Sammanställning av Kvalitetsdata 2012

Transkript

1 Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Sammanställning av Kvalitetsdata 2012 gällande Cervixcancerprevention i Västra sjukvårdsregionen Mars 2013

2 Beställningsadress Regionalt cancercentrum väst Västra Sjukvårdsregionen Sahlgrenska Universitetssjukhuset GÖTEBORG Tel Fax Mailadress Rapporterna kan laddas ner från Regionalt cancercentrum väst hemsida Regionalt cancercentrum väst, Västra sjukvårdsregionen Tryck: Bording AB, Borås

3 FÖRORD I denna nionde årsrapport om arbetet för att förebygga livmoderhalscancer i västra Sverige kan vi visa en i stort sett entydigt positiv utveckling. När Styrgruppen för cervixcancerprevention och enheten vid dåvarande Onkologiskt centrum startade år 2000 var det på basis av en utredning som påpekade att det skulle dröja många år innan insatser kunde avläsas i en minskad förekomst av cancer. Data har funnits ett par år som talat för en minskning som inte kan förklaras av slumpen, men tillfälliga uppgångar skulle kunna omkullkasta den slutsatsen. Nu är utvecklingen tydlig: Incidens för cervixcancer incidens region Halland Riket VGR år Förekomst av livmoderhalscancer i VGR, Halland och hela Sverige , ålderstandardiserad efter census år Taggiga kurvor visar faktiska värden. Räta linjer visar den genomsnittliga utvecklingen (linjär regressionsanalys). De färgade fälten visar osäkerhetsintervallet (95% konfidensintervall) Socialstyrelsen Statistisk analys Erik Bülow, RccVäst VGR visar en statistiskt säkerställd minskning av antalet kvinnor som diagnosticeras med livmoderhalscancer under 2000-talet. Utgångspunkten var en frekvens anmälda cancerfall som översteg (dock inte signifikant) riksgenomsnittet. I slutet av perioden har det sjunkit till en nivå som signifikant understiger genomsnittet för landet. Sverige som helhet visar en tendens till svag minskning som inte är statistiskt säkerställd. Region Halland har haft en låg nivå under hela talet men det låga antalet fall gör att osäkerhetsintervallet blir mycket stort, och man kan inte säga något om någon eventuell trend. 1

4 Denna utveckling är frukten av ett idogt förbättringsarbete där hundratals sjukvårdsanställda har gjort stora insatser. Kommunikation inom vårdkedjor, inspirerande exempel och träget, motiverat arbete tillsammans med ett fungerande kvalitetsregister har varit framgångsfaktorer. Glädjande nog har också andra trender gått åt rätt håll vilket talar för att den goda utvecklingen gällande cervixcancer kan fortsätta. Täckningsgraden har ökat ytterligare både i Halland och VGR. Alla 55 kommuner ligger över 78 %. 12 kommuner når det nationella målet om 85 %. Provtagningskvalitén har också förbättrats. Rapporten identifierar en rad förbättringsområden och ger underlag för fortsatt kvalitets- och utvecklingsarbete. Nils Conradi Verksamhetschef RccVäst Björn Strander Processägare Cervixcancerprevention 2

5 Innehållsförteckning 1. INLEDNING INVITATIONSSTATUS TÄCKNINGSGRAD DELTAGANDE EFTER INBJUDAN ANTAL CELLPROVER ENDOCERVIKALA CELLER SAKNAS INDIKATIONSPROFIL CYTOLOGPROV ÅLDERSFÖRDELNING CELLPROV TID TILL SVAR ANDEL ICKE-NORMALA CELLPROVER DIAGNOSPROFIL CYTOLOGI ANDEL AVVIKANDE CELLPROVER SOM ÄR UPPFÖLJDA I TID UTFALL AV CYTOLOGI PAD-UTFALL AV BEHANDLING KONHÖJD OCH ANTAL INGREPP PER OPERATÖR FÖRNYADE BEHANDLINGAR ( RE-KONISERINGAR )

6 1. INLEDNING Cytburken är sedan juni 2012 Processregistret inom Nationella kvalitetsregistret för cervixcancerprevention. Det kommer att innebära att data i framtiden kan jämföras med fler landsting och att de redovisningar som görs kommer att utgå från nationellt beslutade kvalitetsparametrar. Denna regionala rapport kommer att fortsätta ges ut och omställningar har påbörjats i och med detta årets kvalitetsrapport. När den första upplagan av denna rapport publicerades för 9 år sedan skrev vi: Det finns flera skäl till varför det är speciellt viktigt att kvalitetsgranska arbetet att förebygga cervixcancer. Verksamheten berör hela den kvinnliga befolkningen som inbjuds till screening. Det är en intervention friska människors liv som får olika negativa effekter om det inte sköts professionellt och efter högsta standard. Överdiagnostik leder till resursslöseri men vi vet också att även lätt avvikande prov kan utlösa starka reaktioner med oro och ångest och upplevelse av sjukdom. Det finns säkra belägg idag för att överbehandling kan ha negativa effekter för kvinnors barnafödande. Screening sker för att förebygga en dödlig sjukdom. Misstag och dålig kvalité kan innebära att kvinnor dör i onödan. Vårdkedjan är komplicerad och innefattar primärvård, laboratorieverksamhet och specialistvård. Kopplingarna mellan dessa länkar i kedjan går åt alla håll och det finns hela tiden risker att överföringarna inte fungerar. Verksamheten bygger på en lång rad professionella men subjektiva bedömningar i alla delar av vårdkedjan. Detta gör verksamheten särskilt känslig för kvalitetsbrister. Första samlade rapporten med kvalitetsdata från det cervixcancerförebyggande arbetet i Västra Sverige är en milstolpe. Rapporten innehåller data från alla delar av vårdkedjan, men innefattar bara några mätbara variabler. Som med alla kvalitetsdata måste uppgifterna tolkas med eftertanke. Det är många kompromisser som ligger bakom sådana data och det är inte alltid som de mest mätbara egenskaperna är de viktigaste ur kvalitetssynpunkt. Vissa uppgifter kan inte omedelbart omsättas i kvalitetstermer men kan vara av intresse för att belysa olika delar av verksamheten. Denna rapport gäller 2012 års data. Denna årliga rapport kommer inom kort att kompletteras med StatProcess en redovisning online av nyckeldata där man kan välja detaljnivå. Denna redovisning kommer att ersätta de 55 kommunrapporter som hittills varje år producerats i pappersform. StatProcess ger jämförelsedata bakåt i tiden och ger möjlighet att se andra enheters och kommuners data. Inloggning sker via Cytburken.se. Årets rapport innehåller också andra nyheter. Som ett led i en nationell utvärdering redovisar vi andelen kvinnor av de som ska ha fått en inbjudan vid en bestämd tidpunkt, som verkligen fått in inbjudan till screening. Vidare så mäter vi andelen avvikande prover som följts upp inom den tidsrymd som nu är nationella riktlinjer Vi är angelägna om synpunkter av alla de slag kring rapporten. Vi hoppas att den kan fortsätta att ge underlag för kvalitetsförbättringar Björn Strander.Jonatan Vasilis Mikael Holtenman Mia Westlund Torbjörn Eles 4

7 2. INVITATIONSSTATUS Detta är ett mått på om de kvinnor som ska inviteras också blir inviterade. Det hör också till de nya nationellt beslutade kvalitetsparametrarna. Mätning sker vid ett bestämt datum. Ur befolkningsregistret tas fram de kvinnor som åldersmässigt är aktuella för provtagning och sedan länkas dessa uppgifter mot Cytburken som dels visar vilka av kvinnorna som är aktuella för provtagning utifrån senast taget prov och dels innehåller uppgift på injudningar till provtagning som har gått ut. För att förenkla denna ganska komplicerade datahantering är mätningen begränsad till kvinnor i åldrarna Kommentar: VGR ligger glädjande högt. Den något lägre siffran för Skaraborg kan ha samband med det kallelsesystem man hade under en del av året och som nu har ersatts med ROCK-IT som varit en stor framgång i resten av regionen. Hallands lägre siffror kan bero på ett sämre kallelsesystem men också för att man efter tre år ersatt kallelser till uteblivare med ett brev där kvinnor inbjuds höra av sig för att få en tid. 5

8 Andel som fått inbjudan i tid, år Bengtsfors Strömstad Dals-Ed Åmål Gullspång Tanum Sotenäs Lysekil Öckerö Mellerud Färgelanda Munkedal Orust Uddevalla Vänersborg Lilla Edet Stenungsund Tjörn Ale Kungälv Lerum Göteborg Grästorp Vara Trollhättan Essunga Alingsås Vårgårda Herrljunga Partille BollebygdBorås Härryda Mölndal Lidköping Götene Skara Töreboda Maries tad Karlsborg Tibro Skövde Falköping Tidaholm Ullericehamn Hjo Kungsbacka Mark Tranemo Svenljunga Varberg Falkenberg Hylte Halmstad Laholm Fått inbjudan 92.0% 92.0% 97.0% 97.0% 98.0% 98.0% 99.0% 99.0% 100.0% Andel som fått inbjudan i tid, år Område Andel Södra Älvsborg 99.4% Göteborg och södra Bohuslän 99.1% Fyrbodal 99.0% Västra Götaland 98.9% Västra Sverige 98.3% Skaraborg 97.5% Halland 94.9% 6

9 3. TÄCKNINGSGRAD Täckningsgraden är beräknad utifrån antalet kvinnor i screeningåldrarna skrivna i VGR eller Halland 31/ och i respektive kommuner och församlingar. Antalet unika individer i motsvarande ålder som tagit ett prov under den föregående 3 ½-årsperioden resp 5 ½- årsperioden delas sedan med detta tal. Dessa procentsatser blir genomgående något lägre än tidigare då all provtagning 4 år bakåt räknades in. Täckningsgraden redovisas från och med i år för alla screeningåldrar (26 60 års ålder 31/12 ) med ett sammanvägt mått. 3 ½ och 5 ½ år är numera en nationellt överenskommen standard för dessa beräkningar. För att ge möjlighet till jämförelse med tidigare rapporter redovisas båda det nya och det gamla beräkningssättet (4 års täckningsgrad i åldrarna 25 49) i kommuntabellerna, församlingstabellerna och diagrammet som visar täckningsgrad över tid. Täckningsgraden innefattar alltså all provtagning, oavsett om provet är taget inom organiserad screening eller i annat sammanhang. Täckningsgraden är det mest relevanta måttet på vilket skydd som kvinnorna i området har av cellprovstagning. Perioden ska motsvara en screeningomgång med de variationer som kan förekomma med rimliga förseningar i utskick, sommaruppehåll, ombokningar mm. Täckningsgraden ändras långsamt även om deltagandet ändras det senaste året, eftersom flera års data inkluderas. Även i år redovisas täckningsgrad på församlingsnivå i alla kommuner med mer än invånare. Församlingsindelningen ändrades på vissa håll 1/ vilket man ska tänka på vid jämförelsen med äldre rapporter. Kommentar: Täckningsgraden har ökat för VGR hela 2 procentenheter. Detta är anmärkningsvärt bra eftersom detta mått har en eftersläpning på minst 3 ½ år. Även om också Halland har lyckats höja sin sedan tidigare höga nivå ytterligare ett procenthack får denna förbättring tillskrivas ROCK-IT det nya kallelsesystemet. Det kliv uppåt som vi förra året kunde se i Göteborgsförsamlingarna Angered, Gunnard och Bergsjön har glädjande nog fortsatt med en ökning jämfört med 2011 med 1, 4 och 3 procentenheter, något som ger förhoppning om att resultaten av det prisbelönta Ta med en vän-projektet kan bli bestående. Förra året låg 9 kommuner i västra Sverige under 80%-nivån (3,5 5,5 år). 31/ är det bara 2, med stigande tendens 7

10 Täckningsgrad 3,5 5,5 år, Bengtsfors Strömstad Dals-Ed Åmål Gullspång Tanum Sotenäs Lysekil Öckerö Mellerud Färgelanda Munkedal Orust Uddevalla Lilla Edet Stenungsund Tjörn Ale Kungälv Göteborg Vänersborg Lerum Grästorp Vara Trollhättan Essunga Alingsås Vårgårda Herrljunga Partille Bollebygd Borås Härryda Mölndal Lidköping Götene Skara Ullericehamn Töreboda Maries tad Karlsborg Skövde Falköping Tidaholm Tibro Hjo Kungsbacka Mark Tranemo Svenljunga Varberg Falkenberg Hylte Halmstad Laholm Täckningsgrad 78% 79% 81% 82% 85% 86% 8

11 Täckningsgrad 3,5 5,5 år, Kommun 3,5 år 5,5 år 4,0 år Kommun 3,5 år 5,5 år 4,0 år Hjo 89% 90% Kungsbacka 88% 90% Lerum 87% 88% Karlsborg 87% 88% Grästorp 87% 87% Lidköping 87% 88% Öckerö 87% 89% Götene 87% 89% Varberg 86% 89% Sotenäs 86% 89% Tidaholm 86% 87% Bollebygd 86% 88% Tranemo 86% 86% Skövde 85% 86% Partille 85% 87% Essunga 85% 86% Härryda 85% 88% Ulricehamn 85% 87% Orust 85% 88% Åmål 85% 87% Mariestad 85% 86% Tibro 85% 88% Skara 85% 87% Töreboda 85% 87% Mark 85% 85% Vårgårda 85% 86% Alingsås 85% 85% Vara 85% 85% Dals-Ed 85% 87% Färgelanda 84% 87% Bengtsfors 84% 87% Falkenberg 84% 87% Svenljunga 84% 86% Vänersborg 84% 87% Herrljunga 84% 85% Trollhättan 84% 86% Falköping 84% 85% Lysekil 84% 85% Stenungsund 84% 86% Gullspång 83% 85% Munkedal 83% 86% Tanum 83% 85% Mellerud 83% 86% Tjörn 83% 85% Kungälv 82% 85% Halmstad 82% 85% Borås 82% 83% Laholm 82% 84% Strömstad 81% 83% Lilla Edet 81% 84% Hylte 81% 82% Uddevalla 80% 83% Göteborg 79% 81% Ale 79% 83% Mölndal 85% 87% 9

12 Täckningsgrad Halland 3,5 5,5 år, % 80% Täckningsgrad 60% 40% 20% 0% Täckningsgrad Västra Götaland 3,5 5,5 år, % 80% Täckningsgrad 60% 40% 20% 0%

13 Historik täckningsgrad 4-årsberäkningar, åldrarna år 90.0% Täckningsgrad 80.0% 70.0% Årtal Västra Götaland Göteborg och södra Bohuslän Skaraborg Fyrbodal Halland Södra Älvsborg Täckningsgrad Borås per församling Täckningsgrad 3,5 5,5 år 4,0 år Äspered 89% 91% Sandhult 88% 90% Rångedala 88% 89% Brämhult 87% 89% Dannike 87% 88% Toarp 86% 89% Fristad 85% 87% Bredared 85% 89% Kinnarumma 83% 86% Sexdrega, del 82% 83% Borås Gustav Adolf 80% 81% Borås Caroli 78% 79% Seglora 78% 80% 11

14 Täckningsgrad Göteborg per församling Täckningsgrad 3,5 5,5 år 4,0 år Älvsborg 89% 90% Näset 88% 88% Askim 88% 89% Torslanda-Björlanda 88% 90% Styrsö 85% 85% Domkyrkoförs. i Göteborg 84% 85% Göteborgs Annedal 83% 85% Härlanda 83% 85% Tuve-Säve 82% 83% Göteborgs Vasa 82% 84% Örgryte 82% 82% Göteborgs Carl Johan 82% 84% Göteborgs S:t Pauli 82% 84% Högsbo 81% 83% Tynnered 80% 81% Göteborgs Oscar Fredrik 80% 83% Göteborgs Masthugg 80% 83% Björkekärr 80% 81% Nylöse 79% 81% Göteborgs Haga 79% 82% Backa 78% 78% Västra Frölunda 78% 79% Bergum 77% 80% Lundby 77% 78% Göteborgs Johanneberg 72% 75% Kortedala 70% 71% Gunnared 69% 69% Angered 67% 68% Bergsjön 65% 66% 12

15 Täckningsgrad Skövde per församling Täckningsgrad 3,5 5,5 år 4,0 år Frösve 92% 93% Våmb 89% 91% Berg 88% 90% Skultorp 88% 90% Sventorp-Forsby 88% 86% Värsås- Varola- Vreten 86% 87% Skövde 85% 86% Väring 85% 86% Götlunda 81% 84% Ryd 80% 79% Täckningsgrad Halmstad per församling Täckningsgrad 3,5 5,5 år 4,0 år Breared 87% 88% Harplinge 87% 90% Söndrum-Vapnö 85% 89% Steninge 85% 88% Slättåkra-Kvibille 85% 88% S:t Nikolai 84% 87% Eldsbergabygden 83% 87% Enslöv 83% 87% Snöstorp 82% 84% Getinge-Rävinge 81% 87% Martin Luther 79% 81% Oskarström 77% 81% 13

16 Täckningsgrad Kungsbacka per församling Täckningsgrad 3,5 5,5 år 4,0 år Förlanda 92% 93% Gällinge 90% 90% Onsala 89% 92% Släp 89% 91% Tölö 88% 90% Vallda 88% 91% Älvsåker 86% 90% Landa 86% 87% Fjärås 86% 89% Hanhals 86% 91% Frillesås 86% 88% Kungsbacka 85% 88% Ölmevalla 85% 89% Idala 79% 87% Täckningsgrad Mölndal per församling Täckningsgrad 3,5 5,5 år 4,0 år Stensjön 87% 88% Lindome 86% 89% Kållered 84% 87% Fässberg 83% 85% 14

17 Täckningsgrad Trollhättan per församling Täckningsgrad 3,5 5,5 år 4,0 år Gärdhem 89% 91% Götalunden 88% 90% Åsaka-Björke 86% 87% Trollhättan 85% 88% Fors-Rommele 85% 88% Upphärad 80% 85% Lextorp 77% 78% Bjärke, del 74% 81% Täckningsgrad Uddevalla per församling Täckningsgrad 3,5 5,5 år 4,0 år Herrestad 87% 89% Lane-Ryr 84% 87% Bokenäset 83% 87% Ljungskile 80% 81% Uddevalla 79% 81% Bäve 78% 81% 15

18 Täckningsgrad Varberg per församling Täckningsgrad 3,5 5,5 år 4,0 år Lindberga 91% 93% Träslöv 90% 92% Spannarp 89% 94% Himledalen 87% 90% Stråvalla 87% 94% Varberg 85% 87% Tvååker 85% 88% Värö 84% 88% Veddige 84% 87% Sibbarp-Dagsås 83% 88% 16

19 4. DELTAGANDE EFTER INBJUDAN Deltagande efter inbjudan är det direkta måttet på hur stor andel av kvinnorna som efter att ha fått en inbjudan tar ett prov. Vi har valt att räkna deltagande efter inbjudan som andelen kvinnor som får ett prov taget inom tre månader efter en inbjudan skickats ut och utgått från inbjudningar utskickade under ett år fram till 30 sept 2012.Vi fångar då också upp de kvinnor som inte går till barnmorskemottagningen utan ordnar provtagning på annat sätt men som sannolikt gör detta som en effekt av att man fått en inbjudan. Detta sätt att räkna har nu blivit nationell standard. Låga siffror kan bero på dålig tillgänglighet men också på att gallring av kvinnor som inte ska delta fungerar dåligt. Rödrockstudien har visat att det finns en andel kvinnor som opererat bort hela livmodern (total hysterektomi) men fortfarande får kallelser. Rutiner för att gallra bort dessa kvinnor har förbättrats under senaste åren bl.a. genom samarbete med Gynop-registret. Dessa uppgifter om hörsamhet är jämförbara med data fr.o.m. 2008, men kan inte jämföras med andra landsting och regioner som inte har årliga omkallelser av kvinnor som inte kommit. Hallands kallelsesystem har ställt till problem som man löst genom att upphöra med att ge tid efter tre år, vilket gör att Hallandsdata inte kan jämföras över tid eller med VGR. Nytt för året är att deltagande efter invitation redovisas på mottagningsnivå i StatProcess, det nya webbgränssnittet. Kommentar: Väsentliga förbättringar i VGR jämfört med tidigare år. Göteborg har ökat från 37% till hela 47% och ingen kommun ligger under 46%. Flera mindre kommuner har ökat starkt som t.ex. Ulricehamn (från 44% till 58%) och Lysekil (51% till 59%) och Uddevalla (46% 54%). Även effekten av upprepade invitationer har förbättrats och är nu 15% deltagande för kvinnor som negligerat årliga inbjudningar under 4 år, jämfört med 10% året innan. 17

20 Deltagande efter inbjudan 2012 Bengtsfors Strömstad Dals-Ed Åmål Gullspång Tanum Sotenäs Lysekil Öckerö Mellerud Färgelanda Munkedal Orust Uddevalla Vänersborg Lilla Edet Stenungsund Tjörn Ale Kungälv Lerum Göteborg Grästorp Vara Trollhättan Essunga Alingsås Vårgårda Herrljunga Partille BollebygdBorås Härryda Mölndal Lidköping Götene Skara Töreboda Maries tad Karlsborg Tibro Skövde Falköping Tidaholm Ullericehamn Hjo Kungsbacka Mark Tranemo Svenljunga Varberg Falkenberg Hylte Halmstad Laholm Deltagande 39% 40% 49% 50% 59% 60% 69% 70% Deltagande efter inbjudan 2012 Område Deltagande Halland 62% Skaraborg 58% Fyrbodal 55% Södra Älvsborg 53% Västra Götaland 52% Göteborg och södra Bohuslän 48% 18

21 Deltagande efter inbjudan 2012 Kommun Deltagande Kommun Deltagande Laholm 67% Hjo 64% Kungsbacka 63% Halmstad 63% Lidköping 63% Grästorp 61% Tidaholm 61% Hylte 61% Varberg 60% Skövde 60% Vara 60% Lysekil 59% Karlsborg 59% Falkenberg 59% Vänersborg 59% Götene 58% Ulricehamn 58% Tibro 57% Härryda 57% Öckerö 57% Dals-Ed 57% Gullspång 57% Skara 57% Alingsås 57% Mellerud 56% Bengtsfors 56% Orust 56% Tranemo 56% Tanum 56% Åmål 56% Kungälv 56% Mariestad 55% Stenungsund 55% Uddevalla 55% Ale 55% Lerum 55% Falköping 54% Sotenäs 54% Munkedal 54% Vårgårda 54% Färgelanda 54% Partille 53% Mark 53% Strömstad 53% Essunga 53% Bollebygd 53% Mölndal 52% Herrljunga 52% Svenljunga 52% Tjörn 51% Töreboda 51% Borås 50% Göteborg 47% Lilla Edet 46% Trollhättan 56% 19

22 Deltagande efter inbjudan effekt av antal inbjudningar sedan föregående prov 70% 60% 50% Deltagande 40% 30% 20% 10% 0% Antal dagar sedan senaste inbjudan Antal inbjudningar som skickats sedan föregående prov. Om inget prov finns: Totalt antal inbjudningar

23 5. ANTAL CELLPROVER Diagrammen visar antalet prover år från år under 2000-talet. Observera att skalorna är olika för diagrammen. Medilab hade ansvar för screening i södra Bohuslän fram till år 2000 och för Halland till år Kommentar: Antalet screeningprover vid SU kvarstår på en hög nivå. Den tidigare kommenterade nedgången i Halmstad har nu vänt och antalet prover motsvarar Skövde visar en ökning av screeningprover samtidigt som täckningsgraden också har stigit något Antal cellprover Västra Götaland (ej Medilab) Antal prover Registreringsår Screeningremiss Standardremiss Totalt 21

24 Antal cellprover NÄL Antal prover Registreringsår Screeningremiss Standardremiss Totalt Antal cellprover SU Antal prover Registreringsår Screeningremiss Standardremiss Totalt 22

25 Antal cellprover Borås Antal prover Registreringsår Screeningremiss Standardremiss Totalt Antal cellprover Skövde Antal prover Registreringsår Screeningremiss Standardremiss Totalt 23

26 Antal cellprover Halmstad Antal prover Registreringsår Screeningremiss Standardremiss Totalt Antal cellprover Medilab Antal prover Registreringsår Screeningremiss Standardremiss Totalt 24

27 6. ENDOCERVIKALA CELLER SAKNAS Avsaknad av endocervikala celler är det mått vi använder för provtagningskvalité. I sällsynta fall kan man inte få med endocervikala celler i provet trots god provtagningsteknik. I normalfallet ska metaplastiska celler eller körtelceller finnas med i provet som tecken på att övre delen av transformationszonen är representerad. Provtagning på kvinnor efter menopaus och kvinnor som tidigare behandlats för dysplasi är svårare. Gynekologmottagningar kan möjligen förväntas ha en något större andel av dessa kvinnor än MVC (barnmorskemottagningar) men successivt överförs fler kontroller av kvinnor som behandlats för cellförändringar att till MVC via den så kallade kontrollfilen. En marginell felkälla är att en mycket liten andel av proverna är tagna på hysterektomerade kvinnor där laboratorierna ändå har rapporterat att endocervikala celler saknas. Vi har valt att göra jämförelse mellan olika typer av mottagningar samt geografisk belägenhet för att kunna värdera behovet av utbildning i provtagningsteknik. Mottagningarna är indelade som MVC, kvinnoklinik, gynekologisk mottagning med flera läkare eller gynekologisk mottagning med en läkare. De senare är uppdelade utifrån ägartyp privat eller offentlig. Kommentar: Provtagningskvalitén har förbättrats över hela linjen. Alla områden har förbättrats. Största förbättringen i siffror har skett i Skaraborg. Som vi tidigare noterat försämrades laboratoriediagnostiken av endocervikala celler i och med införandet av vätskebaserad cytologi Diagnostiken är sannolikt mer adekvat nu, men troligen är det också en reell förbättring i Skaraborg eftersom värdet är det bästa som någonsin noterats. Spridningen mellan mottagningar är stor, vilket talar för att det finns goda möjligheter att ytterligare förbättra kvalitén på många håll. 25

28 Endocervikala celler saknas, VGR och Halland, per enhetstyp 2012 Andel prov (%) MVC Enläkarmottagning, offentlig Enläkarmottagning, privat Sjukhus, offentlig Flerläkarmottagning, offentlig Flerläkarmottagning, privat Endocervikala celler saknas per sjukvårdsområde % 6% Andel prov (%) 5% 4% 3% 2% % 0% Fyrbodal Göteborg och södra Bohuslän Halland Skaraborg Södra Älvsborg 26

29 Endocervikala celler saknas Västra Götaland Andel prov (%) Årtal 27

30 7. INDIKATIONSPROFIL CYTOLOGPROV Indikationsprofil är beräknad utifrån uppgifter på remissblanketterna och den geografiska uppdelningen i redovisningen är baserad på var den provtagande mottagningen är belägen. Prover levererade med screeningremiss räknas alltid som screening. Kontrollfilspatienter ingår också i gruppen screening. Kommentar: I VGR tas 18% av proverna på klinisk indikation och 77% som allmän screening. Resterande är screening av kvinnor som haft dysplasi mer än 2 år tillbaka. Endast knappt 2% av alla prover saknar uppgift om indikation. Hallands siffror är likartade. 28

31 Indikationsprofil Västra Götaland 2012 Andel prov (%) Symtom Kontroll/Utredning Uppföljning av obedömbart prov Perop. cervixdiagnostik Uppföljning av dysplasi < 2 år e beh. Uppföljning av dysplasi >= 2 år e beh. Uppföljning av invasiv cancer Screening: 76.9 % Uppgift saknas: 2.0 % Indikationsprofil Fyrbodal 2012 Andel prov (%) Symtom Kontroll/Utredning Uppföljning av obedömbart prov Perop. cervixdiagnostik Uppföljning av dysplasi < 2 år e beh. Uppföljning av dysplasi >= 2 år e beh. Uppföljning av invasiv cancer Screening: 81.0 % Uppgift saknas: 1.6 % 29

32 Indikationsprofil Göteborg och Södra Bohuslän 2012 Andel prov (%) Symtom Kontroll/Utredning Uppföljning av obedömbart prov Perop. cervixdiagnostik Uppföljning av dysplasi < 2 år e beh. Uppföljning av dysplasi >= 2 år e beh. Uppföljning av invasiv cancer Screening: 75.2 % Uppgift saknas: 1.3 % Indikationsprofil Södra Älvsborg 2012 Andel prov (%) Symtom Kontroll/Utredning Uppföljning av obedömbart prov Perop. cervixdiagnostik Uppföljning av dysplasi < 2 år e beh. Uppföljning av dysplasi >= 2 år e beh. Uppföljning av invasiv cancer Screening: 76.7 % Uppgift saknas: 0.7 % 30

33 Indikationsprofil Skaraborg 2012 Andel prov (%) Symtom Kontroll/Utredning Uppföljning av obedömbart prov Perop. cervixdiagnostik Uppföljning av dysplasi < 2 år e beh. Uppföljning av dysplasi >= 2 år e beh. Uppföljning av invasiv cancer Screening: 76.7 % Uppgift saknas: 5.6 % Indikationsprofil Halland 2012 Andel prov (%) Symtom Kontroll/Utredning Uppföljning av obedömbart prov Perop. cervixdiagnostik Uppföljning av dysplasi < 2 år e beh. Uppföljning av dysplasi >= 2 år e beh. Uppföljning av invasiv cancer Screening: 77.8 % Uppgift saknas: 0.3 % 31

34 8. ÅLDERSFÖRDELNING CELLPROV Detta är ett mått på hur väl de rekommenderade åldersintervallen följs. 100% följsamhet till åldrarna är inte önskvärd, men prover utanför dessa åldrar bör vara mindre vanliga, framförallt hos de unga. Variationerna mellan områdena är små varför endast data för västra Sverige som helhet redovisas. Kommentar: Provtagningen i västra Sverige följer mycket väl rekommendationerna. En del prover tas på 22-åriga kvinnor och det överensstämmer med riktlinjer att dessa kan erbjudas opportunistiskt prov upp till 6 månader innan de skulle kallas. Det är rimligt med en viss provtagning efter 60 års ålder och denna kommer att öka i intervallet upp till 64 år eftersom vissa underscreenade kvinnor i dessa åldrar nu kallas till screening. Vissa äldre kvinnor ingår också i kontrollprogram p.g.a. tidigare dysplasi via den s.k. kontrollfilen. 5 Åldersfördelning cellprov, hela västra Sverige 2012 Andel av totala antalet prover (%) Ålder vid prov (år) 32

35 9. TID TILL SVAR Tid till svar visar det totala antalet kalenderdagar från registrering till det att svar skickas ut från laboratoriet. I denna rapport screeningprover och prover tagna utanför organiserad screening på standardsremiss separat. Försenad transport av provet från mottagningen kan påverka denna tid (mindre vanligt) men huvuddelen av tiden processas provet på laboratoriet. Svar om normalt prov går direkt till kvinnan medan svar om avvikande prov skickas tillsammans med följebrev och vanligen en bokad tid från en gynekologmottagning. Data redovisas som s.k. boxplots. Medianvärdet är den tjocka linjen mitt i boxen. Boxen representerar 25% ovan och 25% under medianvärdet medan antennerna visar de återstående kvartilerna. Hela spridningen (utom enstaka extremvärden) ligger alltså mellan antennändarna. Kommentar: SU har inte kunnat komma till rätta med de långa svartiderna för screeningprover. Socialstyrelsens riktlinjer från år 1998 är att prov ska svaras ut inom 4 veckor kunde inte SU leva upp till detta ens i 25% av fallen. Det finns medicinska risker med dessa långa svarstider, i synnerhet som just de mest allvarliga förändringarna har längst svarstid med de rutiner laboratoriet har. De långa svarstiderna har diskuterats av Styrgruppen för ROCK som uttalat att 80% av proverna ska vara besvarade inom 28 kalenderdagar. Inte heller Skövde klarar detta men här har kliniska prover längre svarstider än standardprover Tid till svar, västra Sverige Tid till svar (dagar) Årtal 33

36 Tid till svar, screeningremiss Tid till svar (dagar) Årtal Halmstad SU NÄL SÄS Unilabs Skövde Tid till svar, standardremiss Tid till svar (dagar) Årtal Halmstad SU NÄL SÄS Unilabs Skövde 34

37 10. ANDEL ICKE-NORMALA CELLPROVER Något riktmärke finns inte eftersom den sanna förekomsten av avvikande cellprover kan variera mellan olika områden och under olika tidsperioder. Skillnaderna beror dock sannolikt i hög grad på olika bedömningar vid laboratorierna. En hög andel avvikande prover innebär en större belastning på gynekologin som har att utreda och följa upp. En för låg andel å andra sidan innebär risk att precancerösa förändringar missas. Diagram, karta och tabeller visar i år proverna i organiserad screening. Detta ger en mer jämförbar bild av andelen avvikande prover, över tid och mellan laboratorierna. Diagrammet har gjorts utifrån laboratorierna medan kartan och tabellen utgår från vilken kommun provtagningsenheten tillhör. I StatProcess finns mer detaljerade data på andelen avvikande prover i olika åldrar Kommentar: När endast screeningprover redovisas är skillnaderna mellan laboratorierna betydligt mindre än de har varit när all provtagning tidigare har räknats in. Skillnaden mellan högst och lägst har minskat men är ändå 42%, om man utgår från det lägre värdet. Det ska noteras att införandet av vätskebaserad cytologi i screening i Skaraborg och Halland inte har lett till att man ligger över medelvärdet för västra Sverige, och en tidigare ökande trend har nu brutits. Det blir viktigt att följa utvecklingen när resten av regionen under 2013 övergår till VBC i screeningen. 7.0% 6.0% 5.0% Icke-normala cellprover i ROCK per sjukvårdsområde Andel prov 4.0% 3.0% 2.0% 1.0% 0.0% Årtal västra Sverige Halmstad Medilab NÄL SU SÄS Unilabs Skövde 35

38 Bengtsfors Strömstad Dals-Ed Åmål Gullspång Tanum Sotenäs Lysekil Öckerö Mellerud Färgelanda Munkedal Orust Uddevalla Lilla Edet Stenungsund Tjörn Ale Kungälv Göteborg Vänersborg Lerum Grästorp Vara Trollhättan Essunga Alingsås Herrljunga Vårgårda Partille Bollebygd Borås Härryda Mölndal Lidköping Götene Skara Ullericehamn Töreboda Maries tad Karlsborg Skövde Falköping Tidaholm Tibro Hjo Kungsbacka Mark Tranemo Svenljunga Varberg Falkenberg Hylte Halmstad Laholm Andel icke-normala cellprover i ROCK % 3.0% 4.9% 5.0% 6.9% 7.0% 36

39 11. DIAGNOSPROFIL CYTOLOGI Fr.o.m redovisas diagnosprofilerna uppdelat på prover tagna inom organiserad screening (ROCKremiss) och övriga prover (standardremiss). Ett prov kan ha flera diagnoser men här är bara den "värsta" medräknad efter en hierarkisk skala. Diagrammen har gjorts utifrån respektive laboratorium. Kommentar: Fördelningen av avvikelser skiljer sig liksom tidigare mellan laboratorierna, men ter sig ganska konstant över tid. 37

40 Diagnosprofil cytologi västra Sverige 2012, screeningremiss Andel prov (%) Tecken på HPV-inf ektion ASCUS + Tecken på HPV-inf ektion Lätt skiv epitelaty pi Lätt dy splasi / CIN 1 Körtelcellsaty pi Oklar atypi Misstänkt höggradig dy splasi Adenocarcinom / AIS Måttlig dy splasi / CIN 2 Stark dy splasi / CIN 3 / CIS Benigna prover: 95.6 % Diagnosprofil cytologi västra Sverige 2012, standardremiss Andel prov (%) Tecken på HPV-inf ektion ASCUS + Tecken på HPV-inf ektion Lätt skiv epitelaty pi Lätt dy splasi / CIN 1 Körtelcellsaty pi Oklar atypi Misstänkt höggradig dy splasi Adenocarcinom / AIS Måttlig dy splasi / CIN 2 Stark dy splasi / CIN 3 / CIS Mal. tumör oklart urspr. Skiv epitelcancer Benigna prover: 82.5 % 38

41 Diagnosprofil cytologi NÄL 2012, screeningremiss 3.0 Andel prov (%) Tecken på HPV-inf ektion ASCUS + Tecken på HPV-inf ektion Lätt skiv epitelaty pi Lätt dy splasi / CIN 1 Körtelcellsaty pi Oklar atypi Misstänkt höggradig dy splasi 45 Måttlig dy splasi / CIN 2 Stark dy splasi / CIN 3 / CIS Benigna prover: 95.1 % Diagnosprofil cytologi NÄL 2012, standardremiss Andel prov (%) Tecken på HPV-inf ektion ASCUS + Tecken på HPV-inf ektion Lätt skiv epitelaty pi Lätt dy splasi / CIN 1 Körtelcellsaty pi Oklar atypi 3 4 Misstänkt höggradig dy splasi Måttlig dy splasi / CIN Stark dy splasi / CIN 3 / CIS Adenocarcinom / AIS Benigna prover: 71.2 % 39

42 Diagnosprofil cytologi SU 2012, screeningremiss Andel prov (%) ASCUS + Tecken på HPV-inf ektion Lätt skiv epitelaty pi Lätt dy splasi / CIN 1 Körtelcellsaty pi Misstänkt höggradig dy splasi Måttlig dy splasi / CIN 2 Stark dy splasi / CIN 3 / CIS Adenocarcinom / AIS 4 Benigna prover: 95.6 % Diagnosprofil cytologi SU 2012, standardremiss Andel prov (%) Tecken på HPV-inf ektion ASCUS + Tecken på HPV-inf ektion Lätt skiv epitelaty pi Lätt dy splasi / CIN 1 33 Körtelcellsaty pi Oklar atypi Misstänkt höggradig dy splasi Måttlig dy splasi / CIN Stark dy splasi / CIN 3 / CIS Adenocarcinom / AIS 14 5 Skiv epitelcancer Benigna prover: 82.4 % 40

43 Diagnosprofil cytologi Södra Älvsborg 2012, screeningremiss Andel prov (%) Tecken på HPV-inf ektion ASCUS + Tecken på HPV-inf ektion Lätt skiv epitelaty pi Lätt dy splasi / CIN Körtelcellsaty pi Oklar atypi Misstänkt höggradig dy splasi Måttlig dy splasi / CIN 2 Stark dy splasi / CIN 3 / CIS Adenocarcinom / AIS 1 Benigna prover: 95.9 % Diagnosprofil cytologi Södra Älvsborg 2012, standardremiss Andel prov (%) Tecken på HPV-inf ektion ASCUS + Tecken på HPV-inf ektion Lätt skiv epitelaty pi Lätt dy splasi / CIN 1 Körtelcellsaty pi Oklar atypi Misstänkt höggradig dy splasi 56 Mal. tumör oklart urspr. Måttlig dy splasi / CIN 2 Stark dy splasi / CIN 3 / CIS Adenocarcinom / AIS Skiv epitelcancer Benigna prover: 83.6 % 41

44 Diagnosprofil cytologi Unilabs Skövde 2012, screeningremiss Andel prov (%) ASCUS + Tecken på HPV-inf ektion Lätt skiv epitelaty pi Lätt dy splasi / CIN 1 50 Körtelcellsaty pi Oklar atypi Misstänkt höggradig dy splasi Måttlig dy splasi / CIN 2 Stark dy splasi / CIN 3 / CIS Benigna prover: 96.3 % Diagnosprofil cytologi Unilabs Skövde 2012, standardremiss Andel prov (%) Tecken på HPV-inf ektion ASCUS + Tecken på HPV-inf ektion Lätt skiv epitelaty pi Lätt dy splasi / CIN 1 Körtelcellsaty pi Oklar atypi Misstänkt höggradig dy splasi 100 Måttlig dy splasi / CIN 2 Stark dy splasi / CIN 3 / CIS Adenocarcinom / AIS 9 4 Skiv epitelcancer Benigna prover: 83.6 % 42

45 Diagnosprofil cytologi Halmstad 2012, screeningremiss Andel prov (%) ASCUS + Tecken på HPV-inf ektion Lätt skiv epitelaty pi Lätt dy splasi / CIN 1 Körtelcellsaty pi 7 10 Oklar atypi Misstänkt höggradig dy splasi Adenocarcinom / AIS Måttlig dy splasi / CIN 2 Stark dy splasi / CIN 3 / CIS 1 Benigna prover: 95.0 % Diagnosprofil cytologi Halmstad 2012, standardremiss Andel prov (%) ASCUS + Tecken på HPV-inf ektion Lätt skiv epitelaty pi Lätt dy splasi / CIN 1 Körtelcellsaty pi Oklar atypi Misstänkt höggradig dy splasi Adenocarcinom / AIS Måttlig dy splasi / CIN 2 Stark dy splasi / CIN 3 / CIS 68 2 Benigna prover: 84.9 % 43

46 Diagnosprofil cytologi Medilab 2012, standardremiss Andel prov (%) ASCUS + Tecken på HPV-inf ektion Lätt skiv epitelaty pi Lätt dy splasi / CIN 1 Körtelcellsaty pi Oklar aty pi Benigna prover: 98.4 % 44

47 12. ANDEL AVVIKANDE CELLPROVER SOM ÄR UPPFÖLJDA I TID Detta är en ny kvalitetsparameter som har fastställts av Nationella arbetsgruppen för cervixcancerprevention. Riktvärdena är 90%. För att möjliggöra 6 månaders uppföljning av ASCUS/CIN1 räknas måttet utifrån cellprover tagna 1 juli 2011 till 30 juni 2012 och motsvarande datum för höggradiga cytologavvikelser blir 1 okt 2011 resp 30 sept Nytt cellprov, och/eller PAD räknas som uppföljning och för ASCUS/CIN1 också HPV-test med negativt utfall. Måttet är satt ur ett patientperspektiv. Resultaten, fr.a. för höggradigt avvikande cellprover, är beroende av vårdkedjan både laboratoriets och gynekologins rutiner måste fungera. Kommentar: Uppföljning av ASCUS/CIN1 kan inte redovisas för Halland och Skaraborg eftersom dessa laboratorier inte har levererat HPV-data samtidigt som HPV-triage är en uppföljning i dessa områden. Kvalitetsmåttet är nytt och för stora växlar ska inte dras av första årets rapportering. Tveklöst har gynekologin i Göteborgsområdet svårigheter att få en rimligt snabb uppföljning av höggradigt avvikande cellprover eftersom ledtiden på laboratoriet är så lång. Dessutom är det just de allvarliga diagnoserna som tar längst tid att rapportera ut. Andel ASCUS/CIN1 som följts upp inom 6 månader från provtagningsdatum Område Andel prov Göteborg och södra Bohuslän 93% Fyrbodal 92% Södra Älvsborg 81% Andel höggradigt atypiska cellprover som följts upp inom 3 månader från provtagningsdatum Område Andel prov Halland 85% Fyrbodal 82% Skaraborg 70% Västra Sverige 65% Västra Götaland 62% Södra Älvsborg 57% Göteborg och södra Bohuslän 54% 45

48 13. UTFALL AV CYTOLOGI Denna lite snåriga tabell är viktig att studera inte minst för gynekologer, cytodiagnostiker och patologer. Den visar den allvarligaste diagnosen som uppträtt i vävnadsprov inom 12 månader efter ett avvikande cytologprov. Den ger bl.a. en fingervisning om risken för en kvinna att ha en höggradig dysplasi i PAD vid en given cytologisk diagnos. Den visar oss också hur stor andel av avvikande diagnoser som följs upp med histopatologi. Redovisningen här görs utifrån laboratorium eftersom diagnostiken skiljer sig en del mellan laboratorierna och en given cytologisk diagnos helt klart har olika allvarlighetsgrad och olika samstämmighet med cytologi. Två tabeller är framtagna. Den som ligger här utgår från alla cellprover med en given diagnos. En andra tabell finns tillgänglig som webb-appendix på Den visar den procentuella fördelningen endast av de prover som följts upp med histopatologi. Varje cellprov förekommer bara en gång i sammanställningen medan ett histopatologiskt prov kan förekomma flera gånger om en kvinna har tagit flera cellprover inom tidsintervallet. Cellproverna härrör från år 2011 för att kunna ge 1 års uppföljning av alla. Detta är ett strikt datauttag och vi måste försiktigtvis reservera oss för tveksamheter eller fel i programkoder, dateringar, konverteringar och andra ofullkomligheter i databasen. Kommentar: Vi har inte detaljgranskat alla uppgifter, det måste göras lokalt, men vi har tittat lite specifikt på Skövde och Halmstad-laboratorierna som införde VBC i screening under 2011 (Skövde i april, Halmstad saknar vi uppgift för). Skövde: Jämfört med 2010 mindre än hälften diagnoser med Körtelscellsatypi, och också färre CIN2-3 vilket kan tyda på att några förändringar inte detekterats, eller fått andra diagnoser. Antalet cancerfall som detekterats är dock oförändrat. Någon motsvarande förändring har inte skett i Halmstad som dock hade färre prover med körtelförändringar före Skövde har reducerat prover med Tecken till HPV-infektion som enda diagnos kraftigt, vilket är i linje med rekommendationer. Antalet ASCUS har ökat något och andelen som lett till CIN2+ har minskat något men skillnaderna är inte stora. CIN1 diagnosticeras oftare men halten CIN2+ efter histopatologisk uppföljning är väsentligen densamma. Andelen prover med diagnosen Oklar atypi har minskat väsentligt och det är positivt och kan möjligen vara ett utslag av förbättrad diagnostik. Anmärkningsvärt nog har antalet prover som diagnosticerats som höggradiga förändringar i cytologi minskat, trots en något ökad provvolym. Andelen cellprover som resulterat i CIN2+-diagnos har inte förändrats. Intressant nog är utvecklingen i Halmstad annorlunda i flera avseenden. Andelen ASCUS har förvisso ökat och andelen CIN2+ som resultat av denna diagnos minskat något, i likhet med Skaraborg. Men andelen höggradiga cytologatypier har ökat med mer än 25%, med t.o.m. något ökad andel CIN2+ i uppföljningen. Totalt har andelen CIN2+ i histopatologi ökat från 1,7% till 2,3% (obs att alla cellprover är inräknade här, inte bara screening). 46

49 Histopatologiskt utfall inom 12 månader av all cytologi från 2011: Västra Götaland Histopatologi Benignt CIN1 CIN2-3 Cancer Annat Ej histolog. uppf. Totalt Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Cytologi Benignt prov % % % % % % % Tecken på HPV-infektion % % 7 4.0% % % % ASCUS + Tecken på HPV-infektion % % % 2 0.1% % % % Lätt skivepitelatypi % % % % % % % Lätt dysplasi / CIN % % % % % % Körtelcellsatypi % 6 6.5% % % % % % Oklar atypi % 5 6.9% % 5 6.9% 4 5.6% % % Misstänkt höggradig dysplasi % % % 5 1.9% % % % Måttlig dysplasi / CIN % % % 9 1.1% % % % Stark dysplasi / CIN 3 / CIS % % % % % % % Adenocarcinom / AIS % % % 1 2.5% 1 2.5% % Mal. tumör oklart urspr % % Skivepitelcancer % % % % Totalt % % % % % % % 47

50 Histopatologiskt utfall inom 12 månader av all cytologi från 2011: NÄL Histopatologi Benignt CIN1 CIN2-3 Cancer Annat Ej histolog. uppf. Totalt Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Cytologi Benignt prov % % % % % % % Tecken på HPV-infektion % % 3 3.4% % % % ASCUS + Tecken på HPV-infektion % % % % % % Lätt skivepitelatypi % % % % % % Lätt dysplasi / CIN % % % % % % Körtelcellsatypi % 1 6.3% % % % % % Oklar atypi % % Misstänkt höggradig dysplasi % % Måttlig dysplasi / CIN % % % 1 0.7% 5 3.5% 4 2.8% % Stark dysplasi / CIN 3 / CIS 4 8.3% 1 2.1% % 1 2.1% % % Adenocarcinom / AIS % % % Totalt % % % % % % % 48

51 Histopatologiskt utfall inom 12 månader av all cytologi från 2011: SU Histopatologi Benignt CIN1 CIN2-3 Cancer Annat Ej histolog. uppf. Totalt Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Cytologi Benignt prov % % % % % % % Tecken på HPV-infektion % % % ASCUS + Tecken på HPV-infektion % % % 2 0.2% % % % Lätt skivepitelatypi % % % 8 0.3% % % % Lätt dysplasi / CIN % % % % % % Körtelcellsatypi % 1 3.1% % % % 3 9.4% % Oklar atypi % % Misstänkt höggradig dysplasi 7 4.4% % % 2 1.3% 7 4.4% 3 1.9% % Måttlig dysplasi / CIN % % % 4 1.7% % % % Stark dysplasi / CIN 3 / CIS 7 2.4% % % 9 3.1% 8 2.8% 4 1.4% % Adenocarcinom / AIS % % % 1 5.9% 1 5.9% % Skivepitelcancer % % % Totalt % % % % % % % 49

52 Histopatologiskt utfall inom 12 månader av all cytologi från 2011: Borås Histopatologi Benignt CIN1 CIN2-3 Cancer Annat Ej histolog. uppf. Totalt Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Cytologi Benignt prov % % % % % % % Tecken på HPV-infektion % 3 6.5% 2 4.3% % % % ASCUS + Tecken på HPV-infektion % % 1 4.5% % % Lätt skivepitelatypi % % % 3 0.5% % % % Lätt dysplasi / CIN % % % % % % Körtelcellsatypi % % 2 9.5% 2 9.5% % % % Oklar atypi % 2 5.0% % 1 2.5% % % % Misstänkt höggradig dysplasi % % % 1 1.7% 1 1.7% % % Måttlig dysplasi / CIN % % % 3 1.0% 5 1.7% % % Stark dysplasi / CIN 3 / CIS 4 3.7% 3 2.8% % 2 1.8% 2 1.8% 5 4.6% % Adenocarcinom / AIS % % % Mal. tumör oklart urspr % % Skivepitelcancer % % Totalt % % % % % % % 50

53 Histopatologiskt utfall inom 12 månader av all cytologi från 2011: Skövde Histopatologi Benignt CIN1 CIN2-3 Cancer Annat Ej histolog. uppf. Totalt Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Cytologi Benignt prov % % % % % % % Tecken på HPV-infektion % 3 8.1% 2 5.4% % % % ASCUS + Tecken på HPV-infektion % % % % % % Lätt skivepitelatypi % % % 3 0.3% % % % Lätt dysplasi / CIN % % % % % % Körtelcellsatypi % 1 4.3% 2 8.7% % 1 4.3% % % Oklar atypi % % % % % % Misstänkt höggradig dysplasi % % 2 4.0% % 3 6.0% % Måttlig dysplasi / CIN % 7 5.7% % 1 0.8% 1 0.8% 9 7.3% % Stark dysplasi / CIN 3 / CIS 2 2.0% 2 2.0% % 2 2.0% 1 1.0% % Adenocarcinom / AIS % % Totalt % % % % % % % 51

54 Histopatologiskt utfall inom 12 månader av all cytologi från 2011: Halmstad Histopatologi Benignt CIN1 CIN2-3 Cancer Annat Ej histolog. uppf. Totalt Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Cytologi Benignt prov % % % % % % % ASCUS + Tecken på HPV-infektion % % % % % % Lätt skivepitelatypi % % % 1 0.2% % % % Lätt dysplasi / CIN % % % 1 0.3% % % % Körtelcellsatypi % % 1 5.0% % % Oklar atypi % % % % % Misstänkt höggradig dysplasi % 1 4.8% % 1 4.8% % % Måttlig dysplasi / CIN % % % 3 1.9% 4 2.5% 7 4.4% % Stark dysplasi / CIN 3 / CIS 2 2.7% 1 1.3% % 5 6.7% % Adenocarcinom / AIS % % Skivepitelcancer % % % Totalt % % % % % % % 52

55 14. PAD-UTFALL AV BEHANDLING I stort sett alla behandlingar av cervixdysplasi 2012 gjordes med resektion och genererade därmed ett preparat för PAD. Utfallet av sådana behandlingar under år 2012 redovisas här. I enlighet med C-ARG:s riktlinjer särredovisas fr.o.m uppgifterna för kvinnor upp till 40 års ålder. Regionens vårdprogram förordar inte längre behandling av lätta dysplasier i första hand, och tveklöst är en hög andel av höggradig dysplasi i koner och resektat ett tecken på att patienterna är väl utredda. Andelen benigna resektat kan inte vara noll ens under ideala omständigheter eftersom en del små dysplasier kan tas bort helt vid provexcision i samband med utredning. Enligt våra beräkningar minskar det andelen benigna koner med 1,5% och ökar andelen CIN2+ med 2% om PAD:n 60 dagar före behandling räknas med. Utfallet får i hög grad ses som ett mått på utredningens kvalité och i mindre grad på själva behandlingens kvalité. Vårdprogrammet har högst 15 % benigna resektat som riktmärke vilket också är nationell standard. Motsvarande för kvinnor under 40 års ålder är 10 %. Nationella standards har också fastställts för andelen CIN2+ i PAD som för kvinnor under 40 år ska vara 75 %. Stapeldiagrammen i detta avsnitt bygger på geografisk belägenhet av opererande enhet. Kommentar: 16 % av resektionsbehandlingarna i västra Sverige innehåller inte dysplasi. För kvinnor under 40 år är siffran 12 %. Värdena är något försämrade jämfört med , och ligger över (sämre) än de nationella riktvärden som nyligen beslutats (15 resp 10%.) Hela 17 av 21 behandlande enheter ligger över 15 % och behöver överväga åtgärder. 64 % av alla resektat innehåller höggradig dysplasi, för åldrarna 40 är det 68%. Fortsatta generella och selektiva utbildningsinsatser inom kolposkopi krävs nu. Det har skett en markant volymökning, se kommentar till nästa avsnitt. 53