KARLEBY STADS GYMNASIE- UTVECKLINGSRAPPORT 2010

KARLEBY STADS GYMNASIE- UTVECKLINGSRAPPORT 2010 28.10.2010

1. INLEDNING... 3 Uppdrag för gruppen för utveckling av gymnasieutbildningen... 3 Behovet av att utveckla gymnasiet och utvecklingspotentialen... 4 Aspekter som påverkar utvecklingen av gymnasieverksamheten... 6 2 UTVECKLINGSGRUPPENS VERKSAMHET... 7 3 UTVECKLINGSINRIKTNINGAR TRE SCENARIER... 9 Nytt scenario: Övergripande förening av krafter Ett enhetligt gymnasium med tre linjer... 9 Utredning av IB-gymnasiestudier... 10 4 ARBETET MED ATT UTVECKLA GYMNASIERNA PÅ RIKS- OCH LANDSKAPSNIVÅ... 13 Utvecklingsarbetet på landskapsnivå... 14 5 RIKTLINJER FÖR OCH DELOMRÅDEN INOM ARBETET FÖR UTVECKLING AV GYMNASIET... 16 5.1 Förbättring av gymnasieutbildningens attraktivitet... 19 Uppföljning av gymnasiets attraktivitet... 20 5.2 Utveckling av ett mångsidigare kursutbud och av pedagogiken... 24 5.3. Optimal sammansättning av elevgrupper och förbättring av produktiviteten... 26 5.4 Utveckling av lärandemiljön... 29 5.5. Effektivisering av elevhandledningen och förbättring av gemenskapen... 30 5.9 Lokallösningar och deras inverkan på grundutbildningen... 32 5.7 Lösningsalternativ för gymnasiets ledningssystem... 35 5.8 Förbättring av tjänsterna inom specialundervisningen och elevvården... 37 5.9 Särskilda frågor beträffande utvecklingen av det svenska gymnasiet... 39 5.10 Uppföljning av och rapportering om utvecklingsarbetet... 41 5.11 IB-gymnasieverksamheten eller den engelska linjen... 42 6 SAMMANFATTNING... 44 7 BILAGOR... 46 KARTLÄGGNING AV TILLSTÅNDET MED DET ENHETLIGA GYMNASIET: KOKKOLAN YHTEISLYSEON LUKIO OCH LÄNSIPUISTON KOULU... 46 KARTLÄGGNING AV TILLSTÅNDET MED DET ENHETLIGA GYMNASIET: KIVINIITYN KOULU JA LUKIO... 48 2

1. INLEDNING Uppdrag för gruppen för utveckling av gymnasieutbildningen För att förbereda kommunsammanslagningen av Karleby stad samt Kelviå, Lochteå och Ullava kommuner 1.1.2009 tillsattes 2008 arbetsgruppen för bildningsväsendet, som organiserades i flera underarbetsgrupper. Arbetsgruppen för gymnasieutbildningen, som bestod av gymnasierektorerna, fick i uppdrag att sammanställa Karleby stads gymnasieutredning under läsåret 2008 2009. Gymnasieutredningen blev klar 6.3.2009. Arbetsgruppen bestod av Raimo Lammi, Ulla-Maija Latvala, Markku Anttila, Panu Kela och Greger Englund. I gymnasieutredningen granskas gymnasieutbildningens bakgrund, nuläge och prognoser. Rapporten består av en statistikdel och en SWOT-analys av de olika alternativen för genomförande av gymnasieutbildningen. I bakgrunden finns uppgifter om ett minskat elevantal i daggymnasierna. Antalet gymnasieelever har minskat under hela 2000-talet, och enligt prognoserna förväntas denna trend fortsätta. I gymnasieutredningen utreddes sex olika alternativ som grund för utvecklingen. Arbetsgruppen stannade för ett alternativ enligt en centraliserad modell där den finska gymnasieutbildningen kopplas till ett gymnasium och den svenska utbildningen sker separat från denna, precis som i dag. Gymnasieutredningen behandlades i utbildningsnämnden 26.3.2009 och 23.4.2009. För gymnasieutredningen begärdes utlåtanden av gymnasiernas lärarkårer och elevkårer, och man har satt sig in i utlåtandena. I gymnasieutredningen och utlåtandena dyker flera utvecklingsobjekt upp. I det fortsatta arbetet måste man fokusera på dessa. Utbildningsnämnden beslöt 23.4.2009 att tillsätta en grupp för utveckling av gymnasiet som ska fortsätta utvecklingsarbetet. Till gruppen för utveckling av gymnasiet utsågs som representanter för utbildningsnämnden Lea Kippo-Kovasin, Seppo Mutka, Sirpa Orjala och Marlén Timonen, från bildningscentralen Peter Johnson, Per-Olof Nyström och Jussi Kainulainen, som representanter för gymnasiet Greger Englund, Raimo Lammi, Ulla-Maija Latvala, Markku Anttila, Kimmo Korkeamäki, Anneli Kauppi, Nina Hansén och Katariina Kallio- 3

Muuraiskangas, ordförandena för gymnasiernas direktioner Marlén Timonen och Sari Innanen samt som OAY:s representant Heikki Jaakonaho. Vid behov tilläts inbjudna experter på utvecklingsgruppens möten. Utifrån gymnasieutredningen och utlåtandena omfattar arbetet med utveckling av gymnasieverksamheten följande centrala områden: 1. höjning av gymnasieutbildningens attraktivitet 2. utveckling av ett mångsidigare kursutbud och av pedagogiken 3. optimal sammansättning av elevgrupperna och förbättrad produktivitet 4. utveckling av lärandemiljön 5. effektivisering av elevhandledningen och förbättrad gemenskap 6. lokallösningar och deras inverkan på grundundervisningen 7. lösningsalternativ för gymnasiets ledningssystem 8. förbättrad specialundervisning och förbättrade tjänster inom elevvården 9. särskilda frågor beträffande utvecklingen av det svenska gymnasiet 10. uppföljning av och rapportering om utvecklingsarbetet. Förutom dessa objekt bör man inom utvecklingsarbetet stärka samarbetet på landskapsnivå i fråga om utbildningen på andra stadiet inom ramen för det avtal som slutits samt tillsammans med de regionala aktörerna inleda utredningar där grunderna för valen av utbildning utreds och de regionala utbildningsinriktningarna utvecklas. Ett samtidigt genomförande av de tio utvecklingsområdena inom ramen för en tillräcklig tidsplan ger möjligheter till systematisk utveckling av gymnasieverksamheten. Om enbart ett område i taget utvecklas, finns det en risk för att de förväntade resultaten inte uppnås trots utvecklingsinsatserna, eftersom strukturen på något annat utvecklingsområde kan vara alltför styv. När det gäller utvecklingsverksamhet kan det överlag konstateras att organisationens verksamhet med tiden tenderar att återgå till utgångsläget och att utvecklingsinsatsen går till spillo om enbart en faktor eller en sekundär faktor utvecklas. Behovet av att utveckla gymnasiet och utvecklingspotentialen Behovet av att utveckla gymnasiet uppkom å ena sidan till följd av den omvärdering av servicestrukturen som gjordes efter Karleby kommunsammanslagning 2009 och som har 4

granskats i gymnasieutredningen och å andra sidan till följd av de förändrade verksamhetsbetingelserna för andra stadiets utbildning. Under 2000-talets första decennium har gymnasiets attraktivitet försvagats såväl på riksnivå som i Karleby och Mellersta Österbotten. Orsakerna till detta är många, och de har behandlats ur många olika perspektiv i den lokala gymnasiediskussionen. Likadana utvärderingar eller utredningar har genomförts i kommuner som har berörts av kommunsammanslagningen (exempelvis Jyväskylä och Kajana) samt i kommuner och städer där elevantalen snabbt minskat (exempelvis S:t Michel) eller där kommunens ekonomiska problem har varit stora (exempelvis Uleåborg och Lahtis). Under de senaste tio åren har utvecklingen av elevantalet i de gymnasier som drivs av Karleby stad visat en nedgång på mer än 20 procent. Ett centralt mål i utvecklingsarbetet för gymnasierna är att öka gymnasiets attraktivitet så att den nedåtgående trenden inte fortsätter och att åtminstone stabilisera det nuvarande elevantalet. En förändring i gymnasiets servicestruktur mot ett sammanslaget gymnasium effektiviserar resursutnyttjandet så att det uppstår en utvecklingspotential. Med detta avses differensen mellan de elevspecifika nettokostnaderna och statsandelen då kostnaderna beräknas enligt den förmånligaste gymnasieenheten. Koncentreringen av gymnasieverksamheten till en enhet som kunde fungera enligt nivån på det i dag förmånligaste gymnasiet KYL skulle således ge de nödvändiga ekonomiska tilläggsresurserna för genomförandet av de utvecklingsåtgärder som presenteras längre fram i denna rapport. I ett senare skede kan det också ses som att utvecklingspotentialen blir större då gymnasiets attraktivitet och elevantal ökar. Tabell 1: Tilläggsresurser, dvs. utvecklingspotential, som fås med hjälp av en förändring i strukturerna. Utvecklingspotential 1. Om de elevspecifika kostnaderna ligger på den förmånligaste enhetens nivå + 190 000 2. Ökning av statsandelen då elevantalet ökar: + 5 700 /elev. Gymnasiets utvecklingspotential 5

Behovet av att utveckla gymnasieverksamheten i Karleby grundar sig också på den strategi som godkänts av Karleby stad (statsfullmäktige 26.10.2009 155) samt på bildnings- och undervisningsväsendets strategimål 2010 2013. Reformen av gymnasiets servicestruktur ingår också som ett projekt i Karleby stads produktivitetsprogram (stadsstyrelsen 30.11.2009 719). Aspekter som påverkar utvecklingen av gymnasieverksamheten Utvecklingen av gymnasiet påverkas av flera olika aspekter som bör beaktas och vara i balans sinsemellan. Det centrala är att finna lösningar som är hållbara med tanke på framtiden. Aspekterna påverkar varandra och är sinsemellan beroende. Kvaliteten på gymnasieundervisningen och lärandemiljön påverkar gymnasiets attraktivitet. Elevernas serviceaspekt påverkar i sin tur gymnasiets attraktivitet. Om eleverna är nöjda med servicen, får det en positiv inverkan på attraktiviteten. Då det gäller fortlöpande utveckling förenas både de ovan nämnda aspekterna och de utbildningspolitiska målen. Personalaspekten omfattar både kvalitativa mål och i synnerhet undervisningspersonalens intressebevakning. Ur huvudmannens, dvs. utbildningsarrangörens perspektiv betonas den ekonomiska aspekten och också de operativa samt utbildningspolitiska målen. I riktlinjerna för utvecklingen av gymnasiet förverkligas som bäst en balans mellan de olika aspekterna, och lösningen fokuserar på framtiden. Det centrala är att lägga märke till utvecklingsarbetets och -målens mångformighet och det övergripande greppet. Detta är en förutsättning för att lyckas. 6

Bild 1. Aspekter som påverkar utvecklingen av gymnasiet. HUVUDMAN- NENS- BESLUTS- FATTARENS ASPEKT UNDERVIS- NINGENS OCH LÄRANDE- MILJÖNS KVALITET GYMNASIETS ATTRAKTIVITET PERSONAL- PERSPEKTIV PERS- PEKTIV ELEVERNAS SERVICE- ASPEKT. RIKS- TÄCKANDE UTBILDNINGS- POLITISKA ASPEKTER REGIONAL LOKAL ASPEKT ENLIGT FORTLÖPANDE UTVECKLING- PERSPEKTIV 2 UTVECKLINGSGRUPPENS VERKSAMHET Då gruppen för utveckling av gymnasiet inledde sin verksamhet upptäckte man att tidsplanen var för snäv på grund av frågans betydelse och mångskiftande karaktär. Man beslöt att skjuta upp sammanställningen av mellanrapporten till det sista mötet 2009 för att få tillräckligt med tid att sätta sig in i de faktorer som anknyter till utvecklingen av 7

gymnasieundervisningen. Hösten 2009 sammanträdde utvecklingsgruppen totalt fyra gånger, 22.9, 5.10, 3.11 och 30.11.2009. Dessutom bereddes gruppen möjlighet att bekanta sig med Vaasan lukio i samband med Kiviniityn lukios studiebesök i november 2009. Utbildningsnämnden behandlade gymnasiets utvecklingsfrågor vid sitt möte 16.12.2009, då utkastet till mellanrapport antecknades för kännedom, och utvecklingsgruppen fick i uppdrag att fortsätta att utreda möjligheterna för IBgymnasieverksamhet som en del av utvecklingsarbetet. Dessutom beslöt nämnden att ordna en aftonskola om frågan. Våren 2010 inleddes med ett studiebesök till Järvenpään lukio 29.1.2010 för nämndens ledamöter och gruppen för utveckling av gymnasiet. Gruppen för utveckling av gymnasiet fortsatte finslipningen av mellanrapporten vid sitt möte 2.2.2010, och 22.2.2010 ordnades en aftonskola dit nämndens ledamöter och avdelningsmedlemmarna inbjöds. Elevrepresentanter för samtliga fyra gymnasier i Karleby var också närvarande. Utvecklingsgruppen hade också beslutat genomföra en tilläggsutredning av IBgymnasieverksamheten och gett arbetsgruppen i uppdrag att besöka IB-gymnasierna i Uleåborg och Vasa. Utvecklingsgruppens mellanrapport uppdaterades, och nämnden för utbildning och fostran behandlade utvecklingsgruppens mellanrapport vid sitt möte 25.2.2010. Utifrån detta fortsätter arbetsgruppen sitt arbete enligt den rådande utvecklingsinriktningen. Också stadsstyrelsen informerades om mellanrapporten vid mötet 29.3.2010. Under våren sammanträdde gruppen ytterligare 6.4, 3.5, 17.5 och 31.5. Totalt sammanträdde gruppen för utveckling av gymnasiet nio gånger, fyra gånger på hösten och fem gånger på våren. Dessutom ordnades en aftonskola då mellanrapporten färdigställdes 22.2. Vid sammanställningen av slutrapporten under det sista mötet 31.5.2010 nådde utvecklingsgruppen inte enighet om rapporten. Arbetsgruppen beslöt att slutrapporten ska läggas fram som utvecklingschefens förslag till nämnden för utbildning och fostran, och senare för kännedom till stadsstyrelsen. Dessutom påpekades det att utvecklingsgruppen kommer under sin fullmäktigeperiod att följa upp utvecklingsåtgärderna och, om behov uppstår, att uppdatera utvecklingsplanen enligt utvecklingsprocessen (se s.17). 8

3 UTVECKLINGSINRIKTNINGAR TRE SCENARIER Utifrån gymnasieutredningen stannade man för tre alternativa scenarier: 1) Den nuvarande modellen (mer information: Gymnasieutredning kap. 3.2.1, s. 25) Det nuvarande gymnasienätet och dess förvaltning bevaras. 2) Centraliserad modell Förenade krafter (mer information: Gymnasieutredning kap. 3.2.2, s. 26) Den finska gymnasieutbildningen sammanslås på ett verksamhetsställe, den svenska fortsätter som tidigare. 3) Utökat samarbete med utbildningssamkommunen Två värdar (mer information Gymnasieutredning kap 3.2.5, s.31) Inom gymnasieutbildningen utökas samarbetet med Mellersta Österbottens utbildningssamkommun, bland annat genom att överföra gymnasieverksamheten i Kelviå till utbildningssamkommunen. Alla tre scenarier fick understöd, men precis som i gymnasieutredningen beslöt man att tillämpa den centraliserade modellen, förenade krafter, som utvecklingsinriktning. Nämnden för utbildning och fostran godkände beslutet vid sitt möte 25.02.2010/ 22: 1. att godkänna mellanrapporten av gruppen för utveckling av gymnasiet som vägledande dokument för arbetsgruppens fortsatta arbete 2. att skicka mellanrapporten och gymnasieutredningen av gruppen för utveckling av gymnasiet för kännedom till stadsstyrelsen 3. att be utvecklingsgruppen lämna sin slutrapport senast i juni 2010. Nytt scenario: Övergripande förening av krafter Ett enhetligt gymnasium med tre linjer Efter diskussionen utifrån de tre scenarierna dök det upp en ny typ av förslag enligt vilket all (såväl finsk som svensk) gymnasieutbildning i Karleby stad ska sammanslås för att på detta sätt skapa ett enhetligt attraktivare gymnasium. Förutom de finska och svenska 9

linjerna ska gymnasiet omfatta en engelsk linje eller en IB-linje. Den svenska avdelningen behandlade frågan vid sitt möte och föreslog att den finska och svenska förvaltningen ska bevaras i det enhetliga gymnasiet och att den engelska linjen eller IB-linjen ska lyda under den svenska avdelningen. På detta sätt skulle det nya gemensamma Kokkolan lukio veterligen vara det enda trespråkiga gymnasiet i Finland, och förutom stor publicitet ansågs detta även medföra attraktivitet både regionalt och på riksnivå. Gruppen utvecklade efter en ingående diskussion idén om en modell med ett enhetligt gymnasium med tre linjer och stannade för en mer övergripande modell som utvecklingsinriktning för gymnasiet. Modellen innebär en sammanslagning av både den finska och svenska gymnasieundervisningen på samma verksamhetsställe, dock så att den finska och svenska förvaltningen hålls isär. I det sammanslagna gymnasiet börjar man dessutom utveckla en linje där undervisningsspråket är engelska och där den svenska sidan ansvarar för förvaltningen. Detta trespråkiga gymnasium ska stödja stadens internationaliseringsstrategi och mångkulturella profil genom att erbjuda en naturlig fortsättning på det språkprogram som inleds i för- och grundutbildningen samt på den svenska språkbadsundervisningen och CLIL-undervisningen på engelska. Det mångsidiga språkutbudet ska resultera i att elevernas praktiska språkkunskaper stärks, framför allt genom en ökad användning av engelska, och därigenom medföra nytta i studier på högre nivå med kursutbud och litteratur också på engelska. Dessutom ska detta skapa en grund för internationellt studentutbyte när man är en bit på väg med studierna. Då gymnasierna slås samman stärks de tidigare attraktionsfaktorerna i gymnasieutbildningen i Karleby. Dessa finns inom idrott (projektet Keski-Pohjanmaan Urheiluakatemia), musik, konst och naturvetenskaper. Vid sitt möte 25.2.2010 fastställde nämnden för utbildning och fostran riktlinjer i denna stil för utvecklingsarbetet. Utredning av IB-gymnasiestudier 10

Man beslöt att utreda detaljer och bakgrundsinformation i anknytning till inrättandet av en IB-linje. Med IB-gymnasiestudier avses det internationella, globala gymnasiesystem som upprätthålls av The International Baccalaureate Organisation (IBO). The International Baccalaureate Organisation grundades på 1960-talet och är en oberoende, internationell organisation med huvudkvarter i Genève, Schweiz. Huvuddelen av förvaltningsverksamheten är förlagd till Cardiff, Wales. I dag finns det mer än 1 400 IBskolor i cirka 115 olika länder. I Finland finns det för närvarande 15 IB-gymnasier där undervisningen sker inom en separat linje. IB-gymnasiet (IB Diploma Programme) avslutas med en gymnasieexamen som är känd och ansedd i hela världen och som ger behörighet för fortsatta studier vid universitet och annan utbildning på högre nivå. I Finland jämställs IB-examen med studentexamen. Uppgifterna i IB-examen sammanställs och prestationerna bedöms centralt vid examenskontoret (Curriculum and Assessment Centre), som finns i Cardiff. Rätt att inrätta ett IB-gymnasium ansöks hos IBO, som också övervakar skolverksamheten. Varje IBgymnasium har en IB-koordinator (IB Coordinator) som håller kontakt med IBO och ser till att principerna för IB-verksamheten iakttas i skolan. Enligt undervisnings- och kulturministeriets bedömning är det osannolikt att ett IB-tillstånd kan erhållas, men man förhåller sig positivt till ett trespråkigt gymnasium. Enbart ett IBtillstånd har beviljats efter 2006, och specialgymnasietillstånd enbart för Pohjois-Haagan urheilulukio. Dessutom bör det noteras att IB-gymnasierna och de andra specialgymnasierna inte längre får förhöjd statsandel. Ekonomiskt och operativt sett ska det sålunda vara lönsammare och lättare att erbjuda kurser i engelska på något annat sätt än i form av en IB-linje. Ett tillstånd för att ordna IB-gymnasiestudier skulle alltså kräva ett positivt beslut av både IBO och undervisnings- och kulturministeriet, varför IB-alternativet inte verkar realistiskt i detta skede. Utvecklingsgruppen tillsatte ändå en arbetsgrupp som ska utreda IB-alternativet och besöka IB-gymnasiet i Uleåborg. Arbetsgruppens åsikter om förutsättningarna för ett IB-gymnasium i Karleby var följande: Det är mycket osannolikt att ett tillstånd för ett IB-gymnasium fås, och den enda möjligheten är att sluta ett samarbetsavtal med IB-gymnasiet i antingen Vasa eller Uleåborg så att Karleby fick en filial till IB-gymnasiet. En IB-filial till Uleåborg eller Vasa 11

skulle innebära att statsandelen tillfaller undervisningsväsendet i Uleåborg i stället för Karleby, eftersom eleverna skulle vara inskrivna i det administrerande gymnasiet. Med tanke på ekonomin är detta en negativ faktor och svarar inte på utmaningen att attraktiviteten i fråga om gymnasieverksamheten i Karleby borde ökas. Dessutom är kursutbudet i IB-gymnasiet mycket teoretiskt samt blir andelen språkval liten, vilket inte motsvarar det tidigare presenterade målet om en ökning av språkvalen och studiemöjligheterna som en attraktionsfaktor. Arbetsgruppen beslutar att förkasta alternativet med ett IB-gymnasium i detta skede samt att söka en utvecklingsinriktning utifrån Karlebys befintliga styrkor, dvs. den svenska språkbadsundervisningen och den engelska CLIL-undervisningen inom grundundervisningen. 12

4 ARBETET MED ATT UTVECKLA GYMNASIERNA PÅ RIKS- OCH LANDSKAPSNIVÅ Samtidigt har undervisnings- och kulturministeriets arbetsgrupp för utveckling av gymnasieutbildningen inlett sin verksamhet, och enligt undervisnings- och kulturministeriets utvecklingsplan (KESU) stärks gymnasiets uppgift som en allmänbildande och för fortsatta studier förberedande inriktning. För utvecklingen av utbildningen sammanställs åtgärdsförslag före 30.10.2010. Den arbetsgrupp som bereder förslagen diskuterar bland annat - gymnasieutbildningens allmänna mål - gymnasieutbildningens attraktivitet - tryggandet av gymnasieutbildningens tillgänglighet - konsekvenserna av internationaliseringsstrategin - dimensioneringen och finansieringen av utbildningen - behovet av att organisera studiehandledning, specialundervisning och annan stödverksamhet - utvecklingen av studentexamen Arbetsgruppens arbete pågår fortfarande, men enligt den information man har fått har det förts allmänna diskussioner om omfattningen av allmänbildningen, gymnasieutbildningens tillgänglighet och kursantalet. Det ska alltså noteras att samma områden inom gymnasieutvecklingen granskas såväl på riksnivå som på lokal nivå i Karleby. Undervisnings- och kulturministeriets och Finlands Gymnasistförbunds rapport Lukion Suunta 2009 (Gymnasietrender 2009) färdigställdes under hösten. Enligt denna anser största delen av gymnasieeleverna att det borde finnas större valfrihet i gymnasiet, och en tredjedel anser att det totala antalet obligatoriska kurser är alltför högt. Gymnasiets timfördelning och grunderna för undervisningsplanen förnyas i början av följande regeringsperiod utifrån ovan nämnda rapport av undervisnings- och kulturministeriets arbetsgrupp. Också av denna orsak är det motiverat att gymnasieutbildningens servicestruktur i Karleby kan lösas innan det nya lokala arbetet med undervisningsplanen inleds. 13

Utvecklingsarbetet på landskapsnivå För utvecklingen av samarbetet inom utbildningen på andra stadiet i Mellersta Österbotten pågår projektet Toisen asteen yhteys ( Kontakt av andra graden ), där en utbildningsstrategi på landskapsnivå bereds och samarbetsavtalen mellan utbildningsarrangörerna uppdateras. Den gemensamma beredningen har resulterat i ett nytt utkast till samarbetsavtal för utbildningen på andra stadiet. Syftet med detta är att i organiseringen av utbildningen komma överens om utvecklingen och samverkan i fråga om det inbördes samarbetet och samarbetet mellan arrangörerna av den allmänbildande utbildningen på andra stadiet, dvs. gymnasieutbildningen, och arrangörerna av yrkesutbildningen. Avtalet ersätter det tidigare avtalet om utbildningssamarbete på andra stadiet, som trädde i kraft 2009. Avtalsutkastet är ett ramavtal som är mer övergripande än det tidigare och som kompletteras med bilaterala avtal. Ett centralt mål i avtalet är att man genom samarbetet förbättrar möjligheterna för eleverna på andra stadiet att flexibelt göra individuella val som stöder elevernas förutsättningar för arbetslivet och fortsatta studier. Samma parter ansvarar fortfarande för ordnandet av utbildningen, dvs. de kommunala gymnasierna inom området ansvarar för gymnasieutbildningen, förvaltningen och studiehandledningen. På motsvarande sätt ansvarar enheterna inom Mellersta Österbottens utbildningssamkommun, Mellersta Österbottens konservatorium och Kaustisen evankelinen opisto för yrkesutbildningen, förvaltningen och studiehandledningen. Avtalet träder i kraft 16.8.2010 och gäller tills vidare. För verkställigheten av ikraftträdandet krävs ett beslut som vunnit laga kraft av styrelsen för varje avtalspart. I utlåtandet av nämnden för utbildning och fostran framläggs att avtalsutkastet stärker de nuvarande samarbetsförhållandena inom utbildningen på andra stadiet och utvecklingen i fråga om samverkan inom utbildningen samt klarlägger hur samarbetet ska administreras. Vid sitt möte 29.04.2010/ 42 fattade nämnden för utbildning och fostran följande beslut: 1. att i sitt utlåtande framlägga att avtalsutkastet stärker de nuvarande samarbetsförhållandena inom utbildningen på andra stadiet och utvecklingen i fråga om samverkan inom utbildningen samt klarlägger hur samarbetet ska administreras 14

2. att för sin del godkänna avtalsutkastet 3. att föreslå för stadsstyrelsen att avtalsutkastet godkänns 4. att utvecklingen av och avtalsgrunden för det regionala samarbetet i fråga om den svenska gymnasieutbildningen ges i uppdrag åt gruppen för utveckling av gymnasiet. Också det regionala samarbetet kräver redan i detta skede en lösning för servicestrukturen inom gymnasieutbildningen i Karleby. Yrkesgymnasieverksamheten och de framtida åtgärderna för att utveckla denna ingår i ett bredare arbete för utveckling av andra stadiet där man bland annat kommer att utreda dimensioneringen av hela andra stadiet. Utbildningssamkommunen planerar som bäst en flyttning av yrkesgymnasiet till nya lokaler på ett campusområde år 2013. Samarbetet på hela andra stadiet och med yrkesutbildningen anses vara viktigt och bör fördjupas i framtiden. Bild 2: Mellersta Österbottens andra stadiets utbildningsutbud 15

5 RIKTLINJER FÖR OCH DELOMRÅDEN INOM ARBETET FÖR UTVECKLING AV GYMNASIET Enligt det uppdrag som gruppen för utveckling av gymnasiet har finns det tio centrala utvecklingsområden inom utvecklingsarbetet, och dessutom ska möjligheterna för IBgymnasieverksamheten utredas. I planen för genomförandet av utvecklingen ska först nuläget för varje delområde utredas, därefter ska målbilden beskrivas och åtgärderna för att uppnå målbilden fastställas och schemaläggas samt de ansvariga instanserna definieras. Som en förenande faktor i fråga om delområdena inom utvecklingen har utvecklingsgruppen definierat en vision för utvecklingen av gymnasieverksamheten i Karleby stad: Karleby stads gymnasieverksamhet erbjuder studier som ur elevens perspektiv är attraktiva, intressanta och mångsidiga i en tidsenlig lärandemiljö. Gymnasiet fungerar som en enhetlig trespråkig gemenskap som utvecklas och stärker personalens kompetens och samhörighet. Eleverna får stöd genom tillräcklig personlig och högkvalitativ studiehandledning samt elevvård. Enligt följande beskrivning av utvecklingsprocessen är en väsentlig del av genomförandefasen en utvärdering där man följer upp hur utvecklingsarbetet fortskrider och lyckas, och på motsvarande sätt upprätthålls engagemanget för planen och löser man de problem som dyker upp på genomförandesidan. 16

Fritt formulerad översättning: Genomförandeplaner: Objekt, uppgifter och framgångskriterier GENOMFÖRANDE Upprätthållande av engagemanget UTVÄRDERING Granskning av hur processen fortskrider PLANERING Problemlösning SITUATIONSBE- DÖMNING Granskning av framgången INVENTERING RAPPORTERING INLEDNING Gymnasieutredningen (3/2009) om gymnasieverksamheten i Karleby kan ses som en lägesbedömning utifrån vilken planeringen av utvecklingen inleddes inom gruppen för utveckling av gymnasiet. 17

Denna rapport av gruppen för utveckling av gymnasiet fastställer objekten, uppgifterna och framgångskriterierna i genomförandeplanen. Då utvecklingsprocessen fortskrider ska utvecklingsgruppen bedöma genomförandet av utvecklingsplanen samt övervaka engagemanget för planen och lösningarna på de problem som dyker upp. På motsvarande sätt ska man i utvärderingen se till att utvecklingsplanen fortskrider och lyckas. Slutligen görs en inventering och rapportering av utvecklingsarbetet. Enligt principen om fortlöpande utveckling behövs också en ny utvärdering av läget i det skede då alla utvecklingsåtgärder genomförts eller då det skett en betydande förändring i verksamhetsbetingelserna. 18

5.1 Förbättring av gymnasieutbildningens attraktivitet Beskrivning av nuläget I Karleby har gymnasieutbildningens attraktivitet försvagats under hela 2000-talet, och i dag väljer 42 procent av åldersklassen gymnasiestudier i stället för 50 procent, som är målet. Utgångspunkten är att hela utvecklingen av gymnasieundervisningen börjar från en förbättring av attraktiviteten. Med stöd av följande tabeller presenteras bland annat prognosen för åldersklassernas utveckling, utvecklingen av elevantalet i gymnasierna 2000 2009 och antalet förstahandssökande till gymnasiet per nybörjarplats och gymnasium i Karleby. Tabell 1a: Årsklassernas storlek inom den grundläggande utbildningen, åk 1-9 (20.9.2010 och Tabell 1b: Åldersklassen 16 18 år; storleken i Karleby 2002 2020. Åldersklassernas storlek inom den grungl. utbilningen, åk1-9 (20.9.2010) 620 600 580 560 540 520 500 480 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. Enligt statistikcentralens rapporter. 19

Av tabellen framgår en nedgång i åldersklasserna 2014 2017 då det i Mellersta Österbotten uppstår en ännu hårdare konkurrens om elever inom utbildningen på andra stadiet. Därför bör gymnasieverksamheten i Karleby förstärkas och attraktiviteten förbättras. I annat fall hotas de separata enheterna eller hela utbildningsformen, eftersom hela yrkesutbildningens attraktivitet och antalet nybörjarplatser kan bedömas ligga kvar på nuvarande höga nivå. Tabell 2: Utvecklingen av antalet stadsandelselever inom Karleby stads gymnasieundervisning på 2000-talet. Skolans namn 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Karleby svenska gymnasium 265 264 240 215 199 202 204 192 171 151 168 Kiviniityn lukio 340 329 311 317 295 285 277 236 246 243 239 Kokkolan yhteislyseon lukio 406 379 396 381 346 337 314 334 290 303 297 Lucina Hagmanin lukio (*inkl. antalet ämnesstuderande) 173 171 171 175 159 123 110 104 96 92* 66 Vuxenlinjen vid Kokkolan yhteislyseon lukio 132 116 100 77 72 84 73 81 76 73 61 Kokkolan ammattilukio 0 0 0 0 62 113 184 249 279 282 Totalt 1316 1259 1218 1165 1133 1144 1162 1196 1158 1144 Totalt antal statsandelselever i gymnasiet, svenska 265 264 240 215 199 202 204 192 171 151 168 Totalt antal statsandelselever i gymnasiet, finska 919 879 878 873 800 745 701 674 632 638 602 Antal statsandelselever i gymnasiet, samtliga 1316 1259 1118 1088 999 947 905 866 803 789 770 Totalt antal statsandelselever i daggymnasierna, exkl. vuxenlinjen 1184 1143 1118 1088 999 947 905 866 803 789 770 Utvecklingen av gymnasiets attraktivitet bör följas upp utifrån den indikatorinformation som fås utifrån den gemensamma elevantagningen. I urvalssystemet KOULUTA gör den elev som avslutar grundskolan fem val, av vilka det viktigaste är förstahandsvalet, dvs. det alternativ som eleven väljer som det första. Även om en ung person som söker till gymnasiet börjar studera enligt det andra eller tredje valalternativet, ger förstahandsvalet den bästa indikationen på gymnasiets popularitet och attraktivitet. Uppföljning av gymnasiets attraktivitet I indikatorinformationen ska sökandena inom och utanför Karleby skiljas åt. Med tanke på Karleby stads undervisningsväsen och den lokala allmänbildande utbildningskanalen är det viktigt att följa med hur många ungdomar som avslutar grundskolan i Karleby som i första hand söker en gymnasieplats vid ett gymnasium i Karleby. Jämförelseuppgifterna 2008 2010 kan tas som utgångspunkt. 20