Lokal överenskommelse

Lokal överenskommelse 2015-2017 om samverkan kring personer med betydande psykisk funktionsnedsättning/allvarlig psykisk sjukdom SU, Psykiatri Psykos, Psykosvård Öster Göteborg Stad, Örgryte-Härlanda Samverkan, VSS och SIP, PVÖ och Örgryte - Härlanda, Sida 1

Förord Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Psykiatri Psykos, Psykosvård Öster (PVÖ) och Göteborg Stad, SDF Örgryte-Härlanda (Örgryte-Härlanda) har antagit denna Lokala överenskommelse om samverkan kring personer med betydande psykisk funktionsnedsättning/allvarlig psykisk sjukdom. Överenskommelsen grundas på den rätt till en samordnad individuell plan (HSL 3f SoL 2 kap 7 ) en brukare har och bygger på en överenskommelse som gjorts mellan samtliga kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen samt på en delregional överenskommelse som antagits inom LGS-området (se www.samverkanstorget.se). Ytterst handlar syftet med lag, överenskommelser och Vård- och stödsamordning (VSS) om att återföra makt och kontroll över det egna livet till den enskilde. Samverkan och arbetssätt är inte i sig lösningen på detta men det hjälper oss att hålla riktning och fokus på den enskildes delaktighet och mål, nu och över tid. Vård- och stödsamordning är en väl strukturerad arbetsmodell. Den ger oss verktyg att tillsammans följa upp det vi gör så att vi vet varför saker fungerar eller inte för den enskilde och hur vi ska fortsätta arbetet mot ökad självständighet och bättre livskvalitet för brukaren. Arbetssättet kräver att ledningen ger personalen nödvändiga förutsättningar. Av personalen krävs att de kan arbeta flexibelt och lyhört samtidigt som de ger den enskilde stöd utifrån dennes förändringar i behov och mål. Vad är nytt i årets överenskommelse? Detta är den tredje generationens lokala överenskommelse mellan Örgryte-Härlanda och PVÖ. Det är också den tredje överenskommelsen på lika många år. Den första överenskommelsen (2013) byggde på den gamla (2007, först i Sverige) överenskommelsen mellan Psykiatriska mottagningen i Partille och Partille kommun. Överenskommelsen arbetades om 2014; vi förenklade och vi blev djärvare. En skrivning som Motparten kan inte säga nej (i punkt 7) kräver både mod och ett mått av trygghet. Vi hade också lärt oss av misstagen och till exempel definierat ansvarsområden mellan chefs- och utvecklingsgrupperna bättre. Nu, med 2015 års överenskommelse, går vi vidare. Samarbetet fördjupas på olika sätt. Utvecklingsgruppernas (i plural nu) struktur har förtydligats. De har därmed också kunnat få nya uppdrag: Lilla utvecklingsgruppen har fått ansvar för en gemensam handbok liksom för att ta fram och uppdatera våra gemensamma rutiner. Rutinerna behandlar arbetsformer och detaljer kring VSS och arbetet med SIP medan handboken blir ett mer pedagogiskt inriktat arbetsmaterial. Vi tar ett utvidgat ansvar för varandra (se punkt 6 till exempel). Samverkan, VSS och SIP, PVÖ och Örgryte - Härlanda, Sida 2

Dessa nyheter i överenskommelsen speglar både arbetsklimatet och ambitionerna med vårt gemensamma arbete. Utan bra arbetsgrupper inom respektive organisation hade vi inte kunnat utveckla verksamheten på det här sättet de senaste åren. På samma sätt hade inte personalen kunnat arbeta bra utan att ha förutsättningar för det. Hur ser det ut framöver? En annan nyhet är att överenskommelsen inte längre är ettårig. Nu är den tänkt att kunna gälla under två år; om inget särskilt händer gäller denna överenskommelse fram till sommaren 2017. Slår vi av på takten? Kanske. Den närmaste tiden kommer att präglas mer av fortbildning och utveckling av verktyg än av pionjärarbete. Mer fördjupning och förbättring än introduktion. Vår relation har mognat. Vi vet att vi har en struktur som bär (under förutsättning att vi i ledningen står på tå). Vi bör klara att bibehålla en god kvalitet på vårt arbete samtidigt som fortsätter att förbättra både metoder och innehåll. Fokusområden Vi vet alla att barnperspektivet är viktigt. Där har vi ett gemensamt och särskilt ansvar att leva upp till. Det har vi också för unga vuxna, för brukare med dubbla diagnoser och sammansatt problematik, för resurssvaga brukare och så vidare. I själva överenskommelsen nämner vi inte någon av dessa grupper av brukare, enskilda eller patienter; våra dagliga insatser ska naturligtvis hela tiden utföras med särskild omsorg om de svagaste. Slutligen hoppas vi att detta dokument kommer att läsas av alla som arbetar inom verksamheten. Delar av dokumentet kan, och bör, användas direkt som det är när man introducerar en arbetskamrat i arbetssättet. Detsamma gäller våra nya gemensamma rutiner. 2015-10-05 Jonas Båth Sektionsledare Psykosvård Öster Timo Sormunen Metodutvecklare Göteborg Stad SDF Örgryte- Härlanda Samverkan, VSS och SIP, PVÖ och Örgryte - Härlanda, Sida 3

Innehållsförteckning Lokal överenskommelse... 5 Syfte... 5 Målgrupp... 5 1. Förbindelse mellan parterna... 5 2. Struktur för samverkan på lokal nivå... 6 3. Kompetensutveckling, implementering och uppföljning... 6 4. Kontakter med brukarrörelserna/brukarorganisationerna... 6 5. Ekonomisk ersättning... 7 6. Sekretess och samtycke... 7 7. Arbetsgång... 7 8. Uppföljning... 7 Giltighetstid... 8 Bilaga 1: Struktur för samverkan på lokal nivå... 9 Bilaga 2: Samarbetsmodell för Vård- och stödsamordning i LGS delregional ök... 11 Bilaga 3: Sekretess... 13 Bilaga 4: Ansvarsfördelning... 14 Bilaga 5: Begrepp och benämningar... 16 Bilaga 6: Om Örgryte-Härlanda och PVÖ... 17 Samverkan, VSS och SIP, PVÖ och Örgryte - Härlanda, Sida 4

Lokal överenskommelse SU, Psykiatri Psykos, Psykosvård Öster Göteborg Stad, Örgryte-Härlanda Syfte Syftet med överenskommelsen är att genom samverkan sätta brukaren och dennes behov i fokus uppfylla lagstiftningen om samordnad individuell plan (SIP enligt HSL och SoL 1/1-10) genom samverkan skapa förutsättningar för effektivare rehabilitering/habilitering genom samverkan skapa samordningsvinster för huvudmännen genom samverkan skapa förutsägbarhet för brukare och personal - skapa tydlighet för all personal inom organisationerna om samverkan mellan parterna Målgrupp Målgruppen omfattar vuxna personer med betydande psykisk funktionsnedsättning/allvarlig psykisk sjukdom och med behov av omfattande insatser från två eller flera huvudmän, (inom PVÖ och med insatser från Funktionshinder, Boende och Personligt stöd i Örgryte -Härlanda). Parter SU, Psykiatri Psykos, Psykosvård Öster är Sahlgrenska Universitetssjukhusets mottagning för patienter med psykosproblematik belägen vid Lilla Munkebäcksgatan 4 i Göteborg. Psykosvård Öster kallas oftast för PVÖ så det gör vi ibland i den här texten också. Göteborg stad SDF Örgryte-Härlanda förkortas i den här texten helt enkelt Örgryte-Härlanda. Det finns en motsvarande och snarlik överenskommelse till denna tecknad mellan Partille Kommun och Psykosvård Öster. Där, som här, förkortas parterna som Partille och PVÖ. Omfattning Från början skapades överenskommelsen främst för att reglera samverkan mellan parterna i det gemensamma arbetet enligt vård- och stödsamordningsmodellen. Det var 2013. Med de erfarenheter och kunskaper som vunnits sedan dess tar vi nu den lokala överenskommelsen ett steg vidare till att omfatta all samverkan mellan parterna. Beslut gällande samverkan mellan parterna fattas därmed direkt mellan de chefer som representerar respektive huvudman i chefsgruppen (punkt 2.1), eller, när det är relevant, av den lokala chefsgruppen. Samverkan, VSS och SIP, PVÖ och Örgryte - Härlanda, Sida 5

1. Förbindelse mellan parterna 1.1 Psykosvård Öster förbinder sig att utse en vård- och stödsamordnare till brukare som omfattas av överenskommelsen den personal som brukaren bjuder in (t ex behandlande läkare, vårdpersonal) deltar i resursgruppen. 1.2 Örgryte-Härlanda förbinder sig att utse en vård- och stödsamordnare till brukare som omfattas av överenskommelsen den personal brukaren bjuder in (exempelvis aktuell socialsekreterare eller stödassistent/- pedagog) deltar i resursgruppen 1.3 Parterna förbinder sig att vara behjälpliga då brukaren bjuder in extern person eller anhörig verka för att arbeta fram och följa gemensamma rutiner kring Vård- och stödsamordning medarbetare som arbetar tillsammans ska ges möjlighet att träffas regelbundet för att följa upp och utvärdera samarbetsmodellen fortsätta delta i samverkansgrupper på olika nivåer informera och uppdatera varandra om respektive organisation och resurser utbilda personal i funktionen vård- och stödsamordnare 2. Struktur för samverkan på lokal nivå För att främja samverkan och utveckla arbetet med Vård- och stödsamordning är det nödvändigt med samverkansgrupper på olika nivåer. 2.1 Lokal grupp för chefssamverkan mellan Partille, Örgryte-Härlanda och PVÖ Gruppen fattar beslut om gemensamma åtaganden och anger mål för hur samverkan kring målgruppen ska utvecklas. I chefsgruppen medverkar enhetschefer från PVÖ och Örgryte- Härlanda med mandat att fatta beslut i samverkansfrågor. Chefsgruppen informerar, ger och får stöd samt tar upp frågor som lyfts från verksamheterna. Se bilaga 1, sid 9. 2.2 Utvecklingsgrupper Grupperna arbetar på uppdrag från chefsgruppen. Övergripande syfte är att gemensamt förbättra och utveckla Vård- och stödsamordning för målgruppen. I grupperna sitter medarbetare från Partille, PVÖ och Örgryte-Härlanda som har gått vård- och stödsamordningsutbildning. Stora utvecklingsgruppen består av medarbetare från samtliga tre huvudmän. Gruppen ska ha en processtödjare som leder gruppen i tydliga uppdrag. Utöver stora utvecklingsgruppen ovan finns också två mindre grupper; Lilla utvecklingsgruppen Partille respektive Lilla utvecklingsgruppen Örgryte-Härlanda. Dessa behandlar frågor som är aktuella endast mellan Partille och PVÖ respektive frågor som är aktuella endast mellan Örgryte- Härlanda och PVÖ. Dessa grupper håller själva i sina möten. Det finns personmässigt en överlappning mellan den stora och de små grupperna. Samverkan, VSS och SIP, PVÖ och Örgryte - Härlanda, Sida 6

2.3 Gemensamma rutiner, gemensam handbok Strukturen för samverkan återspeglas i arbetet med de gemensamma rutiner för organisationerna som tas fram under 2015: Lilla utvecklingsgruppen Partille ansvarar för att lämna förslag till gemensamma rutiner. Chefsgruppen fattar beslut och ansvarar för att rutinerna implementeras. Under året skrivs det också en för parterna gemensam handbok för medarbetare som arbetar med Vård- och stödsamordning. Arbetet med den går till på samma sätt som arbetet med de gemensamma rutinerna. 3. Kompetensutveckling, implementering och uppföljning Ledningen för Örgryte-Härlanda och PVÖ ansvarar för implementering, utveckling, uppföljning, metodstöd och lokala samverkansarrangemang. Detta sker i enlighet med Kommun och sjukvård Samverkan i Göteborgsområdet och Temagrupp Psykiatris riktlinjer. 4. Kontakter med brukarrörelserna/brukarorganisationerna Om möjligt ska möte med brukarorganisationerna ska ske minst en gång per år. På mötet ska representanter från båda huvudmännen närvara. Brukare bjuds in till arbetet med nästa version av denna överenskommelse. Detta sker via NSPHiG. Skulle personliga möten vara omöjliga att få till stånd bjuds ändå brukare in i arbetet men då som remissinstans. Vi fortsätter att bjuda in NSPHiG till temadagar och inspirationsdagar. 5. Ekonomisk ersättning Ingen av parterna skall debitera någon av parterna. 6. Sekretess och samtycke För att kunna bli föremål för insatser enligt vård- och stödsamordningsmodellen måste brukaren efterge sekretessen för de uppgifter som behövs för antingen resursgruppsarbetet eller rehabiliteringsarbetet. [Offentlighets- och sekretesslag (2009:400)] Brukaren måste även medge att dessa uppgifter kan avhandlas mellan exempelvis den behandlande läkaren, biståndshandläggare/socialsekreterare, samordnarna eller annan deltagare i resursgruppen i händelse av att brukaren inte är närvarande. Skriftligt samtycke av brukaren till ovanstående inhämtas om det är möjligt, annars görs notering i båda huvudmännens journalsystem. Samtycket följs upp vid varje resursgrupp. Samverkan, VSS och SIP, PVÖ och Örgryte - Härlanda, Sida 7

7. Arbetsgång Samverkan ska initieras av den eller de inom kommunen eller psykiatrin som ser att behov finns. Detta görs genom att bjuda in till samverkan. Motparten kan inte säga nej. Örgryte-Härlandas första instans är biståndshandläggaren/socialsekreteraren. Denne utreder, fattar beslut om insatser samt informerar brukaren om arbetssätt enligt VSS. Se bilagor: Bilaga 2 Samarbetsmodell, sid 11. 7.1 Beslutsinformation och kallelse Ansvaret för att utse samordnare ligger hos respektive huvudman. Samordnarna ansvarar i samråd med brukaren för att berörda personer blir kallade till resursgruppsmöte. Ett första resursgruppsmöte bör ske inom 3 månader från det att Örgryte-Härlanda eller Psykosvård Öster beslutat att det skall initieras samordnare för brukaren. För brukare som är aktuella vid slutenvården vid Psykiatri Psykos bör Psykosvård Öster och Örgryte-Härlanda informera avdelningarna om vilka vård- och stödsamordnarna är. 8. Uppföljning 8.1 Uppföljning på enhetsnivå Uppföljning av vårdkonsumtion inom sjukvården över tid för samtliga brukare som har vård - och stödsamordnare. Uppföljning av sociala insatser inom kommunen över tid för samtliga brukare som har vård - och stödsamordnare. 8.2 Uppföljning till temagrupp Psykiatri Chefsgruppen ansvarar för uppföljning till Kommun och sjukvård Samverkan i Göteborgsområdet och Temagrupp Psykiatri enligt deras riktlinjer. Övrig uppföljning hanteras i respektive linjeorganisation. Giltighetstid Denna lokala överenskommelse mellan SDF Örgryte-Härlanda och Psykosvård Öster gäller från och med 2015-07-01 till och med 2017-06-30. Göteborg 2015-10-05 Rose-Marie Karlsson Områdeschef IFO/FH Örgryte-Härlanda Magnus Malm Enhetschef Psykosvård Öster Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Psykiatri Psykos Anmärkning Rose-Marie Karlsson undertecknar överenskommelsen för både utförsidan och myndighetsutövningen i Örgryte-Härlanda, Samverkan, VSS och SIP, PVÖ och Örgryte - Härlanda, Sida 8

Bilaga 1 Struktur för samverkan på lokal nivå Chefsgrupp/lokalt chefsnätverk För att främja samverkan finns en lokal grupp för chefssamverkan mellan Partille, PVÖ och SDF Örgryte-Härlanda, Göteborg. (Se lokal överenskommelse 2.) Chefsgruppens huvudsakliga uppgift är att besluta om gemensamma åtaganden och om hur samverkan kring målgruppen kan utvecklas. I gruppen medverkar enhetschefer från Partille, PVÖ och SDF. Där sitter personer med mandat att fatta beslut i samverkansfrågor. Chefsgruppen: utformar och antar lokal överenskommelse beslutar om rutiner för Vård- och stödsamordning beslutar om utvecklingsfrågor och åtgärder och utvecklar delmål för samverkan i dialog ansvarar för implementeringsarbetet ger uppdrag till utvecklingsgrupperna (lokal ök, 2.2) möter brukarföreträdare kontinuerligt planerar för uppföljning och kvalitetssäkring i syfte att säkra att den delregionala överenskommelsen följs skapar förutsättningar för kompetensutveckling av vård- och stödsamordnare skapar förutsättningar för gemensamma fora för vård- och stödsamordnare diskuterar uppkomna avvikelser, som rapporterats enl. gällande rutin för avvikelsehantering för brister i informationsöverföring när patienter byter vårdform inom LGS planerar för stöd och utbildning av medarbetare Samverkan, VSS och SIP, PVÖ och Örgryte - Härlanda, Sida 9

Utvecklingsgrupperna I utvecklingsgrupperna (lokala överenskommelsen, 2.2) ingår medarbetare som har gått vårdoch stödsamordningsutbildningen. Den stora gemensamma gruppen består av 3-4 representanter från vardera huvudmannen medan den mindre Partille/PVÖ-gruppen består av samma medarbetare som representerar Partille och PVÖ i den större gruppen. Grupperna arbetar på uppdrag från chefsgruppen. Den stora gemensamma gruppen leds av en processtödjare och ska kunna jobba med tydliga uppdrag. Utvecklingsgrupperna ska i dialog med enhetschefer och chefsgruppen: utarbeta förslag till rutiner för Vård- och stödsamordning identifiera problem i samarbetet mellan sjukvårdens och kommunens personal och lyfta dessa till chefsgruppen ge, i samarbete med chefsgruppen, förslag på utbildningsdagar för medarbetare inom respektive organisation föreslå samverkansfrämjande aktiviteter (återigen i dialog med enhetschefer och chefsgruppen) ansvara för materialhantering och därmed säkra tillgången till aktuella arbetsblad Samverkan, VSS och SIP, PVÖ och Örgryte - Härlanda, Sida 10

Bilaga 2 Samarbetsmodell för vård och stödsamordning i LGS delregional överenskommelse 2012-09-12 LGS samarbetsmodell återges här i en lätt modifierad lokalt anpassad version. Grunden är att brukare som tillhör målgruppen erbjuds två vård- och stödsamordnare och har möjlighet att samla personer ur det professionella och privata nätverket i en resursgrupp. Det är den enskilde brukarens individuella behov som styr arbetet och brukaren ges på detta sätt möjlighet att överblicka och påverka sin rehabiliteringsprocess. Olika arbetsmoment som stödjer (re-)habiliteringen finns kopplade till modellen genom metoden Integrerad Psykiatri. Modellen innebär att varje huvudman utser var sin vård- och stödsamordnare för brukaren. Detta underlättar kontakterna mellan huvudmännen, garanterar kontinuitet samt uppfyller lagens krav. För att underlätta kontakten mellan huvudmännen har brukaren två vård- och stödsamordnare, en från varje huvudman. Att vara två vård- och stödsamordnare grundar sig på erfarenheten att det ger en bättre kontinuitet för brukaren och minskad arbetsbelastning hos personalen. Vård-och stödsamordnarna gör tillsammans med brukaren och dennes nätverk en kartläggning av brukarens behov och resurser. Vilken av huvudmännens samordnare som för tillfället har huvudansvaret ska dokumenteras hos båda huvudmännen. Över tid kan det variera vilken av vård-och stödsamordnarna som har det större ansvaret beroende på vilka insatser som är aktuella. Vård- och stödsamordnarna fungerar som spindeln i nätet och finns med brukaren var han/hon än befinner sig inom det professionella nätverket. Vård-och stödsamordnarnas övergripande roll är att planera, samordna och utvärdera alla insatser oavsett huvudman. Detta gör man tillsammans med brukaren. Vård- och stödsamordnaren har ansvaret för att de planerade insatserna samordnas och genomförs. Inom psykiatrin är det en behandlare som är vård- och stödsamordnare och denne kan komma från samtliga professioner. Inom kommunen har biståndshandläggare och socialsekreterare en utredande roll. Efter utredningsfasen, som utmynnar i ett biståndsbeslut, utses vård- och stödsamordnare. Detta görs av utförarsidan. Samordnaren kan, till exempel, vara en boendestödjare. Resursgruppens uppgift är att stärka befintligt nätverk, inte att ersätta det. I resursgruppen ingår alltid brukaren och brukarens vård- och stödsamordnare. Resursgruppen är brukarens och vårdoch stödsamordnarnas verktyg för att samordna insatserna. Samverkan, VSS och SIP, PVÖ och Örgryte - Härlanda, Sida 11

Brukaren ska tillsammans med vård- och stödsamordnarna bjuda in personer som är viktiga för brukaren till resursgruppsmöten. Resursgruppens första möte bör hållas senast inom tre månader efter det att vård- och stödsamordnarna haft sin första kontakt med brukaren. Vid mötet lägger brukaren med stöd av sina vård- och stödsamordnare fram sina mål och ett förslag till gemensam arbetsplan. I resursgruppen fastställer brukaren sina mål och arbetsuppgifter fördelas. Man skall sträva efter att brukaren själv bestämmer sina personliga mål. Resursgruppen tar gemensamma beslut om hur man skall göra för att nå dem. Mötet beslutar delmål för de närmaste tre till sex månaderna. Det personliga målet kan exempelvis handla om att få ett jobb på den öppna arbetsmarknaden, kunna ta med barnen på simskola, träffa vänner oftare eller komma upp tidigare på morgnarna. Delmålen för att nå det personliga målet ska vara konkreta och mätbara. På mötet tas beslut om hur man skall gå tillväga för att utvärdera brukarens framsteg. Resursgruppen avslutar sammankomsten med att bestämma datum för nästa sammankomst. Detta innebär att de viktiga personerna i brukarens liv är samlade och att man bestämmer gemensamma arbetsuppgifter och mål för att uppnå en så optimal livssituation som möjligt för den enskilde. De inblandade personerna känner till sin egen roll och sitt ansvar men också vad de andra inblandade personerna skall göra. Detta skrivs ner i den Gemensamma individuella planen. Personal inom slutenvården bör känna till resursgruppsmodellen och avtalet. Slutenvårdens uppgift är att bedriva akutpsykiatrisk vård. Viktigt är då att ha en god kontakt och god kännedom om öppenvården och kommunen då det gäller personer, organisation, resurser och ansvarsområden. För några brukare kan det vara aktuellt att bjuda in personal från slutenvården till resursgruppsmötena. Primärvården och andra vårdgivare kan bli inbjudna att ingå i resursgruppen på brukarens förslag. Det är då viktigt att tillmötesgå detta önskemål för att samordna insatserna. Uppgiften som vårdoch stödsamordnare ligger oftast på personal från specialistpsykiatrin och kommunen, men kan för vissa personer övergå till primärvården då den huvudsakliga psykiatriska kontakten finns där. Det sistnämnda gäller för personer med psykisk funktionsnedsättning med stabilt psykiatriskt tillstånd och som vårdas i primärvården. På ett resursgruppsmöte bestämmer man mål och insatser för att nå målen och utser vem som gör vad, när och hur. På dessa möten skall vård- och stödsamordnarna ansvara för att man skriver ner vad man kommit överens om. En blankett är utformad att ha med som stöd vid resursgruppsmötet. Den gemensamma individuella planen skall undertecknas på mötet. Brukaren behåller originalet och de övriga resursgruppsmedlemmarna får var sin kopia. På efterföljande möte utvärderar man insatserna. Respektive huvudman bestämmer rutiner för hur man dokumenterar denna plan i sina journalsystem. Grundläggande för all vård och omsorg är att den ska ske i samråd med den enskilde och att dennes autonomi och integritet respekteras. Det är viktigt att redan tidigt i kontakten med brukaren informera om organisationernas samarbete och denna arbetsmodell. Båda parterna har som uppgift att informera och motivera brukaren till att se fördelarna med organisationernas samarbete i modellen. En blankett för samtycke till samarbete och informationsutbyte skall skrivas redan tidigt i processen. Samverkan, VSS och SIP, PVÖ och Örgryte - Härlanda, Sida 12

Bilaga 3 Utdrag ur Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) 8 kap. Vilka sekretessen gäller mot Sekretess mot enskilda och mot andra myndigheter 1 En uppgift för vilken sekretess gäller enligt denna lag får inte röjas för enskilda eller för andra myndigheter, om inte annat anges i denna lag eller i lag eller förordning som denna lag hänvisar till. Sekretess inom en myndighet 2 Vad som föreskrivs om sekretess mot andra myndigheter i 1 och vad som föreskrivs i andra bestämmelser i denna lag om uppgiftslämnande till andra myndigheter och överföring av sekretess mellan myndigheter, gäller också mellan olika verksamhetsgrenar inom en myndighet när de är att betrakta som självständiga i förhållande till varandra. Sekretess i förhållande till den enskilde själv 1 Sekretess till skydd för en enskild gäller inte i förhållande till den enskilde själv, om inte annat anges i denna lag. 2 En enskild kan helt eller delvis häva sekretess som gäller till skydd för honom eller henne, om inte annat anges i denna lag. Om en enskild samtycker till att en uppgift som är sekretessbelagd till skydd för honom eller henne lämnas till en annan enskild endast under förutsättning att myndigheten gör ett förbehåll som inskränker den enskilde mottagarens rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den, ska myndigheten göra ett sådant förbehåll när uppgiften lämnas ut. Att den tystnadsplikt som uppkommer genom ett sådant förbehåll som anges i andra stycket inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 yttrandefrihetsgrundlagen följer av 13 kap. 5 andra stycket. Samverkan, VSS och SIP, PVÖ och Örgryte - Härlanda, Sida 13

Bilaga 4 ANSVARSFÖRDELNING Utdrag ur Överenskommelse mellan kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen om samarbete och samordning av insatser till vuxna personer med psykisk funktionsnedsättning 2011-11-03 4 Ansvarsområden 4.1 Båda huvudmännens ansvar Då den enskilde behöver insatser från båda huvudmännen har regionens och kommunernas verksamheter gemensamt ansvar för att samordna insatserna och involvera de verksamheter som behövs i planeringen av vård och insatser. Viktiga insatser med gemensamt ansvar: Förebyggande insatser. Tidig upptäckt av psykisk sjukdom och psykisk ohälsa och funktionsnedsättning. Ta initiativ till att upprätta en individuell plan då den enskilde har behov av vård, stöd och insatser från fler aktörer oavsett vilken huvudman den enskilde haft kontakt med tidigare. Rehabiliterande insatser för att personen ska nå stabilitet i sitt boende, sina behandlingskontakter och i sitt arbete/sysselsättning. Stöd och insatser till den enskilde för ökat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Stöd och insatser till vuxna, anhöriga och barn till personer med psykisk sjukdom/ funktionsnedsättning för att skapa fungerande relationer. Tillgodose behoven av hjälpmedel. Utredning, bedömning samt stöd/vård/behandling vid missbruks-/ beroendeproblematik. Samordning av behandling och sociala insatser, vid psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård, under vistelse utanför sjukvårdsinrättningens område (permission). Planering inför och efter placering på hem för vård och boende (HVB) samt uppföljning under vistelsen. Gemensamt ansvar för samverkan med tredje part. Tillsammans med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen medverka till att den enskilde efter förmåga kan inträda/återinträda på arbetsmarknaden. 4.2 Kommunens ansvar Viktiga kommunala insatser: Uppsökande verksamhet avseende enskild, vid behov i samverkan med regionens hälsooch sjukvård Utredning och insatser enligt SoL och LSS Försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd Socialt stöd och sociala insatser Särskilt boende Hemtjänst Boendestöd Sysselsättning Övriga insatser såsom kontaktperson och ledsagare Hälso- och sjukvårdsinsatser som utförs av sjuksköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast Samverkan, VSS och SIP, PVÖ och Örgryte - Härlanda, Sida 14

till personer: i särskilda boenden samt bostäder med särskild service, med hemsjukvård i ordinärt boende samt korttidsboende (exkl. LSS) och daglig verksamhet samt under vistelse i daglig verksamhet enligt LSS och dagverksamhet enligt SoL Medverkan vid läkemedelsassisterad behandling vid opiatmissbruk Insatser som i huvudsak har omvårdnadskaraktär inkl. social träning Placering och uppföljning av personer på HVB och familjehem Utredning och insatser enligt LVU/LVM Insatser enligt SoL och LSS, vid psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård, under vistelse utanför sjukvårdsinrättningens område (permission) Insatser som får överlåtas till kommunen vid öppen psykiatrisk tvångsvård och öppen rättspsykiatrisk vård, exkl. insatser där ansvaret inte får överlåtas från psykiatrin. 4.3 Regionens ansvar Viktiga hälso- och sjukvårdsinsatser: Hälso- och sjukvårdsinsatser i så väl öppen som sluten vård Utredning inkl. bedömning av psykisk funktionsnedsättning Utredning och insatser enligt LPT/LRV Läkarbedömning/intyg vid tvångsvård (LVM och LVU) Hälso- och sjukvårdsinsatser vid psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård, under vistelse utanför sjukvårdsinrättningens område (permission) Somatisk vård exklusive det kommunala hälso- och sjukvårdsansvaret Läkarinsatser i särskilda boenden samt bostäder med särskild service, i ordinärt boende samt korttidsboende och daglig verksamhet. Insatser som har en terapeutisk karaktär Abstinensbehandling Initiering av samordnad vårdplanering för patienter som har behov av insatser från båda huvudmännen och som är utskrivningsklara från slutenvård, eller som kan bli aktuella för öppen psykiatrisk tvångsvård och öppen rättspsykiatrisk vård. Hälso- och sjukvårdsinsatser till personer som vistas i hem för vård och boende (HVB) eller hem för viss annan heldygnsvård. Råd och stöd till personer som omfattas av personkrets enligt LSS. Stöd och utbildningsinsatser till kommunens personal i patientrelaterade ärenden. Samverkan, VSS och SIP, PVÖ och Örgryte - Härlanda, Sida 15

Bilaga 5 Begrepp och benämningar Vård- och stödsamordnare Benämningen vård- och stödsamordnare är inte ny. Relevant för vår lokala överenskommelse är att den används i den gemensamma utbildning huvudmännens personal gick hösten 2012, i den delregionala överenskommelsen och i det utkast till avtalstext från Temagrupp Psykiatri som vår lokala överenskommelse bygger på. Inom huvudmännens organisationer finns det en mängd personer och yrkesgrupper representerade. För att bara nämna några har vi till exempel skötare, sjuksköterskor, socionomer, boendestödjare, kuratorer och socialpedagoger. Alla dessa kan också ha olika typer av påbyggnads- eller specialistutbildningar. Samtliga nämnda kan komma ifråga för att arbeta med brukare enligt vård- och stödsamordningsmodellen. När vi arbetar enligt modellen ges insatser i samverkan mellan psykiatrin och kommunens socialpsykiatriska stöd. Brukarens kontakt hos respektive huvudman får då rollen som vård- och stödsamordnare. Brukare Oavsett hur vi tidigare benämnt en person som får vård av sjukvården, eller som ges insatser av socialtjänsten, använder vi oss av benämningen brukare när vi pratar om en person som är föremål för gemensamma insatser enligt vård- och stödsamordningsmodellen. Samverkan, VSS och SIP, PVÖ och Örgryte - Härlanda, Sida 16

Bilaga 6 Om Örgryte-Härlanda och PVÖ SDF Örgryte-Härlanda, Boende och personligt stöd Organisatoriskt har Boende och Personligt stöd en områdeschef som ansvarar för 30 enheter med cirka 440 brukare och 350 medarbetare. Ledningsgruppen består av 10 enhetschefer, tre metodutvecklare och en utredare. Enheterna består av bostad med särskild service för vuxna samt för barn, korttidsboende (övergår till Social resurs 2016), stöd i ordinärt boende, sociala boenden, hemtjänst under 65 år, personlig assistans och ledsagning. Medarbetarna är stödpedagoger och stödassistenter. Vi arbetar under socialtjänstlagen (SoL) och Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). De boenden som främst berörs av Vård- och stödsamordning är de två boendena på Smörkärnegatan, Falken, Smörgatan och Frödingsgatan. Även stöd i ordinärt boende arbetar aktivt med Vård- och stödsamordning. Boendena har personal dygnet runt. PVÖ Psykosvård Öster är en SLÖP (sluten och öppen vård, integrerat i en enhet) och den mottagning som har ansvar för patienter med psykosproblematik i Partille samt Örgryte-Härlanda. Organisatoriskt hör PVÖ till Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Område 2, Psykiatri Psykos. Geografiskt är mottagningen placerad i sitt upptagningsområde och ligger vid Munkebäcksmotet på Lilla Munkebäcksgatan 4. En SLÖP är en enhet där man integrerat sluten- och öppenvård. PVÖ har det psykiatriska ansvaret cirka 400 patienter. Man bedriver mottagningsarbete, hembesök och arbete tillsammans med kommunernas personal. Det finns också en liten vårdavdelning i huset. Den har sju vårdplatser och används förutom av PVÖ också av två andra psykosmottagningar (NåUt-teamet och Skanstorget). Vid PVÖ bedrivs teambaserad psykiatri. Utöver vårdplatserna är mottagningen organiserad i tre olika psykiatriska team. Ett av dem arbetar mot Partille medan två team arbetar mot Örgryte- Härlanda. Tillsammans har dessa två team ansvar för ca 270 patienter. Vardera teamet består av drygt fem tjänster fördelade på sjuksköterskor, läkare, arbetsterapeut, sjukgymnast och psykolog. Man har därutöver tillgång till mottagningens sekreterartjänster. Samverkan, VSS och SIP, PVÖ och Örgryte - Härlanda, Sida 17