Från nyfiket barn till hemmasittare och tillbaka! Malin Gren Landell, BUP Linköping Mikael Färnkvist, BUP Kungälv Catharina Winge Westholm, BUP Göteborg Angela Sämfjord, BUP Göteborg Moderator: Aslak Iversen, BUP Halland
Problematisk skolfrånvaro En fråga för skola + BUP + föräldrar + socialtjänst Vad vet vi? Vad bör vi göra? Malin Gren Landell leg psykolog, leg psykoterapeut, MD BUP-kliniken, Linköping
Forsknings- och kunskapsläget Saknas gemensamt begrepp och definition --- splittrade forskningsresultat Det finns studier från resp berörd disciplin (psykologi, sociologi, pedagogik) men behövs tvärdisciplinära studier, longitudinella studier och studier på prevention och behandling. Forska och agera på problematisk frånvaro -både giltig och ogiltig, ströfrånvaro & långvarig frånvaro som kan leda till problem för individen
Vilka frågor är mest och bäst beforskade? Riskfaktorer för problematisk skolfrånvaro Konsekvenser av skolfrånvaro Skolfrånvaro som riskfaktor för oavslutad skolgång Prevention av studieavhopp (drop-out) Prevention av skolk och interventioner mot skolk Behandling med KBT för ångestrelaterad skolfrånvaro
Några svenska undersökningar Karlberg & Sundell (2004), Sundell, El-Khouri, Månsson (2005) Skolk Flakierska-Praquin, Lindström & Gillberg (1988; 1997) Långtidsuppföljning av BUP-patienter med skolvägran SiS, Skolverksamhet inom SiS (2009) Skolverket (2008; 2010), Kommuner/skolans kännedom om förekomst + orsaker till frånvaro Skolinspektionen (2009) gymnasieavhopp; skolpliktsbevakning (2011) Gren Landell, Hemmasittare en deskriptiv studie; Lärares syn på skolfrånvaro - webbenkätstudie
Riskfaktorer Inte en förklaring utan FLERA olika faktorer som SAMVERKAR Vilka faktorer och hur de samverkar varierar från person till person Ofta finns en utlösande faktor och sedan vidmakthålls frånvaron av andra faktorer Implikation: 1) bred bedömning av varje enskilt ärende 2) finns inte EN metod för all skolvägran
Exempel på riskfaktorer Socialt: Svagt stöd för skolgången från föräldrarna, sociala och/eller psykiska problem hos förälder. Grupptryck från kompisar, mobbning Skola: bristande uppmärksamhet på närvaro och frånvaro, bristande anpassning till specifik funktionsnedsättning, Individ: depression, neuropsykiatri, somatisk sjukdom, ångeststörning, antisociala problem Faktorer överensstämmande i nationella och internationella undersökningar
Exempel på negativ spiral Sårbarhet Höga krav på sig själv Sårbarhet för internaliserande symtom Utlösande händelse Frånvaro p.g.a. fysisk skada, sjukdom, lov Får smak på att vara hemma Vidmakthållande faktorer verkar tillsammans med sårbarhetsfaktorer Föräldrar går med i barnets undvikande Skolkontakt blir avsersiv för föräldrarna Pinsamt komma tillbaka efter frånvaro Skolan tycker föräldrarna gör fel
Utredning Undersök utlösande och vidmakthållande faktorer i det enskilda ärendet Kärnfrågor från alla riskområden Inhämta information med flera verktyg (formulär, intervju, observation) och från olika källor Föräldrar Skola Social miljö Individ
Utredningsverktyg Formulär/frågor Barnet - t.ex. SDQ, SCARED, depression, smärta, mobbning, rädslotermometer/visuell analogskala (VAS) av känslor inför att gå till skolan/vara i skolan Föräldrarna - psykisk ohälsa, familjefunktion, parrelation, syn på skolgång Skolpersonal t.ex. SDQ, hypotesriktade frågor om neuropsykiatrisk problematik Intervju med barnet och föräldrar var för sig Hypotespröva involvera barnet och familjen Skaffa omedelbart samtycke att samla dokumentation och kunskap bakåt i tiden
Förhållningssätt Jämställ problematisk skolfrånvaro med självskadande Betrakta återkommande ogiltig frånvaro som ett akut problem med risk för allvarliga konsekvenser! Det går inte att vänta med utredning och åtgärder.
Riktlinjer för handläggning 1. Främja närvaro huvudmän, skolledning, elevhälsa 2. Uppmärksamma och rapportera frånvaro omedelbart lärare/mentor 3. Utreda frånvaro skolan med hjälp av elevhälsa och ev BUP och Socialtjänst 4. Åtgärda frånvaro skolan och ev andra aktörer utifrån kartläggning i det enskilda ärendet! 5. Samverka gemensamt ansvar 6. Uppföljning skolan och ev samverkansaktörer Skolverkets allmänna råd (2012). Arbetet med att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan
Behandling och rehabilitering Heterogen grupp! Inte bara EN orsaksfaktor i det enskilda ärendet och inte på gruppnivå Implikation: Inte EN metod för alla. Tänka flera interventioner och olika format i det enskilda fallet. Utgå från systematisk kartläggning av riskfaktorer från respektive riskområde. Jämför långvarig skolfrånvaro med långvarig sjukfrånvaro hos vuxen som ska tillbaka till arbetslivet tänk rehabilitering! Implikation: Förbered återgång till skola. Ha kvar stödsystem efter intensiv behandlingsinsats. Beredskap för återfall t.ex. vid lov och stadieövergång.
Tänk samverkan! BUP bör bidra till strukturer för samverkan Delar vi visioner med skola och kommun? Har vi kännedom om varandras verksamheter? Löser vi gemensamma problem? Ser vi varandras verksamheter som tillgängliga och handlingskraftiga? Använder vi effektiva former för samverkan kring skolfrånvaro? Närvaroteam? Samordnartjänst t.ex. samverkande socialsekreterare?
Hopp för framtiden Ny skollag - t.ex. utredningsskyldighet för skolor, skärpning vad gäller skolplikt och närvaroplikt Skolverkets allmänna råd (2012) Skolinspektionen regelbunden granskning av skolors rutiner för bevakning av skolplikten Förstärkt elevhälsa på väg och en evidensbaserad elevhälsa SKL s arbete med modellområden för skolfrånvaro & för ökad kunskap om psykisk ohälsa hos barn och ungdomar Fokus på samverkan med draghjälp av stimulansmedel, t.ex. Samordnad Individuell Plan (SIP)
Salutogenes vid långvarig skolfrånvaro Mikael Färnkvist Leg psykolog, specialist i klinisk psykologi Leg psykoterapeut Enhetschef BUP Kungälv
Pilotprojekt Hemmasittare i Uddevalla kommun 2007 2008 Att upptäcka problematiken tidigt och snabbt sätta in insatser. Att ha en genomtänkt struktur för hur samverkan skall ske med gemensamma tider, färdiga team och information till familjerna. Att inleda arbetet med en kartläggning som omfattar nivåerna individ, familj och skola.
Skolfrånvaroperiodens omfattning, debutålder samt typ av skolfrånvaro Intervjuperson Skolfrånvaroperiodens omfattning Debutålder Typ av skolfrånvaro Hannah Fullständig frånvaro 14 år Skolk under 1 månad. Robin Fullständig frånvaro 14 år Skolk under 4 månader. Erik Hög frånvaro under 3 år, 13 år Skolk fullständig frånvaro 1 år. Malin Mycket hög frånvaro under 4 år. 10 år Skolk och skolvägran Linnea Mycket hög frånvaro under 2 år, fullständig frånvaro 2 månader. 13 år Skolvägran och skolk Emelie Cecilia Fredrik Anna Mycket hög frånvaro under 5 år, fullständig frånvaro några månader. Fullständig frånvaro under 1,5 år. Fullständig frånvaro under 2,5 år. Fullständig frånvaro under 3,5 år. 14 år Skolvägran och därefter skolk 12 år Skolvägran 12 år Skolvägran 11år samt 16 år Skolvägran
Salutogena processer i gruppen med skolk Försoningsprocesser: Yttre stöd, att bli lyssnad till och tagen på allvar av skola och föräldrar. Att möta en gräns. Att själv komma till att acceptera och vilja ta ansvar för sin situation. Ilska och lust att provocera ersätts av en vilja till delaktighet.
Salutogena processer i gruppen med skolvägran Utvecklandet av ökad självkänsla och självständighet betonas. Betydelsen av omgivningens stöd framhålls. Erfarenheter av psykoterapi lyfts fram. Mötet med någon form av gräns har haft betydelse. Frånvaro av försoningsprocess.
Salutogena processer i gruppen med blandning av skolk och skolvägran Processer med försoning, separationsutveckling och sorgebearbetning i olika sammansättning. Mer djupgående inre förändringsprocesser. Psykoterapins betydelse lyfts fram. Tålmodigt stöd från omgivningen betonas. Mötet med någon gräns har varit viktigt. En utveckling från ilska och utanförskap mot en vilja till tillhörighet.
Slutsatser utifrån resultatet Långvarig skolfrånvaro beror ofta på komplexa orsaker; både utlösande händelser och predisponerande problematik. Ungdomarna hade genomgående svårigheter gällande självständighetsutveckling. Uppdelningen skolk/skolvägran/blandad grupp kan vara meningsfull. KASAM:s betydelse får stöd i intervjuerna.
Förutsättningar för de salutogena processerna vid långvarig skolfrånvaro Att den yttre belastningen den unge personen upplever är på en hanterbar nivå. Att den unge har någon form av psykologiskt utrymme. Att den unge möter någon form av gräns.
Skolvägrande ungdomar på Slottis BUP-kongressen 2013 Angela Sämfjord Catharina Winge Westholm
Korttidsvårdsavdelning Slottis Osorterat 179.jpg
Avdelningsstruktur 7 vårdplatser (7-dygnsvård) Upp till 3 patienter i dagvård Utredningsplatser (5-6v) & behandlingsplatser 1 plats avlastar akutavdelningen 1 plats för AB-vård <16år 5 platser för remisser från öppenvård Vadå korttidsvård????
Personal och kompetens Personal: Läkare, ev ST-läkare, enhetschef, psykolog 50% (75%), sjuksköterskor, mentalskötare, sekreterare, kokerska KBT-kompetens- exponering i vardagen, MIkompetens, psykoedukation, motion, massage Ej familjeterapi men familjemedverkan Vadå korttidsvård?????
Varför remittera skolvägrare till slutenvård? Kommer ej till mottagningen Dålig kunskap om pt både hos BUP, soc och skola Många misslyckade behandlingsförsök sista utposten Låg funktionsnivå (inte alltid så stort subjektivt lidande) Svårt att bryta pts isolering med bara övinsatser
Styrkor med slutenvård Bryta isolering Erbjuda en struktur (sömn, mat, motion mm) Automatisk beteendeaktivering Observationer av samspel Möjligt att knyta bärande kontakter Anpassad skolmiljö att träna och göra observationer i Bryta ev datorspelsberoende
Svårigheter Pt vill inte vård Skolgång ett för svårt mål att exponera mot Överföra kunskap till öv, skola, soc. Bygga upp strukturer som håller efter vårdtid
Åren 2010-2012 29 ungdomar (22% av vårdtagarna) Partiell skolfrånvaro 2,1 år (0,5-4 år) Hel skolfrånvaro 0,9 år (0-2 år) Vårdtid öppenvård 1,3 år I 14 av 29 fall kontaktas BUP först i samband med hel skolfrånvaro Socialtjänsten inkopplad i stort sett i samtliga ärenden i ÖV
Könsfördelning Pojkar: 66% (19/29) Flickor: 34% (10/29) Åldersfördelning Pojkar: 14,5 år Flickor: 14,2 år
Slottis uppdrag Utredning: 16 st (55%) Behandling: 6 st (21%) Utredning/behandling: 7 st (24%) Genomsnittlig vårdtid 11v
Komorbiditet 1 diagnos: 7 st (24%) 2 diagnoser: 12 st (41%) 3 diagnoser: 8 st (28%) 4 diagnoser: 2 st (7%) Således betydande samsjuklighet, 76% har två eller fler diagnoser
Erhållna diagnoser Autismspektrum: 9/29 (31%) ADHD: 12/29 (41%) Ångest: 18/29 (62%) Psykisk utvecklingsstörning: 1/29 (3%) Depression: 4/29 (14%) Neuropsykiatriskt funktionshinder hos 19/29 (66%)
Diagnosöverensstämmelse ÖV-Slottis hos 13/29 (45%) I övriga fall var Slottis uppdrag till stor del utredningsuppdrag
Exponering Slottis Duvan: 25/29 varav 1 misslyckades Hemskola: 12/29 varav 2 misslyckades
Förbättring Hälften är förbättrade vid utskrivning, varav hälften av dem bibehåller skolgång över tid Hälften är förbättrade vid 3 månaders uppföljning, varav hälften av dem förbättrats efter utskrivning
Förbättringsgrad avseende skolgång vid utskrivning respektive 3 månaders uppföljning Totalt: 50% resp 57% Utredning: 62% resp 45% Behandling: 33% resp 60% Utredning/behandling: 43% resp 80%
Förbättringsgrad Ångest 67% förbättrade vid utskrivning 42% bibehåller skolgång över tid 67% förbättrade vid 3 månaders uppföljning
Förbättringsgrad Autism Nedslående resultat både vid utskrivning och 3 månaders uppföljning, endast 1 uppvisat förbättring Lyckad Duvanexponering hos 67% Hälften av ungdomarna väntar på skolhem/specialklass
Slutsatser Uppmärksammas alltför sent! Komplex problematik, hög komorbiditet. Utred tidigt. Skräddarsy behandling. Behov av tvärprofessionella insatser från skola, BUP och Socialtjänst. Önskvärt att BUP och Socialtjänst kopplas in tidigare. Behov av förbättrad uppföljning avseende skolform, stöttning från hem till skolan.