Prognos 2012 Gävleborgs län: Länets arbetsmarknad försvagas Våren 2011 trodde företagen att deras varor och tjänster skulle efterfrågas väsentligt mer än tidigare. Hösten 2011 ser de att efterfrågan i många fall blev bra, men inte fullt så bra som väntat. Till våren 2012 har företagarna skruvat ned förväntningarna och räknar med en avmattning. På längre sikt, till slutet av 2012, är de mer optimistiska och det kan tyda på att företagen nu, läs hösten 2011, avvaktar vad som händer i omvärlden, men inte förväntar sig några långvariga negativa konsekvenser. Efterfrågan på arbetskraft är fortfarande hög hösten 2011. Kulmen förefaller nådd och rekryteringsbehovet avtar. En del företag har viss marginal och kan producera mer med befintlig personal, men det ser olika ut i olika branscher. Generationsväxlingen börjar märkas allt mer i länet och kan ge en hel del arbetstillfällen när arbetsgivarna behöver ersättningsrekrytera. Eftersom det hösten 2011 råder finansiell oro i omvärlden och eventuella effekter är osäkra, så väntar en del arbetsgivare med att rekrytera, trots behov. Det är allt fler både inom privat och offentlig verksamhet som upplevt brist på arbetskraft och problemet växer. Antalet varsel har ökat under hösten 2011 men är inte i närheten av den varselvåg länet upplevde åren 2008-2009. ARBETSLÖSHETEN MINSKAR 2011 MEN ÖKAR NÅGOT 2012... Arbetslösheten bedöms ha minskat med 1 100 personer från slutet av år 2010 till slutet av år 2011. Till slutet av år 2012 räknar Arbetsförmedlingen med att den ökar något igen med cirka 300 personer. När arbetsmarknaden försvagas minskar jobbmöjligheterna speciellt för dem som kanske aldrig haft något arbete. Dit hör många ungdomar och personer som är födda i andra länder och inte varit så länge i Sverige. Möjligheterna till arbete ökar generellt ju bredare man söker, både yrkesmässigt och geografiskt. Det är heller inte enbart storstadsområdena som har en bra arbetsmarknad. Exempelvis så är det stor efterfrågan på arbetskraft i Norrbotten för den som är beredd att kanske veckopendla. En del riskerar att bli arbetslösa lång tid även när arbetsmarknaden är som bäst. Det är bland annat personer som har ett funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga. I vissa fall handlar det kanske om att arbetsgivarna ser hindren istället för styrkan hos den enskilda individen.
... DET MOTSATTA GÄLLER FÖR SYSSELSÄTTNING OCH ARBETSKRAFT Sysselsättningen i Gävleborg bedöms ha ökat med 1 400 personer från slutet av år 2010 till slutet av år 2011. Till slutet av år 2012 räknar Arbetsförmedlingen med att den minskar något igen med cirka 700 personer. Förändringarna både 2011 och 2012 sker framför allt i det privata näringslivet. Arbetskraften består av sysselsatta och arbetslösa. Den påverkas bland annat av befolkningens sammansättning, in- och utflöden i utbildning och ohälsa. Arbetskraften bedöms minska med 400 personer till slutet av 2012. SKILLNADER OCH LIKHETER Arbetsförmedlingens bedömning att antalet arbetslösa ökar med 300 personer till slutet av år 2012 är en relativt positiv bedömning jämfört med övriga län i landet. 17 av landets 21 län räknar med en högre procentuell ökning av arbetslösheten. Viktigt i sammanhanget är det faktum att Gävleborg redan har landets högsta arbetslöshet. Det enda län som räknar med minskad arbetslöshet är Norrbotten. Våra grannlän Dalarna och Västernorrland, följt av Gävleborg, är de län som inte räknar med någon större ökning. För att öka möjligheterna till jobb inom dagpendlingsavstånd, kan Gävleborgarna därför lämpligen även söka jobb i grannlänen. BRANSCHUTVECKLING INDUSTRI Många inom industrin är äldre och betydligt färre är unga och pensionsavgångarna de närmaste åren blir större än normalt. Industrins förväntningar fram till våren 2012 är försiktiga för att därefter öka till slutet av året. Det kan tolkas som att industrin generellt ser en dämpad efterfrågan den närmaste tiden som tillfällig. I västra Gästrikland har de största företagen signalerat personalneddragningar. I sydvästra Hälsingland är företagen något avvaktande och i sydöstra delen försiktigt optimistiska. En försiktighet som genomsyrar länet som helhet på kortare sikt. I länets nordvästra del tror man på en fortsatt ökad orderingång på lite längre sikt. I nordöstra Hälsingland tror man att efterfrågan blir oförändrad eller eventuellt minskar något. Över hälften av de företag Arbetsförmedlingen intervjuat kan öka produktionen 1-10 procent utan nyrekrytering. Vissa yrken är svårrekryterade och bristen på arbetskraft har ökat något. Generellt i länet efterfrågas exempelvis CNC-operatörer och svetsare med erfarenhet. Generationsväxlingen börjar märkas av och orsakar också exempelvis brist på processoperatörer inom kemisk industri. Detsamma gäller ingenjörer inom olika områden, som generellt har en hög medelålder. Sysselsättningen inom industrin bedöms ha ökat under 2011 men minskar till slutet av 2012.
BYGGNADSVERKSAMHET Andelen yngre som arbetar inom bygg är något större än andelen äldre. Åldersavgångarna beräknas ändå bli högre än normalt de närmaste åren. Det som kan hämma återväxten är det faktum att bygglärlingar generellt har svårt att komma ut i byggverksamheten. Samtidigt fortsätter branschen signalera att det utbildas för få betongarbetare och byggnadsplåtslagare. Det är mer populärt att välja träinriktning i gymnasieskolan. Branschen bedömer att efterfrågeläget blir mer eller mindre oförändrat fram till våren 2012, för att därefter öka igen till slutet av 2012. Personalen nyttjas fullt ut och en fjärdedel av byggföretagen kan inte öka något alls utan att rekrytera. Bygg är också den bransch som upplevt störst brist på arbetskraft. Det uppges rådabrist på betongarbetare, murare, byggnadsplåtslagare och numera även byggnadsträarbetare. Sysselsättningen bedöms ha ökat år 2011 men minska till utgången av år 2012. PRIVATA TJÄNSTER I privata tjänster inkluderas ett flertal olika näringsgrenar och här beskrivs några. Efterfrågeutvecklingen inom privata tjänster som helhet, ser mindre positiv ut än på länge, både på kortare och längre sikt. Den är ändå mer positiv än för övriga branscher. Sysselsättningen bedöms öka till slutet av 2011 och även under 2012 men då i mindre omfattning. Handeln är en ung bransch och med det menas här att det är många ungdomar som arbetar inom handeln. Handeln fick inte så stor ökad efterfrågan som man trodde våren 2011. Till våren 2012 har förväntningarna skruvats ned för att på längre sikt öka något igen. Generellt har handeln inte upplevt någon större brist på arbetskraft under 2011. Sysselsättningen har ökat något och bedöms fortsätta öka under 2012. Företagstjänster och finansiell verksamhet, fram till våren 2012 förväntas efterfrågan öka, om än i något lägre omfattning än tidigare, för att därefter öka något ytterligare. En fjärdedel av företagen har upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering. Det gäller framför allt företagssäljare (med högskolekompetens), telefonförsäljare och supporttekniker. Sysselsättningen bedöms fortsätta öka under 2012. Transport, efterfrågan bedöms minska eller vara oförändrad till våren 2012 och förbli oförändrad eller öka marginellt till slutet av året. Personalnyttjandet inom transport tillhör de högsta inom den privata tjänstesektorn. Med tanke på den stora andelen äldre inom transport blir en god framförhållning när det gäller personalplanering allt viktigare. Branschen upplever brist på lastbilsförare med rätt formell och informell kompetens. Sysselsättningen förväntas bli i princip oförändrad eller öka marginellt under 2012. Hotell och restaurang, personliga och kulturella tjänster. Hotell och restaurang har störst andel ungdomar under 24 år och är liksom handeln traditionellt en ingångsbransch för ungdomar. Inom personliga och kulturella tjänster är andelen äldre större och andelen yngre mindre. När det gäller tiden fram till våren 2012 förväntar sig speciellt hotell och restaurang en försiktig ökning av efterfrågan. Personliga och kulturella tjänster är mer optimistiska och fram till slutet av 2012 ökar även förväntningarna inom hotell och restaurang igen. Båda näringsgrenarna har också en viss onyttjad personalresurs som kan svara upp mot en ökad efterfrågan. Det är brist på kockar med specialkunskaper i olika kök. Även på kockar, eller snarare köksmästare, som kan ta ansvar för menyer och ekonomi. Viss brist förekommer också på erfaren servispersonal. Under 2012 bedöms sysselsättningen öka något inom båda näringsgrenarna.
Information och kommunikation. Arbetsgivarna har upplevt brist vid rekrytering av exempelvis erfarna IT-arkitekter/tekniker, systemutvecklare och programmerare. Hälsinglands sydöstra och nordvästra del signalerar brist på kundtjänstmedarbetare och supporttekniker som är norsk-, dansk- och/eller finsktalande. Sysselsättningen bedöms bli i princip oförändrad under 2012. OFFENTLIGA TJÄNSTER Utbildningsverksamheten, till våren förväntas efterfrågan inom grundskolan bli oförändrad i länets samtliga tio kommuner medan den fortsätter minska inom gymnasieskolan. På längre sikt förväntas någon minskning igen inom grundskolan och minskningen inom gymnasieskolan förstärks. Grundskolan drabbas av vikande elevunderlag och gymnasieskolan av fler elever i fristående skolor. Barnomsorgen förväntar sig något ökad efterfrågan som stannar av på längre sikt. Behovet av förskollärare, gymnasielärare i yrkesämnen och speciallärare samt lärare i vissa estetiska ämnen ökar. Vård och omsorg. Struktur- och organisationsförändringar sker inom hälso- och sjukvården som en effekt av det fria vårdvalet och de ökade etableringarna av privata vårdcentraler. Det är fortsatt stor efterfrågan på exempelvis specialistläkare och olika specialistsjuksköterskor. JORD- OCH SKOGSBRUK Efterfrågan stannar av till våren 2012 för att återigen öka till årets slut. Förare av skogsmaskiner med erfarenhet efterfrågas. Nyutbildade som har erfarenhet från liknande yrken kan också bli aktuella för anställning. Det finns viss efterfrågan på personal som har röjnings- och motorsågsutbildning i Hälsingland. Antalet sysselsatta förväntas öka under 2012. SYSSELSÄTTNINGSUTVECKLING I GÄVLEBORGS LÄN (JÄMFÖRT MED 4:E KVARTALET ÅRET INNAN) Bransch/näring Utveckling till kvartal 4 2011 Utveckling till kvartal 4 2012 Industri Byggnadsverksamhet Privata tjänster Offentliga tjänster Jord och skog Summa Gävleborgs län + 1 400-700
YRKESKOMPASSEN Den regionala yrkeskompassen för 2012 är arbetsförmedlingarnas bedömning av arbetsmarknadsläget på ett års sikt. Den är inte tänkt att användas i samband med långsiktiga studie- eller yrkesval. Bedömningen baseras bland annat på de intervjuer med länets arbetsgivare som görs i samband med prognosarbetet. BRIST Betongarbetare Byggnadsplåtslagare CNC-operatör Skogsmaskinförare Svetsare Ingenjör inom Maskin, Elkraft, VVS, Kemi, Bygg IT-arkitekt IT-utvecklare Tandläkare Faktarutan visar ett urval yrkeskategorier med stor brist på arbetskraft i länet ÖVERSKOTT Administratör Sekreterare Barnskötare Lagerarbetare Försäljare dagligvaror Försäljare fackhandel Parkarbetare Receptionist Faktarutan visar ett urval yrkeskategorier med stort överskott på arbetskraft i länet. Specialsjuksköterska röntgen, operation och psykiatri Läkare Städare Vårdbiträde Vaktmästare Köks- och restauragbiträde MER OM FRAMTIDSUTSIKTER FÖR OLIKA YRKEN: arbetsformedlingen.se/yrkeskompassen Arbetsförmedlingens intervjuundersökning utgör basen för bedömningarna i arbetsmarknadsprognosen. De arbetsställen som intervjuas utgör ett urval från SCB:s företagsregister. Urvalet är stratifierat, det vill säga, det liknar så långt det är möjligt länets näringslivsstruktur. I Gävleborgs län har 455 arbetsställen intervjuats. Nästa arbetsmarknadsprognos publiceras 12 juni 2012. Kontakta oss på 0771-416 416 www.arbetsformedlingen.se