FÅ PRATAR OM ATT MÄN OCKSÅ BLIR BENSKÖRA

ETT NYHETSBREV OM BENSKÖRHET #3 2016 STARKA sidor HAR DU KOLL PÅ OSTEOPOROS, OSTEOPENI OCH OSTEOMALACI? BJUD PÅ HÖSTENS GODASTE TRATTKANTARELLPAJ TRÄNA UPP BALANSEN INNAN VINTERHALKAN KOMMER RUNE SUNDVALL, EN AV MILJONTALS BENSKÖRA MÄN FÅ PRATAR OM ATT MÄN OCKSÅ BLIR BENSKÖRA STÄRK SKELETTET LÅT FÖTTERNA JOBBA

AKTUELLT När R-månaderna börjar tänk på D! Nu är sommarmånaderna över och vi går mot höst samt åtta långa månader som innehåller bokstaven R. Under årets R-månader står solen för lågt på himlen för att solstrålarna ska kunna ge D-vitamin när de träffar huden. Fet fisk flera gånger i veckan och D-vitaminberikade livsmedel kan bidra till bättre D-vitaminnivåer. Men misstänker du brist ska du prata med din doktor. Välkommen till Bristguiden.se Om du har brist på läsning, varför inte plocka fram läsplattan och gå in på bristguiden.se. Där du kan lära mer om exempelvis: Vad som orsakar brist på kalcium, D-vitamin och B-vitamin Vilka som riskerar att bli bensköra Hur diagnosticering av benskörhet går till? Mediciner vid benskörhet Risktestet eller kalciumkalkylatorn med mera. Om du vill läsa tidningen Starka Sidor digitalt är det bara att registrera dig på bristguiden.se. Vill du fortsätta att läsa papperstidningen som vanligt behöver du inte göra någonting. Tipsa oss gärna om det är något särskilt som du vill att vi skriver om i Starka Sidor. Inget möte utan skelett! Det sägs att en del kan ha skelett i garderoben men så är det inte på University College of London. I ett inglasat utrymme i huvudbyggnaden sitter skolans grundare Jeremy Benthams numera 184-åriga skelett på en stol och blickar ut över eleverna. Någon gång per år baxas han ut till styrelsemötet där han registreras som deltagande i mötet men icke röstande. Hur Benthams skelett påverkar mötena förblir osagt. Däremot blir eleverna åtminstone påminda om att skelett måste skötas om. Det måste byggas starkt i unga år för att skydda mot benskörhet på ålderns höst. Från ungefär 35 års ålder gör kroppen av med mer benmassa än den kan producera. Kanske förstod Jeremy Bentham redan som ung att han behövde sätta in rejält med motion och näring på sitt benkonto? Träna upp balansen innan vinterhalkan Att ramla kan gå på någon sekund men förändra livet för lång tid framåt. Fallolyckor är den olyckstyp som leder till flest dödsfall, flest antal inläggningar på sjukhus och flest antal besök på akutmottagningar i vårt land. I skriften Balansguiden, som du kan få via din doktor, finns tips på hur du tränar upp balansen och minskar risken för att ramla. Vårdpersonal kan beställa skriften kostnadsfritt från Meda för att ge till bensköra patienter. Kanske är det klokt att sätta igång balansträningen redan nu, innan vinterhalkan kommer? Kusin vitamin för benvävnaden Om ditt skelett fick bestämma skulle kanske kalciumrik mat och fysisk aktivitet stå högst upp på önskelistan. Tätt följt av D-vitamin förstås, som bidrar till att reglera kalciumbalansen i kroppen. Ännu en vitamin att komma ihåg är K-vitamin, som bidrar till att upprätthålla normal benvävnad. Det fina i kråksången är att när du väljer grönsaker som innehåller mycket kalcium, så är de ofta rika på K-vitamin med. Grönkål och bladgrönsaker som spenat och mangold innehåller både K-vitamin och kalcium. Dubbla fördelar! WIKIPEDIA Få män inser riskerna med benskörhet Benskörhet har länge betraktats som en kvinnosjukdom trots att ungefär var fjärde man över 50 år får en benskörhetsfraktur här i Sverige. Studier visar att få män inser att benskörhet kan bli ett hot mot deras hälsa och att sjukdomen kan få allvarliga konsekvenser. Miljontals män runt om i världen är bensköra men många oroar sig långt mer för manliga sjukdomar som prostatacancer. Faktum är att män löper större risk att bli bensköra än att få prostatacancer och i Sverige tillbringar män mer tid på sjukhus på grund av benskörhet jämfört med prostatacancer. Trattkantarellpaj är verkligen gott och festligt att bjuda på när hösten kommer. Särskilt om man står där med en hög nyplockade trattkantareller och inte vet vad man ska göra med all svamp. Trattkantareller är inte bara goda, de är dessutom laddade med D-vitamin. Att renar i norr äter trattkantareller och lavar är förmodligen ingen slump, renarna får på det här sättet i sig solvitamin året om. I den här pajen finns allt som ditt skelett trånar efter varje dag: Kantareller med D-vitamin, liksom ägg och D-vitaminberikad mjölk. Kalcium som finns i spenat, ost och mjölk. Det är bara att ta en liten bit till med gott samvete! Män löper dubbelt så stor risk att dö inom ett år efter en höftfraktur. Höftfrakturer ibland med dödlig utgång Med en åldrande befolkning förväntas benskörhetsfrakturer öka avsevärt. Diagnos och behandling behöver förbättras, Höstens godaste trattkantarellpaj (6 pers.) Fyllning 400 gram bladspenat, färsk, förvälld 3 dl mjölk 1 st muskotnöt, malen peppar 3 st röd lök(ar), hackad salt smör, till stekning 5 dl trattkantareller 150 gram Västerbottensost, lagrad 3 st ägg Pajdeg 2.5 dl vetemjöl 0.5 tsk salt 100 gram smör, till stekning 3 msk vatten Tillagning 1. Lägg mjöl, salt och smör i en matberedare och kör i 6-7 sekunder till stora smulor. BARA EN LITEN, LITEN BIT TILL 2. Tillsätt vattnet och starta maskinen igen. Stanna så fort degsmulorna nästan format sig till en boll. 3. Tryck samman degen, svep om plast och låt den vila i kylen i en timme innan den kavlas ut på lätt mjölat bord. ISTOCKPHOTO vilket Socialstyrelsen betonade när de skärpte sina rekommendationer 2014. Idag får endast 14 procent av kvinnor över 50 år läkemedelsbehandling inom ett år efter en benskörhetsfraktur. Männen är än mer underbehandlade. Dessutom löper män exempelvis dubbelt så stor risk att dö inom ett år efter en höftfraktur. Ålder, ärftlighet och testosteron Ålder och ärftlighet är vanliga orsaker till benskörhet men i hälften av fallen beror manlig benskörhet på andra sjukdomar som till exempel mag-tarmsjukdomar, reumatism eller låga testosteronnivåer samt långvarig kortisonbehandling. Det finns all anledning att berätta för alla pappor, söner, bröder, farfar och morfar att de också kan bli bensköra och att de behöver ta hand om sitt skelett! 4. Klä en form med degen och låt gärna lite deg hänga kvar över kanten under förgräddningen. Grädda i 10 minuter i 200 grader. 5. Pressa bort överflödig vätska ur spenaten och sautera (fräs) den i smör tillsammans med rödlöken. Krydda med lite riven muskot samt salt och peppar. Lägg spenaten i pajskalet. 6. Stek även svampen i smör och lägg den i pajskalet. 7. Vispa ihop ägg och mjölk, rör ner osten och smaksätt med lite salt och peppar. Häll smeten över fyllningen och grädda pajen i 35 40 minuter i 175 grader. Receptet kommer från Tasteline: http://www.tasteline.com/recept/ spenat-och-trattkantarellpaj-medvasterbottensost/ 2 STARKA SIDOR #3 2016 3 2016 STARKA SIDOR 3

Rune Sundvall fick diagnos och behandling mot benskörhet: Miljontals män är bensköra, ändå är det få som pratar om det TEXT: Susanna Carlhem FOTO: Elis Hoffman I Sverige får var fjärde man över 50 år fraktur på grund av benskörhet. Jag har hittills inte mött en enda man som berättat att han är benskör och det är konstigt med tanke på hur vanligt det är, säger Rune Sundvall, som själv blev benskör vid 55 års ålder och som fått bättre bentäthet med hjälp av behandling. M ånga tror att benskörhet är en sjukdom som bara drabbar kvinnor. Men så är det inte. Runt om i världen finns miljontals bensköra män. Rune Sundvall, idag 68 år blev benskör redan som 55-åring, när han arbetade som musiktekniker på Sveriges Radio. Det började med något som liknade träningsvärk i benen och den här värken spred sig till hela kroppen, berättar Rune. Det visade sig att jag hade fått muskelreumatism. För att bli av med värken och minska inflammationen fick jag höga doser med kortison som jag tog under lång tid. Det var otroligt skönt att kunna somna utan värk på kvällen, berättar Rune. Ärftlighet och kortison bidrog till benskörheten Kortison används ofta vid behandling av reumatism och kan vid längre tids behandling göra att bentät heten minskar. Därför brukar läkare i samband med Jag har sluppit frakturer men det kanske beror på att jag alltid har rört på mig väldigt mycket, berättar Rune.

Det var förmodligen en kombination av ärftlighet, inflammatoriska sjukdomar och kortisonbehandling som gjorde mig benskör. Rune Sundvall kortisonbehandling ibland ordinera bisfosfonater, en sorts läkemedel som minskar bennedbrytningen. Även kalcium och D-vitamin ges för att kunna bilda ben i kroppen. Under 2005 gjordes en bentäthetsmätning som visade att Rune hade blivit benskör, men det kanske inte bara berodde på kortison behandlingen. Jag hade det ärftligt också. Båda mina föräldrar var bensköra och min syster är det med. Ovanpå det har jag ofta fått sjukdomar som orsakats av inflammationer. Under gymnasie tiden fick jag ulcerös colit, en mag-tarmsjukdom som kan ge näringsbrist. Det var förmodligen en kombination av olika faktorer som gjorde att jag blev benskör, berättar Rune. Bättre bentäthet med behandling Oftast upptäcks benskörhet i samband med en så kallad fragilitetsfraktur, alltså en fraktur som uppstått väldigt lätt trots liten påfrestning. Men Rune har aldrig haft en endaste fraktur. Det hade förmodligen varit så om jag inte hade fått vård i tid. Vi hade tre läkare på Sveriges Radio på den tiden som såg till att jag skickades till KS och fick bentäthetsmätning och rätt vård. Enligt senaste bentäthetsmätningen har jag inte längre osteoporos. Ben- tätheten har alltså förbättrats. Jag har bara osteopeni, alltså bentäthetsvärden som ligger mellan helt normala värden och osteoporos, så det har gått åt helt rätt håll, förklarar Rune. Fler män bensköra i framtiden Benskörhetsfrakturer kommer att bli en stor utmaning i framtiden då skelettet blir skörare med åldern. Om 20 år beräknas antalet 80-åringar att vara fördubblat. Hälften av alla bensköra män blir bensköra på grund av ålder. Primär osteoporos är när man blir benskör på grund av arv, ålder, klimakteriet eller olika livsstilsfaktorer. Låga testosteronnivåer hos män har samband med benskörhet, precis som låga östrogennivåer hos kvinnor. Sekundär osteoporos beror på att att någon sjukdom eller medicinsk behandling orsakar benskörheten. Det kan vara sjukdomar som exempelvis glutenintolerans, reumatism eller att man har svårt att ta upp näringen från maten. Brist på D-vitamin och kalcium gör att benen i kroppen inte kan byggas upp som de ska. Regelbunden kortisonbehandling kan också försvaga skelettet. Motionerar mycket Rune har alltid rört på sig mycket och under åren har det varit både korpfotboll, maratonlopp och vardagsmotion som trädgårdsarbete. Men framförallt har han promenerat. Jag tror promenaderna har bidragit till att jag har fått bättre bentäthet och att jag sluppit frakturer, säger Rune. Under åren på Sveriges Radio fanns en direktbuss från där jag bodde och in till Sergels Torg och därifrån promenerade jag till och från Radiohuset varje dag. Det blev en halvtimmes promenad i vardera riktning. Numera blir det minst någon timmes promenad med hundarna varje dag, och en lite längre promenad på 11-12 km varje vecka utan hundar. Det är en boom just nu bland dagens ungar att åka på sådana där hoverboards (ståbrädor med motor). Det tror jag inte på. Läkarna säger ju också hur viktigt det är att stimulera skelettillväxten varje dag och det gör man ju naturligt när man går. Så lägg bort brädorna och fram med skorna, avslutar Rune. Var fjärde man över 50 år får en benskörhetsfraktur. Känner du till osteopeni, osteoporos och osteomalaci? Vid minskad bentäthet används ofta begrepp som osteopeni, osteoporos och osteomalaci. Osteopeni upptäcks ofta vid en bentäthetsmätning. Man har då ännu inte fått osteoporos men värdena är heller inte normala. Osteopeni inne- 6 STARKA SIDOR #3 2016 bär att man har låg bentäthet och ökad risk för frakturer. Osteoporos betyder poröst ben och uppstår när skelettet bryts ner fortare än bencellerna hinner bygga upp det. Då blir skelettet skört och ofta upptäcks osteoporos i samband med en fragilitetsfraktur, en fraktur som uppstår utan större påfrestning på skelettet. Tänk på att kroppens celler bygger ben hela tiden och försöker anpassa benbygget utifrån hur mycket belastning som du bjuder skelettet på. Därför är motion en bra investering i benhälsan. Ungefär 10 procent av benvävnaden byts ut varje år. Osteomalaci (det som kallas rakit eller engelska sjukan hos barn) orsakas av D-vitaminbrist och gör skelettet mjukt och missformat. Man kan exempelvis bli hjulbent eller kobent då skelettet inte orkar bära kropps tyngden. Undvik alltså brist på D-vitamin! Rune Sundvall fick behandling mot benskörheten och har idag fått bättre bentäthet. 3 2016 STARKA SIDOR 7

Att belasta skelettet är nödvändigt för att behålla bra bentäthet. Varje gång skelettet får en liten stöt, som det blir när vi sätter i foten under en promenad, vaknar benbyggarcellerna till liv i kroppen. De arbetar och rustar upp skelettet för att klara belastningen som du bjuder på. Om du har några extrakilon är det en bonus, för då får skelettet jobba ännu mer och ett par extrakilon efter klimakteriet motverkar dessutom benskörhet i sig. Många kilos övervikt kan däremot öka risken för frakturer, till exempel i fötterna. Ta gärna gåstavar till hjälp, som bidrar till balans och stabilitet samt träning även för armarna. Starkare fötter med enkel övning Ska fötterna orka bära runt på oss behöver de skötas om. Det finns hela 26 ben i varje fot och därtill massor av små muskler och senor. Med lite träning kan du stärka upp musklerna i fötterna och förbättra balansen. Ett enkelt sätt att ge fötter och fotleder träning är att sitta på en stol och lyfta en sak i taget med tårna. Det kan exempelvis vara en tärning, kula eller liknande. Upprepa några gånger på varje fot. Prova också gärna att placera en handduk mitt framför dig på golvet och grip tag med tårna om handdukens mitt och försök flytta handduken mot dig. Gör fötterna redo inför vintern Nageltrång, spruckna hälar och liktornar är sådant som kan påverka vardagsmotionen negativt. Därför är det viktigt att sköta om fötterna på ett bra sätt. Här är några tips som underlättar när du vill ha fina friska fötter året om: Inneskor skyddar tårna. Om du är benskör och råkar slå tån i en tröskel är det lätt att få en fraktur i tån. En sådan fraktur är ofta enkel att undvika med hjälp av ett par stadiga inneskor. Snabba fotkuren. Om du inte kan gå på fotvård, prova snabba fotkuren istället! Ta ett varmt fotbad med fotsalt som mjukar upp och öppnar hudens porer. 10 minuter räcker. Torka ordentligt, särskilt mellan tårna, det är bästa åtgärden mot fotsvamp. Fila bort förhårdnader och klipp naglarna raka. Smörj in med fotkräm men inte mellan tårna. Om du lätt får hälsprickor är det extra viktigt att hålla huden mjuk och smidig. På apotek finns både fotkrämer, salvor och specialplåster mot självsprickor. Elektriska fotfilen få babylena fötter fort. Det är inte alltid så lätt att pyssla om sina egna fötter. Med en elektrisk fotfil blir det enklare att få mjuka fötter på bara några minuter. Elektriska fotfilar finns numera i de flesta varuhus och sägs vara beroendeframkallande! Returadress: Meda AB Att. Receptionen Box 906 170 09 Solna Stärk skelettet i höst låt fötterna jobba! Tycker du att fler borde veta mer om benskörhet? En bra början är att läsa Starka sidor. Vi bjuder på inspiration, nyheter och matnyttiga tips för att få ett starkare skelett. Att prenumerera är gratis. Beställ på telefon 08 630 19 39 eller anmäl ditt intresse på www.bristguiden.se www.bristguiden.se Välkommen till Osteoporosförbundet Under stämman 2016 bytte Riksföreningen osteoporotiker (ROP) namn till Osteoporosförbundet. Osteoporosförbundet är en rikstäckande organisation för personer med osteoporos (benskörhet) och för deras anhöriga och andra som har anknytning till eller arbetar med osteoporospatienter. Osteoporosförbundet bygger på ideella krafter och är politiskt och ideologiskt obunden. Som medlem får du bland annat möjlighet att delta i regionala och lokala aktiviteter. Vill du komma i kontakt med Osteoporosförbundet, gå in på www.osteoporos.org eller kontakta deras kansli på telefon 08 121 463 93. www.osteoporos.org Nyhetsbrevet Starka Sidor ges ut av Meda fyra gånger per år och går även att ladda ner på www.bristguiden.se. Kundservice: 020-35 05 05, info@meda.se Webbadress: www.bristguiden.se Postadress: Meda, Pipers väg 2A, Box 906, 170 09 Solna. Redaktion: Utgivare: Hanna Westlinder, hanna.westlinder@meda.se, Medicinsk faktagranskning: Joakim Svahn Redaktör: Susanna Carlhem Art Director: Carola Pilarz, Sitrus Tryck: Halmstad Tryckeri PRENUMERERA KOSTNADSFRITT PÅ STARKA SIDOR: Ring 020-35 05 05 eller använd formuläret på www.bristguiden.se