Sammanställning av några kvalitetsdata från 2007

Transkript

1 REGIONALA ENHETEN FÖR CERVIXCANCERPREVENTION Sammanställning av några kvalitetsdata från 2007 gällande Cervixcancerprevention i Västra Sverige Västra Götalandsregionen och Landstinget Halland

2 Beställningsadress Onkologiskt centrum Västra sjukvårdsregionen Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Tel Fax Mailadress - mail@oc.gu.se Rapporten kan laddas ner från Onkologiskt centrums hemsida Onkologiskt centrum Västra sjukvårdsregionen ISSN: :2 Onkologiskt centrum Göteborg 2008

3 Innehållsförteckning 1 Inledning 2 2 Kommuner i Västra Sverige 3 3 Täckningsgrad 4 4 Hörsamhet efter kallelse 10 5 Endocervikala celler saknas 11 6 Indikationsprofil cytologi 13 7 Åldersfördelning cellprov 17 8 Tid till svar 18 9 Andel icke-normala cellprover Diagnosprofil cytologi Utfall av cytologi PAD-utfall av behandling Rekoniseringar Incidens av dysplasibehandlingar

4 1 Inledning Ur inledningen till första upplagan: Det finns flera skäl till varför det är speciellt viktigt att kvalitetsgranska arbetet att förebygga cervixcancer. Verksamheten berör hela den kvinnliga befolkningen som inbjuds till screening. Det är en intervention friska människors liv som får olika negativa effekter om det inte sköts professionellt och efter högsta standard. Överdiagnostik leder till resursslöseri men vi vet också att även lätt avvikande prov kan utlösa starka reaktioner med oro och ångest och upplevelse av sjukdom. Det finns säkra belägg idag för att överbehandling kan ha negativa effekter för kvinnors barnafödande. Screening sker för att förebygga en dödlig sjukdom. Misstag och dålig kvalité kan innebära att kvinnor dör i onödan. Vårdkedjan är komplicerad och innefattar primärvård, laboratorieverksamhet och specialistvård. Kopplingarna mellan dessa länkar i kedjan går åt alla håll och det finns hela tiden risker att överföringarna inte fungerar. Verksamheten bygger på en lång rad professionella men subjektiva bedömningar i alla delar av vårdkedjan. Detta gör verksamheten särskilt känslig för kvalitetsbrister. Första samlade rapporten med kvalitetsdata från det cervixcancerförebyggande arbetet i Västra Sverige är en milstolpe. Rapporten innehåller data från alla delar av vårdkedjan, men innefattar bara några mätbara variabler. Som med alla kvalitetsdata måste uppgifterna tolkas med eftertanke. Det är många kompromisser som ligger bakom sådana data och det är inte alltid som de mest mätbara egenskaperna är de viktigaste ur kvalitetssynpunkt. Vissa uppgifter kan inte omedelbart omsättas i kvalitetstermer men kan vara av intresse för att belysa olika delar av verksamheten. Denna rapport gäller 2007 års data och är i huvudsak gjord i samma format som den tidigare rapporten. Som tidigare har vi gjort en specialbilaga för var och en av de 55 kommunerna i Västra Sverige och en indelning på församlingsnivå har gjorts för Göteborg. Vi vill uppmärksamma läsare av förra årets rapport på att en ändring av kodningen av oklara atypier nu gör att Halmstadslaboratoriet har en lägre andel avvikande prover än vad som tidigare rapporterats. Vi är angelägna om synpunkter av alla de slag kring rapporten, i synnerhet som vi planerar en revision av formatet till nästa år, då rapporten ska komma ut redan i början av året. Vi hoppas att rapporten kan ge underlag för kvalitetsförbättringar Björn Strander Mikael Holtenman Mare-Liis Ryd 2

5 2 Kommuner i Västra Sverige 3

6 3 Täckningsgrad Täckningsgraden är beräknad utifrån antalet kvinnor skrivna i VGR eller Halland 31/ Antalet unika individer som tagit ett prov under den föregående 4-årsperioden delas sedan med detta tal. Täckningsgraden innefattar alltså all provtagning, oavsett om provet är taget inom organiserad screening eller i annat sammanhang. Täckningsgraden är det mest relevanta måttet på vilket skydd som kvinnorna i området har av cellprovstagning. Täckningsgraden för 4 år ska vara högst i åldrarna år eftersom screeningen glesas ut efter 50 års ålder och börjar först vid 23. Kommentar: Jämfört med 2006 är täckningsgraden väsentligen oförändrad. Den ökning som kunde visas i den förra rapporten har inte fortsatt på något tydligt sätt. Göteborg har dock ökat med en procentenhet. Det finns en tröghet i statistiken eftersom ¾ av underlaget ligger kvar till nästa år mätningarna sker ju under ett fyraårsintervall. I en nationell jämförelse ligger VGR väsentligt bättre än övriga storstadsregioner och även en jämförelse mellan Göteborgsområdet och Stockholm/Skåne är tydligt till Göteborgs fördel. De tre mest eftersatta stadsdelarna (församlingar) i Göteborg visar förbättringar och endast ett område har nu täckningsgrad under 60%. Att öka deltagandet i screening är sannolikt den viktigaste åtgärden för att minska insjuknande och död i cervixcancer. 4

7 5

8 Täckningsgrad V. Götaland 31/ Täckningsgrad Fyrbodal 31/

9 Täckningsgrad Göteborg och S. Bohuslän 31/ Täckningsgrad S. Älvsborg 31/

10 Täckningsgrad Skaraborg 31/ Täckningsgrad Halland 31/

11 3 Täckningsgrad Göteborg per församling 31/ Geografiskt område Täckningsgrad % 1 Björlanda 87 2 Torslanda 86 3 Älvsborg 85 4 Tuve 85 5 Askim 85 6 Säve 83 7 Styrsö 83 8 Haga 82 9 Näset Oskar Fredrik Nylöse Härlanda Bäckebol Masthugg Lundby Bergum Björkekärr Vasa Annedal Högsbo Domkyrkoförsamlingen Karl Johan Brämaregården Tynnered Sankt Pauli Örgryte Rödbo Brunnsbo Johanneberg Backa Västra Frölunda Kortedala Biskopsgården Angered Gunnared Bergsjön 55 9

12 4 Hörsamhet efter kallelse Hörsamhet är det direkta måttet på hur stor andel av kvinnorna som får en inbjudan som tar ett prov. Vi har valt att räkna hörsamhet som andelen kvinnor som får ett prov taget inom tre månader efter en inbjudan skickats ut och utgått från inbjudningar utskickade Vi fångar då också upp de kvinnor som inte går till barnmorskemottagningen utan ordnar provtagning på annat sätt men som sannolikt gör detta som en effekt av att man fått en inbjudan. Under 2007 har Fyrbodal, SÄS och Halland infört årliga omkallelser vilket ökar antalet kallelser och också antalet prover men minskar hörsamheten som ju är ett relativt mått. I Göteborgsområdet genomfördes denna reform hösten Dessa uppgifter om hörsamhet är alltså inte jämförbara med tidigare års och inte heller jämförbara med landsting eller områden som inte utför årliga omkallelser av dem som inte kommit. 10

13 5 Endocervikala celler saknas Avsaknad av endocervikala celler är det mått vi använder för provtagningskvalité. I sällsynta fall kan man inte få med endocervikala celler i provet trots god provtagningsteknik. I normalfallet skall metaplastiska celler eller körtelceller finnas med i provet som tecken på att övre delen av transformationszonen är representerad. Provtagning på kvinnor efter menopaus och kvinnor som tidigare behandlats för dysplasi är svårare. Gynekologmottagningar kan f.n. förväntas ha en något större andel av dessa kvinnor än MVC men framöver kommer kontroller av fler kvinnor som behandlats för cellförändringar att överföras till mödravårdscentraler via den s.k. kontrollfilen och denna skillnad kommer att utjämnas. Vi har valt att göra jämförelse mellan olika typer av mottagningar samt geografisk belägenhet för att kunna värdera behovet av utbildning i provtagningsteknik. Mottagningarna är indelade som MVC, kvinnoklinik, gynekologisk mottagning med flera läkare eller gynekologisk mottagning med en läkare. De senare är uppdelade utifrån ägartyp - privat eller offentlig. Kommentar: Jämfört med 2006 års siffror är kvalitén oförändrat god vid MVC. Privata gynekologmottagningar med en läkare sticker fortfarande ut negativt och den lilla förbättring som sågs i förra rapporten har inte fortsatt. Liten förbättring har skett i S Älvsborg, viss fortsatt försämring i Halland. Endocervikala celler saknas VGR och Halland per enhetstyp

14 Endocervikala celler saknas Västra Götaland Endocervikala celler saknas per sjukvårdsområde

15 6 Indikationsprofil cytologprov Indikationsprofil är beräknad utifrån uppgifter på remissblanketterna. Prover levererade med screening-remiss räknas alltid som screening. Kommentar: I VGR tas 19% av proverna på klinisk indikation och 78% som allmän screening. Resterande 3 % är screening av kvinnor som haft dysplasi mer än 2 år tillbaka. Rapporteringen av indikation är god men har försämrats något sedan Göteborgs/Södra Bohusläns data är fortfarande anmärkningsvärda med 22% klinisk indikation vilket också drar upp genomsnittet för regionen. Ett fåtal mottagningar anger mycket stort antal prover p.g.a. symtom eller kontroll/utredning. Detta framgår av den särskilda rapporten för Göteborgs kommun. Halland har nu en utmärkt inrapporteringsfrekvens. Kontrollfilspatienter ingår för närvarande i gruppen screening. Indikationsprofil Västra Götaland

16 Indikationsprofil Fyrbodal 2007 Indikationsprofil Göteborg och Södra Bohuslän

17 Indikationsprofil Södra Älvsborg 2007 Indikationsprofil Skaraborg

18 Indikationsprofil Halland

19 7 Åldersfördelning cellprov Detta är ett mått på hur väl de rekommenderade åldersintervallen följs. 100 % följsamhet till åldrarna är inte önskvärd, men prover utanför dessa åldrar bör vara mindre vanliga, framförallt hos de unga. Den geografiska indelningen utgår från provtagningsstationernas belägenhet. Observera att åldersindelningen här är i treårsintervall. Detta innebär att de åldrar där man blir kallad vart femte år blir ojämnt representerade. Detta kommer att upphöra då effekten av tidsbaserad kallelse slår igenom helt. Variationerna mellan områdena är små varför endast data för västra Sverige som helhet redovisas. Kommentar: Provtagningen i regionen följer mycket väl rekommendationerna och få prover tas utanför dessa intervall. Det är rimligt med en viss provtagning efter 60 års ålder och denna kommer att öka i intervallet upp till 64 eftersom vissa underscreenade kvinnor i dessa åldrar kommer att kallas till screening framöver. Vissa äldre kvinnor ingår också i kontrollprogram p.g.a. tidigare dysplasi. Åldersfördelning cellprov hela Västra Sverige

20 8 Tid till svar Tid till svar visar det totala antalet kalenderdagar från registrering till svar skickas ut från laboratoriet. Ingen åtskillnad görs för screeningprover och prover tagna utanför organiserad screening. Försenad transport av provet från mottagningen kan påverka denna tid (mindre vanligt) men huvuddelen av tiden processas provet på laboratoriet. Svar om normalt prov går direkt till kvinnan medan svar om avvikande prov skickas tillsammans med följebrev och vanligen en bokad tid från en gynekologmottagning. Data redovisas som s.k. boxplots. Medianvärdet är den tjocka linjen mitt i boxen. Boxen representerar 25% ovan och 25% under medianvärdet medan antennerna visar de återstående kvartilerna. Hela spridningen (utom enstaka extremvärden) ligger alltså mellan antennändarna. Kommentar: Normalt rapporterar laboratorierna ut svar inom rimlig tid och mer än 75% av kvinnorna får svar inom 2½ veckor. Socialstyrelsens riktlinjer från 1998 är att prov ska svaras ut inom 4 veckor. NÄL och SÄS har föredömligt korta handläggningstider. Capio/Skövde har förbättrats och rapporterar ut 75% av proverna inom 22 dagar jmf med 28 dagar året innan. Halmstadslaboratoriet har dessvärre försämrats rejält och klarade 2007 inte att rapportera ut ens 75% av proverna inom 4 veckor. Tid till svar Västra Sverige

21 Tid till svar NÄL 2007 Tid till svar SU

22 Tid till svar SÄS 2007 Tid till svar Capio Diagnostik

23 Tid till svar Halmstad

24 9 Andel icke-normala cellprover Något riktmärke finns inte eftersom den sanna förekomsten av avvikande cellprover kan variera mellan olika områden och under olika tidsperioder. Skillnaderna beror dock sannolikt i hög grad på olika bedömningar vid laboratorierna. En hög andel avvikande prover innebär en större belastning på gynekologin som har att utreda och följa upp. En för låg andel å andra sidan innebär risk att precancerösa förändringar missas. Diagrammen representerar de prover som har diagnos och har gjorts utifrån laboratorierna. Kartan utgår från vilken kommun provtagningsenheten tillhör. Kommentar: Laboratorierna i Västra Sverige ligger relativt väl samlade men det är ändå en nästan 100%-ig skillnad mellan det laboratorium som har lägst andel och det som har högst. Tidigare ganska markant avvikande siffror för Halland har kunnat spåras till felaktigheter i diagnoshantering och Halmstadslaboratoriets diagnosprofil är fullt jämförbar med de övriga (se också nedan). Det finns en variation mellan kommunerna som till stor del kan förklaras av skillnad i laboratoriekultur, men som också kan bero på en faktisk skillnad i befolkningen, exempel när det gäller höga siffror från Uddevalla och Åmål och låga siffror i Hylte. Andel icke-normala cellprover Sjukvårdsområdena

25 Andel icke-normala cellprover kommunvis

26 10 Diagnosprofil cytologi Här kan vi jämföra förekomsten av olika avvikande diagnoser. Ett prov kan ha flera diagnoser men här är bara den "värsta" medräknad efter en hierarkisk skala. Diagrammen har gjorts utifrån respektive laboratorium. Kommentar: Inga stora skillnader i diagnosprofil räknat varje diagnos för sig jämfört med Trenden över tid är stabil men 6% av alla diagnoser är avvikande diagnoser. De tidigare höga siffrorna för Oklar atypi i Halmstad visade sig vara resultatet av en felaktig kodning/konvertering och är korrigerade. Diagnosprofil cytologi Västra Sverige

27 Diagnosprofil cytologi NÄL 2007 Diagnosprofil cytologi SU

28 Diagnosprofil cytologi Södra Älvsborg 2007 Diagnosprofil cytologi Capio Skövde

29 Diagnosprofil cytologi Halmstad

30 11 Utfall av cytologi Denna lite snåriga tabell är viktig att studera inte minst för gynekologer, cytodiagnostiker och patologer. Den visar den allvarligaste diagnosen som uppträtt i vävnadsprov inom 12 månader efter ett avvikande cytologprov. Den ger en bl.a. en fingervisning om risken för en kvinna att ha en höggradig dysplasi i PAD vid en given cytologisk diagnos. Den visar oss också hur stor andel av avvikande diagnoser som följs upp med histopatologi. Redovisningen här görs utifrån laboratorium eftersom diagnostiken skiljer sig en del mellan laboratorierna och en given cytologisk diagnos helt klart har olika allvarlighetsgrad och olika samstämmighet med cytologi. Två tabeller redovisas. Den första utgår från alla cellprover med en given diagnos. Den andra visar den procentuella fördelningen endast av de prover som följts upp med histopatologi. Varje cellprov förekommer bara en gång i sammanställningen medan ett histopatologiskt prov kan förekomma flera gånger om en kvinna har tagit flera cellprover inom tidsintervallet. Cellproverna härrör från 2006 för att kunna ge ett års uppföljning av alla. Detta är ett strikt datauttag och vi måste försiktigtvis reservera oss för tveksamheter eller fel i programkoder, dateringar, konverteringar och andra ofullkomligheter i databasen. Kommentar: Dessa data är mycket innehållsrika och ger en unik möjlighet för gynekologer att lära känna sitt laboratorium. Utfallet av Svårvärderad skivepitelatypi, CIN1, Körtelcellatypi och Oklar atypi i cytologprov ger jämförbart c:a 22-26% höggradig dysplasi i PAD i VGR. Det är dock skillnad mellan laboratorierna i andel av Svårvärderad skivepitelatypi som ger CIN2+. Intervallet är 17%-32%. De laboratorier som har högst andel CIN2+ har också störst andel uppföljda prover. Körtelcellsatypi och framför allt AIS svarar ofta mot cancer. Tecken på HPV-infektion ger mycket liten andel höggradig dysplasi och mildrar närmast utfallet när den finns med som tilläggsdiagnos till Svårvärderad skivepitelatypi (ASCUS). En CIN3 diganos i VGR leder till en verifierad diagnos av höggradig dysplasi i histopatologi i hela 86%. Halmstads data avviker från VGR med en mycket liten andel höggradig dysplasi i Svårvärderad skivepitelatypi men en tydlig skillnad mellan denna diagnos och CIN1. Graden av histopatologisk uppföljning av dessa prover är relativt hög och jämförbar med Göteborgsområdet. Överensstämmelsen mellan CIN3 i cytologi och höggradig förändring i histopatologi är även här mycket g 28

31 Histopatologiskt utfall inom 12 månader av all cytologi: Västra Götaland Histopatologi Benignt CIN1 CIN2-3 Cancer Annat Ej histolog. uppf. Tot Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Cytologi Benignt prov % % % % % % Svårvärderad skivepitelatypi % % % % % % ASCUS + Tecken på HPV-infektion % % % % % % Tecken på HPV-infektion % % % % % Lätt dysplasi / CIN % % % % % % Måttlig dysplasi / CIN % % % % % % Stark dysplasi / CIN 3 / CIS % % % % % % Skivepitelcancer % % % % Körtelcellsatypi % % % % % % Adenocarcinom / AIS % % % % % Oklar atypi % % % % % % Mal. tumör oklart urspr % Totalt % % % % % %

32 Histopatologiskt utfall inom 12 månader av all cytologi: NÄL Cytologi Histopatologi Benignt CIN1 CIN2-3 Cancer Annat Ej histolog. uppf. Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Benignt prov % % % % % % Svårvärderad skivepitelatypi % % % % % % ASCUS + Tecken på HPV-infektion % % % % % Tecken på HPV-infektion % % % % % Lätt dysplasi / CIN % % % % % % Måttlig dysplasi / CIN % % % % % % Stark dysplasi / CIN 3 / CIS % % % % Skivepitelcancer % Körtelcellsatypi % % % % % Adenocarcinom / AIS % % % Oklar atypi % % % Totalt % % % % % % Tot 30

33 Histopatologiskt utfall inom 12 månader av all cytologi: SU Cytologi Histopatologi Benignt CIN1 CIN2-3 Cancer Annat Ej histolog. uppf. Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Benignt prov % % % % % % Svårvärderad skivepitelatypi % % % % % % ASCUS + Tecken på HPV-infektion % % % % % % Tecken på HPV-infektion % % % Lätt dysplasi / CIN % % % % % % Måttlig dysplasi / CIN % % % % % % Stark dysplasi / CIN 3 / CIS % % % % % % Skivepitelcancer % % Körtelcellsatypi % % % % % % Adenocarcinom / AIS % % % % % Oklar atypi % % % % % Totalt % % % % % % Tot 31

34 Histopatologiskt utfall inom 12 månader av all cytologi: Borås Cytologi Histopatologi Benignt CIN1 CIN2-3 Cancer Annat Ej histolog. uppf. Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Benignt prov % % % % % % Svårvärderad skivepitelatypi % % % % % % ASCUS + Tecken på HPV-infektion % % % % Tecken på HPV-infektion % % % % % Lätt dysplasi / CIN % % % % % Måttlig dysplasi / CIN % % % % % Stark dysplasi / CIN 3 / CIS % % % % % Skivepitelcancer % % % Körtelcellsatypi % % % % % % Adenocarcinom / AIS % % Oklar atypi % % % % % % Mal. tumör oklart urspr % Totalt % % % % % % Tot 32

35 Histopatologiskt utfall inom 12 månader av all cytologi: Skövde Cytologi Histopatologi Benignt CIN1 CIN2-3 Cancer Annat Ej histolog. uppf. Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Benignt prov % % % % % % Svårvärderad skivepitelatypi % % % % % % ASCUS + Tecken på HPV-infektion % % % Tecken på HPV-infektion % % % % % Lätt dysplasi / CIN % % % % % % Måttlig dysplasi / CIN % % % % % % Stark dysplasi / CIN 3 / CIS % % % % % % Skivepitelcancer % % Körtelcellsatypi % % % % % % Adenocarcinom / AIS % % % Oklar atypi % % % % % % Totalt % % % % % % Tot 33

36 Histopatologiskt utfall inom 12 månader av all cytologi: Halmstad Cytologi Histopatologi Benignt CIN1 CIN2-3 Cancer Annat Ej histolog. uppf. Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Benignt prov % % % % % % Svårvärderad skivepitelatypi % % % % % % ASCUS + Tecken på HPV-infektion % % % % % Tecken på HPV-infektion % % Lätt dysplasi / CIN % % % % % % Måttlig dysplasi / CIN % % % % % % Stark dysplasi / CIN 3 / CIS % % % % % % Skivepitelcancer % % Körtelcellsatypi % % % % % % Adenocarcinom / AIS % % % Oklar atypi % % % % % % Totalt % % % % % % Tot 34

37 Histopatologiskt utfall inom 12 månader av cytologprov som följts upp med histopatologi: Västra Götaland Histopatologi Benignt CIN1 CIN2-3 Cancer Annat Totalt Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Radprocent Cytologi Benignt prov % % % % % Svårvärderad skivepitelatypi % % % % % ASCUS + Tecken på HPV-infektion % % % % % Tecken på HPV-infektion % % % % Lätt dysplasi / CIN % % % % % Måttlig dysplasi / CIN % % % % % Stark dysplasi / CIN 3 / CIS % % % % % Skivepitelcancer % % % Körtelcellsatypi % % % % % Adenocarcinom / AIS % % % Oklar atypi % % % % % Mal. tumör oklart urspr % Totalt % % % % %

38 Histopatologiskt utfall inom 12 månader av cytologprov som följts upp med histopatologi: NÄL Histopatologi Benignt CIN1 CIN2-3 Cancer Annat Totalt Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Radprocent Cytologi Benignt prov % % % % % Svårvärderad skivepitelatypi % % % % % ASCUS + Tecken på HPV-infektion % % % % Tecken på HPV-infektion % % % % Lätt dysplasi / CIN % % % % % Måttlig dysplasi / CIN % % % % % Stark dysplasi / CIN 3 / CIS % % % % Skivepitelcancer % Körtelcellsatypi % % % % Adenocarcinom / AIS % % % Oklar atypi % % % Totalt % % % % %

39 Histopatologiskt utfall inom 12 månader av cytologprov som följts upp med histopatologi: SU Histopatologi Benignt CIN1 CIN2-3 Cancer Annat Totalt Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Radprocent Cytologi Benignt prov % % % % % Svårvärderad skivepitelatypi % % % % % ASCUS + Tecken på HPV-infektion % % % % % Tecken på HPV-infektion % % Lätt dysplasi / CIN % % % % % Måttlig dysplasi / CIN % % % % % Stark dysplasi / CIN 3 / CIS % % % % % Skivepitelcancer % Körtelcellsatypi % % % % % Adenocarcinom / AIS % % % Oklar atypi % % % % Totalt % % % % %

40 Histopatologiskt utfall inom 12 månader av cytologprov som följts upp med histopatologi: Borås Histopatologi Benignt CIN1 CIN2-3 Cancer Annat Totalt Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Radprocent Cytologi Benignt prov % % % % % Svårvärderad skivepitelatypi % % % % % ASCUS + Tecken på HPV-infektion % % % Tecken på HPV-infektion % % % % Lätt dysplasi / CIN % % % % Måttlig dysplasi / CIN % % % % Stark dysplasi / CIN 3 / CIS % % % % Skivepitelcancer % % % Körtelcellsatypi % % % % % Adenocarcinom / AIS % Oklar atypi % % % % % Mal. tumör oklart urspr % Totalt % % % % %

41 Histopatologiskt utfall inom 12 månader av cytologprov som följts upp med histopatologi: Skövde Histopatologi Benignt CIN1 CIN2-3 Cancer Annat Totalt Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Radprocent Cytologi Benignt prov % % % % % Svårvärderad skivepitelatypi % % % % % ASCUS + Tecken på HPV-infektion % % Tecken på HPV-infektion % % % % Lätt dysplasi / CIN % % % % % Måttlig dysplasi / CIN % % % % % Stark dysplasi / CIN 3 / CIS % % % % % Skivepitelcancer % Körtelcellsatypi % % % % % Adenocarcinom / AIS % % % Oklar atypi % % % % % Totalt % % % % %

42 Histopatologiskt utfall inom 12 månader av cytologprov som följts upp med histopatologi: Halmstad Histopatologi Benignt CIN1 CIN2-3 Cancer Annat Totalt Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Radprocent Cytologi Benignt prov % % % % % Svårvärderad skivepitelatypi % % % % % ASCUS + Tecken på HPV-infektion % % % % Tecken på HPV-infektion % Lätt dysplasi / CIN % % % % % Måttlig dysplasi / CIN % % % % % Stark dysplasi / CIN 3 / CIS % % % % % Skivepitelcancer % % Körtelcellsatypi % % % % % Adenocarcinom / AIS % % Oklar atypi % % % % % Totalt % % % % %

43 12 PAD-utfall av behandling 96 % av alla behandlingar av cervixdysplasi 2007 gjordes med resektion och genererade därmed ett preparat för PAD. Utfallet av dessa behandlingar redovisas här. Regionens vårdprogram har hittills i princip förordat behandling av lätta dysplasier, men tveklöst är en hög andel av höggradig dysplasi i koner och resektat ett tecken på att patienterna är väl utredda. Andelen benigna resektat kan inte vara noll ens under ideala omständigheter eftersom en del små dysplasier kan tas bort helt vid provexcision i samband med utredning. Utfallet får i hög grad ses som ett mått på utredningens kvalité och i mindre grad på själva behandlingens. Det saknas ännu svenska kvalitetsstandards på området, men som jämförelse kan nämnas att brittiska NHS kräver max 10% benigna koner vid s.k. see and treat och därmed att 90% av resektaten innehåller dysplasi. I det nya vårdprogrammet ligger ett förslag till 15% som riktmärke. Stapeldiagrammen i detta avsnitt bygger på geografisk belägenhet av opererande enhet.. Kommentar: 93% av behandlingarna i Västra Sverige som har genererat ett preparat för histopatologi innehåller dysplasi. Andelen som innehåller höggradig dysplasi är 75%. Detta är höga siffror som pekar på god kvalité. De regionala skillnaderna är dock stora. Från Halland saknas data från södra länsdelen och norra länsdelen har utrymme för förbättringar. Det totala antalet behandlingar är väsentligen förändrat jämfört med 2006: 1639 jämfört med PAD-utfall av behandling hela Västra Sverige

44 PAD-utfall av behandling Fyrbodal 2007 PAD-utfall av behandling Göteborg och Södra Bohuslän

45 PAD-utfall av behandling Södra Älvsborg 2007 PAD-utfall av behandling Skaraborg

46 PAD-utfall av behandling Halland

47 12 PAD-utfall av behandling per behandlande enhet 2007 Histoklass Benignt CIN2+ Övrigt Totalt Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Radprocent Behandlande enhet Alingsås lasarett 1 3 % % 1 3 % Avenykliniken 4 4 % % 9 10 % Borås lasarett 5 3 % % % Falkenbergs sjukhus 5 17 % % 8 27 % Falköpings sjukhus 1 3 % % 3 11 % Fröja 2 5 % % 6 17 % Göteborgs Kvinnoklinik 2 7 % % 6 23 % Kungsbacka sjukhus % % % Lidköpings sjukhus % Lundby sjukhus 7 5 % % % Mariestads sjukhus % 2 66 % NÄL 4 3 % % % SU/Sahlgrenska 26 6 % % % SU/Östra 8 15 % % % Skene lasarett 3 7 % % 8 19 % Skövde sjukhus 9 6 % % % Uddevalla sjukhus 1 1 % % % V:a Frölunda sjukhus 15 8 % % % Varbergs sjukhus % % 9 19 % Varmbadhusets gyn.mott % 1 20 % Totalt % % %

48 13 Re-koniseringar 2007 Vissa dysplasibehandlingar behöver göras om. Trots rubriken innefattar diagrammet alla behandlingar som behövt göras på nytt på samma patient, inte bara koniseringar. En viss andel re-behandlingar ska accepteras. Det aktuella årets siffror speglar naturligtvis behandlingarna som gjordes 1-2 år tidigare. Om siffran är för låg kan det vara ett uttryck för att borttagandet/destruktionen av vävnad i många fall varit onödigt stor vid den ursprungliga behandlingen. Inte heller här finns svenska kvalitetskriterier. Brittiska NHS standard är max 5% re-behandling inom ett år. Kommentar: Andelen re-koniseringar har återgått till 2005 års siffror efter en viss höjning 2006 och ligger nära NHS standard. 46

49 14 "Incidens" av dysplasibehandlingar Detta diagram visar hur stor andel av den kvinnliga befolkningen som behandlats för cervixdysplasi. Genom att göra jämförelser mellan olika områden kan vi bevaka att inget område "sticker ut" med kraftig underbehandling eller överbehandling. Låg "incidens" kan vara orsakad av underrapportering till Cytburken. Kommentar: Skillnaderna mellan de olika delarna av Västra Sverige är oväntat stora. Om man räknar med en cancerincidens om 10/ görs mer än 40 behandlingar för varje cancerfall i Göteborgsområdet. Hur många behandlingar som görs för att förhindra ett cancerfall vet vi naturligtvis inte. Hallands siffror är inte pålitliga p.g.a. en klar underrapportering under 2007, eftersom länssjukhuset i Halmstad fortfarande avstår från att rapportera behandlingar och rapporteringen från Varberg är för låg. 47