F4 Konsumentteori 2011-11-11 Konsumentteori Konsumentens preferenser och indifferenskurvor Budgetrestriktioner Konsumentens val Effekter av prisförändring Effekter av inkomstförändring Inkomst och substitutionseffekt 2 1
Antaganden om konsumentens preferenser Konsumenten kan jämföra och rangordna alla alternativ. (Preferenserna är fullständiga.) Mer är bättre än mindre. A>B, B>C A>C. (Preferenserna är transitiva.) En mix av varor föredras framför extremer. (Konvexitet) Ju mer en konsument har av en vara/tjänst desto mindre vill hon offra för att få ytterligare en enhet. 3 Indifferenskurvor En indifferenskurva binder samman de varukombinationer som konsumenten anser ger samma nytta. Ju längre från origo desto högre är nyttan. Oändligt många indifferenskurvor. Olika individer har olika indifferenskurvor. Indifferenskurvorna är konvexa. Indifferenskurvorna kan aldrig korsa varandra. 4 2
Figur 1: Indifferenskurvor 5 Indifferenskurvor forts. Lutningen MRS, Marginal Rate of Substitution, visar hur många enheter mat konsumenten är villig att offra för att få ytterligare en enhet kläder. MRS= -ΔF/ΔC. Ju brantare kurva desto mer föredrar konsumenten varan på x-axeln. (kläder). 6 3
Indifferenskurvor forts. Marginalnytta (MU) Nyttan av att konsumera mer kläder måste motsvara den förlorade nyttan av att konsumera mindre mat, annars är det inte rationellt att göra bytet. MU visar hur stor nytta man får av att konsumera en extra enhet av varan. F MU F = C MU C F C = MU C /MU F MRS = MU C /MU F MRS är avtagande pga avtagande marginalnytta. 7 Konsumentens budgetrestriktion Budgetlinjen visar de kombinationer av mat och kläder som konsumenten kan välja vid givna priser (p F och p C ) och given inkomst (M). p F F + p C C = M F = M p F p C p F C Lutningen p C p F = F/ C Köpkraften är beroende av både inkomst och priser. 8 4
Figur 2: Konsumentens budgetrestriktion 9 Konsumentens val Givet budgetrestriktion och konsumentens preferenser, vilken varukombination är den optimala? 1. Den måste ligga på budgetlinjen. 2. Den måste ge konsumenten den högsta möjliga nyttan. Den rationella konsumenten väljer den högsta indifferenskurvan (största möjliga nytta) givet hennes budgetrestriktion. MU C MU F = p C p F = MRS MU C p C = MU F p F 10 5
Figur 3: Konsumentens val 11 Effekter av prisförändringar Antag att endast priset på kläder förändras. p C budgetlinjen blir flackare. p C budgetlinjen blir brantare. Ny budgetlinje tangerar en annan indifferenskurva. Ny kombination av varor väljs. Price Consumption Curve (PCC) visar hur prisförändringar påverkar valen mellan varorna. Konsumentens individuella efterfrågekurva visar hur efterfrågan på kläder varierar med priset. 12 6
Figur 4: Effekter av prisförändringar Pris 13 Effekter av inkomstförändringar Endast inkomsten förändras. M Budgetlinjen förskjuts parallellt åt vänster. M Budgetlinjen förskjuts parallellt åt höger. Ny budgetlinje tangerar en annan indifferenskurva. Ny kombination av varor. Income Consumption Curve (ICC) visar hur inkomstförändringar påverkar valen mellan varorna. Engel-kurvan visar hur efterfrågan på kläder varierar med inkomst. 14 7
Figur 5: Effekter av inkomstförändringar Inkomst 15 Inkomst- och substitutionseffekt En prisförändring inverkar på efterfrågan på två sätt. 1. Substitutionseffekt: När priset på en vara ökar, blir konsumenten mer benägen att byta till den andra varan. Substitutionseffekten är förändringen i konsumtion av en vara som enbart beror på en prisförändring, vid oförändrad nyttonivå. 2. Inkomsteffekt: När priset på en vara ökar, blir konsumenten realt fattigare och kan inte köpa samma kvantiteter som tidigare. Inkomsteffekten är förändringen i konsumtion av en vara som beror på en förändrad köpkraft, vid oförändrade relativpriser. Den totala efterfrågeförändringen beror på storleken av respektive effekt. 16 8
Inkomst- och substitutionseffekt Normal vara Normal vara Både inkomsteffekten och substitutionseffekten påverkar konsumtionen positivt, sänkt pris på en vara leder till ökad konsumtion av den varan och tvärtom. Engel-kurvan är positivt lutande. Figur 6: Engel kurvan normal vara Inkomst 17 Figur 7: Normal vara 18 9
Inkomst- och substitutionseffekt Inferior vara Inferior vara Inkomsteffekten motverkar substitutionseffekten. Konsumenten väljer att konsumera mer kläder eftersom de relativt sett har blivit billigare(substitutionseffekten). Men konsumenten väljer att lägga den ökade köpkraften på att köpa mat, dvs. ju högre inkomst desto mindre efterfrågan (inkomsteffekten). Figur 8: Engel kurvan inferior vara Inkomst Engel-kurvan är negativt lutande. 19 Figur 9: Inferior vara 20 10
Inkomst- och substitutionseffekt Giffen-vara Giffen vara Inkomsteffekten är så pass stark att den mer än motverkar substitutionseffekten. Konsumtionen av varan sjunker trots att priset sjunkit. Efterfrågekurvan har positiv lutning. Krävs att varan är inferior varan upptar en stor del av konsumentens budget nära substitut saknas. 21 Figur 10: Giffen-vara 22 11