Kritiskt textarbete att läsa, samtala och skriva om världen - eller värden Att ta ett professionellt läraransvar När en lärare inte fullt ut förstår teorierna bakom olika metoder eller undervisningsmodeller riskerar dessa att bli oförenliga med de teorier som ligger till grund för dem. Föreläsare Barbro Westlund Halmstad, 161208 Barbro.westlund@isd.su.se Lärares val, medvetna eller omedvetna, påverkar vilken läsförståelse eleverna får möjligheteter att utveckla inom undervisningens ram och vad som bedöms. 2 Vad har mest betydelse för elevers lärande? Det är inte en speciell undervisningsteknik som är avgörande för elevers skolframgångar Det som har mest betydelse är att lärare utvecklar både ett individuellt och kollektivt mindset. - kunskapssyn på skolan - gemensamt språkbruk Syn på kunskap och lärande Ett dynamiskt mindset Inställning att förmågor och prestationer kan påverkas av nya kunskaper och erfarenheter. Du utmanar ofta dig själv, provar gärna nytt och ser misslyckanden som ett sätt att lära. Ett statiskt mindset Inställning att förmågor är medfödda och oföränderliga. Du vill undvika misslyckanden till varje pris och söker ständig bekräftelse. Cummins, J., & Early. M. (2015). Big Ideas For Expanding Minds. 3 Dweck, C. (2015). Mindset. Du blir vad du tänker. 4 Trädgården som en metafor av vad? Läsförståelse är ofta inte något som bara kommer av sig självt. Den är ingen planta som växer utan stöd. Den kräver omsorgsfull skötsel och rätt näring för att blomma. Kort sagt, god undervisning är en nödvändig förutsättning för att elever och lärare tillsammans ska skapa mening i lästa texter. Att båda lära ut och att lära själv! Framgångsrik kompetensutveckling innebär att lärare får stöd både i att utveckla den egna undervisningen och får möjligheter att lära själva. and allows them to struggle with the uncertainties that accompany each role. Smith & Elley (1997). How children learn to read. 5 Darling-Hammond, L. & McLaughlin, M. (2011) Policies that support professional development for teacher-writers. 6 1
Komplexiteten i att bedöma elevers läsförståelse I en balanserad syn på läsundervisning beaktas att kognitiv förmåga utvecklas i en sociokulturell kontext (Pressley, 2006). Det finns inte ett enskilt läsförståelsetest som kan bedöma hela komplexiteten av läsförståelse. Om bedömning integreras som en naturlig del i undervisningen kan den fungera som ett didaktiskt redskap. Alla elever behöver få visa sin förståelse, även om de inte behärskar det svenska skriftspråket tillräckligt eller har olika inlärningsproblem! 7 8 Läsningens och skrivandets likartade kognitiva processer T ex att aktivera relevant bakgrundskunskap vara medveten om och kunna övervaka sitt meningsskapande ha kunskap om texters olika syften veta hur olika delar av en text är uppbyggd, vilket i sin tur skapar en helhet vara medveten om att det inte finns några neutrala texter, bakom varje text finns en författare. Olika syn på kunskap - epistemologi Vad är kunskap? (Vad är läsförståelse?) Hur skapas kunskap? (Uppkommer läsförståelse enbart i texten, i läsarens huvud, eller i en position mitt emellan?) Hur kan kunskap utvecklas? (Hur kan läsförståelse stödjas/bedömas?) 9 10 Att läsa bortom sina egna livserfarenheter och med nya glasögon RT (reciprok undervisning) kritiska glasögon sökglasögon detektivglasögon äventyrsglasögon TSI CORI CORI = Concept-Oriented Reading Instruction ( Begreppsorienterad läsundervisning) tillämpning främst inom NO-ämnen Westlund, B. (2009; 2012). Att undervisa i läsförståelse. 2
Förståelsestrategier som grundar sig på scheman - textkopplingar The simple view of reading (Gough & Tunmer, 1986) text till självkoppling text till textkoppling text till världenkoppling inferenser 14 Olika textgenrer Texter på olika nivåer som påverkar språkutveckling och läsförståelse Läsning på egen hand Läsning med hjälp av vägledning Läsning på frustrationsnivå (för svåra texter) Läsning på komfortnivå (för lätta texter). Strategier för förståelse Vad är lässtrategier? strategier metakognition motivation, intresse engagemang bakgrundskunskap 18 3
Betydelsen av kontakt med det skrivna ordet Att kunna förhålla sig till och kunna resonera om teman som etik, moral, könsroller, kulturella olikheter, miljö- eller omvärldsproblem innebär att kunna tillämpa sin läsförståelse Tillgång till ett ämnesspecifikt språk och förmåga att resonera ger viktiga förutsättningar att bättre kunna lyssna på andras argument och värderingar och kunna möte dem med egna värderingar och argument. Stöttande fraser för olika typer av samtalsspråk Det räcker inte med att elever får ett fungerande vardagsspråk och lär sig ämnesspecifika ord och begrepp. De behöver också få stöd i hur man resonerar om texter i ett ämnesövergripande perspektiv, att få tillgång till ett resonemangsspråk. 19 Skolverket (2016). Kunskapsöversikt. Att läsa och förstå. Läsförståelse av vad och för vad? 20 Före, under och efter läsningen: strategier för förståelse - resonemangsspråk Westlund, B. (2015). Aktiv läskraft. Strategidiagram Att kunna resonera på ett akademiskt eller bildat sätt Paula Uccelli m.fl. (2015) menar att betydelsen av att lärare ger sina elever stöd i att resonera om olika texter inte tillräckligt uppmärksammats i skolan att få tillgång till språkliga verktyg som är ämnesöverskridande. Helen Schmidl (2008) menar att lärare har ett stort didaktiskt ansvar att ge sina elever verktyg för att kunna förklara sin ståndpunkt i stället för att uttala sig kortfattat och intetsägande. 22 Tankemodeller ger verktyg att metodiskt organisera sina tankar så att de leder till slutsatser möjliggör kommunikation och argumentation Läsförståelse är en form av organisation 23 4
Att arbeta med bilderböcker i undervisningen som crossoverlitteratur Bilderböckerna ska ha ett komplext innehåll, som är värt att diskutera (Nikolajeva, 2013). Bilderböcker med lite eller ingen text, gynnar speciellt inlärning av ett nytt språk. Påverkar ordförråd och syntax och utmanar också eleverna att skapa mening på hög kognitiv nivå (Louie & Sierchynski, 2015). Pressley et al, 1989 Det finns ingen tvekan om att undervisning i läsförståelsestrategier är ett hett område. Många böcker och artiklar skrivs om det. Ett kortsiktigt mål är att läraren visar sina elever hur och när de kan använda sig av kognitiva strategier för att uppnå bättre förståelse. Ett långsiktigt mål är att eleverna lär sig att tillämpa dem på egen hand. (Min översättning.) 25 Att ha kunskap om teoretiska utgångspunkter vid aktiv läsförståelseundervisning Läsutveckling sker genom hela skoltiden Historisk framväxt från slutet av 1970-talet Samband mellan stöttning och utveckling Synliggörande av tänkandet Inferenser, kopplingar, textrörlighet Att finna mönster Lust att vilja förstå! Fortlöpande professionell utveckling och stöd i den processen Forskning om lärares eget lärande är cirka 30 år gammal Vad vet vi om vad och hur lärare lär vid professionella kompetenssatsningar? 27 Borko, H. (2009). Professional Development and Teacher Learning. Mapping The Terrain. Reading power ALK (Westlund, 2015) tron på kraften att alla kan lära aktiv läskraft! språk är makt! Läraren tar ett aktivt ansvar för sin läs- undervisning och låter eleven alltmer ta ansvar för sitt eget lärande. (Successivt övertagande av ansvar.) Eleven förstår att ansträngning lönar sig för att uppnå de mål som hon/han har gått igenom med läraren. (Inre motivation.) Eleven skattar vilken grad av ansträngning hon/han varit beredd att göra. (Självbedömning.) Läraren utvärderar sin egen undervisning och är beredd att ändra den så att alla elever utvecklas. (Självbedömning.) 5
Ordspråk: En bra gris tvättar sig själv. (Norskt ordspråk). Renlighet är det bästa smycket. (Dansk ordspråk) Jag tvår mina händer. (Från Bibeln). Läsförståelse ur ett andraspråksperspektiv Språkets kommunikativa funktion för att skapa mening och tolka text står i förgrunden i stället för kontroll av språklig korrekthet. För att öva avkodningsförmåga används vissa texter, medan andra texter används för att utmana tankeförmågan. Språkets flertydighet yttrar sig också i till exempel humor, skämt, ironi eller satir i olika texter. Detta tar tid att lära sig, inte minst för andraspråkselever. Westlund, 2015b, s. 225 Westlund, B. (2017). i antologin Flerspråklighet som resurs. Symposium 2015 (red. B. Kindenberg). 32 Vad är lässtrategier? 33 Metafiktion kopplad till bilderböcker (Pantaleo, 2014) att uppmärksamma hur texter är uppbyggda samspel eller kontrast mellan skriven text och bilder Underliggande teman Vem berättar och hur text i texten intertextualitet Historiskt, kulturellt och socialt sammanhang. Att jämföra det kända med det okända Söta Salma av Niki Daly (En saga från Ghana) Salma går till marknaden för att handla åt sin mormor. På vägen hem blir hon lurad av den elake herr Hund. Han har planer att äta upp hennes mormor 6
Vilka frågor väcker den här texten? Tänka högt - väcka engagemang metoden närläsning Läraren Jag tänker här att vissa barn (eller vuxna) verkar kunna stå för sina egna åsikter, oavsett vad andra tycker. Jag undrar om alla de andra verkligen tyckte att hästsvansen var ful eller om de bara sa som de övriga? (Vid en annan sida gör läraren tankestopp igen (t.ex. på sidan 5). Läraren Här undrar jag över varför vissa barn som Stephanie (eller vuxna) så gärna vill vara annorlunda? Att identifiera underliggande budskap i texter Sånger och poesi är exempel på textformer som är rika på betydelse och involverar hög grad av abstraktion i språket och idéer (NAEP, 2009) National Assessment of Educational Progress eftertänksam läsning thoughtful literacy Framgångskriterier för alla elever Engagerad lärandetid höga förväntningar Lärares kunskapsuppfattningar och förståelse Fokuserad undervisning 7
Hur kan du som handledare: leda en diskussion med din lärargrupp om vilka risker det finns med att undervisa i förståelsestrategier om man inte förstår teorierna bakom? På vilket sätt kan ett samarbete med skolbiblioteket utvecklas, som stärker både elevers språkutveckling, läsintresse och läsförståelse? Läsning till nästa tillfälle Aktiv läskraft (M eller H), kap 1, 2 och 4 (drygt 100 s) För lärare F- åk 2: Läs alternativt Att undervisa i läsförståelse, kap 1, 2, 4 och 5 (cirka 100 s). (Kunskapsöversikten Att läsa och förstå) 8