Våra bedömningar bygger dock på kunskap om befintlig situation och erfarenhet från tidigare år. 12

2009-04-22 sidan 13 av 13 Strategi 1: Ekonomi i balans och därmed handlingsfrihet Ekonomisk medvetenhet Nyckeltalsanalys Inga röda siffror Goda planeringsförutsättningar Nyckeltalsanalys Efter intäkt anpassad verksamhet Lönekostnadseckling i procent jmf m motsv period ående år Strategi 2: Tillväxt av eget kapital Uppföljn/ månadsvi Då 03 utfall - - - - - - 0,8% 6,5% Dec 2008 DÅ X utfall Effektivt resursutnyttjande Nyckeltalsanalys - - - Korta ställtider Nyckeltalsanalys Max 1 år - - - Strategi 3: Investeringsförmåga Investeringsutrymme Ekonomisk /nyckeltalsanalys 2007 4 mkr 2,2 mkr 2008 utfall 0 mars 2009 13

Blankett 1 567 Naturbruksgymnasiet Resultaträkning (tkr) Helårsbedömn 03-2009 Budget 2009 Bokslut 2008 Intäkter Landstingsbidrag Koncernbidrag -200-200 -185 Patientavgift sjukvård/tandvård Försäljning sjukvård tandvård Försäljning utbildning 120 000 119 800 112 806 Övriga intäkter, huvudverksamhet Försäljning övriga tjänster 6 500 6 800 7 176 Statsbidrag 0 8 Bidrag för personal 800 800 1 647 Övriga bidrag 1 800 1 800 2 271 Sålt material varor övr intäkter 7 600 7 500 7 694 Summa intäkter 136 500 136 500 131 417 Kostnader Lönekostnader -53 500-53 500-51 682 Arbetsgivaravgifter -23 813-23 813-22 949 Övriga personalkostnader -1 000-1 000-805 Summa personalkostnader -78 313-78 313-75 436 Kostnader för köpt verksamhet -1 650-1 650-1 757 Verksamhetsnära material och varor -7 000-7 000-6 858 Lämnade bidrag -1 900-1 900-2 270 Övriga verksamhetskostnader -41 037-41 137-39 934 Summa övriga kostnader -51 587-51 687-50 819 Summa verksamhetens kostnader -129 900-130 000-126 255 Avskrivningar -3 000-2 900-2 670 Netto 3 600 3 600 2 492 Finansiella intäkter 200 200 260 Finansiella kostnader -300-300 -388 Resultat före extraord poster 3 500 3 500 2 364 Årets resultat 3 500 3 500 2 364 Noter till resultaträkning:

Blankett 1 567 Naturbruksgymnasiet Kassaflödesanalys Helårsbedömn 03-2009 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 3 500 Justering för av- och nedskrivningar 3 000 Justering för gjorda avsättningar pensioner Justering för övriga avsättningar Justering för ianspråktagna avsättningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rör 6 500 Ökning/minskning kortfristiga fordringar 11 Ökning/minskning förråd och varulager 0 Ökning/minskning kortfristiga skulder 0 Kassaflöde från den löpande verksamheten 6 511 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar Försäljning av immateriella anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar -4 000 Försäljning av materiella anläggningstillgångar Investering i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten -4 000 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån Amortering av skuld Ökning långfristiga fordringar Minskning av långfristiga fordringar Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 Justering av ingående eget kapital Årets kassaflöde 2 511 Likvida medel vid årets början -6 372 Likvida medel vid årets slut -3 861 Noter till kassaflödesanalysen:

Investeringsredovisning Blankett 1 Nettoinvestering Helårsbedömn 03-2009 Budget 2009 Bokslut 2008 Immateriella tillgångar Byggnader Mark Inventarier 2 000 2 000 1 144 Datorutrustning 159 Medicinteknisk apparatur Byggnadsinventarier Bilar och andra transportmedel 803 Jord-, skogs- och trädgårdsmaskiner 2 000 2 000 119 Konst Aktier, andelar, bostadsrätter Summa 4 000 4 000 2 225 Noter till Investeringsredovisning:

Blankett 1 567 Naturbruksgymnasiet Balansräkning (tkr) Helårsbedömn 03-2009 Budget 2009 Bokslut 2008 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Byggnader Mark Pågående investeringar maskiner och invent Inventarier 8 000 8 000 7 502 Datorutrustning 150 150 399 Medicinskteknisk apparatur Byggnadsinventarier Bilar och andra transportmedel 1 500 1 500 1 901 Jord-, skogs och trädgårdsmaskiner 4 376 4 376 3 224 Investering i annans fastighet Byggnadsinventarier i annans fastighet Konst Aktier, andelar, bostadsrätter Långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar 14 026 14 026 13 026 Omsättningstillgångar Förråd och lager 6 179 6 179 6 179 Kundfordringar 0 0 11 Övriga kortfristiga fordringar 640 640 640 Förutbetalda kostnader o upplupna intäkter 2 810 2 810 2 810 Kassa och bank -3 861-3 861-6 372 Summa omsättningstillgångar 5 768 5 768 3 268 Summa tillgångar 19 794 19 794 16 294 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Balanserat eget kapital 14 275 14 275 11 911 Årets förändring 3 500 3 500 2 364 Summa eget kapital 17 775 17 775 14 275 Långfristiga skulder Långfristiga skulder Summa långfristiga skulder 0 0 0 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 0 0 0 Personalens skatter, avgifter o övr löneavdrag 0 0 0 Semesterlöneskuld, okomp övertid mm 1 544 1 544 1 544 Upplupna kostnader o förutbetalda intäkter 455 455 455 Övriga kortfristiga skulder 20 20 20 Summa kortfristiga skulder 2 019 2 019 2 019 Summa skulder 2 019 2 019 2 019 Summa skulder och eget kapital 19 794 19 794 16 294 Noter till balansräkningen

Annan rapportering Tjänsteställe Ledningsstaben Therese Persson Blankett 3C Medarbetarperspektivet Produktionsenhet: Naturbruksgymnasiet Uppgiftslämnare: A-L Hammarsten Har inventering av bisyssla genomförts? Ja Nej Förklaring: Produktionsenhet x * Totalt för produktionsenhet * Rapporteras efter mars. Om ja på ovanstående, redovisa följande: Antal godkända bisysslor Antal icke godkända bisysslor - Antal arbetshindrande - Antal konkurrerande - Antal förtroendeskadliga Antal 60 Förklaring: * Totalt för produktionsenhet * Rapporteras efter mars. Har produktionsenheten genomfört avgångssamtal med samtliga berörda medarbetare? Produktionsenhet Ja Nej Förklaring: * Rapporteras efter december. Andel sjukskrivna >30 dagar som har en handlingsplan för återgång i arbete. Svara med antal medarbetare på följande frågor. Produktionsenhet Antal pågående sjukskrivningar >30 dagar Antal av dessa som har handlings plan Förklaring: * Rapporteras efter december.