STARKA. sidor RÄDSLA OCH ORO ÖKAR RISKEN FÖR FRAKTURER. Här är julmaten som innehåller mest D-vitamin. Ät mer D-vitamin!

Transkript

1 STARKA sidor ETT NYHETSBREV OM BENSKÖRHET # Här är julmaten som innehåller mest D-vitamin N! OCH VAIN TÄVLAUM R V A T P-S BUNGYP E STYRKA TRÄNA BÅD ION IT OCH KOND HORMONERNA PÅVERKAR VÅRT SKELETT LIVSMEDELSVERKET: Ät mer D-vitamin! HELENE HJALMARSON, FIL. DOKTOR I FOLKHÄLSOVETENSKAP: RÄDSLA OCH ORO ÖKAR RISKEN FÖR FRAKTURER BÄSTA TIPSEN FÖR ATT HÅLLA DIG PÅ BENEN I VINTER STA R K A S I D O R 1

2 Svag benstomme syns inte från utsidan, urkalkningen känns inte heller. För att behålla en stark benstomme är det viktigt att fylla på med kalcium och D-vitamin. Kalcipos-D mite är ett receptfritt läkemedel som förebygger och behandlar kalciumbrist och/ eller D-vitaminbrist. Kalcipos-D mite finns att köpa på apotek. För skelettets bästa Kalcipos-D mite (kalcium 500 mg, D-vitamin 200 IE) är ett receptfritt läkemedel. Förebygger och behandlar kalciumbrist och/ eller D-vitaminbrist, samt som tillägg vid benskörhetsbehandling. 1 3 tabletter per dag. Läs bipacksedeln noga före användning. För fullständig 2 information: STARKA SIDOR # AKTUELLT Eivor Orrmén njuter av värmen i solrummet. Äldreboendet med inbyggt solparadis Mitt i mörkaste vintern kan äldre i Göteborg slå sig ner i en solstol och njuta av sol, sand, palmer och till och med paraplydrinkar. Det är på Morängatans äldreboende som man har skapat ett solparadis. I solrummet bjuds det på välbehövligt D-vitamin som man får genom att sola i de konstgjorda soltrålarna. Temperaturen bestämmer man själv, den kan vara grader och man kan sitta i direkt solljus eller i skuggan. Max fem personer får plats i rummet och man kan sitta där i upp till en timme. Vem skulle inte vilja ha ett solparadis runt hörnet mitt i vintern! Vad skiljer manliga och kvinnliga skelett? Kvinnors skelett är ofta skörare än männens, eftersom männens benmassa är tätare av naturen. Förlust av benmassa, som sker när vi åldras, sker dessutom i långsammare takt hos män. Därför blir män ofta bensköra senare än kvinnorna. Andra skillnader vad gäller skelett är längden på fingrarna. Pekfingret brukar vara kortare än ringfingret hos män, medan det omvända gäller för kvinnor. Bäckenet är förstås större hos kvinnor för att de ska kunna föda barn. Pannorna skiljer sig också från varandra. Mäns pannor sluttar bakåt medan kvinnors pannor är lodräta och avrundade. Men det viktigaste är kanske inte utseendet på våra pannor utan vad som finns innanför pannloben! Hormonerna påverkar skelettet Våra hormoner påverkar vårt skelett. Östrogen reglerar arbetstakten hos de bennedbrytande cellerna. När östrogenmängden minskar i klimakteriet ökar aktiviteten hos de bennedbrytande cellerna. Man tror även att minskad testosteronnivå hos män har betydelse för utvecklingen av benskörhet. Ta alltså extra hand om skelettet i övergångsåldern. Snabbare läkning vid benbrott Forskare i Uppsala håller på att utveckla en ny behandlingsmetod som stimulerar skelettet att återbildas efter svåra skador som exempelvis trafikolyckor eller fallolyckor. Målet är att korta läkningstiden från 6 12 månader till tre månader. Inom några år räknar forskarna med att kunna introducera den nya behandlingen. ELISABET GUSTAFSSON Nya riktlinjer från Livsmedelsverket: Nu rekommenderas mer D-vitamin Under hösten 2013 ändrade Livsmedelsverket sina rekommendationer kring D-vitamin. Nu rekommenderas mer D-vitamin än tidigare till både barn och vuxna. En internationell studie visar att många tror att de får i sig mer D-vitamin via maten än de faktiskt får. I vårt välnärda land är D-vitamin en av få vitaminer som vi riskerar att få brist på. Anledningen är att solstrålarna, vår bästa källa till D-vitamin, är för svaga mellan oktober och april för att D-vitamin ska kunna bildas i huden. Brist på D-vitamin kan bland annat leda till rakit hos barn och benuppmjukning eller benskörhet hos vuxna. För lite D-vitamin via maten Livsmedelsverket gjorde en undersökning om svenskarnas kostvanor. Den visar att vi i snitt får i oss sju mikrogram D-vitamin varje dag via maten. Det räcker inte enligt de nya rekommendationerna. Med andra ord behöver man äta än HITTA D GODASTE PÅ JULBORDET! Innehåll D-vitamin i mikrogram per 100 gram livsmedel: Livsmedel D-vit Livsmedel D-vit Ekologiska ägg 1,47 Vanliga, ej ekologiska ägg 1,43 D-vitaminberikad lättmjölk 0,45 Standardmjölk 3%, ej berikad 0,02 Ostkaka lätt 3% fett 0,27 Ostkaka 9% fett 0,06 Inlagd sill 11,27 Sillsallad 1,04 Kokt lax 16,55 Kokt torsk 2.05 Ål 30,00 Lutfisk 0,12 mer D-vitaminrika livsmedel som fet fisk, ägg och D-vitaminberikade mejerivaror. I andra länder som exempelvis Canada Källa: Livsmedelsverket Juletid är ett perfekt tillfälle att frossa lite extra i D-vitaminrika läckerheter. Att välja rätt på julbordet gör faktiskt skillnad för hur mycket D-vitamin du får i dig. Och varför vänta till jul? Kallrökt lax med väster bottens- och pepparrotsröra är bara ett exempel på rätter som smakar jättegott redan nu! Ingredienser 400 gram kallrökt lax i bit Ostbollar: 1 dl grovriven Västerbottenost 1 msk finriven pepparrot 4 msk majonnäs 2 msk crème fraiche 1 nypa cayennepeppar och lite vitpeppar Dill, rödlök alternativt gräslök till servering och USA har man sedan länge insett problemet att få i sig tillräckliga mängder D-vitamin. Där berikas inte bara mejerivaror utan även andra livsmedel som exempelvis frukostflingor. Om inte maten räcker till kan man köpa kosttillskott med D-vitamin från närmaste apotek. Så här mycket D-vitamin bör du få i dig: 10 mikrogram per dag för barn, vuxna, gravida och ammande. 20 mikrogram för personer över 75 år. Kosttillskott med 10 mikrogram D-vitamin dagligen rekommenderas bland annat till alla äldre som tillbringar lite tid utomhus. Läs mer om Livsmedelsverkets rekommendationer på: Kallrökt lax med västerbottensoch pepparrotsröra Gör så här: 1. Blanda alla ingredienser till oströran. 2. Skiva laxen så tunt som möjligt, skär bort det bruna närmast skinnet. 3. Lägg laxen på tallrik och skeda oströran ovanpå. Dekorera med hackad dill, rödlök alternativt gräslök. Receptet kommer från Julbordet (Ica Bokförlag) av Erik Lallerstedt och Magnus Leidstedt STARKA SIDOR 3

3 Helene Hjalmarson har utvecklat ett arbetssätt i vården, som bidrar till att upptäcka och förebygga benskörhetsfrakturer i ett tidigt skede. Helene Hjalmarson, fil. doktor i folkhälsovetenskap: Rädsla och oro ökar risken för frakturer TEXT: Susanna Carlhem FOTO: Elis Hoffman Att ramla och bryta exempelvis handleden kan gå på en sekund, men påverkar livet lång tid framöver. Många inleder sin benskörhetskarriär just genom att bryta handleden någon gång i årsåldern. Har man väl fått sin första benskörhetsfraktur är risken för en framtida höftfraktur dubbelt så stor, berättar forskaren Helene Hjalmarson, som utvecklat ett arbetssätt i vården med syfte att främja hälsa och förebygga frakturer. S verige är ett av världens mest bensköra länder med drygt 190 benskörhetsfrakturer varje dag. Många av dessa frakturer skulle kunna förhindras. Helene Hjalmarson, doktor i folkhälsovetenskap och sjukgymnast, har initierat ett tvärprofessionellt arbetssätt där olika vårdenheter i Karlstad samarbetar för att lyckas med hälsofrämjande frakturprevention. Vi startade redan 2007 med ett samarbete mellan ortopedkliniken och primärvården under rubriken: Motivation till frakturprevention. Samarbetet har lett till att 85 procent av de som kommer in med en handledsfraktur i Karlstad numera blir utredda för benskörhet, vilket kan jämföras med procent ute i landet. Vårdkedjan innebär också patienten får upprepade hälsosamtal samt genomgå tester för balans och muskelstyrka. Patienterna erbjuds även styrketräning, balansträning, uppföljande samtal och osteoporosskola, berättar Helene. u

4 En bra pensionsförsäkring är starka lårmuskler, god balans och bearbetad rädsla. Visste du att i Sverige sker varje dag cirka 190 frakturer som orsakas av benskörhet. Så fungerar vårdkedjan Rädsla och oro ökar risken I sin forskning har Helene sett att en del personer upplever stark oro och rädsla i samband med diagnosen. Man kan bli försiktigare av rädsla för nya frakturer och oroas över förlorad självständighet samt förändrad identitet. En del tror inte på sin fysiska förmåga och kan ofta vara väldigt ensamma. Rädsla, dålig tillit till sin fysiska förmåga och social isolering är faktorer som ökar risken för frakturer. Själva diagnosen kan alltså bidra till en negativ spiral med tilltagande rädsla och indirekt ökad frakturrisk. Därför är det rent oetiskt att endast ge benskörhetsdiagnos och läkemedelsbehandling utan adekvat uppföljning, menar Helene. Forskning visar att tilliten till sin förmåga och meningsfullhet i vardagen är starkt kopplad till fysisk kapacitet, hälsobeteende och tidigare antal frakturer. Vården behöver kompletteras med stödjande uppföljningar och möta de som behöver träna upp sin fysiska förmåga, bearbeta rädslor och utveckla tillit mot en sund riskmedvetenhet, säger Helene. Bra att resa sig från golvet Forskning visar att de som tränar på att resa sig upp från golvet övar upp både koordina- Karlstad har blivit känd för sin vårdkedja, där olika vårdenheter samarbetar. Redan på Ortopeden fångas patienter med handledsfrakturer upp för benskörhetsutredning. De bensköra patienterna får testa sin fysiska kapacitet och ha ett hälsoprofilsamtal. Man ger också uppföljning och stöd till beteendeförändringar via osteoporossköterskan eller teamet i primärvårdens osteoporosskola. Nästan 90 procent av de som brutit handleden får uppföljning och ungefär en tredjedel väljer att gå osteoporosskolan. Det finns vårdkedjor på andra håll i Sverige också men benskörhet har inte någon naturlig plats inom vården. I Skåne är det ortopederna som tar hand om bensköra patienter medan det i Stockholm är endokrinologerna. I Västra Götaland är det oftast geriatriker som vårdar de bensköra. Det kanske inte är så konstigt att vården av bensköra ser olika ut i vårt avlånga land! tion, balans och muskler, något som är viktigt för att minska risken att falla. Här i västvärlden har vi tyvärr glömt bort hur man närmar sig golvet. I många andra länder är det naturligt att både äta och sova på golvet, menar Helene. I Storbritannien finns exempelvis Fall Clinics, särskilda kliniker som enbart arbetar med fallprevention. Där får patienterna bland annat öva på att resa sig upp och ner från golvet, berättar Helene. Svaga muskler ökar risk för fraktur Att träna kontinuerligt lönar sig verkligen. Man löper fyra gånger större risk att få en fraktur om man har svaga muskler i lår och stuss. Jag brukar säga att en bra pensionsförsäkring är starka lårmuskler och bra balans, berättar Helene. I forskningen har hon även stött på hälsosamma personer som exempelvis promenerar 6 7 timmar i veckan. Här kan det vara bra att tänka som i ett pensionssparande och sprida ut investeringarna, säger Helene. Byt gärna ut några promenadpass mot exempelvis styrketräning eller tai chi för att få mer allsidig träning. Yoga och gym Själv tränar Helene yoga och hon försöker också träna styrketräning flera gånger i veckan. Samtidigt är det fullt upp med familj, forskning och föreläsningar. Även om jag har dåligt med tid inser jag livets korthet. Min gamla farmor var benskör och jag minns hur hennes livskvalitet begränsades efter att hon fick en höftfraktur och hamnade i rullstol, berättar Helene. Det behövs verkligen en mer hälsofrämjande sjukvård vid benskörhet. En vårdstruktur som inte bara upptäcker och behandlar bensköra utan som också medvetet utvecklas för att främja livslånga hälsofrämjande levnadsvanor. Detta är ju en vinst vid frakturprevention såväl som för andra svåra folkhälsosjukdomar avslutar Helene. Fakta om benskörhet och frakturer Frakturer gör inte bara ont, de kostar samhället enorma pengar också. Visste du exempelvis att: Cirka frakturer per år i Sverige beror på benskörhet. En höftfraktur kostar svenska vården ungefär kronor. Benskörhet är en underbehandlad sjukdom. I Sverige som helhet får endast 14 procent av kvinnorna och 3 procent av männen läkemedelsbehandling mot benskörhet. 6 STARKA SIDOR # STARKA SIDOR 7

5 Returadress: Meda AB Att. Jennie Råstrand Box Solna Håll dig på benen i vinter! Att förbereda sig inför vinterns ishalka är inte fel. Den allra bästa förberedelsen är faktiskt att träna. Träna hemma eller på gym? Styrketräning och dagliga promenader är nödvändigt. Det är aldrig för sent att börja. På Nya Zeeland har man med stor framgång använt en enkel träningsmetod för att förebygga fallskador. Nu ska forskare i Sverige göra en studie där äldre personer får prova träningsmetoden. Träningen innebär relativt enkla styrke- och balansövningar i hemmet, som att stå på ett ben, resa sig upp från en stol och göra benlyft med viktmanschett. Kanske bra tips om man vill göra lite övningar hemma också i lugn och ro? Undvik brist på D-vitamin På Nya Zeeland har vårdpersonal uppmuntrats att skriva ut D-vitamin till äldreboenden sedan Målet har varit att minska frakturer på grund Tycker du att fler borde veta mer om benskörhet? En bra början är att läsa det här nyhetsbrevet. Vi bjuder på inspiration, nyheter och matnyttiga tips för att få ett starkare skelett. Att prenumerera är gratis. Beställ på telefon eller anmäl ditt intresse på God balans, styrka och uthållighet är ett bra recept för den som vill stå och gå stadigt i vinter. av fall. Man har då utgått från studier som visat att D-vitamin kan ha den effekten. Resultatet har inte låtit vänta på sig. Mellan 2010 och 2012 har antalet äldre som tar D- vitamintillskott ökat från 15 till 74 procent. Antalet äldre som sökt vård för frakturer på grund av fall har minskat med 32 procent. Med dessa resultat är det extra angeläget att undvika brist på D-vitamin i vinter. Välkommen till ROP Riksföreningen Osteoporotiker ROP är en rikstäckande organisation för personer med osteoporos (benskörhet) och för deras anhöriga och andra som har anknytning till eller arbetar med osteoporospatienter. Föreningen bygger på ideella krafter och är Broddar och halkvarningsapp Broddar eller halkskydd är förstås en självklarhet att ha nära till hands under vintern. Det finns också en app som heter Halkvarningen som man kan ladda ner gratis. Det är Södersjukhuset i Stockholm som tagit fram appen för att minska antalet halk olyckor. Halkvarningen är världens första app för inrapportering av blixthalka och istappar. politiskt och ideologiskt obunden. Som medlem får du bland annat möjlighet att delta i regionala och lokala aktiviteter. Vill du komma i kontakt med ROP, gå in på eller kontakta deras kansli på telefon COLOURBOX TÄVLING BUNGYPUMP.SE Vinn Bungy- Pump-stavar, värde 900 kr BungyPump-stavar har en fjädring som ökar träningseffekten. Man kan alltså gå stavgång och samtidigt få lite styrketräning på kuppen. Var med i vår tävling så kanske det blir du som vinner ett par BungyPumpstavar. Börja med att svara på vår fråga. Hur mycket D-vitamin rekommenderas personer över 75 år att få i sig? Skicka ditt svar på ett vykort till Meda, Att: Jennie Råstrand, Box 906, Solna eller via senast den 15 januari Glöm inte att skriva avsändare. Vinnare i förra tävlingen: Grattis säger vi till Mary Sundin i Gävle som vann en Philips ångkokare i förra tävlingen. Här är några av hennes tips: stavpromenader, balansövningar, simning, gympa med bastubad. Vad gäller kosten är tipset att äta mycket grönt, råkost och fisk. Vinnarna publiceras även på Nyhetsbrevet Starka Sidor ges ut av Meda fyra gånger per år och går även att ladda ner på Kundservice: , info@starktskelett.nu Webbadress: Postadress: Meda, Pipers väg 2A, Box 906, Solna. Redaktion: Utgivare: Jennie Råstrand, jennie.rastrand@meda.se, Medicinsk faktagranskning: Joakim Svahn Redaktör: Susanna Carlhem Art Director: Carola Pilarz, JG Communication Tryck: Halmstad Tryckeri PRENUMERERA KOSTNADSFRITT PÅ STARKA SIDOR: Ring eller använd formuläret på