Sammanställning av några kvalitetsdata från 2011

Transkript

1 REGIONALA ENHETEN FÖR CERVIXCANCERPREVENTION Sammanställning av några kvalitetsdata från 2011 gällande Cervixcancerprevention i Västra Sverige Västra Götalandsregionen Region Halland

2 Beställningsadress Regionalt cancercentrum väst Västra Sjukvårdsregionen Sahlgrenska Universitetssjukhuset GÖTEBORG Tel Fax Mailadress Rapporterna kan laddas ner från Regionalt cancercentrum väst hemsida Regionalt cancercentrum väst, Västra sjukvårdsregionen ISSN: :6 Tryckeri Bording AB

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Täckningsgrad Hörsamhet efter kallelse Antal cellprover Endocervikala celler saknas Indikationsprofil cytologprov Åldersfördelning cellprov Tid till svar Andel icke-normala cellprover Diagnosprofil cytologi Utfall av cytologi PAD-utfall av behandling Konhöjd och antal ingrepp per operatör Förnyade behandlingar ( Re-koniseringar )... 62

4 1 Inledning När den första upplagan av denna rapport publicerades för 8 år sedan skrev vi: Det finns flera skäl till varför det är speciellt viktigt att kvalitetsgranska arbetet att förebygga cervixcancer. Verksamheten berör hela den kvinnliga befolkningen som inbjuds till screening. Det är en intervention friska människors liv som får olika negativa effekter om det inte sköts professionellt och efter högsta standard. Överdiagnostik leder till resursslöseri men vi vet också att även lätt avvikande prov kan utlösa starka reaktioner med oro och ångest och upplevelse av sjukdom. Det finns säkra belägg idag för att överbehandling kan ha negativa effekter för kvinnors barnafödande. Screening sker för att förebygga en dödlig sjukdom. Misstag och dålig kvalité kan innebära att kvinnor dör i onödan. Vårdkedjan är komplicerad och innefattar primärvård, laboratorieverksamhet och specialistvård. Kopplingarna mellan dessa länkar i kedjan går åt alla håll och det finns hela tiden risker att överföringarna inte fungerar. Verksamheten bygger på en lång rad professionella men subjektiva bedömningar i alla delar av vårdkedjan. Detta gör verksamheten särskilt känslig för kvalitetsbrister. Första samlade rapporten med kvalitetsdata från det cervixcancerförebyggande arbetet i Västra Sverige är en milstolpe. Rapporten innehåller data från alla delar av vårdkedjan, men innefattar bara några mätbara variabler. Som med alla kvalitetsdata måste uppgifterna tolkas med eftertanke. Det är många kompromisser som ligger bakom sådana data och det är inte alltid som de mest mätbara egenskaperna är de viktigaste ur kvalitetssynpunkt. Vissa uppgifter kan inte omedelbart omsättas i kvalitetstermer men kan vara av intresse för att belysa olika delar av verksamheten. Denna rapport gäller 2011 års data. Bakom den ligger en omfattande omarbetning av uttaget. Uttagsskripten har granskats i detalj, vanligen reviderats och ett par tidigare buggar har spårats. Stort arbete har lagts ner på att kontrollera att data överensstämmer med de som är aktuella i laboratoriernas databaser. Denna rapport innehåller också en hel del nyheter. Täckningsgrader har tagits fram för varje årsintervall i nya tabeller och kommunernas täckningsgrader presenteras på begäran nu också i tabellform. Hörsamhet beräknas för Västra Sverige också med justeringar för att kvinnor som tidigare uteblivit blir kallade tätare än de som deltar. Hörsamheten beräknas för första gången för varje barnmorskemottagning/mödravårdscentral och presenteras i de separata kommunrapporterna. Åldersfördelningen för cellprovtagning redovisas noggrannare med 1-årsintervall. Svarstider på laboratorierna liksom diagnosprofilerna är uppdelade för organiserad screening och standardremiss. PAD-utfall vid resektionsbehandlingar är särredovisade för kvinnor 40 år. Behandlingar är uppdelade på operationsmetod och andel behandlingar som sker av operatörer med stipulerad minimierfarenhet redovisas. Som tidigare har vi gjort en specialbilaga för var och en av de 55 kommunerna i Västra Sverige. Vi är angelägna om synpunkter av alla de slag kring rapporten. Vi hoppas att den kan fortsätta att ge underlag för kvalitetsförbättringar Björn Strander Jonatan Vasilis Mikael Holtenman Mia Westlund 2

5 2 Täckningsgrad Täckningsgraden är beräknad utifrån antalet kvinnor i screeningåldrarna skrivna i VGR eller Halland 31/ och i respektive kommuner och församlingar. Antalet unika individer i motsvarande ålder som tagit ett prov under den föregående 3 ½-årsperioden resp 5 ½- årsperioden delas sedan med detta tal. Dessa procentsatser blir genomgående något lägre än tidigare då all provtagning 4 år bakåt räknades in. Täckningsgraden redovisas från och med i år för alla screeningåldrar (26-60 års ålder 31/12 ) med ett sammanvägt mått. 3 ½ och 5 ½ år är numera en nationellt överenskommen standard för dessa beräkningar. För att ge möjlighet till jämförelse med tidigare rapporter redovisas båda det nya och det gamla beräkningssättet (4 års täckningsgrad i åldrarna 25 49) i kommuntabellerna, församlingstabellerna och diagrammet som visar täckningsgrad över tid. Täckningsgraden innefattar alltså all provtagning, oavsett om provet är taget inom organiserad screening eller i annat sammanhang. Täckningsgraden är det mest relevanta måttet på vilket skydd som kvinnorna i området har av cellprovstagning. Perioden ska motsvara en screeninomgång med de variationer som kan förekomma med rimliga förseningar i utskick, sommaruppehåll, ombokningar mm. Täckningsgraden ändras långsamt även om deltagandet ändras det senaste året, eftersom flera års data inkluderas. Även i år redovisas täckningsgrad på församlingsnivå i alla kommuner med mer än invånare. Församlingsindelningen ändrades på vissa håll 1/ vilket man ska tänka på vid jämförelsen med äldre rapporter. Kommentar: Täckningsgraden har varit oförändrad i Västra Götalandregionen de senaste fyra åren, Halland har fortsatt sin fina utveckling uppåt och har nu den högsta täckningsgraden i västra Sverige. Församlingarna Angered, Gunnared och Bergsjön har på bara ett år lyckats höja täckningsgraden 2, 3 resp 5 procentenheter. 3

6 Täckningsgrad 3,5 5,5 år, Bengtsfors Strömstad Dals-Ed Åmål Gullspång Tanum Sotenäs Lysekil Öckerö Mellerud Färgelanda Munkedal Orust Uddevalla Lilla Edet Stenungsund Tjörn Ale Kungälv Göteborg Vänersborg Lerum Grästorp Vara Trollhättan Essunga Alingsås Vårgårda Herrljunga Partille Bollebygd Borås Härryda Mölndal Lidköping Götene Skara Ullericehamn Töreboda Maries tad Karlsborg Skövde Falköping Tidaholm Tibro Hjo Kungsbacka Mark Tranemo Svenljunga Varberg Falkenberg Hylte Halmstad Laholm Täckningsgrad 78% 79% 81% 82% 85% 86% 4

7 Täckningsgrad 3,5 5,5 år, Kommun 3,5 år 5,5 år 4,0 år Kommun 3,5 år 5,5 år 4,0 år Hjo 88% 89% Kungsbacka 88% 90% Tranemo 87% 88% Öckerö 86% 88% Varberg 86% 88% Sotenäs 86% 89% Bollebygd 86% 88% Lidköping 85% 87% Tidaholm 85% 87% Mariestad 85% 85% Dals-Ed 85% 87% Lerum 84% 88% Orust 84% 86% Tibro 84% 88% Karlsborg 84% 85% Åmål 84% 86% Skara 84% 86% Falkenberg 84% 86% Skövde 84% 84% Götene 84% 86% Trollhättan 84% 85% Tanum 83% 87% Vårgårda 83% 86% Töreboda 83% 85% Härryda 83% 86% Svenljunga 83% 86% Alingsås 83% 85% Munkedal 83% 86% Bengtsfors 83% 85% Essunga 83% 83% Halmstad 83% 85% Färgelanda 83% 86% Lysekil 83% 84% Gullspång 83% 84% Herrljunga 82% 84% Vänersborg 82% 85% Strömstad 82% 83% Falköping 82% 83% Mellerud 82% 85% Mölndal 82% 84% Mark 82% 82% Stenungsund 81% 84% Partille 80% 83% Kungälv 80% 82% Lilla Edet 80% 82% Borås 79% 81% Uddevalla 79% 82% Hylte 79% 81% Laholm 79% 82% Tjörn 79% 83% Grästorp 79% 81% Vara 78% 78% Ale 76% 79% Göteborg 76% 78% Ulricehamn 83% 85% 5

8 Täckningsgrad Halland 3,5 5,5 år, % 80% Täckningsgrad 60% 40% 20% 0% Täckningsgrad Västra Götaland 3,5 5,5 år, % 80% Täckningsgrad 60% 40% 20% 0%

9 Historik täckningsgrad 4-årsberäkningar, åldrarna år 90.0% Täckningsgrad 80.0% 70.0% Årtal Västra Götaland Göteborg och södra Bohuslän Skaraborg Fyrbodal Halland Södra Älvsborg Täckningsgrad Borås per församling Täckningsgrad 3,5 5,5 år 4,0 år Rångedala 87% 87% Äspered 86% 87% Sandhult 86% 88% Brämhult 85% 87% Toarp 83% 87% Bredared 83% 88% Fristad 82% 85% Kinnarumma 81% 84% Sexdrega, del 81% 82% Dannike 80% 84% Borås Gustav Adolf 78% 78% Borås Caroli 76% 77% Seglora 75% 79% 7

10 Täckningsgrad Göteborg per församling Täckningsgrad 3,5 5,5 år 4,0 år Älvsborg 86% 87% Askim 86% 88% Näset 85% 87% Torslanda-Björlanda 83% 86% Göteborgs Annedal 79% 81% Härlanda 79% 82% Styrsö 79% 81% Domkyrkoförs. i Göteborg 79% 80% Göteborgs Oscar Fredrik 79% 81% Göteborgs Vasa 78% 80% Göteborgs Haga 78% 79% Örgryte 77% 79% Göteborgs S:t Pauli 77% 81% Tynnered 77% 79% Göteborgs Masthugg 77% 79% Göteborgs Carl Johan 77% 80% Högsbo 77% 79% Tuve-Säve 77% 80% Björkekärr 76% 78% Nylöse 75% 78% Bergum 74% 77% Lundby 74% 76% Backa 73% 75% Västra Frölunda 73% 75% Göteborgs Johanneberg 72% 71% Kortedala 67% 70% Angered 66% 66% Gunnared 65% 66% Bergsjön 62% 62% 8

11 Täckningsgrad Skövde per församling Täckningsgrad 3,5 5,5 år 4,0 år Frösve 92% 92% Berg 88% 89% Våmb 87% 89% Skultorp 86% 88% Sventorp-Forsby 85% 85% Väring 84% 83% Skövde 83% 83% Värsås- Varola- Vreten 82% 84% Götlunda 80% 81% Ryd 77% 76% Täckningsgrad Halmstad per församling Täckningsgrad 3,5 5,5 år 4,0 år Harplinge 87% 90% Steninge 87% 91% Söndrum-Vapnö 86% 88% Breared 86% 90% Slättåkra-Kvibille 86% 87% S:t Nikolai 85% 88% Eldsbergabygden 84% 88% Snöstorp 84% 86% Enslöv 83% 86% Getinge-Rävinge 83% 88% Martin Luther 79% 81% Oskarström 76% 79% 9

12 Täckningsgrad Kungsbacka per församling Täckningsgrad 3,5 5,5 år 4,0 år Gällinge 91% 91% Hanhals 90% 91% Tölö 89% 91% Onsala 89% 91% Vallda 89% 91% Släp 88% 91% Landa 88% 89% Älvsåker 88% 91% Fjärås 86% 88% Förlanda 86% 87% Kungsbacka 86% 89% Ölmevalla 86% 89% Frillesås 83% 87% Idala 80% 84% Täckningsgrad Mölndal per församling Täckningsgrad 3,5 5,5 år 4,0 år Lindome 83% 86% Stensjön 83% 85% Kållered 81% 83% Fässberg 80% 82% 10

13 Täckningsgrad Trollhättan per församling Täckningsgrad 3,5 5,5 år 4,0 år Gärdhem 90% 90% Götalunden 88% 90% Åsaka-Björke 87% 87% Trollhättan 85% 88% Fors-Rommele 85% 88% Upphärad 84% 84% Lextorp 75% 76% Bjärke, del 74% 81% Täckningsgrad Uddevalla per församling Täckningsgrad 3,5 5,5 år 4,0 år Lane-Ryr 86% 86% Herrestad 85% 88% Bokenäset 82% 86% Bäve 79% 81% Uddevalla 78% 79% Ljungskile 76% 79% 11

14 Täckningsgrad Varberg per församling Täckningsgrad 3,5 5,5 år 4,0 år Lindberga 91% 93% Träslöv 90% 92% Spannarp 88% 94% Himledalen 86% 88% Veddige 85% 87% Stråvalla 85% 92% Tvååker 85% 86% Värö 84% 88% Varberg 84% 87% Sibbarp-Dagsås 83% 86% Kungsäter 83% 88% 12

15 3 Hörsamhet efter kallelse Hörsamhet är det direkta måttet på hur stor andel av kvinnorna som får en inbjudan som tar ett prov. Vi har valt att räkna hörsamhet som andelen kvinnor som får ett prov taget inom tre månader efter en inbjudan skickats ut och utgått från inbjudningar utskickade under ett år fram till 30 sept2011. Vi fångar då också upp de kvinnor som inte går till barnmorskemottagningen utan ordnar provtagning på annat sätt men som sannolikt gör detta som en effekt av att man fått en inbjudan. Detta sätt att räkna har nu blivit nationell standard. Hela området har nu årliga omkallelser vilket gör att statistiken ska tolkas med försiktighet. Låga siffror kan bero på dålig tillgänglighet men också på att gallring av kvinnor som inte ska delta fungerar dåligt. Rödrockstudien har visat att det finns en andel kvinnor som opererat bort hela livmodern (total hysterektomi) men fortfarande får kallelser. Rutiner för att gallra bort dessa kvinnor har förbättrats avsevärt under senaste två åren bl.a. genom samarbete med Gynop-registret. Dessa uppgifter om hörsamhet är jämförbara med data fr.o.m. 2008, men kan inte jämföras med andra landsting och regioner som inte har årliga omkallelser av kvinnor som inte kommit. Nytt för året är att hörsamhet rapporteras för varje barnmorskemottagning (redovisas i resp. kommunrapport). Ett nytt diagram visar också effekten på hörsamhet om man tar hänsyn till hur många kallelser som har gått ut före ett besök Kommentar: Inga kommuner når över 70% deltagande men flera ligger mellan goda 60 69%, samtliga i Skaraborg. Bland de kvinnor som tog cellprov senast de blev kallade (en kallelse före besök) är hörsamheten 60% medan den som förväntat sjunker för de som tidigare uteblivit. Värt att notera är att även bland de som inte svarat på fyra tidigare kallelser kommer 10% efter en femte. 13

16 Hörsamhet 2011 Strömstad Dals-Ed Bengtsfors Åmål Gullspång Tanum Sotenäs Lysekil Öckerö Mellerud Färgelanda Munkedal Orust Uddevalla Vänersborg Lilla Edet Stenungsund Tjörn Ale Kungälv Lerum Göteborg Grästorp Vara Trollhättan Essunga Alingsås Vårgårda Herrljunga Partille BollebygdBorås Härryda Mölndal Lidköping Götene Skara Töreboda Maries tad Karlsborg Tibro Skövde Falköping Tidaholm Ullericehamn Hjo Kungsbacka Mark Tranemo Svenljunga Varberg Falkenberg Hylte Halmstad Laholm Hörsamhet 39% 40% 49% 50% 59% 60% 69% 70% Hörsamhet 2011 Område Hörsamhet Skaraborg 60% Halland 51% Fyrbodal 49% Västra Götaland 44% Södra Älvsborg 43% Göteborg och södra Bohuslän 39% 14

17 Hörsamhet 2011 Kommun Hörsamhet Kommun Hörsamhet Tidaholm 66% Karlsborg 66% Vara 65% Götene 64% Hjo 63% Töreboda 63% Lidköping 63% Skara 62% Grästorp 61% Skövde 61% Mariestad 60% Tibro 60% Bengtsfors 58% Orust 57% Vänersborg 56% Tranemo 56% Gullspång 55% Åmål 55% Dals-Ed 55% Falköping 54% Trollhättan 54% Varberg 54% Hylte 54% Sotenäs 53% Essunga 53% Öckerö 52% Tanum 52% Lysekil 51% Färgelanda 51% Munkedal 51% Kungsbacka 51% Bollebygd 51% Svenljunga 50% Mellerud 50% Falkenberg 50% Halmstad 48% Uddevalla 46% Mölndal 46% Mark 46% Strömstad 46% Härryda 46% Vårgårda 44% Ulricehamn 44% Lerum 44% Lilla Edet 44% Kungälv 43% Tjörn 42% Herrljunga 42% Alingsås 42% Stenungsund 42% Ale 40% Borås 39% Göteborg 37% Partille 37% Laholm 52% 15

18 Deltagande efter kallelse - effekt av antal kallelser sedan föregående prov 70% 60% 50% Hörsamhet 40% 30% 20% 10% 0% Antal dagar sedan senaste kallelse Antal kallelser som skickats sedan föregående prov. Om inget prov finns: Totalt antal kallelser

19 4 Antal cellprover Diagrammen visar antalet prover år från år under 2000-talet. Tidigare stapeldiagram har nu bytts mot linjediagram för ökad tydlighet. Observera att skalorna är olika för diagrammen. Medilab hade ansvar för screening i södra Bohuslän fram till år 2000 och för Halland till år Kommentar: Inom SU-området har en tidigare oroande nedgång i antalet prover förbytts i en uppgång. Denna orsakas helt av screeningprover. Detta kan delvis vara en effekt av ROCK- IT, det nya kallelsesystemet, som fungerade i Göteborg från september. Screeningprover minskade i Halland, av oklar orsak Antal cellprover Västra Götaland (ej Medilab) Antal prover Registreringsår Screeningremiss Standardremiss Totalt 17

20 Antal cellprover NÄL Antal prover Registreringsår Screeningremiss Standardremiss Totalt Antal cellprover SU Antal prover Registreringsår Screeningremiss Standardremiss Totalt 18

21 Antal cellprover Borås Antal prover Registreringsår Screeningremiss Standardremiss Totalt Antal cellprover Skövde Antal prover Registreringsår Screeningremiss Standardremiss Totalt 19

22 Antal cellprover Halmstad Antal prover Registreringsår Screeningremiss Standardremiss Totalt Antal cellprover Medilab Antal prover Registreringsår Screeningremiss Standardremiss Totalt 20

23 5 Endocervikala celler saknas Avsaknad av endocervikala celler är det mått vi använder för provtagningskvalité. I sällsynta fall kan man inte få med endocervikala celler i provet trots god provtagningsteknik. I normalfallet ska metaplastiska celler eller körtelceller finnas med i provet som tecken på att övre delen av transformationszonen är representerad. Provtagning på kvinnor efter menopaus och kvinnor som tidigare behandlats för dysplasi är svårare. Gynekologmottagningar kan möjligen förväntas ha en något större andel av dessa kvinnor än MVC (barnmorskemottagningar) men successivt överförs fler kontroller av kvinnor som behandlats för cellförändringar att till MVC via den så kallade kontrollfilen. En felkälla är att en mycket liten andel av proverna är tagna på hysterektomerade kvinnor där laboratorierna ändå har rapporterat att endocervikala celler saknas. Vi har valt att göra jämförelse mellan olika typer av mottagningar samt geografisk belägenhet för att kunna värdera behovet av utbildning i provtagningsteknik. Mottagningarna är indelade som MVC, kvinnoklinik, gynekologisk mottagning med flera läkare eller gynekologisk mottagning med en läkare. De senare är uppdelade utifrån ägartyp - privat eller offentlig. Kommentar: Sett för hela Västra Sverige har provtagningskvalitén försämrats något. Denna försämring är helt att hänföra till införandet av LBC i Skaraborg. Två felkällor finns. Dels kan provet vara korrekt taget, men trots utbildningsinsatser blir de endocervikala cellerna kvar i borsten och förs inte över till burken. Den andra är att laboratoriet inte uppmärksammar dessa celler eftersom de uppträder på ett annan sätt under mikroskopen. Det gör att siffrorna i detta skede måste tolkas med försiktighet när man jämför med andra områden. Det ska noteras att Halland under 2011 också har infört vätskebaserad cytologi och ändå noterat en minskad andel prover där endocervikala celler saknas. 21

24 Endocervikala celler saknas, VGR och Halland, per enhetstyp 2011 Andel prov (%) MVC Enläkarmottagning, offentlig Enläkarmottagning, privat Sjukhus, offentlig Flerläkarmottagning, offentlig Flerläkarmottagning, privat Endocervikala celler saknas per sjukvårdsområde 2011 Andel prov (%) Fyrbodal Göteborg och södra Bohuslän 1017 Halland 2078 Skaraborg 1254 Södra Älvsborg 22

25 Endocervikala celler saknas Västra Götaland Andel prov (%) Årtal 23

26 6 Indikationsprofil cytologprov Indikationsprofil är beräknad utifrån uppgifter på remissblanketterna och den geografiska uppdelningen i redovisningen är baserad på var den provtagande mottagningen är belägen. Prover levererade med screeningremiss räknas alltid som screening. Kontrollfilspatienter ingår också i gruppen screening. Kommentar: I VGR tas 14% av proverna på klinisk indikation och 79% som allmän screening. Resterande är screening av kvinnor som haft dysplasi mer än 2 år tillbaka. Endast knappt 1% av alla prover saknar uppgift om indikation. 24

27 Indikationsprofil Västra Götaland 2011 Andel prov (%) Symtom Kontroll/Utredning Uppföljning av obedömbart prov Perop. cervixdiagnostik Uppföljning av dysplasi < 2 år e beh. Uppföljning av dysplasi >= 2 år e beh. Uppföljning av invasiv cancer Screening: 77.6 % Uppgift saknas: 2.0 % Indikationsprofil Fyrbodal 2011 Andel prov (%) Symtom Kontroll/Utredning Uppföljning av obedömbart prov Perop. cervixdiagnostik Uppföljning av dysplasi < 2 år e beh. Uppföljning av dysplasi >= 2 år e beh. Uppföljning av invasiv cancer Screening: 81.8 % Uppgift saknas: 1.9 % 25

28 Indikationsprofil Göteborg och Södra Bohuslän 2011 Andel prov (%) Symtom Kontroll/Utredning 116 Uppföljning av obedömbart prov Perop. cervixdiagnostik Uppföljning av dysplasi < 2 år e beh. Uppföljning av dysplasi >= 2 år e beh. 327 Uppföljning av invasiv cancer Screening: 76.1 % Uppgift saknas: 1.6 % Indikationsprofil Södra Älvsborg 2011 Andel prov (%) Symtom Kontroll/Utredning Uppföljning av obedömbart prov Perop. cervixdiagnostik Uppföljning av dysplasi < 2 år e beh. Uppföljning av dysplasi >= 2 år e beh. Uppföljning av invasiv cancer Screening: 78.5 % Uppgift saknas: 0.8 % 26

29 Indikationsprofil Skaraborg 2011 Andel prov (%) Symtom Kontroll/Utredning Uppföljning av obedömbart prov Perop. cervixdiagnostik Uppföljning av dysplasi < 2 år e beh Uppföljning av dysplasi >= 2 år e beh. Uppföljning av invasiv cancer Screening: 75.9 % Uppgift saknas: 4.5 % Indikationsprofil Halland 2011 Andel prov (%) Symtom Kontroll/Utredning Uppföljning av obedömbart prov Perop. cervixdiagnostik Uppföljning av dysplasi < 2 år e beh. Uppföljning av dysplasi >= 2 år e beh. Uppföljning av invasiv cancer Screening: 76.7 % Uppgift saknas: 0.3 % 27

30 7 Åldersfördelning cellprov Detta är ett mått på hur väl de rekommenderade åldersintervallen följs. 100% följsamhet till åldrarna är inte önskvärd, men prover utanför dessa åldrar bör vara mindre vanliga, framförallt hos de unga. Variationerna mellan områdena är små varför endast data för västra Sverige som helhet redovisas. Kommentar: Från och med i år redovisas provtagningen i ett-årsintervall. Provtagningen i västra Sverige följer mycket väl rekommendationerna. En del prover tas på 22-åriga kvinnor och det överenstämmer med riktlinjer att dessa kan erbjudas opportunistiskt prov upp till 6 månader innan de skulle kallas. Det är rimligt med en viss provtagning efter 60 års ålder och denna kommer att öka i intervallet upp till 64 år eftersom vissa underscreenade kvinnor i dessa åldrar kommer att kallas till screening framöver. Vissa äldre kvinnor ingår också i kontrollprogram p.g.a. tidigare dysplasi via den s.k. kontrollfilen. 5 Åldersfördelning cellprov, hela västra Sverige 2011 Andel av totala antalet prover (%) Ålder vid prov (år) 28

31 8 Tid till svar Tid till svar visar det totala antalet kalenderdagar från registrering till det att svar skickas ut från laboratoriet. I denna rapport screeningprover och prover tagna utanför organiserad screening på standardsremiss separat. Försenad transport av provet från mottagningen kan påverka denna tid (mindre vanligt) men huvuddelen av tiden processas provet på laboratoriet. Svar om normalt prov går direkt till kvinnan medan svar om avvikande prov skickas tillsammans med följebrev och vanligen en bokad tid från en gynekologmottagning. Data redovisas som s.k. boxplots. Medianvärdet är den tjocka linjen mitt i boxen. Boxen representerar 25% ovan och 25% under medianvärdet medan antennerna visar de återstående kvartilerna. Hela spridningen (utom enstaka extremvärden) ligger alltså mellan antennändarna. Kommentar: SU har redovisar en allvarlig försämring i svartider för screeningproverna under Socialstyrelsens riktlinjer från år 1998 är att prov ska svaras ut inom 4 veckor kunde inte SU leva upp till detta i 50% av fallen har den siffran sjunkit till 25%. Detta har aktualiserats av Strygruppen för ROCK som uttalat att 80% av proverna ska vara besvarade inom 28 kalenderdagar. Övriga laboratorier klarar detta mått, Skövde med darr på ribban Tid till svar, västra Sverige Tid till svar (dagar) Årtal 29

32 Tid till svar, screeningremiss Tid till svar (dagar) Årtal SU NÄL SÄS Unilabs Skövde Halmstad Tid till svar, standardremiss Tid till svar (dagar) Årtal SU NÄL SÄS Unilabs Skövde Halmstad 30

33 9 Andel icke-normala cellprover Något riktmärke finns inte eftersom den sanna förekomsten av avvikande cellprover kan variera mellan olika områden och under olika tidsperioder. Skillnaderna beror dock sannolikt i hög grad på olika bedömningar vid laboratorierna. En hög andel avvikande prover innebär en större belastning på gynekologin som har att utreda och följa upp. En för låg andel å andra sidan innebär risk att precancerösa förändringar missas. Diagram, karta och tabeller visar i år proverna i organiserad screening. Detta ger en mer jämförbar bild av andelen avvikande prover, över tid och mellan laboratorierna. Diagrammet har gjorts utifrån laboratorierna medan kartan och tabellen utgår från vilken kommun provtagningsenheten tillhör. Kommentar: När endast screeningprover redovisas är skillnaderna mellan laboratorierna betydligt mindre än de har varit när all provtagning tidigare har räknats in. Skillnaden mellan högst och lägst är nu knappt 40%. Skillnaderna är också mindre över tid. Det ska noteras att införandet av vätskebaserad cytologi i screening i Skaraborg och Halland inte har lett till att man ligger över medelvärdet för västra Sverige, även om det ser ut som det medfört en ökning. Om denna förändring minskat specificiteten, ökat sensitiviteten eller, mest sannolikt, både och återstår att undersöka. 7.0% 6.0% 5.0% Icke-normala cellprover i ROCK per sjukvårdsområde Andel prov 4.0% 3.0% 2.0% 1.0% 0.0% Årtal västra Sverige Halmstad Medilab NÄL SU SÄS Unilabs Skövde 31

34 Bengtsfors Strömstad Dals-Ed Åmål Gullspång Tanum Sotenäs Lysekil Öckerö Mellerud Färgelanda Munkedal Orust Uddevalla Lilla Edet Stenungsund Tjörn Ale Kungälv Göteborg Vänersborg Lerum Grästorp Vara Trollhättan Essunga Alingsås Herrljunga Vårgårda Partille Bollebygd Borås Härryda Mölndal Lidköping Götene Skara Ullericehamn Töreboda Maries tad Karlsborg Skövde Falköping Tidaholm Tibro Hjo Kungsbacka Mark Tranemo Svenljunga Varberg Falkenberg Hylte Halmstad Laholm Andel icke-normala cellprover i ROCK % 3.0% 4.9% 5.0% 6.9%

35 Andel icke-normala cellprover i ROCK. Kommunvis 2011 Kommun Andel ickenormala prov Kommun Andel ickenormala prov Karlsborg 8% Borås 7% Gullspång 7% Färgelanda 6% Strömstad 6% Tanum 6% Hylte 5% Grästorp 5% Dals-Ed 5% Tibro 5% Vårgårda 5% Hjo 5% Bollebygd 5% Lilla Edet 5% Alingsås 5% Trollhättan 5% Skara 5% Varberg 5% Uddevalla 5% Bengtsfors 5% Lerum 5% Vara 5% Mariestad 5% Vänersborg 5% Halmstad 5% Falköping 5% Töreboda 4% Ulricehamn 4% Svenljunga 4% Göteborg 4% Falkenberg 4% Skövde 4% Orust 4% Åmål 4% Kungsbacka 4% Mark 4% Munkedal 4% Lidköping 4% Mellerud 4% Lysekil 4% Sotenäs 4% Mölndal 4% Tidaholm 4% Herrljunga 4% Kungälv 3% Ale 3% Partille 3% Stenungsund 3% Tranemo 3% Härryda 3% Öckerö 3% Götene 2% Laholm 5% Essunga 4% 33

36 10 Diagnosprofil cytologi Fr.o.m redovisas diagnosprofilerna uppdelat på prover tagna inom organiserad screening (ROCK-remiss) och övriga prover (standardremiss).. Ett prov kan ha flera diagnoser men här är bara den "värsta" medräknad efter en hierarkisk skala. Diagrammen har gjorts utifrån respektive laboratorium. Kommentar: Som tidigare finns en del skillnader mellan laboratorierna gällande klassifikation av avvikande prover. Främst gäller detta fördelningen ASCUS (numera Lätt skivepitelatypi) och Lätt dysplasi. Den relativt nya diagnosen Misstänkt höggradig dysplasi (ASC-H) har fått en större användning. Få prover analyseras av Medilab, men den extremt låga andelen avvikelser (0,9%) är svår att förstå. 34

37 Diagnosprofil cytologi västra Sverige 2011, screeningremiss Andel prov (%) Tecken på HPV-inf ektion ASCUS + Tecken på HPV-inf ektion Lätt skiv epitelaty pi Lätt dy splasi / CIN 1 Körtelcellsaty pi Oklar atypi Misstänkt höggradig dy splasi Adenocarcinom / AIS Måttlig dy splasi / CIN 2 Stark dy splasi / CIN 3 / CIS Skiv epitelcancer Benigna prover: 95.6 % Diagnosprofil cytologi västra Sverige 2011, standardremiss Andel prov (%) Tecken på HPV-inf ektion ASCUS + Tecken på HPV-inf ektion Lätt skiv epitelaty pi Lätt dy splasi / CIN 1 Körtelcellsaty pi Oklar atypi Misstänkt höggradig dy splasi Adenocarcinom / AIS Måttlig dy splasi / CIN 2 Stark dy splasi / CIN 3 / CIS Mal. tumör oklart urspr. Skiv epitelcancer Benigna prover: 84.8 % 35

38 Diagnosprofil cytologi NÄL 2011, screeningremiss Andel prov (%) Tecken på HPV-inf ektion ASCUS + Tecken på HPV-inf ektion Lätt skiv epitelaty pi Lätt dy splasi / CIN 1 Körtelcellsaty pi 8 Adenocarcinom / AIS Måttlig dy splasi / CIN 2 Stark dy splasi / CIN 3 / CIS 18 1 Benigna prover: 95.5 % Diagnosprofil cytologi NÄL 2011, standardremiss Andel prov (%) Tecken på HPV-inf ektion ASCUS + Tecken på HPV-inf ektion Lätt skiv epitelaty pi 14 Lätt dy splasi / CIN 1 Körtelcellsaty pi 3 2 Oklar atypi Misstänkt höggradig dy splasi Adenocarcinom / AIS Måttlig dy splasi / CIN 2 Stark dy splasi / CIN 3 / CIS 35 6 Benigna prover: 77.2 % 36

39 Diagnosprofil cytologi SU 2011, screeningremiss Andel prov (%) Tecken på HPV-inf ektion ASCUS + Tecken på HPV-inf ektion 2 Lätt skiv epitelaty pi Lätt dy splasi / CIN Körtelcellsaty pi Misstänkt höggradig dy splasi Adenocarcinom / AIS Måttlig dy splasi / CIN 2 Stark dy splasi / CIN 3 / CIS 4 1 Skiv epitelcancer Benigna prover: 96.1 % Diagnosprofil cytologi SU 2011, standardremiss Andel prov (%) Tecken på HPV-inf ektion ASCUS + Tecken på HPV-inf ektion Lätt skiv epitelaty pi Lätt dy splasi / CIN 1 Körtelcellsaty pi 25 3 Oklar atypi Misstänkt höggradig dy splasi Adenocarcinom / AIS Måttlig dy splasi / CIN 2 Stark dy splasi / CIN 3 / CIS 16 7 Skiv epitelcancer Benigna prover: 85.0 % 37

40 Diagnosprofil cytologi Södra Älvsborg 2011, screeningremiss Andel prov (%) Tecken på HPV-inf ektion ASCUS + Tecken på HPV-inf ektion Lätt skiv epitelaty pi Lätt dy splasi / CIN 1 7 Körtelcellsaty pi Oklar atypi Misstänkt höggradig dy splasi Måttlig dy splasi / CIN 2 Stark dy splasi / CIN 3 / CIS Adenocarcinom / AIS 3 1 Skiv epitelcancer Benigna prover: 94.5 % Diagnosprofil cytologi Södra Älvsborg 2011, standardremiss Andel prov (%) Tecken på HPV-inf ektion ASCUS + Tecken på HPV-inf ektion Lätt skiv epitelaty pi Lätt dy splasi / CIN 1 Körtelcellsaty pi Oklar atypi Misstänkt höggradig dy splasi Måttlig dy splasi / CIN 2 Mal. tumör oklart urspr. Stark dy splasi / CIN 3 / CIS Adenocarcinom / AIS 3 1 Skiv epitelcancer Benigna prover: 84.0 % 38

41 Diagnosprofil cytologi Unilabs Skövde 2011, screeningremiss Andel prov (%) Tecken på HPV-inf ektion ASCUS + Tecken på HPV-inf ektion Lätt skiv epitelaty pi Lätt dy splasi / CIN 1 Körtelcellsaty pi Oklar atypi Misstänkt höggradig dy splasi Måttlig dy splasi / CIN 2 Stark dy splasi / CIN 3 / CIS Benigna prover: 95.5 % Diagnosprofil cytologi Unilabs Skövde 2011, standardremiss Andel prov (%) Tecken på HPV-inf ektion ASCUS + Tecken på HPV-inf ektion Lätt skiv epitelaty pi Lätt dy splasi / CIN 1 Körtelcellsaty pi Oklar atypi Misstänkt höggradig dy splasi Adenocarcinom / AIS Måttlig dy splasi / CIN 2 Stark dy splasi / CIN 3 / CIS 78 8 Benigna prover: 82.0 % 39

42 Diagnosprofil cytologi Halmstad 2011, screeningremiss Andel prov (%) ASCUS + Tecken på HPV-inf ektion Lätt skiv epitelaty pi Lätt dy splasi / CIN Körtelcellsaty pi Oklar atypi Stark dy splasi / CIN 3 / CIS Misstänkt höggradig dy splasi Måttlig dy splasi / CIN 2 Benigna prover: 95.4 % Diagnosprofil cytologi Halmstad 2011, standardremiss Andel prov (%) ASCUS + Tecken på HPV-inf ektion Lätt skiv epitelaty pi Lätt dy splasi / CIN 1 Körtelcellsaty pi Oklar atypi Misstänkt höggradig dy splasi Adenocarcinom / AIS Måttlig dy splasi / CIN 2 Stark dy splasi / CIN 3 / CIS 2 2 Skiv epitelcancer Benigna prover: 89.6 % 40

43 Diagnosprofil cytologi Medilab 2011, standardremiss Andel prov (%) ASCUS + Tecken på HPV-inf ektion Lätt skiv epitelaty pi Lätt dy splasi / CIN 1 Oklar atypi Mal. tumör oklart urspr. Benigna prover: 99.1 % 41

44 11 Utfall av cytologi Denna lite snåriga tabell är viktig att studera inte minst för gynekologer, cytodiagnostiker och patologer. Den visar den allvarligaste diagnosen som uppträtt i vävnadsprov inom 12 månader efter ett avvikande cytologprov. Den ger bl.a. en fingervisning om risken för en kvinna att ha en höggradig dysplasi i PAD vid en given cytologisk diagnos. Den visar oss också hur stor andel av avvikande diagnoser som följs upp med histopatologi. Redovisningen här görs utifrån laboratorium eftersom diagnostiken skiljer sig en del mellan laboratorierna och en given cytologisk diagnos helt klart har olika allvarlighetsgrad och olika samstämmighet med cytologi. Två tabeller redovisas. Den första utgår från alla cellprover med en given diagnos. Den andra visar den procentuella fördelningen endast av de prover som följts upp med histopatologi. Varje cellprov förekommer bara en gång i sammanställningen medan ett histopatologiskt prov kan förekomma flera gånger om en kvinna har tagit flera cellprover inom tidsintervallet. Cellproverna härrör från år 2010 för att kunna ge 1 års uppföljning av alla. Detta är ett strikt datauttag och vi måste försiktigtvis reservera oss för tveksamheter eller fel i programkoder, dateringar, konverteringar och andra ofullkomligheter i databasen. Kommentar: Observera att tabellerna inte ännu speglar förhållandena efter vätskebaserad cytologi infördes i Halland och Skaraborg. Diagnoserna Lätt dysplasi och Lätt skivepitelatypi (=ASCUS) ska enligt vårdprogrammet följas upp med kolposkopi. Vid en sådan tas vanligen, men inte självklart, ett vävnadsprov (biopsi). Andelen av dessa prover som saknar histopatologi har bara minskat marginellt vilket inte talar för att vårdprogrammet har fått ökat genomslag. Skillnaderna är stora där Borås-området har en mycket hög andel ASCUS/CIN1 som inte följts upp med PAD och därmed troligen inte heller kolposkopi. De förment lätta förändringarna som har följts upp med histopatologi ger i VGR % höggradig, vanligen behandlingskrävande, dysplasi i PAD. Detta är mycket höga siffror internationellt och stöder behovet av att alla förändringar ska utredas med kolposkopi eller HPV-test. Vid samtliga laboratorier innebär samtidigt förekomst av cytologiska tecken till HPV-infektion anmärkningsvärt nog betydligt minskad risk för höggradig dysplasi. Den kombinerade diagnosen redovisas för att konveretering till internationell Bethesda-klassifikation ska underlättas. Halmstad har för 2011 samma mönster som övriga laboratorier, medan NÄL visar en snällare bild. Liksom tidigare har de laboratorier som har högst andel CIN2+ också störst andel uppföljda prover. Oklar atypi är en ovanlig diagnos som ska följas upp. Andelen icke uppföljda har minskat men är fortfarande över 20% i VGR och 25% i Halland vilket är anmärkningsvärt. CIN3 i cytologi i västra Sverige motsvarar i 92-97% höggradig dysplasi eller cancer. 42

45 Histopatologiskt utfall inom 12 månader av all cytologi från 2010: Västra Götaland Histopatologi Benignt CIN1 CIN2-3 Cancer Annat Ej histolog. uppf. Totalt Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Cytologi Benignt prov % % % % % % % Tecken på HPV-infektion % % 9 3.3% 1 0.4% % % % ASCUS + Tecken på HPV-infektion % % % 1 0.1% % % % Lätt skivepitelatypi % % % % % % % Lätt dysplasi / CIN % % % 5 0.4% % % % Körtelcellsatypi % 9 7.0% % % % % % Oklar atypi % % % % 8 6.8% % % Misstänkt höggradig dysplasi % % % 7 2.5% % % % Måttlig dysplasi / CIN % % % 9 1.1% % % % Stark dysplasi / CIN 3 / CIS % % % % 7 1.4% 8 1.6% % Adenocarcinom / AIS 2 6.1% 1 3.0% % % % Skivepitelcancer % % % % Totalt % % % % % % % 43

46 Histopatologiskt utfall inom 12 månader av all cytologi från 2010: NÄL Histopatologi Benignt CIN1 CIN2-3 Cancer Annat Ej histolog. uppf. Totalt Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Cytologi Benignt prov % % % % % % % Tecken på HPV-infektion % % 1 1.2% % % % ASCUS + Tecken på HPV-infektion % % % 1 0.3% % % % Lätt skivepitelatypi % % % 1 0.6% % % % Lätt dysplasi / CIN % % % 1 0.3% % % % Körtelcellsatypi % 1 4.5% % % % % Oklar atypi % % Misstänkt höggradig dysplasi % % Måttlig dysplasi / CIN % % % 4 2.4% 4 2.4% 5 3.0% % Stark dysplasi / CIN 3 / CIS 2 3.8% % 3 5.8% 1 1.9% 1 1.9% % Adenocarcinom / AIS % % Skivepitelcancer % % Totalt % % % % % % % 44

47 Histopatologiskt utfall inom 12 månader av all cytologi från 2010: SU Histopatologi Benignt CIN1 CIN2-3 Cancer Annat Ej histolog. uppf. Totalt Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Cytologi Benignt prov % % % % % % % ASCUS + Tecken på HPV-infektion % % % % % % Lätt skivepitelatypi % % % 7 0.3% % % % Lätt dysplasi / CIN % % % 1 0.3% % % % Körtelcellsatypi % % % % 1 2.6% 2 5.1% % Oklar atypi % % % Misstänkt höggradig dysplasi % % % 3 2.0% 9 6.1% 4 2.7% % Måttlig dysplasi / CIN % % % 1 0.5% 9 4.9% 6 3.3% % Stark dysplasi / CIN 3 / CIS 3 1.3% 5 2.1% % 9 3.8% 2 0.9% 2 0.9% % Adenocarcinom / AIS % % % % Skivepitelcancer % % % Totalt % % % % % % % 45

48 Histopatologiskt utfall inom 12 månader av all cytologi från 2010: Borås Histopatologi Benignt CIN1 CIN2-3 Cancer Annat Ej histolog. uppf. Totalt Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Cytologi Benignt prov % % % % % % % Tecken på HPV-infektion 4 7.4% 1 1.9% 2 3.7% % % % ASCUS + Tecken på HPV-infektion % % % Lätt skivepitelatypi % % % 3 0.6% % % % Lätt dysplasi / CIN % % % % % % Körtelcellsatypi % % % % % Oklar atypi % 4 6.9% % % 3 5.2% % % Misstänkt höggradig dysplasi 4 5.8% 5 7.2% % 1 1.4% 4 5.8% % % Måttlig dysplasi / CIN % % % 3 1.1% 7 2.5% % % Stark dysplasi / CIN 3 / CIS 2 1.8% 3 2.8% % 3 2.8% 1 0.9% 2 1.8% % Adenocarcinom / AIS % % % Skivepitelcancer % % % % Totalt % % % % % % % 46

49 Histopatologiskt utfall inom 12 månader av all cytologi från 2010: Skövde Histopatologi Benignt CIN1 CIN2-3 Cancer Annat Ej histolog. uppf. Totalt Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Cytologi Benignt prov % % % % % % % Tecken på HPV-infektion % % 6 4.5% 1 0.7% 7 5.2% % % ASCUS + Tecken på HPV-infektion % % % % % % Lätt skivepitelatypi % % % 5 0.7% % % % Lätt dysplasi / CIN % % % 3 1.0% % % % Körtelcellsatypi % 4 7.7% % 5 9.6% 4 7.7% 5 9.6% % Oklar atypi % % 5 9.1% 1 1.8% 5 9.1% % % Misstänkt höggradig dysplasi % % % 2 3.3% 4 6.7% % % Måttlig dysplasi / CIN % % % 1 0.6% 1 0.6% 8 4.7% % Stark dysplasi / CIN 3 / CIS 4 3.4% 7 6.0% % 7 6.0% 3 2.6% 3 2.6% % Adenocarcinom / AIS % % % % Skivepitelcancer % % % Totalt % % % % % % % 47

50 Histopatologiskt utfall inom 12 månader av all cytologi från 2010: Halmstad Histopatologi Benignt CIN1 CIN2-3 Cancer Annat Ej histolog. uppf. Totalt Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Cytologi Benignt prov % % % % % % % ASCUS + Tecken på HPV-infektion % % % % % % Lätt skivepitelatypi % % % 1 0.2% % % % Lätt dysplasi / CIN % % % % % % Körtelcellsatypi % % % 1 7.7% 1 7.7% 1 7.7% % Oklar atypi % % 1 6.3% % % Misstänkt höggradig dysplasi % 2 5.9% % 2 5.9% 1 2.9% % % Måttlig dysplasi / CIN % 9 9.1% % 1 1.0% 2 2.0% 9 9.1% % Stark dysplasi / CIN 3 / CIS 3 4.5% 1 1.5% % 3 4.5% 1 1.5% 3 4.5% % Adenocarcinom / AIS % % % Totalt % % % % % % % 48

51 Histopatologiskt utfall inom 12 månader av all cytologi från 2010 som följts upp med histopatologi: Västra Götaland Histopatologi Benignt CIN1 CIN2-3 Cancer Annat Totalt Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Cytologi Benignt prov % % % % % % Tecken på HPV-infektion % % 9 9.6% 1 1.1% % % ASCUS + Tecken på HPV-infektion % % % 1 0.1% % % Lätt skivepitelatypi % % % % % % Lätt dysplasi / CIN % % % 5 0.6% % % Körtelcellsatypi % 9 7.6% % % % % Oklar atypi % % % % 8 8.5% % Misstänkt höggradig dysplasi % % % 7 2.7% % % Måttlig dysplasi / CIN % % % 9 1.2% % % Stark dysplasi / CIN 3 / CIS % % % % 7 1.4% % Adenocarcinom / AIS 2 6.1% 1 3.0% % % % Skivepitelcancer % % % % Totalt % % % % % % 49

52 Histopatologiskt utfall inom 12 månader av all cytologi från 2010 som följts upp med histopatologi: NÄL Histopatologi Benignt CIN1 CIN2-3 Cancer Annat Totalt Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Cytologi Benignt prov % % % % % % Tecken på HPV-infektion % % 1 3.3% % % ASCUS + Tecken på HPV-infektion % % % 1 0.4% % % Lätt skivepitelatypi % % % 1 1.0% % % Lätt dysplasi / CIN % % % 1 0.4% % % Körtelcellsatypi % 1 4.5% % % % % Oklar atypi % % Misstänkt höggradig dysplasi % % Måttlig dysplasi / CIN % % % 4 2.5% 4 2.5% % Stark dysplasi / CIN 3 / CIS 2 3.9% % 3 5.9% 1 2.0% % Adenocarcinom / AIS % % Skivepitelcancer % % Totalt % % % % % % 50

53 Histopatologiskt utfall inom 12 månader av all cytologi från 2010 som följts upp med histopatologi: SU Histopatologi Benignt CIN1 CIN2-3 Cancer Annat Totalt Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Cytologi Benignt prov % % % % % % ASCUS + Tecken på HPV-infektion % % % % % Lätt skivepitelatypi % % % 7 0.5% % % Lätt dysplasi / CIN % % % 1 0.4% % % Körtelcellsatypi % % % % 1 2.7% % Oklar atypi % % % Misstänkt höggradig dysplasi % % % 3 2.1% 9 6.3% % Måttlig dysplasi / CIN % % % 1 0.6% 9 5.1% % Stark dysplasi / CIN 3 / CIS 3 1.3% 5 2.2% % 9 3.9% 2 0.9% % Adenocarcinom / AIS % % % % Skivepitelcancer % % % Totalt % % % % % % 51

54 Histopatologiskt utfall inom 12 månader av all cytologi från 2010 som följts upp med histopatologi: Borås Histopatologi Benignt CIN1 CIN2-3 Cancer Annat Totalt Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Cytologi Benignt prov % % % % % % Tecken på HPV-infektion % % % % % ASCUS + Tecken på HPV-infektion % % Lätt skivepitelatypi % % % 3 1.6% % % Lätt dysplasi / CIN % % % % % Körtelcellsatypi % % % % Oklar atypi % 4 9.1% % % 3 6.8% % Misstänkt höggradig dysplasi 4 6.5% 5 8.1% % 1 1.6% 4 6.5% % Måttlig dysplasi / CIN % % % 3 1.3% 7 2.9% % Stark dysplasi / CIN 3 / CIS 2 1.9% 3 2.8% % 3 2.8% 1 0.9% % Adenocarcinom / AIS % % % Skivepitelcancer % % % % Totalt % % % % % % 52

55 Histopatologiskt utfall inom 12 månader av all cytologi från 2010 som följts upp med histopatologi: Skövde Histopatologi Benignt CIN1 CIN2-3 Cancer Annat Totalt Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Cytologi Benignt prov % % % % % % Tecken på HPV-infektion % % % 1 1.8% % % ASCUS + Tecken på HPV-infektion % % % % % Lätt skivepitelatypi % % % 5 1.2% % % Lätt dysplasi / CIN % % % 3 1.5% % % Körtelcellsatypi % 4 8.5% % % 4 8.5% % Oklar atypi % % % 1 2.2% % % Misstänkt höggradig dysplasi % % % 2 4.1% 4 8.2% % Måttlig dysplasi / CIN % % % 1 0.6% 1 0.6% % Stark dysplasi / CIN 3 / CIS 4 3.5% 7 6.1% % 7 6.1% 3 2.6% % Adenocarcinom / AIS % % % % Skivepitelcancer % % % Totalt % % % % % % 53

56 Histopatologiskt utfall inom 12 månader av all cytologi från 2010 som följts upp med histopatologi: Halmstad Histopatologi Benignt CIN1 CIN2-3 Cancer Annat Totalt Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Cytologi Benignt prov % % % % % % ASCUS + Tecken på HPV-infektion % % % % % Lätt skivepitelatypi % % % 1 0.3% % % Lätt dysplasi / CIN % % % % % Körtelcellsatypi % % % 1 8.3% 1 8.3% % Oklar atypi % % 1 8.3% % Misstänkt höggradig dysplasi % 2 6.7% % 2 6.7% 1 3.3% % Måttlig dysplasi / CIN % % % 1 1.1% 2 2.2% % Stark dysplasi / CIN 3 / CIS 3 4.7% 1 1.6% % 3 4.7% 1 1.6% % Adenocarcinom / AIS % % % Totalt % % % % % % 54

57 12 PAD-utfall av behandling I stort sett alla behandlingar av cervixdysplasi 2011 gjordes med resektion och genererade därmed ett preparat för PAD. Utfallet av sådana behandlingar under år 2011 redovisas här. I enlighet med C- ARG:s riktlinjer särredovisas fr.o.m uppgifterna för kvinnor upp till 40 års ålder. Regionens vårdprogram förordar inte längre behandling av lätta dysplasier i första hand, och tveklöst är en hög andel av höggradig dysplasi i koner och resektat ett tecken på att patienterna är väl utredda. Andelen benigna resektat kan inte vara noll ens under ideala omständigheter eftersom en del små dysplasier kan tas bort helt vid provexcision i samband med utredning. Enligt våra beräkningar minskar det andelen benigna koner med 1,5% och ökar andelen CIN2+ med 2% om PAD:n 60 dagar före behandling räknas med. Utfallet får i hög grad ses som ett mått på utredningens kvalité och i mindre grad på själva behandlingens kvalité. Vårdprogrammet har högst 15 % benigna resektat som riktmärke. Stapeldiagrammen i detta avsnitt bygger på geografisk belägenhet av opererande enhet. Kommentar: 15 % av resektionsbehandlingarna i västra Sverige innehåller inte dysplasi. För kvinnor under 40 år är siffran 11 %. Värdena är väsentligen oförändrade jämfört med Genomsnittssiffrorna är godkända men 7 av 22 behandlande enheter ligger över 15 % och behöver överväga åtgärder. 63 % av alla resektat innehåller höggradig dysplasi, för åldrarna 40 är det 68%. 142 behandlingar saknar klassificerat PAD och finns inte med i denna tabell. Destruktionsbehandlingar där man inte tagit px vid operationstillfället kan ingå där och för övriga kan dessa har levererats med diagnoser som inte ännu klassificerats efter CIN-skalan. 55