PM nr 37. Cervixcancerprevention: Screening, utredning, behandling och uppföljning

Relevanta dokument
Atypical squamous cells high grade. (Misstänkt höggradig dysplasi) Cancer in situ Ingår i CIN 3

Sökord: Gynekologi. Atypical squamous cells high grade. (Misstänkt höggradig dysplasi) Cancer in situ Ingår i CIN 3

Cervixcancerprevention. Screening, utredning, behandling och uppföljning.

Screeningprogram för Gynekologiska cellprovskontrollen (GCK)

Lathund till kallelser och svarsbrev inom Gynekologisk cellprovskontroll, samt utredning och behandling

Lathund för kallelser och svarsbrev

Ny kolposkopi inom 3 månader. a. Cytologi HSIL oavsett HPV svar a. Kolposkopi inom 3 månader. Vid HPV 16/18 om 18 månader

Avvikande cellprovsvar Ob-gyn NLL

Gynekologisk cellprovskontroll (GCK)

Cervixcancerprevention

Vårdprogram för Västra Götalandsregionen (VGR) och Region Halland (RH) inkluderande all berörd verksamhet i offentlig och privat regi

Avvikande cellprovsvar från livmodertappen

süoamoldo^j= c o= `bosfuavpmi^pf= =

Publicerat för enhet: Kvinnoklinik Version: 8

VÅRDPROGRAM FÖR CERVIXDYSPLASI

Screening för livmoderhalscancer. Indikatorer och bakgrundsmått Bilaga

Ännu bättre cancervård

Vårdprogram för Västra Götalandsregionen (VGR) och Region Halland (RH) inkluderande all berörd verksamhet i offentlig och privat regi

Vårdprogram för Västra Götalandsregionen (VGR) och Region Halland (RH) inkluderande all berörd verksamhet i offentlig och privat regi

VÅRDPROGRAM FÖR CERVIXDYSPLASI

Cervixdysplasier under graviditet

Gynekologisk cellprovskontroll och handläggning av cellförändringar

Regionala riktlinjer gynekologisk cellprovtagning inom mödrahälsovården

Regionala riktlinjer för screening för cervixcancer

Riktlinjer för Gynekologisk cellprovtagning i Region Skåne 2014

99,7% HPV i primärscreeningen. Matts Olovsson

SFOG-riktlinje av NVP för cervixcancerprevention. NPV= Nationellt vårdprogram för cervixcancerprevention

Cervical cancer prevention - Studies on possible improvements.

Riktlinjer för Gynekologisk cellprovtagning i Region Skåne 2013

Atypisk cervixcytologi under graviditet

SFOG-riktlinje av NVP för cervixcancerprevention, uppdaterad

Regional riktlinje för screening för cervixcancer

Cervixcancerprevention

Rapport Cervixcancerprevention RCC Syd juni 2015

Studiedagar 2007 Riksföreningen för Klinisk Cytologi - Åhus Strand

Version: 1.0 Datum: Cytburken. Variabelspecifikation. Sida 1 av 9

Tillämpning av Nationellt vårdprogram för cervixcancerprevention

Corpuscancer ca 85% Cervixcancer ca 70% Ovarialcancer ca 40 % Corpuscancer ca Ovarialcancer ca 800 Borderline 200. Cervixcancer ca 450

Sonia Andersson Professor, överläkare. KVINNOKLINIKEN Karolinska Universitetssjukhuset, Karolinska Institutet

Teknisk specifikation för IT-system utifrån nytt nationellt vårdprogram för

Tillämpning av Nationell t vårdprogram för cervixcancerprevention

Gynekologiska cellprovskontroller KUNGSÖRS VÅRDCENTRAL

Remissrunda 1 Cervixcancerprevention Nationellt vårdprogram samt konsekvenser av införande av Socialstyrelsens screeningrekommendationer

Vårdprogram i Region Skåne för handläggning av avvikande vätskebaserat cytologprov.

Sammanställning av några kvalitetsdata från 2007

Gynekologisk cellprovskontroll i Västra sjukvårdsregionen

Sammanställning av Kvalitetsdata 2014

Regionala tillämpningar av nationellt vårdprogram för Cervixcancerprevention

Ny metod för screening av livmoderhalsen

Ännu bättre cancervård

Kommunikationsstöd för hälso- och sjukvårdspersonal om Humant papillomvirus (HPV)

Corpuscancer ca 83% Cervixcancer ca 68% Ovarialcancer ca 42 % Corpuscancer ca Ovarialcancer ca 785. Cervixcancer ca 439

Screening för livmoderhalscancer

Bilaga 2 L Regional cancerplan för norra sjukvårdsregionen

Cervixcancer. - Primär och Sekundär prevention Caroline Lilliecreutz

Gynekologisk cellprovskontroll i Västra sjukvårdsregionen

Sammanställning av Kvalitetsdata 2015

Cervixcancerprevention

KURSPLAN. Prevention, diagnostik samt behandling av livmoderhalscancer -från virusinfektion till allvarlig sjukdom med multimodel behandlingsstrategi

Bilaga 2 J Regional utvecklingsplan för cancervården i norra regionen REGIONAL UTVECKLINGSPLAN FÖR LIVMODERHALSCANCERPREVENTION

Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer.

Konisering av livmodertappen, ob-gyn NLL

Rapport från Nationell Hearing om HPV-screening

Händelseanalys. Diagnostisering av cellprover

Innehållsförteckning

Sammanställning av Kvalitetsdata 2016

Screening mot cervixcancer Hur bra är vi? Hur kan vi bli bättre? Björn Strander

Cervixcancerscreening Rapport 2012 Kaj Bjelkenkrantz, 15 oktober (Preliminära manus utskickade till styrgruppen för cervixcytologi i februari

NKOLOGISKT ENTRUM. Västra sjukvårdsregionen. CERVIXCANCER och cervixdysplasi

Undersökning av faktorer bakom benignt utfall i koner från kvinnor med påvisade avvikelser i cellprov och vävnadsprov

Utförligt och i stort sett heltäckande. Gediget jobb - snabbt och bra. Mycket nytt finns att läsa. Ffa om nya riskgrupper. Spännande!

Screening för livmoderhalscancer. Rekommendation och bedömningsunderlag

Cervical dysplasia and cervical cancer in pregnancy - diagnosis and outcome

Vid utvärderingen har även data från cytologlaboratoriet i Malmö varit tillgängliga (online).

Cervixcancer. Henrik Falconer, docent 2016

Innehållsförteckning. 1. Anvisningar för provtagarens hantering av provet

Sammanställning av Kvalitetsdata 2017

Screening för livmoderhalscancer med HPV-test. En systematisk litteraturöversikt

Cervixcancerprevention Nationellt vårdprogram och Konsekvenser av införande av Socialstyrelsens rekommendationer gällande screening juni 2015

Sammanställning av Kvalitetsdata 2014

VÄLKOMMEN till SKRIFTLIG TENTAMEN I REPRODUKTION OCH UTVECKLING MOMENT: REPRODUKTION Tisdag den 2 december 2014 Skrivtid: Lycka till!!

13. Humant Papillom Virus

Screening för livmoderhalscancer. Rekommendation och bedömningsunderlag Remissversion

Gynekologiska sjukdomar och deras behandling apotekarprogrammet

Nationellt vårdprogram för äggstockscancer

Gynekologiska sjukdomar och deras behandling apotekarprogrammet

Mötesanteckningar från Årsmöte, Nationellt Nätverk för HPV- baserad Screening.

Gynekologisk cellprovskontroll i Västra sjukvårdsregionen

VÄLKOMMEN. till SKRIFTLIG TENTAMEN I REPRODUKTION OCH UTVECKLING MOMENT: REPRODUKTION. Måndag den 4 maj Skrivtid: Lycka till!!

Sammanställning av några kvalitetsdata från 2011

Human papillomvirus-test vid primär screening för cellförändringar på livmoderhalsen

Humant papillomvirus-test eller upprepad cellprovtagning vid låggradiga cellförändringar på livmoderhalsen

Ordförklaringar.1 Inledning... 3

SVF livmoderhalscancer, Checklista från första besöket

Varför ökar livmoderhalscancer?

Minskade fosterrörelser

Gynekologisk Cancer: cervix. Christer Borgfeldt Kvinnokliniken Susanne Malander SOK gyn-sektionen Skånes Universitetssjukhus (SUS) Lund

Regionrapport Preventiv Kvinnohälsovård 2012

Michael Anderzon Överläkare Endokrinmottagning Medicinkliniken

Sammanställning av Kvalitetsdata 2017

Transkript:

PM nr 37 PM Kvinnokliniken Länssjukhuset Kalmar Författare: Helene Muhr Giltigt fr o m 2014-06-18 Giltigt t o m 2016-06-18 Cervixcancerprevention: Screening, utredning, behandling och uppföljning Definitioner och förkortningar Adenocarcinom in situ ( AIS) och Adenocarcinom cervicis uteri ASCUS eller lätt skivepitellatypi In situ och invasiv cancer utgående från cylinderceller Atypical squamous cells of undetermined significance. (Misstanke om lätt atypi) ASC-H Atypical squamous cells high grade. (Misstänkt höggradig dysplasi) Cancer in situ Ingår i CIN 3 CIN 1, CIN 2 och CIN 3 Lätt, måttlig och stark skivepitels dysplasi Cytburken Kvalitetsregister som innehåller data kring alla delar av arbetet kring förbyggandet av cervixcancer GCK Gynekologisk s Kontroll Exit-test Sista cellprovet som tas innan screeningen avslutas HPV test Test för att detektera HPV i provmaterial Invasiv cancer Cancercellerna växer genom basalmembranen Reflextest -HPV HPV test som görs i befintligt vätskebaserat prov See and treat Konisering görs direkt efter kolposkopi. Aktuellt vid CIN 2 och3 i cellprovet. TZ= Transformationszonen Övergångsområdet mellan skivepitel och cylinderceller i cervixmynningen SNOMED Standarized Nomenclatur of Medicin, Denna nomenklatur används I detta dokument. SWEDAC Swedish Board for Accreditation and Conformity Assesment.

Screeningprogram och kontrollfunktioner för den Gynekologiska cellprovskontrollen (GCK) Mål Tidig upptäckt av cellförändringar som obehandlade kan leda till cancer i livmoderhalsen. Målgrupp Gynekologisk cellprovskontroll sker vart 3:e år mellan 23 50 års ålder och vart 5:e år mellan 51 65 års ålder. Kvinnor som aldrig haft någon form av sex kan avstå från cellprovtagning. Ny kallelse utgår med automatik efter 6-12 månader. Kvinnor som genomgått total hysterektomi utan tidigare cervixdysplasi kallas ej. Kvinnor som tidigare haft CIN 1 och efter total hysterektomi ej har dysplasi i operationspreparatet kontrolleras med ett ytterligare cellprov och test för HPV. Hysterektomerade kvinnor som tidigare haft CIN 2/3, adenocarcinom in situ, PADverifierad cylindercellsatypi, eller invasiv cervixcancer utan strålbehandling följs vart 3:e år livslångt i kontrollfil. Varje kvinnoklinik skall ha en rutin för utgallring ur screeningprogrammet alt uppföljning för de kvinnor som genomgått en hysterektomi. Om kvinnan själv uppger att hon är hysterektomerad, skall särskild blankett ifyllas av barnmorska/läkare och skickas till kvinnokliniken för handläggning enligt lokal rutin. Kvinnor med nedsatt immunförsvar/immunosuppression (tex efter njurtransplantation, vid Imurelbehandling och HIV/AIDS) skall kontrolleras årligen livslångt from diagnos/behandlingsstart. Dessa kvinnor skall följas i 1-årskontrollfil. Även kontroller efter ev behandling av atypiska prov skall ske årligen. Lokala rutiner skall finnas utformade för hur dessa patienter kommer till kvinnoklinikernas kännedom. Kvinnor som vill avstå från screeningprov tillsänds till sin folkbokföringsadress en blankett med information om provtagningsorsak. Efter underskrift återsänds den av kvinnan till tillhörande kvinnoklinik varefter de kan avregistreras från kallelsesystemet. I förekommande fall kan blanketten skrivas under av god man. Metod Kallelse till GCK sker efter samkörning med folkbokföringsregister och morfologidatabas där tidpunkt för kallelse styrs av senast tagna normala prov. I kallelsen skall framgå tidpunkt och plats för provtagning, information om anledningen till provtagningen, kostnad samt svarsrutiner. Tydlig information angående hur kvinnan skall göra vid behov av om-/avbokning skall också framgå. Kallelsen bör vara kvinnan tillhanda minst 2 veckor före planerat provtagningstillfälle. Provtagning sker av barnmorska. Efter kontroll av namn och personnummer på burk och remiss tas prov från portio och cervix enligt riktlinjer.

Svarsfunktioner från screening/kontrollfil Vid benignt cellprov: Standardbrevsvar skickas från cytologlaboratoriet inom 4 veckor. Vid ej bedömbart prov: Svarsbrev samt omkallelse skickas till kvinnan. Vid fortsatt ej bedömbart prov: Meddelande till kvinnoklinik för uppföljning. Vid patologiskt cellprov: Standardbrevsvar från kvinnoklinik inom 6 veckor med information om planerad uppföljning. Kontrollfunktioner Ny kallelse utgår om kvinnan inte tagit cellprov inom 6-12 månader efter initial kallelse från GCK. Kvinnor med patologiskt cellprov, och där uppföljning inte har skett inom 6 månader med nytt cellprov/pad, skall uppmärksammas särskilt av dysplasiansvarig läkare. Detta kan ske via Cytburken. Kvinnor, som uteblir från kontrollprovtagning av konstaterad/behandlad dysplasi vid 3 tillfällen, erhåller ett standardbrev där de uppmanas att komma och informeras om varför. Om de inte kommer efter det, återgår de till GCK. De kvinnor i åldern 30-65 år som inte tagit cellprov på > 6 år kontaktas per telefon av en barnmorska som erbjuder en tid för cellprovstagning. Kallelsesystemet ska tillhandahålla uppgifter kontinuerligt till respektive mottagning. Barnmorska på den mottagning kvinnan tillhör ringer max 3 gånger. Åtgärden utförs inte mer än 1 gång per kvinna. Kvalitetsuppföljning Hörsamhet ska följas årligen. Täckningsgraden ska vara 85 % av den screenade populationen. >90 % av proverna ska innehålla endocervikala celler. Andel benigna koner. Årlig analys av alla fall av cervixcancer. Ej bedömbara prov Om provet inte är bedömbart, kallas kvinnan till en ny kostnadsfri provtagning hos barnmorska inom 2-3 månader oavsett orsak. Om prov taget enligt ovan återigen inte är bedömbart, kallas kvinnan till ett läkarbesök på gynekologisk mottagning för bedömning och eventuell behandling av kvarstående infektion, atrofi eller annat. Efter behandling sker ny provtagning hos barnmorska efter 1-2 mån. Om endocervikala celler saknas i screeningprov, följs detta inte upp med extra provtagning.

Exit- test Vid sista cellprovet inom screeningsverksamheten (> 60 års ålder) tas även reflextest för HPV. Om benignt cellprov och neg HPV utgår kvinnan från screeningsprogrammet. Om benignt cellprov och pos HPV kommer kvinnan kallas vart 3:e år livlångt i kontrollfil. Högrisk-HPV-test Humant papillomvirus (HPV) återfinns i >97% av alla fall av cervixcancer. Persisterande infektion med högrisk-hpv ses som en förutsättning för cancerutveckling. Testet används för att våga undvika konisering vid ASCUS/CIN 1. Om HPV analyseras direkt från cellprovsburken, kallas det reflextest och utförs på alla cellprov tagna i screeningverksamheten som visar ASCUS/CIN1. Om man vid uppföljning av dysplasi önskar HPV-testning får det begäras separat. Kolposkopi Kolposkopi används för att beskriva en ev. förändrings utbredning/ utseende samt för att bedöma om konisering går att göra i lokalanestesi. Vid kolposkopi ska makroskopisk cancer uteslutas. Kolposkopin bör svara på följande frågor: 1. Är hela transformationszonen (TZ) synlig eller inte? 2. Finns dysplasisuspekta områden inom TZ, dvs. acetovitt epitel, punktering eller mosaik? 3. Finns utbredning utanför TZ? 4. Finns förändringar talande för tidig invasion, dvs. mycket stora lesioner med bisarra kaliberväxlande kärl, höggradig grov mosaik/punktering, nekroser eller petekiala blödningar, skarpa gränser med nivå skillnader mot normalt epitel? Scoringsystemet Swede Score är utprovat på kvinnor som har östrogeniserade slemhinnor. Totalscore 1-4 poäng talar mot CIN 2/3 och 8-10 poäng talar för CIN 2/3. Det rekommenderas att använda Swede Score systemet för att få en systematiserad kolposkopibeskrivning och för en egen kontroll av sina bedömningar. Poäng 0 1 2 Acetoupptag 0 eller transparent Slöjigt Stearinfläck Kanter 0 eller diffusa Oregelbundna, flikiga, skarpa. Regelbundna, skarpa eller nivåskillnad Satelliter Kapillärmönster Fint, regelbundet Saknas Grovt eller bisarra Storlek <5mm 5-15mm eller 2 kvadranter Jodupptag Brunt Svagt gult eller spräckligt kärl >15 mm, 3-4 kvadranter eller endocervikalt oavgränsbar Kanariegult

Utredning, behandling och uppföljning av avvikande cellprov Det är viktigt att beakta att schematiska riktlinjer aldrig kan täcka in alla situationer. En klinisk bedömning skall alltid göras när riktlinjer appliceras på en individuell patient och speciella omständigheter kan i det enskilda fallet motivera avsteg från riktlinjerna. Patient med patologiskt cellprov kallas för vidare uppföljning och utredning hos läkare enligt nedan: ASCUS/CIN1 flödesschema 1 För att selektera de kvinnor som har en ökad risk för höggradig dysplasi respektive större chans till utläkning, görs analys av HPV-DNA (reflextest). Utifrån det svaret görs uppföljning enligt nedan. Vid negativt HPV kallas kvinnan för kontroll efter 1 år till barnmorska, som tar ett nytt cellprov. Om detta prov är benignt återgår patienten till GCK. Om cellprovet efter 1 år visar ASCUS/CIN1 kallas kvinnan för kontroll till läkare inom 3-4 månader för cellprov, kolposkopi och ev px. Om detta prov är benignt kallas kvinnan för ny kontroll efter 12mån+12 mån till barnmorska och sedan tillbaka till GCK. Vid fortsatt ASCUS/CIN1 kan konisering övervägas, men om fortsatt barnönskan och/eller motiverad kvinna, kan ny kontroll med cellprov, kolposkopi och ev px övervägas efter 6-12 månader. Vid CIN 2/3 rekommenderas konisering. Vid positivt HPV kallas kvinnan för kontroll till läkare inom 3-6 månader för cellprov, kolposkopi och ev px. Om benignt prov kallas kvinnan för kontroll efter 12mån+12mån hos barnmorska och sedan tillbaka till GCK. Om patologiskt cellprov/px rekommenderas konisering av kvinnor >30 år eller avslutat barnafödande. Vid fortsatt barnönskan, ålder 30 år OCH motiverad patient kan kontroller med cellprov,kolposkopi och ev px 12 o 24 månader efter indexprov övervägas. Vid presisterande CIN1 konisering. CIN2/CIN3 och ASC-H - flödesschema 2a Om ett cellprov visar höggradig dysplasi, dvs. CIN 2/3 eller ASC-H, överensstämmer det med kon-pad i ca 70 %. Kvinnan kallas till läkare inom 6-8 veckor för behandling/utredning. I dessa fall kan man gå enbart på cellprovsvar för beslut om konisering så kallad see and treat. Är det uppenbart inte möjligt att få radikalitet/tekniskt svårt eller kvinnan inte kan fördra operation i lokalanestesi/sedering, är det rimligt att anmäla till operation i generell anestesi. Om kvinnan är koniserad 2 gånger tidigare bokas tid till läkare för ställningstagande till rekonisering eller annan åtgärd.

Uppföljning efter konisering av skivepiteldysplasi flödesschema 3a Efter konisering, oavsett radikalitet kallas patienten efter 6 månader till barnmorska för cellprov samt HPV reflextest med efterföljande handläggning: PAD efter konisering = Benign/CIN 1 med benign cytologi samt neg HPV vid första kontrollen åter till GCK om < 50 år. Kvinnor > 50 år ska lämna minst 3 cellprover innan hon avskrivs från kontroller. PAD efter konisering = CIN 2/3 med benign cytologi samt neg HPV vid första kontrollen, kallas via kontrollfil vart 3:e år livslångt eller så länge som kvinnan i samråd med barnmorskan finner det rimligt. Med rimlighet avses svårighet att genomföra undersökningen med tanke på ålder och funktionsnedsättning. Barnmorskan meddelar skriftligen dysplasiansvarig läkare som beslutar om en kvinna skall utgå ut kallelsesystemet eller inte. Oavsett PAD i kon och benign cytologi med pos HPV vid första kontrollen kallas kvinnan till barnmorska för nytt cellprov + HPV inom 6 månader. Är detta cell prov benignt + neg HPV åter till GCK alt kontrollfil beroende på PAD i kon. Om fortsatt benignt cellprov + pos HPV kallas kvinnan åter till bm inom 1 år för nytt cellprov + HPV. Därefter individuell handläggning. Om patologisk cytologi vid någon av ovanstående kontroller efter konisering kallas kvinnan till läkare inom 4-6 veckor för cellprov, kolposkopi och ev. px. Därefter individuell handläggning. Körtelcellsatypi, adenocarcinoma in situ (AIS) eller oklar atypi (atypiska celler av oklart ursprung) flödesschema 2b+3b Dessa atypier är förenade med hög risk för samtidig skivepitelatypi samt invasiv cancer varför de skall utredas utan dröjsmål. De invasiva cancrarna kan vara utgångna från cervix eller endometrium, och i enstaka fall från tubor eller ovarier. Kvinnan kallas till läkare inom 4-6 veckor för utredning med cellprov, HPV, kolposkopi, cervixabrasio, ev. px och, vaginalt ultraljud. Endometriebiopsi tas om >35 år eller vid blödningsrubbningar. Vid svårigheter att tolka ultraljudsbilden eller tekniska svårigheter vid endometriebiopsi planeras för fraktionerad abrasio. Efter utredning planeras för hög konisering om fortsatt tecken till körtelcellsatypi/ AIS eller oklar atypi.

Sex månader efter konisering kallas kvinnan till barnmorska för cellprov samt HPV reflextest. Vid uppföljning av behandlad körtelcellsatypi/adenocarcinoma in situ/oklar atypi skall endocervikala celler finnas i cellprovet. Om benign cytologi+neg HPV efter 6 månader kallas kvinnan årligen i 3 år och sedan livslångt vart 3:e år via kontrollfil. Vid benign cytologi med pos HPV oavsett PAD i kon skall patienten kallas för nytt cellprov + HPV hos barnmorska inom 6 månader. Är detta cellprov benignt + neg HPV uppföljning enl punkten ovan. Om fortsatt benignt cellprov + pos HPV kallas kvinnan åter till bm inom 1 år för nytt cellprov + HPV. Därefter individuell handläggning.. Om patologisk cytologi efter konisering kallas patienten till läkare inom 4-6 veckor för cellprov, kolposkopi och ev. px. Därefter individuell handläggning. skontroll under och efter graviditet flödesschema 4 Graviditet disponerar inte för atypi och ändrar inte heller dess naturalförlopp. Kvinnor som inte lämnat cellprov på 2,5 år bör erbjudas provtagning vid inskrivning på mödrahälsovården. Prov för screening bör tas före 15:e graviditetsveckan, men kvinnor som aldrig tagit cellprov tidigare ska erbjudas provtagning även senare i graviditeten. I de fall man väntar med provtagning till efter graviditeten bör det ha gått minst 8 veckor postpartum vid provtagningstillfället. Syftet med utredning under graviditet är att utesluta invasiv cancer. Vid misstanke på icke graviditetsrelaterad blödning under graviditet bör cellprov tas oavsett graviditetslängd. Gravid kvinna med patologiskt cellprov ska erbjudas undersökning helst innan grav v 18-20. Vid undersökningen tas nytt cellprov, kolposkopi (jod och ättika kan användas). Riktade px alt konbiopsi ska tas. För blodstillning rekommenderas albothyllösning eller lapispenna. Undantaget är de med ASCUS/CIN 1 + neg HPV där kan uppföljning vänta tills 8 veckor postpartum. Alla fall med CIN 3 och AIS ska granskas på patologkonferens för att utesluta invasiv cancer. Vid utbredd lesion, nedväxt i kryptor eller vid misstanke om AIS bör konisering göras. Vid CIN 2/3 ska ny undersökning i grav v 28-30 med cellprov, kolposkopi och px göras. Vid misstanke på mikroinvasiv cancer under graviditet ska konisering göras. Under graviditetsvecka 22-26 görs detta inneliggande. Blödningsprofylax med tranexamsyra bör ges. Efter graviditetsvecka 27 bör konisering undvikas, istället rekommenderas behandling efter sectio som planeras till graviditetsvecka 32-33. Vid misstanke om invasiv cancer eller vid konstaterad cancer, handläggas patienten efter samråd i multidiciplinär konferens: Gynekolog, obstetriker, patolog och gynonkolog. Vid CIN 2-3 eller progress av cellförändringar under graviditeten, skall konisering göras 6-8 veckor postpartum. Lokal östrogenbehandling kan övervägas vid samtidig amning. Om invasiv cancer ej helt säkert har kunnat uteslutas bör utredning med flera biopsier samt cervixabrasio göras redan 2-4 veckor postpartum.

Flödesschema 1 Utredning ASCUS/CIN 1 ASCUS/CIN1 HPV Reflextest HPV neg HPV pos 12 månader barnmorska Kolposkopi+ + ev px 3-6 mån läkare benignt ASCUS/CIN1 CIN2/3 ASCUS/CIN1 benignt ev PAD benignt GCK /PAD benignt Kolposkopi+ +ev px 3-4 mån läkare Konisering ASCUS/CIN1 Ålder 30år/avslutat barnafödande konisering. Aktiv exspektans för motiverad patient se PM 12+12 mån barnmorska 12+12 mån barnmorska Konisering alt individuell handläggning

Flödesschema 2a Utredning CIN 2/3 och ASC-H CIN2/3 ASC-H 6-8 veckor läkare Kolposkopi + Konisering/Op - planering Flödesschema 2b Utredning körtelcellsatypi/ais/oklar atypi Körtelcellsatypi AIS Oklar atypi 4-6 veckor läkare HPV Kolposkopi Ev Cx-abrasio Ev px Vag. Ultraljud Ev Endometriebiopsi Individuell handäggnig ev hög konisering

Flödesschema 3a Uppföljning av behandlad skivepiteldysplasi 6 månader efter konisering-oavsett radikalitet +HPV barnmorska benignt HPV neg benignt HPV pos patologiskt CIN 2/3 i PAD från kon Åter kontrollfil (vart 3:e år livslångt) Benignt/CIN1 i PAD från kon. Åter GCK Om > 50 år se PM Till barnmorska för cellprov + HPV efter 6 mån därefter handläggning enl PM Till läkare inom 4-6 veckor för, kolposkopi, ev px. Därefter Individuell handläggning Flödesschema 3b Uppföljning av behandlad körtelcellsatypi/ais/oklar atypi 6 månader efter Konisering, oavsett radikalitet +HPV barnmorska. Endocervikala celler ska finnas med i provet benignt HPV neg benignt HPV pos patologiskt Årlig provtagning i 3 år därefter vart 3:e år livslångt kontrollfil Till barnmorska för cellprov+ HPV efter 6 mån därefter handläggning enl PM Till läkare inom 4-6 veckor för cellprov, kolposkopi och ev px. Därefter individuell handläggning

Flödesschema 4 Cellförändringar graviditet ASCUS/CIN 1 HPV neg ASCUS/CIN 1 + HPV pos CIN2/3 Körtelcellsatypi 8 veckor postpartum hos barnmorska < Grav v 18-20 Läkarbesök med cellprov, kolposkopi, px/konbiopsi Microinvasiv cancer kan ej uteslutas CIN3 /AIS eftergranskas CIN 2/3 (på Patologkonferens) ASCUS/CIN 1 PAD benignt benignt PAD benignt 8 veckor postpartum hos barnmorska Konferens Gynekolog/Obstetriker/ Patolog/Onkolog Se PM Grav v 28-30 Läkarbesök med cellprov, kolposkopi, px Konisering 8 veckor postpartum lokal östrogenbehandling

Dokumenthistorik Utgåva nr Giltig fr o m Godkänd av (namn, titel, datum 1 2013-01-10 Gunnel Lindell, Verksamhetschef 2 2014-06-18 Gunnel Lindell, Verksamhetschef 3 4 Helene Muhr Mödrahälsovårdsöverläkare Kvinnokliniken Gunnel Lindell Verksamhetschef Kvinnokliniken