Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan Bertilsson
Kor har en unik förmåga att utnyttja gräs.. men bildning av växthusgaser är en oundviklig följd av fodrets omsättning
Bildning av metan vanligt i syrefattiga miljöer Biogas = metan + koldioxid Bildas i olika biologiska processer som benämns jäsning, rötning, fermentering Exempel på var: Myrar, sjöbottnar, djurs o. insekters digestionssystem Exempel på antropogena källor: Risodling, Husdjur (växtätare)
Co2-ekv. i olika delar av mjölkkedjan
Produktion av växthusgaser i Sverige (källa: Jordbruksverket, 2009) 70 milj ton CO 2 -ekvivalenter totalt Varav 13,6 från jordbruk 2,7 från djurens foderomsättnig
Emissionsfaktorer för beräkning av metan från husdjur (kg metan/djur/år) (använda vid beräkningar för officiell statistik) 140 120 100 80 60 40 20 0 Mjölkkor dikor övriga nöt Får Häst Ren Get gris
Utveckling av metanproduktionen från nötkreatur i Sverige 1000 tons 100 75 50 25 0 1990 1995 2000 2005 2010 year mjölkkor Dikor övr nöt
Litet våmkemi 2 pyruvat + 2H 2 O 2 acetat + 2CO 2 + 8H 2 pyruvat + 8 H 2 propionat + 2H 2 O CO 2 + 8 H CH 4 + 2 H 2 O Med hjälp av metanogena arkeér
Samband foderintag-metanproduktion
Mätningar behövs
Klassisk respirationskammare för mätning av gaser i utandningsluft från kor
Svavelhexaflorid (SF₆)-tekniken 13
JDS,2007 vol 90, 2755 2766
IR-technique ( Nottingham-technique )
IR-teknik ökar variationen i mätningarna, men ökar möjligheterna att mäta drastiskt
Gas in vitro Små prover (gram) inkuberas med våmvätska upp till 48 timmar och gasen samlas upp och analyseras
Vilka åtgärder kan minska enterisk metanproduktion hos kor?
Inhibatorer Nitrat Jonoforer (antibiotika) Bioaktiva ämnen Tanniner Sapponiner Essentiella oljor (cashewnötter) Glycerol Jäst Örter Fett, spec omätat o. oljor m.m.
Andra metoder att minska enteriskt metan Avel (selektion) för kor med låg metanproduktion Mikrobmanupulation Vaccinering Döda eller utkonkurrera protozoer eller speciella bakterier eller arkeér
Vad kan vi göra idag? Good farming practice Avkastningsnivå Rekrytering Djurhälsa o. fertilitet
Beräknad metanemission (enterisk) vid olika mjölkavkastning (g metan/kg mjölk) 15 14,3 13,2 12 10 5 0 9.000 kg ECM 10.000 kg ECM 11.000 kg ECM
Samband mellan avkastningsnivå och utsläpp av växthusgaser
Klimatgaser från mjölkproduktion belastar mest vid låg produktivitet (Kg Co2/kg mjölk, Gerber, 2004)
Rekrytering betyder mycket (kornas hållbarhet, inkalvningsålder, dödlighet etc) Idag 40% rekrytering Dvs måste hålla 0,9 kviga/ko Minskning till 30% rekrytering 0,7 kviga/ko Detta ger minskning 10 kg CH 4 /ko o år
Förbättringspotential med idag tillgänglig teknik preliminära resultat från projekt SIK/SLU/JTI olika scenarier (kg CO2/kg mjölk)
Ny forskning Metan och fodereffektivitet BRUTTO- ENERGI SMÄLTBAR ENERGI OMSÄTTBAR ENERGI NETTO- ENERGI URIN + CH 4 +CO 2 VÄRME GÖDSEL
Figure 1. (a) Relative abundance at the phylum level for the bacteria population for in vivo determinations at d 1, 2, and 3 and for the in vitro treatments at 8, 24, and 48 h of incubation. (b) Relative abundance at the genus level for the bacterial population for in vivo determinations at d 1, 2, and 3 and for the in vitro treatments at 8, 24, and 48 h of incubation.
Ny litteratur