Innehållsförteckning

Transkript

1 Innehållsförteckning 1. Inledning Kommuner i Västra Sverige Täckningsgrad Hörsamhet efter kallelse Antal cellprover Endocervikala celler saknas Indikationsprofil cytologprov Åldersfördelning cellprov Tid till svar Andel icke-normala cellprover Diagnosprofil cytologi Utfall av cytologi PAD-utfall av behandling Re-koniseringar Incidens av dysplasibehandlingar

2 1 Inledning När den första upplagan av denna rapport publicerades för 5 år sedan skrev vi: Det finns flera skäl till varför det är speciellt viktigt att kvalitetsgranska arbetet att förebygga cervixcancer. Verksamheten berör hela den kvinnliga befolkningen som inbjuds till screening. Det är en intervention friska människors liv som får olika negativa effekter om det inte sköts professionellt och efter högsta standard. Överdiagnostik leder till resursslöseri men vi vet också att även lätt avvikande prov kan utlösa starka reaktioner med oro och ångest och upplevelse av sjukdom. Det finns säkra belägg idag för att överbehandling kan ha negativa effekter för kvinnors barnafödande. Screening sker för att förebygga en dödlig sjukdom. Misstag och dålig kvalité kan innebära att kvinnor dör i onödan. Vårdkedjan är komplicerad och innefattar primärvård, laboratorieverksamhet och specialistvård. Kopplingarna mellan dessa länkar i kedjan går åt alla håll och det finns hela tiden risker att överföringarna inte fungerar. Verksamheten bygger på en lång rad professionella men subjektiva bedömningar i alla delar av vårdkedjan. Detta gör verksamheten särskilt känslig för kvalitetsbrister. Första samlade rapporten med kvalitetsdata från det cervixcancerförebyggande arbetet i Västra Sverige är en milstolpe. Rapporten innehåller data från alla delar av vårdkedjan, men innefattar bara några mätbara variabler. Som med alla kvalitetsdata måste uppgifterna tolkas med eftertanke. Det är många kompromisser som ligger bakom sådana data och det är inte alltid som de mest mätbara egenskaperna är de viktigaste ur kvalitetssynpunkt. Vissa uppgifter kan inte omedelbart omsättas i kvalitetstermer men kan vara av intresse för att belysa olika delar av verksamheten. Denna rapport gäller 2008 års data. Den innehåller en del ändringar. Utvecklingen av täckningsgrad redovisas område för område sedan 2004 och likaså antal tagna cellprov. Som tidigare har vi gjort en specialbilaga för var och en av de 55 kommunerna i Västra Sverige men indelning på församlingsnivå har nu gjorts för alla kommuner med mer än invånare och redovisas i huvudrapporten. Rapporten har blivit försenad p.g.a. att vid datauttaget avslöjades oväntade fel i leveransprogrammet från det dataföretag som står för majoriteten av datamängden. Vi är angelägna om synpunkter av alla de slag kring rapporten. Vi hoppas att den kan fortsätta att ge underlag för kvalitetsförbättringar. Björn Strander Mikael Holtenman Mare-Liis Ryd 2

3 2 Kommuner i Västra Sverige 3

4 3 Täckningsgrad Täckningsgraden är beräknad utifrån antalet kvinnor skrivna i VGR eller Halland 31/ Om inte annat anges gäller det åldrarna år. Antalet unika individer i motsvarande ålder som tagit ett prov under den föregående 4-årsperioden delas sedan med detta tal. Täckningsgraden innefattar alltså all provtagning, oavsett om provet är taget inom organiserad screening eller i annat sammanhang. Täckningsgraden är det mest relevanta måttet på vilket skydd som kvinnorna i området har av cellprovstagning. Täckningsgraden för 4 år ska vara högst i åldrarna år eftersom screeningen glesas ut efter 50 års ålder och börjar först vid 23. Nya sammanställningar redovisas. Dels täckningsgrad församling för församling i alla kommuner med mer än invånare, dels utvecklingen i område för område under de senaste 5 åren Kommentar: Täckningsgraden har ökat år för år under de senaste 5 åren i alla delar av VGR. Endast två kommuner är röda på kartan, d.v.s. har 78 %. Detta är resultatet av ett träget arbete i alla delar av vårdkedjan, men inte minst inom primärvården. Framgången är desto mer anmärkningsvärd som det finns en tröghet i statistiken eftersom ¾ av underlaget ligger kvar till nästa år mätningarna sker ju under ett fyraårsintervall. Det visar också att täckningsgraden kan förbättras och detta arbete måste fortsätta. Halland har bara data för 4 år, och under denna tid har ingen tydlig förändring kunnat ses. I en nationell jämförelse ligger VGR väsentligt bättre än övriga storstadsregioner och även en jämförelse mellan Göteborgsområdet och Stockholm/Skåne är tydligt till Göteborgs fördel. Endast en församling i Göteborg har nu täckningsgrad under 60% och ytterligare två under 70%. I övriga västsverige har Borås och Uddevalla varsin församling med under 70% täckningsgrad. Att öka deltagandet i screening är sannolikt den viktigaste åtgärden för att minska insjuknande och död i cervixcancer. 4

5 5

6 Täckningsgrad Västra Götaland 31/ Täckningsgrad Halland 31/

7 Historisk täckningsgrad 7

8 Täckningsgrad Göteborg per församling 31/ Geografiskt område Täckningsgrad % Björlanda 88 Askim 87 Älvsborg 86 Torslanda 86 Tuve 84 Säve 84 Styrsö 84 Näset 84 Nylöse 83 Haga 83 Lundby 82 Bäckebol 82 Domkyrkoförsamlingen 81 Oskar Fredrik 81 Björkekärr 81 Härlanda 80 Bergum 80 Sankt Pauli 80 Vasa 79 Annedal 79 Masthugg 79 Karl Johan 79 Örgryte 79 Brämaregården 79 Högsbo 79 Rödbo 79 Brunnsbo 78 Backa 77 Tynnered 77 Johanneberg 76 Västra Frölunda 76 Kortedala 74 Biskopsgården 71 Gunnared 64 Angered 63 Bergsjön 57 8

9 Täckningsgrad Borås per församling 31/ Geografiskt område Täckningsgrad % Vänga 93 Äspered 88 Tämta 87 Sandhult 87 Brämhult 86 Rångedala 86 Toarp 85 Fristad 85 Bredared 85 Ljushult 82 Kinnarumma 82 Dannike 81 Gustav Adolf 77 Borgstena 77 Seglora 77 Caroli 75 Tärby 65 9

10 Täckningsgrad Skövde per församling 31/ Geografiskt område Täckningsgrad % Sventorp 94 Frösve 94 Timmersdala 90 Värsås 89 Våmb 88 Häggum 88 Sjogerstad 88 Norra kyrketorp 88 Skövde 85 Väring 85 Vreta 83 Götlunda 82 Ryd 77 Varola 76 Täckningsgrad Halmstad per församling 31/ Geografiskt område Täckningsgrad % Övraby 88 Harplinge 83 Holm 83 Söndrum-Vapnö 82 Breared 80 Eldsbergabygden 80 Snöstorp 78 Enslöv 78 S:t Nikolai 77 Steninge 76 Getinge-Rävinge 76 Oskarström 73 Martin Luther 71 Slättåkra-Kvibille 71 10

11 Täckningsgrad Kungsbacka per församling 31/ Geografiskt område Täckningsgrad % Vallda 87 Gällinge 87 Tölö 86 Onsala 86 Älvsåker 85 Släp 84 Frillesås 84 Fjärås 84 Kungsbacka 83 Landa 82 Idala 82 Hanhals 82 Ölmevalla 81 Förlanda 81 11

12 Täckningsgrad Mölndal per församling 31/ Geografiskt område Täckningsgrad % Lindome 86 Stensjön 85 Fässberg 81 Kållered 80 Täckningsgrad Trollhättan per församling 31/ Geografiskt område Täckningsgrad % Åsaka-Björke 93 Gärdhem 91 Götalunden 90 Trollhättan 87 Fors-Rommele 85 Upphärad 83 Bjärke 79 Lextorp 74 12

13 Täckningsgrad Uddevalla per församling 31/ Geografiskt område Täckningsgrad % Högås 94 Skredsvik 91 Herrestad 91 Grinneröd 90 Forshälla 88 Lane-Ryr 86 Bokenäs 85 Ljung 84 Uddevalla 82 Bäve 82 Dragsmark 76 Resteröd 63 Täckningsgrad Varberg per församling 31/ Geografiskt område Täckningsgrad % Torpa 88 Stråvalla 88 Träslöv 87 Kungsäter 87 Spannarp 86 Lindberg 86 Valinge 84 Tvååker 83 Värö 83 Himledalen 82 Veddige 82 Varberg 81 Stamnared 80 Sibbarp-Dagsås 78 13

14 4 Hörsamhet efter kallelse Hörsamhet är det direkta måttet på hur stor andel av kvinnorna som får en inbjudan som tar ett prov. Vi har valt att räkna hörsamhet som andelen kvinnor som får ett prov taget inom tre månader efter en inbjudan skickats ut och utgått från inbjudningar utskickade Vi fångar då också upp de kvinnor som inte går till barnmorskemottagningen utan ordnar provtagning på annat sätt men som sannolikt gör detta som en effekt av att man fått en inbjudan. Hela området har nu årliga omkallelser vilket gör statistiken svårtolkad. Låga siffror kan bero på dålig tillgänglighet men också på att gallring av kvinnor som inte ska delta fungerar dåligt. Exempelvis gäller det kvinnor som tagit prov i andra delar av regionen (har nyligen börjat fungera i Halland, fungerar ännu inte fullt ut i Södra Älvsborg och Fyrbodal) Dessa uppgifter om hörsamhet är alltså ännu inte jämförbara med tidigare års data och inte heller jämförbara med landsting eller områden som inte utför årliga omkallelser av kvinnor som inte kommit. 14

15 15

16 5 Antal cellprover Diagrammen visar antalet år från år under 2000-talet. Medilab hade ansvar för screening i södra Bohuslän fram till år 2000 och för Halland till år Kommentar: År skedde en successiv övergång i VGR till nya intervall och åldersgränser för gynekologisk cellprovskontroll. Från att tidigare ha erbjudit kvinnor 6 prover under en livstid följer VGR sedan år 2003 Socialstyrelsens rekommendationer med 12 prover från 23- till 60 års ålder. En utredning som låg till grund för detta beslut förutspådde att det inte skulle innebära någon påtaglig ökning av den totala provtagningen eftersom antalet s.k. opportunistiska prover skulle öka. Man blev sannspådd, vilket dessa siffror visar. Trots att täckningsgraden har ökat de senaste 5 åren i VGR har antalet prover inte ökat. 16

17 Antal cellprover lab i Västra Götaland (ej Medilab) Antal cellprover NÄL 17

18 Antal cellprover SU Antal cellprover Borås 18

19 Antal cellprover Skövde Antal cellprover Halmstad 19

20 Antal cellprover Medilab 20

21 6 Endocervikala celler saknas Avsaknad av endocervikala celler är det mått vi använder för provtagningskvalité. I sällsynta fall kan man inte få med endocervikala celler i provet trots god provtagningsteknik. I normalfallet ska metaplastiska celler eller körtelceller finnas med i provet som tecken på att övre delen av transformationszonen är representerad. Provtagning på kvinnor efter menopaus och kvinnor som tidigare behandlats för dysplasi är svårare. Gynekologmottagningar kan f.n. förväntas ha en något större andel av dessa kvinnor än MVC (barnmorskemottagningar) men framöver kommer kontroller av fler kvinnor som behandlats för cellförändringar att överföras till MVC via den så kallade kontrollfilen och denna skillnad kommer att utjämnas. Vi har valt att göra jämförelse mellan olika typer av mottagningar samt geografisk belägenhet för att kunna värdera behovet av utbildning i provtagningsteknik. Mottagningarna är indelade som MVC, kvinnoklinik, gynekologisk mottagning med flera läkare eller gynekologisk mottagning med en läkare. De senare är uppdelade utifrån ägartyp - privat eller offentlig. Kommentar: En trend mot bättre och bättre prover har brutits år 2008, förhoppningsvis är detta en tillfällighet. Jämfört med års siffror är kvalitén väsentligen oförändrat god vid MVC. Privata gynekologmottagningar sticker fortfarande ut negativt och har dessvärre försämrats ytterligare något, men proverna från sjukhusen har förbättrats och är nu i nivå med MVC:s. Hallands provtagning förefaller ha förbättrats, i övriga Västsverige är skillnaderna små jämfört med år

22 Endocervikala celler saknas VGR och Halland per enhetstyp 22

23 Endocervikala celler saknas Västra Götaland Endocervikala celler saknas per sjukvårdsområde

24 7 Indikationsprofil cytologprov Indikationsprofil är beräknad utifrån uppgifter på remissblanketterna. Prover levererade med screening-remiss räknas alltid som screening. Kommentar: I VGR tas 19% av proverna på klinisk indikation och 77% som allmän screening. Resterande 4 % är screening av kvinnor som haft dysplasi mer än 2 år tillbaka. Rapporteringen av indikation är god. Många av de prover som saknar sådana data rapporteras via Medilab som inte registrerar uppgifterna. Göteborgs/Södra Bohusläns data är fortfarande anmärkningsvärda med 21% klinisk indikation vilket också drar upp genomsnittet för regionen. Ett fåtal mottagningar där anger mycket stort antal prover p.g.a. symtom eller kontroll/utredning. Detta framgår av den särskilda rapporten för Göteborgs kommun. Halland har nu en utmärkt inrapporteringsfrekvens. Kontrollfilspatienter ingår f.n. i gruppen screening. 24

25 Indikationsprofil Västra Götaland 2008 Indikationsprofil Fyrbodal

26 Indikationsprofil Göteborg och Södra Bohuslän 2008 Indikationsprofil Södra Älvsborg 26

27 Indikationsprofil Skaraborg 2008 Indikationsprofil Halland

28 8 Åldersfördelning cellprov Detta är ett mått på hur väl de rekommenderade åldersintervallen följs. 100 % följsamhet till åldrarna är inte önskvärd, men prover utanför dessa åldrar bör vara mindre vanliga, framförallt hos de unga. Den geografiska indelningen utgår från provtagningsstationernas belägenhet. Observera att åldersindelningen här är i treårsintervall. Detta innebär att de åldrar där man blir kallad vart femte år blir ojämnt representerade. Detta kommer att upphöra då effekten av tidsbaserad kallelse slår igenom helt. Variationerna mellan områdena är små varför endast data för västra Sverige som helhet redovisas. Kommentar: Provtagningen i västra Sverige följer mycket väl rekommendationerna och få prover tas utanför dessa intervall. Det är rimligt med en viss provtagning efter 60 års ålder och denna kommer att öka i intervallet upp till 64 år eftersom vissa underscreenade kvinnor i dessa åldrar kommer att kallas till screening framöver. Vissa äldre kvinnor ingår också i kontrollprogram p.g.a. tidigare dysplasi. Åldersfördelning cellprov hela västra Sverige

29 9 Tid till svar Tid till svar visar det totala antalet kalenderdagar från registrering till det att svar skickas ut från laboratoriet. Ingen åtskillnad görs för screeningprover och prover tagna utanför organiserad screening. Försenad transport av provet från mottagningen kan påverka denna tid (mindre vanligt) men huvuddelen av tiden processas provet på laboratoriet. Svar om normalt prov går direkt till kvinnan medan svar om avvikande prov skickas tillsammans med följebrev och vanligen en bokad tid från en gynekologmottagning. Data redovisas som s.k. boxplots. Medianvärdet är den tjocka linjen mitt i boxen. Boxen representerar 25% ovan och 25% under medianvärdet medan antennerna visar de återstående kvartilerna. Hela spridningen (utom enstaka extremvärden) ligger alltså mellan antennändarna. Kommentar: Normalt rapporterar laboratorierna ut svar inom rimlig tid och mer än 75% av kvinnorna får svar inom 2½ veckor. Socialstyrelsens riktlinjer från år 1998 är att prov ska svaras ut inom 4 veckor. NÄL och SÄS har föredömligt korta handläggningstider. Halmstadslaboratoriet har förbättrats rejält och rapporterar ut 75% av proverna inom 12 dagar till skillnad från 30 dagar året innan. 29

30 Tid till svar västra Sverige 2008 Tid till svar NÄL

31 Tid till svar SU 2008 Tid till svar SÄS

32 Tid till svar Capio Diagnostik 2008 Tid till svar Halmstad

33 10 Andel icke-normala cellprover Något riktmärke finns inte eftersom den sanna förekomsten av avvikande cellprover kan variera mellan olika områden och under olika tidsperioder. Skillnaderna beror dock sannolikt i hög grad på olika bedömningar vid laboratorierna. En hög andel avvikande prover innebär en större belastning på gynekologin som har att utreda och följa upp. En för låg andel å andra sidan innebär risk att precancerösa förändringar missas. Diagrammen representerar de prover som har diagnos och har gjorts utifrån laboratorierna. Kartan utgår från vilken kommun provtagningsenheten tillhör. Kommentar: Laboratoriet vid länssjukhuset i Halmstad har brutit en stigande trend och rapporterade år 2008 ut mindre andel avvikande prover än något annat laboratorium. Andelen avvikande prover förefaller ligga stabilt kring 6% i västra Sverige, med variationer från 4,6% till 8,2% mellan laboratorierna. Andel icke-normala cellprover per sjukvårdsområde

34 Andel icke-normala cellprover kommunvis

35 11 Diagnosprofil cytologi Här kan vi jämföra förekomsten av olika avvikande diagnoser. Ett prov kan ha flera diagnoser men här är bara den "värsta" medräknad efter en hierarkisk skala. Diagrammen har gjorts utifrån respektive laboratorium. Kommentar: Som tidigare finns en del skillnader mellan laboratorierna gällande klassifikation av avvikande prover. Främst gäller detta fördelningen ASCUS (numera Lätt skivepitelatypi) och Lätt dysplasi. Den nya diagnosen Misstänkt höggradig dysplasi har som väntat inte fått omfattande användning och något laboratorium har inte introducerat den över huvud taget. Diagnosprofil cytologi västra Sverige

36 Diagnosprofil cytologi NÄL 2008 Diagnosprofil cytologi SU

37 Diagnosprofil cytologi Södra Älvsborg 2008 Diagnosprofil cytologi Capio Skövde

38 Diagnosprofil cytologi Halmstad

39 12 Utfall av cytologi Denna lite snåriga tabell är viktig att studera inte minst för gynekologer, cytodiagnostiker och patologer. Den visar den allvarligaste diagnosen som uppträtt i vävnadsprov inom 12 månader efter ett avvikande cytologprov. Den ger bl.a. en fingervisning om risken för en kvinna att ha en höggradig dysplasi i PAD vid en given cytologisk diagnos. Den visar oss också hur stor andel av avvikande diagnoser som följs upp med histopatologi. Redovisningen här görs utifrån laboratorium eftersom diagnostiken skiljer sig en del mellan laboratorierna och en given cytologisk diagnos helt klart har olika allvarlighetsgrad och olika samstämmighet med cytologi. Två tabeller redovisas. Den första utgår från alla cellprover med en given diagnos. Den andra visar den procentuella fördelningen endast av de prover som följts upp med histopatologi. Varje cellprov förekommer bara en gång i sammanställningen medan ett histopatologiskt prov kan förekomma flera gånger om en kvinna har tagit flera cellprover inom tidsintervallet. Cellproverna härrör från år 2007 för att kunna ge 1 års uppföljning av alla. Detta är ett strikt datauttag och vi måste försiktigtvis reservera oss för tveksamheter eller fel i programkoder, dateringar, konverteringar och andra ofullkomligheter i databasen. Under året har den tidigare diagnosen Svårvärderad skivepitelatypi (ASCUS) delats upp i Lätt skivepitelatypi och Misstänkt Höggradig skivepitelatypi, men detta ger alltså inte något egentligt utslag förrän i nästa års rapport. Kommentar: Dessa data är mycket innehållsrika och ger en unik möjlighet för gynekologer att lära känna sitt laboratorium. Utfallet av Svårvärderad skivepitelatypi, CIN1 och Körtelcellsatypi i cytologprov ger jämförbart c:a 24-26% höggradig dysplasi i PAD i VGR medan Oklar atypi detta år ger ett utbyte i CIN2+ om hela 45%. Det är skillnad mellan laboratorierna i andel av Svårvärderad skivepitelatypi som ger CIN2+. Intervallet är 12%-30%. De laboratorier som har högst andel CIN2+ har också störst andel uppföljda prover. Körtelcellsatypi och framför allt AIS svarar ofta mot cancer. Tecken på HPV-infektion ger mycket liten andel höggradig dysplasi och mildrar närmast utfallet när den finns med som tilläggsdiagnos till Svårvärderad skivepitelatypi (ASCUS). En CIN3-diganos i VGR leder till en histopatologiskt verifierad diagnos av höggradig dysplasi eller i hela 90%. Halmstads data avviker från VGR med en mycket liten andel höggradig dysplasi i Svårvärderad skivepitelatypi men en tydlig skillnad mellan denna diagnos och CIN1. 39

40 Histopatologiskt utfall inom 12 månader av all cytologi från 2007: Västra Götaland Histopatologi Benignt CIN1 CIN2-3 Cancer Annat Ej histolog. Uppf. Tot Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Cytologi Benignt prov % % % % % % Tecken på HPV-infektion % % % % % ASCUS + Tecken på HPV-infektion % % % % % Svårvärderad skivepitelatypi % % % % % % Lätt dysplasi / CIN % % % % % % Körtelcellsatypi % % % % % % Oklar atypi % % % % % % Misstänkt höggradig dysplasi % % Måttlig dysplasi / CIN % % % % % % Stark dysplasi / CIN 3 / CIS % % % % % % Adenocarcinom / AIS % % % % Mal. Tumör oklart urspr % Skivepitelcancer % % % Totalt % % % % % %

41 Histopatologiskt utfall inom 12 månader av all cytologi från 2007: NÄL Histopatologi Benignt CIN1 CIN2-3 Cancer Annat Ej histolog. Uppf. Tot Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Cytologi Benignt prov % % % % % % Tecken på HPV-infektion % % % % % ASCUS + Tecken på HPV-infektion % % % % % Svårvärderad skivepitelatypi % % % % % % Lätt dysplasi / CIN % % % % % % Körtelcellsatypi % % % % % % Oklar atypi % % % Måttlig dysplasi / CIN % % % % % % Stark dysplasi / CIN 3 / CIS % % % % % % Adenocarcinom / AIS % % Skivepitelcancer % Totalt % % % % % %

42 Histopatologiskt utfall inom 12 månader av all cytologi från 2007: SU Histopatologi Benignt CIN1 CIN2-3 Cancer Annat Ej histolog. Uppf. Tot Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Cytologi Benignt prov % % % % % % Tecken på HPV-infektion % % ASCUS + Tecken på HPV-infektion % % % % % Svårvärderad skivepitelatypi % % % % % % Lätt dysplasi / CIN % % % % % Körtelcellsatypi % % % % % % Oklar atypi % % % % % % Måttlig dysplasi / CIN % % % % % Stark dysplasi / CIN 3 / CIS % % % % % % Adenocarcinom / AIS % % % % Skivepitelcancer % % % Totalt % % % % % %

43 Histopatologiskt utfall inom 12 månader av all cytologi från 2007: Borås Histopatologi Benignt CIN1 CIN2-3 Cancer Annat Ej histolog. Uppf. Tot Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Cytologi Benignt prov % % % % % % Tecken på HPV-infektion % % % % ASCUS + Tecken på HPV-infektion % % % Svårvärderad skivepitelatypi % % % % % % Lätt dysplasi / CIN % % % % % % Körtelcellsatypi % % % % % % Oklar atypi % % % % % % Måttlig dysplasi / CIN % % % % % Stark dysplasi / CIN 3 / CIS % % % % % % Adenocarcinom / AIS % % Mal. Tumör oklart urspr % Skivepitelcancer % Totalt % % % % % %

44 Histopatologiskt utfall inom 12 månader av all cytologi från 2007: Skövde Histopatologi Benignt CIN1 CIN2-3 Cancer Annat Ej histolog. Uppf. Tot Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Cytologi Benignt prov % % % % % % Tecken på HPV-infektion % % % % % ASCUS + Tecken på HPV-infektion % % Svårvärderad skivepitelatypi % % % % % % Lätt dysplasi / CIN % % % % % % Körtelcellsatypi % % % % % % Oklar atypi % % % % % % Misstänkt höggradig dysplasi % % Måttlig dysplasi / CIN % % % % % % Stark dysplasi / CIN 3 / CIS % % % % % % Adenocarcinom / AIS % % % Totalt % % % % % %

45 Histopatologiskt utfall inom 12 månader av all cytologi från 2007: Halmstad Histopatologi Benignt CIN1 CIN2-3 Cancer Annat Ej histolog. Uppf. Tot Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Cytologi Benignt prov % % % % % % Tecken på HPV-infektion % ASCUS + Tecken på HPV-infektion % % % % % Svårvärderad skivepitelatypi % % % % % % Lätt dysplasi / CIN % % % % % % Körtelcellsatypi % % % Oklar atypi % % % % % Måttlig dysplasi / CIN % % % % % % Stark dysplasi / CIN 3 / CIS % % % % % % Adenocarcinom / AIS % % % Skivepitelcancer % Totalt % % % % % %

46 Histopatologiskt utfall inom 12 månader av cytologprov från 2007 som följts upp med histopatologi: Västra Götaland Histopatologi Benignt CIN1 CIN2-3 Cancer Annat Totalt Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Radprocent Cytologi Benignt prov % % % % % Tecken på HPV-infektion % % % % ASCUS + Tecken på HPV-infektion % % % % Svårvärderad skivepitelatypi % % % % % Lätt dysplasi / CIN % % % % % Körtelcellsatypi % % % % % Oklar atypi % % % % % Misstänkt höggradig dysplasi % % Måttlig dysplasi / CIN % % % % % Stark dysplasi / CIN 3 / CIS % % % % % Adenocarcinom / AIS % % % % Mal. Tumör oklart urspr % Skivepitelcancer % % % Totalt % % % % %

47 Histopatologiskt utfall inom 12 månader av cytologprov från 2007 som följts upp med histopatologi: NÄL Histopatologi Benignt CIN1 CIN2-3 Cancer Annat Totalt Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Radprocent Cytologi Benignt prov % % % % % Tecken på HPV-infektion % % % % ASCUS + Tecken på HPV-infektion % % % % Svårvärderad skivepitelatypi % % % % % Lätt dysplasi / CIN % % % % % Körtelcellsatypi % % % % % Oklar atypi % Måttlig dysplasi / CIN % % % % % Stark dysplasi / CIN 3 / CIS % % % % Adenocarcinom / AIS % Skivepitelcancer % Totalt % % % % %

48 Histopatologiskt utfall inom 12 månader av cytologprov från 2007 som följts upp med histopatologi: SU Histopatologi Benignt CIN1 CIN2-3 Cancer Annat Totalt Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Radprocent Cytologi Benignt prov % % % % % Tecken på HPV-infektion % ASCUS + Tecken på HPV-infektion % % % % Svårvärderad skivepitelatypi % % % % % Lätt dysplasi / CIN % % % % Körtelcellsatypi % % % % % Oklar atypi % % % % % Måttlig dysplasi / CIN % % % % Stark dysplasi / CIN 3 / CIS % % % % % Adenocarcinom / AIS % % % Skivepitelcancer % % % Totalt % % % % %

49 Histopatologiskt utfall inom 12 månader av cytologprov från 2007 som följts upp med histopatologi: Borås Histopatologi Benignt CIN1 CIN2-3 Cancer Annat Totalt Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Radprocent Cytologi Benignt prov % % % % % Tecken på HPV-infektion % % % ASCUS + Tecken på HPV-infektion % % Svårvärderad skivepitelatypi % % % % % Lätt dysplasi / CIN % % % % % Körtelcellsatypi % % % % % Oklar atypi % % % % % Måttlig dysplasi / CIN % % % % Stark dysplasi / CIN 3 / CIS % % % % Adenocarcinom / AIS % % Mal. Tumör oklart urspr % Skivepitelcancer % Totalt % % % % %

50 Histopatologiskt utfall inom 12 månader av cytologprov från 2007 som följts upp med histopatologi: Skövde Histopatologi Benignt CIN1 CIN2-3 Cancer Annat Totalt Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Radprocent Cytologi Benignt prov % % % % % Tecken på HPV-infektion % % % % ASCUS + Tecken på HPV-infektion % Svårvärderad skivepitelatypi % % % % % Lätt dysplasi / CIN % % % % % Körtelcellsatypi % % % % % Oklar atypi % % % % % Misstänkt höggradig dysplasi % % Måttlig dysplasi / CIN % % % % Stark dysplasi / CIN 3 / CIS % % % % % Adenocarcinom / AIS % % % Totalt % % % % %

51 Histopatologiskt utfall inom 12 månader av cytologprov från 2007 som följts upp med histopatologi: Halmstad Histopatologi Benignt CIN1 CIN2-3 Cancer Annat Totalt Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Radprocent Cytologi Benignt prov % % % % % ASCUS + Tecken på HPV-infektion % % % % Svårvärderad skivepitelatypi % % % % % Lätt dysplasi / CIN % % % % % Körtelcellsatypi % % Oklar atypi % % % % Måttlig dysplasi / CIN % % % % % Stark dysplasi / CIN 3 / CIS % % % % Adenocarcinom / AIS % % % Skivepitelcancer % Totalt % % % % %

52 13 PAD-utfall av behandling 96% av alla behandlingar av cervixdysplasi år gjordes med resektion och genererade därmed ett preparat för PAD. Utfallet av sådana behandlingar under år 2008 redovisas här. Regionens vårdprogram har hittills i princip förordat behandling av lätta dysplasier, men tveklöst är en hög andel av höggradig dysplasi i koner och resektat ett tecken på att patienterna är väl utredda. Andelen benigna resektat kan inte vara noll ens under ideala omständigheter eftersom en del små dysplasier kan tas bort helt vid provexcision i samband med utredning. Utfallet får i hög grad ses som ett mått på utredningens kvalité och i mindre grad på själva behandlingens kvalité. Det saknas ännu svenska kvalitetsstandards på området, men som jämförelse kan nämnas att brittiska NHS kräver max 10% benigna koner vid s.k. see and treat och därmed att 90% av resektaten innehåller dysplasi. I det nya vårdprogrammet ligger ett förslag till 15% som riktmärke. Stapeldiagrammen i detta avsnitt bygger på geografisk belägenhet av opererande enhet.. Kommentar: De tidigare rapporterade utmärkta resultaten står sig. 93% av alla behandlingar i västra Sverige innehåller dysplasi och andelen som innehåller höggradig dysplasi är 76%. Regionala skillnader kvarstår. Norra Halland har minskat antalet behandlingar något, vilket inte är en underrapportering, men vissa enheter har 25-30% benigna koner. Södra Halland har inte rapporterat behandlingar till Cytburken. Det totala antalet rapporterade behandlingar är i sort sett samma som för år 2006 liksom antalet funna och utplånade CIN2+ förändringar. 52

53 PAD-utfall av behandling hela västra Sverige

54 PAD-utfall av behandling Västra Götaland 2008 PAD-utfall av behandling Halland

55 PAD-utfall av behandling per behandlande enhet 2008 Histoklass Benignt CIN2+ Övrigt Totalt Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Radprocent Behandlande enhet Alingsås lasarett 5 5 % % 6 6 % Avenykliniken 4 3 % % % Borås lasarett 3 2 % % 13 9 % Falkenbergs sjukhus 7 28 % % 3 12 % Falköpings sjukhus 1 14 % 2 28 % 4 57 % Fröja 1 3 % % 7 25 % Göteborgs Kvinnoklinik 1 16 % 4 66 % 1 16 % Kungsbacka sjukhus 5 12 % % 6 15 % Lidköpings sjukhus % % Lundby sjukhus 2 2 % % 7 7 % Mariestads sjukhus 1 16 % 5 83 % NÄL 7 6 % % 9 8 % SU/Sahlgrenska 29 8 % % % SU/Östra 4 5 % % % Skene lasarett 1 2 % % 7 20 % Skövde sjukhus % % % Uddevalla sjukhus 1 1 % % % Urban Claessons mott % 4 44 % 3 33 % V:a Frölunda sjukhus % % % Varbergs sjukhus 5 19 % % 2 7 % Varmbadhusets gyn.mott % 3 75 % Totalt % % %

56 14 Re-koniseringar 2008 Vissa dysplasibehandlingar behöver göras om. Trots rubriken innefattar diagrammet alla behandlingar som behövt göras på nytt på samma patient, inte bara koniseringar. En viss andel re-behandlingar ska accepteras. Det aktuella årets siffror speglar naturligtvis behandlingarna som gjordes 1-2 år tidigare. Om siffran är för låg kan det vara ett uttryck för att borttagandet/destruktionen av vävnad i många fall varit onödigt stor vid den ursprungliga behandlingen. Inte heller här finns svenska kvalitetskriterier. Brittiska NHS standard är max 5% re-behandling inom ett år. Kommentar: Andelen re-koniseringar inom ett år ligger strax under 5 % vilket är ett rimligt värde. 56

57 15 Incidens av dysplasibehandlingar Detta diagram visar hur stor andel av den kvinnliga befolkningen som behandlats för cervixdysplasi. Genom att göra jämförelser mellan olika områden kan vi bevaka att inget område "sticker ut" med kraftig underbehandling eller överbehandling. Låg "incidens" kan vara orsakad av underrapportering till Cytburken. Kommentar: Skillnaderna mellan de olika delarna av västra Sverige är oväntat stora. Men kanske motiverade eftersom andelen behandla med dysplasi är jämförbar. Om man räknar med en cancerincidens om 10/ görs mer än 40 behandlingar för varje cancerfall i Göteborgsområdet. Hur många behandlingar som görs för att förhindra ett cancerfall vet vi naturligtvis inte. Hallands siffror är inte pålitliga p.g.a. en klar underrapportering, eftersom länssjukhuset i Halmstad fortfarande avstår från att rapportera behandlingar. 57