Resultat 2014 Länet Svarsfrekvens* % Länet 85 * Här ingår även inkomna tomma enkäter samt helt eller delvis oseriösa vilket för hela länet utgörs av 2,8 respektive 3,5 procent. Undersökningen genomfördes på skoltid under januari och februari månad 2014. Av drygt 7700 utskickade enkäter blev 6330 enkäter besvarade.
Bakgrund Liv och Hälsa Ung Västmanland är en undersökning som omfattar så gott som samtliga skolelever i läsår 7 och 9 i grundskolan samt år 2 på gymnasiet. Årets undersökning är den nionde sedan 1995. Syftet är främst att beskriva skolungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa samt att följa utvecklingen över tid. Därtill görs analyser av resultaten för att utvinna ny kunskap om ungdomars hälsa som senare används i folkhälsoarbetet. Resultatet från undersökningen kan användas av beslutsfattare som underlag till styrning på såväl regional som lokal nivå. Att tolka resultaten På följande sidor redovisas resultaten av 2014 års undersökning. Tänk på att se mönster i resultaten istället för att i första hand dra slutsatser baserat på enskilda frågor. På länsnivå ger resultaten en bra generell bild av hälsa, livsvillkor och levnadsvanor hos Västmanlands ungdomar. Skolan som hälsofrämjande arena Skolan är för de unga idag en av de viktigaste hälsofrämjande arenorna. Mycket av värderingar, beteenden och kunskaper grundläggs under uppväxtåren. Med sitt uppdrag har skolan en betydelsefull roll när det gäller att kompensera för ojämlikheter i ungas uppväxtvillkor och därmed möjligheter att påverka deras utveckling. En skola som ger alla elever stöd och motivation i skolarbetet så att de går ut skolan med godkända betyg är sannolikt en av de bästa investeringar som samhället kan göra för att skapa en gynnsam hälsoutveckling, både nu och senare i vuxenlivet. Här har kommunerna ett stort ansvar att möta upp dessa behov.
Sammanfattning av länets resultat Årets undersökning visar mest positiva resultat kopplat till skolan men även sånt som oroar. För länet ser vi att en övervägande majoritet av de unga mår bra eller mycket bra och trivs i skolan. Jämfört med 2012 är det dock färre flickor som mår bra. Elevernas intryck av klassrumsmiljön följer en positiv trend sedan 2004 och skolket forsätter att minska. Bland de faktorer som bäst förklarar variationen i elevernas mående finns stress, vardagssömn, framtidssyn, familjerelationer och kön. Som framgår av trender i det här materialet har det inte skett någon försämring på länsnivå för vare sig stress eller vardagssömn sedan undersökningen 2012. Det vi däremot kan se är att det sociala klimatet har hårdnat, både inom familjen och mellan eleverna. En högre andel elever rapporterar uppslitande gräl mellan sina föräldrar. Dessutom har mobbning av olika slag blivit vanligare, särskilt bland flickor i läsår 9.
10 9 8 7 6 5 4 3 Sociodemografiska faktorer Siffror för länet 2008 2010 2012 2014 Båda föräldrar arbetar Lever i kärnfamilj Skandinaviskt födda med Skandinaviska föräldrar Siffrorna grundar sig på vad ungdomarna själva svarat när det gäller deras föräldrars arbetsmarknadssituation. Frågan om föräldrarna arbetar är inte kopplad till frågan om familjeform. Man kan alltså ha två föräldrar som arbetar utan att de båda delar ekonomi. Att man lever i kärnfamilj innebär att man på frågan Med vem bor du? har svarat att man bor med både mamma och pappa tillsammans. Resultaten som berör etnicitet innebär att man själv är född i Sverige eller i övriga Norden samt har föräldrar med samma ursprung.
Gäller elever i läsår 7 och 9 Kommunvis 2014 Sociodemografiska faktorer 10 9 8 7 6 5 4 3 Båda föräldrarna arbetar Kärnfamilj Skandinaviskt födda med Skandinaviska föräldrar
Andel elever i skolår 9 10 9 8 7 6 5 4 3 10 9 8 7 6 5 4 Mår bra eller mycket bra 1995 1998 2001 2004 2006 2008 2010 2012 2014 94% 87% 79% 82% 69% 69% Frågan Hur mår du? har funnits med sedan starten av Liv och Hälsa Ung 1995. Utformning och antal svarsalternativ har dock ändrats en del vilket gör att de första mätningarna är svåra att jämföra med de senare. Frågans nuvarande utformning har funnits med sedan 2004. Svarsalternativen är: Mycket bra, Bra, Varken bra eller dåligt, Dåligt, Mycket dåligt. Som framgår av årets undersökning har andelen flickor som mår bra eller mycket bra i läsår 9 i länet minskat med 7,5 procentenheter jämfört med 2012, en relativt stor försämring. Det är främst andelen elever som varken mår bra eller dåligt som har ökat men som framgår av nästa bild har även de som mår dåligt eller mycket dåligt ökat markant. Detta för länet. 3
2 Mår dåligt eller mycket dåligt 2010 2012 2014 läsår 7 läsår 9 läsår 2 gymn läsår 7 läsår 9 läsår 2 gymn 2 8% 9% 2% 3% 4%
Andel elever i läsår 9 10 9 8 7 6 5 4 3 Ser ganska eller mycket ljust på framtiden 2004 2006 2008 2010 2012 2014 På liknande sätt som för frågan Hur mår du? har vi delat upp hur eleverna ser på framtiden och slagit ihop de två mest positiva svarsalternativen. Även här ser vi en skillnad mellan pojkar och flickor med en negativ trend för flickor medan den för pojkar ser mer positiv. Frågan har visat sig ha ett starkt samband med hur man svarar på Hur mår du-frågan. 10 9 8 9 81% 8 78% 81% 7 7 6 5 4 3
Andel elever i skolår 9 10 9 8 7 6 5 4 3 10 9 8 7 6 5 4 3 Ofta eller alltid stressad 2004 2006 2008 2010 2012 2014 52% 41% 22% 14% 19% Stress och vardagssömn är de två frågor som bäst förklarar variationen i hur eleverna mår, det vill säga om de har svarat att de mår bra/mycket bra eller något av de andra tre alternativen. Som framgår av figuren har andel elever som uppger att de besvärats av stress Ofta eller Alltid de senaste 3 månaderna faktiskt minskat sedan föregående undersökning.
Siffror för länet 2014 läsår 7 läsår 9 läsår 2 gymn läsår 7 läsår 9 läsår 2 gymn Vardagssömn Sover för lite (< 7 h) Låg sömnkvalitet 11% 24% 22% 34% 31% 13% 33% 26% 3 43% 49% 58% 3 4 5 6 7 8 9 10 Vardagssömnen är mycket viktig inte bara för måendet utan också för hur eleverna presterar i skolan. En nyligen publicerad studie visar att bland svenska flickor som sover mindre än 7 timmar och har en störd nattsömn är det fem gånger vanligare med underkända betyg än bland flickor som har en god nattsömn. Eleverna i årets undersökning rapporterar inte mindre vardagssömn än vad eleverna gjorde 2012. Sömnkvalitet är nytt för i år och har mätts med ett validerat frågeinstrument, Pittsburgh Sleep Quality Index. Detta resultat kan alltså inte jämföras med tidigare resultat när det gäller sömnstörningar. Resultaten visar att pojkar sover mer och bättre än flickor. Särskilt stor är skillnaden i sömnkvalitet.
Andelen elever i läsår 9 Hög förekomst av psykosomatiska symtom 10 9 8 7 6 5 4 3 2008 2010 2012 2014 Psykosomatiska symtom utgörs här av huvudvärk, ont i magen, nervös, irriterad, svårt att sova. Dessa symtom är starkt korrelerade med stress och för lite sömn och påverkar mående i relativt hög grad. Som figuren visar så minskar andelen pojkar och flickor som har en hög besvärsförekomst. Skillnaderna mellan könen har dock växt ytterligare. Besvären rör de senaste tre månaderna. 10 9 8 7 6 5 4 3 34% 37% 24% 8% 8% 12%
Andel elever i läsår 9 10 9 8 7 6 5 4 3 Äter frukost dagligen 2004 2006 2008 2010 2012 2014 Frågan lyder Hur ofta äter du frukost en vanlig vecka? och har fyra svarsalternativ: - Varje dag - 4-6 dagar - 1-3 dagar - Sällan/aldrig. Elever med föräldrar som grälar ofta, äter frukost mera sällan än andra elever. 10 9 8 76% 7 6 64% 62% 56% 5 58% 5 4 3
Siffror för länet 2014 10 9 8 7 6 5 86% Trivs ganska eller mycket bra i skolan 83% 83% 79% 78% 8 Årets undersökning visar mest positiva resultat kopplat till skolan men även sånt som oroar. Vi börjar med det positiva. För länet ser vi att en övervägande majoritet trivs ganska eller mycket bra i skolan. De övriga svarsalternativen lyder Sådär, Ganska dåligt, Mycket dåligt. 4 3
Andel elever i skolår 9 5 4 4 3 3 2 Skolkar minst 2-3 gånger i månaden 2001 2004 2006 2008 2010 2012 2014 Skolk fortsätter att minska generellt i länet. 5 4 4 3 3 2 8% 6% 4% 2% 3%
Andel elever i läsår 9 I klassrummet är det lugnt, man har arbetsro 10 9 8 7 6 5 4 3 2004 2006 2008 2010 2012 2014 Andel elever som anser att påståendet I klassrummet är det lugnt, man har arbetsro stämmer precis eller ganska bra följer en positiv trend sedan 2004. De övriga svarsalternativen lyder: Stämmer till viss del, Stämmer ganska dåligt, Stämmer inte alls. 10 9 8 7 6 5 4 3 41% 31% 49% 52% 42% 42%
Siffror för länet 2014 10 9 8 7 6 Lärarna är bra på att planera undervisningen så att tentor inte sammanfaller 83% 68% 61% 58% Andel elever som anser att påståendet Lärarna är bra på att planera undervisningen så att tentor inte sammanfaller stämmer på mer än hälften eller nästan samtliga lärare skiljer sig åt markant mellan könen. 5 4 46% 41% 3
Siffror för länet 2014 Tycker det är svårt att få nya vänner Andelen elever som anser att påståendet är Ganska sant eller Mycket sant. 5 4 4 3 3 2 13% 7% 7% 7% 12% Åk 7 Åk 9 År 2 gymn
Andel elever i läsår 9 5 Allvarligt retad senaste läsåret 4 4 3 3 2 1995 1998 2001 2004 2006 2008 2010 2012 2014 5 4 4 3 3 2 26% 29% 21% 23% 12% 11%
Andel elever i läsår 9 Utsatt för fysisk mobbning senaste läsåret 5 4 4 3 3 2 5 4 1995 1998 2001 2004 2006 2008 2010 2012 2014 Notera att med fysisk mobbning avses slag, sparkar eller annat våld som har inträffat vid minst ett tillfälle det senaste läsåret. Detta behöver inte nödvändigtvis vara kopplat till skolan. Som framgår av figuren för länet ses en markant ökning i andelen flickor som blivit utsatta för fysisk mobbning, 9%, vilket är den högsta siffran sedan mätningarnas början 1995. 4 3 3 2 22% 11% 9% 8% 2%
Andel elever i läsår 9 Utsatt för indirekt mobbning senaste läsåret 10 9 8 7 6 5 4 3 2008 2010 2012 2014 Med indirekt mobbning menas att eleven har upplevt att skolkamraterna har ljugit, pratat skit om eller frusit ut denne från gruppen vid minst ett tillfälle det senaste läsåret. Även indirekt mobbning blir vanligare bland länets ungdomar. Den här formen är dock betydligt vanligare bland flickor än pojkar. 10 9 8 7 6 5 4 3 53% 52% 31% 3 3 24%
Föräldrar som grälar allvarligt minst en gång i månaden 5 4 4 3 3 2 Uppslitande gräl mellan föräldrar utgör en viktig förklaringsvariabel för ungdomarnas mående och är sannolikt en av flera avgörande förklaringar till det försämrade måendet vi ser i årets undersökning. 2006 2008 2010 2012 2014 5 4 4 3 3 2 11% 18% 14% 21% 11% 18%
Andel av samtliga elever Ungdomar som aldrig blivit utsatta för våld av någon av sina föräldrar 10 9 9 8 8 7 7 6 6 5 5 2008 2010 2012 2014 Svaret på frågan inkluderar även om det i familjen finns syskon som blivit utsatt för våld. 10 9 8 7 6 5 4 3 93% 9 92% 9 9 87%
Andel elever i läsår 9 10 9 8 7 6 5 4 3 Dricker alkohol minst en gång i månaden 2004 2006 2008 2010 2012 2014 Trenden är att alkoholkonsumtionen bland ungdomar minskar. Det är fler som väljer att inte dricka alls och bland dem som dricker dricks det mindre. Det är också färre som berusar sig jämfört med tidigare år. 10 9 8 7 6 5 46% 44% 4 3 3% 3%
Andel elever i läsår 9 5 4 4 3 3 2 Röker dagligen 2001 2004 2006 2008 2010 2012 2014 5 4 4 3 3 2 12% 8% 4% 0,3% 1%
Andelen elever i skolår 9 Tränar mindre än en gång i veckan 5 4 4 3 3 2 2001 2004 2006 2008 2010 2012 2014 Med träning menas fysisk aktivitet i minst 30 minuter med en intensitet som får en att bli andfådd. 5 4 4 3 3 2 13% 17% 19% 21% 24% 24%
Siffror för länet 2014 10 9 8 7 6 5 Rör sig (går eller cyklar) minst en timme dagligen Frågan Hur ofta går eller cyklar du mer än en timme per dag? (tiden behöver inte vara sammanhängande) avser spegla vardagsmotion. Alltså fysisk aktivitet som inte görs i rent träningssyfte. Resultaten är visar att endast omkring 20 procent av de unga rör sig mer än en timme på detta vis. 4 3 28% 22% 23% 17%
Siffror för länet 2014 10 9 8 7 6 5 4 3 En total skärmtid på 6,5 timmar eller mer 61% 63% 54% 48% 4 37% Total skärmtid omfattar den tid eleven ägnar framför både datorskärmen och TV-skärmen i såväl skolan som på fritiden. Tiden grundar sig på vad ungdomarna rapporterat på tre frågor: dataanvändning i skolan, dataanvändning på fritiden och tid framför en vanlig TV-skärm. Att en uppdelning har gjorts på 6,5 timmar har att göra med materialets fördelning; det är 50 procent av ungdomarna totalt som har en skärmtid på 6,5 eller mer utifrån deras egna skattningar.
Andel elever i läsår 9 Överviktiga eller feta 5 4 4 3 3 2 5 4 1998 2001 2004 2006 2008 2010 2012 2014 Gränserna för olika viktgrupper under 18 år baseras på indelningar av ISO-BMI (enligt Cole et al 2012). BMI räknas fram utifrån den av eleven skattade längden och vikten. Sedan 1998 har två valideringsstudier genomförts för att undersöka elevernas förmåga att skatta sin längd och vikt. Resultatet av båda dessa visar att skattningarna är goda men att framräknat BMI tenderar att bli något underskattat. 4 3 3 2 19% 12% 11% 2
Fortsatt rapportering Den här presentationen har berört de första från Liv och Hälsa Ung 2014. Fortsatt rapportering (i form av länsrapport och nyhetsbrev) kring sådant som utgör nya teman i undersökningen kommer senare i höst och under nästa år. Först ska vi titta närmare på ungdomarnas hälsorelaterade livskvalitet. Därefter kommer vi att fokusera på ungdomars psykiska hälsa. Och då menar vi verkligen psykisk hälsa och inte psykisk ohälsa. Vad är kännetecknande för dem som har en god [spirande] psykisk hälsa? Slutligen kommer vi även att beröra det vi kallar för existentiell hälsa. Det är ett ämne som inbegriper de lite större frågorna i livet och som påverkar hur vi upplever vår tillvaro i stort. Hälsorelaterad livskvalitet Psykisk hälsa Existentiell hälsa
Vad som händer i höst/vinter Mer information hittar du på www.ltv.se/lhu2014 Har du frågor kring materialet, kontakta Fredrik Söderqvist, Epidemiolog Tel: 021-174670 E-post: fredrik.soderqvist@ltv.se