Likabehandlingsplan för läsåret 2011/2012

Barn- och utbildningsförvaltningen Österleds rektorsområde Vretskolan DATUM 21 juni 2011 SIDA 1 (27) Likabehandlingsplan för läsåret 2011/2012 Vretskolan Österleds rektorsområde

Innehåll A. ÖVERGRIPANDE NIVÅ...4 1. Lagen...4 Skollagen (1985:1100) kapitel 14 a...4 Diskrimineringslagen (2008:567)...4 Övriga författningar...4 2. Definition av begreppen...4 Diskriminering...4 Direkt och indirekt diskriminering...5 Kränkande behandling...5 Trakasserier...5 Trakasserier och kränkande behandling...5 Befogade tillsägelser...6 Repressalier...6 Mobbning...6 3. Vision...6 4. Barn och elevers delaktighet...6 5. Ansvarsfördelning...7 Ledningsfunktion...7 Personal...7 6. Uppföljning av föregående års Plan mot diskriminering och kränkande behandling...8 7. Kartläggning...9 8. Nulägesanalys...9 B. FRÄMJANDE och FÖREBYGGANDE... 10 1. Främjande åtgärder... 10 Kön... 10 Etnisk tillhörighet... 11 Religion eller annan trosuppfattning... 11 2

Funktionshinder... 12 Sexuell läggning... 12 Kränkande behandling... 13 2. Förebyggande åtgärder... 14 Prioriterade områden utifrån kartläggning och nulägesanalys... 14 C. ÅTGÄRDANDE INSATSER... 17 Upptäcka Utreda Vidta åtgärder... 17 1. Upptäcka... 17 Barn och elevers rätt till stöd... 17 2. Utreda... 18 Rutiner för utredning och dokumentation... 18 Utredning... 18 3. Vidta åtgärder... 19 4. Uppföljning och utvärdering... 19 5. Dokumentation... 21 6. Information... 21 Informationsplan... 22 Ansvarig för att denna plan genomförs... 22 Bilagor... 23 3

A. ÖVERGRIPANDE NIVÅ 1. Lagen Skollagen (1985:1100) kapitel 14 a Redan den 1 april 2006 stärktes skyddet för barn och elever då Barn- och elevskyddslagen trädde i kraft. Diskriminering och annan kränkande behandling förbjöds och kraven på ett aktivt förebyggande arbete förstärktes. Den 1 januari 2009 ersatte ett nytt kapitel i Skollagen (14 a kap.) den del av Barn- och elevskyddslagen som avser "annan kränkande behandling" och bestämmelserna om diskriminering skrevs in i den nya Diskrimineringslagstiftningen. Barn- och elevskyddslagen upphörde därmed att gälla. Diskrimineringslagen (2008:567) Lagen trädde också i kraft 1 januari 2009. Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionshinder Sexuell läggning Övriga författningar Förutom skollagen (1985:1100) kapitel 14 a och diskrimineringslagen (2008:567) ska FN:s barnkonvention genomsyra verksamheten. Övriga i sammanhanget aktuella författningar är förordning (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. Förordning (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet och skolverkets föreskrifter (SKOLSF 2004:13) om elevmedverkan i skolans arbetsmiljöarbete genom elevskyddsombud. 2. Definition av begreppen Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar ett barn/en elev sämre än andra barn/elever och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder. Diskriminering kan till exempel ske genom skolans regler eller rutiner. 4

Ett barn/en elev kan också bli diskriminerad om barnet/eleven blir särbehandlad på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder med mera. Direkt och indirekt diskriminering Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att ett barn/en elev missgynnas och det har en direkt koppling till en diskrimineringsgrund. Med indirekt diskriminering menas när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Kränkande behandling Är uppträdande som kränker ett barns/en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Kan vara att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas eller att rycka någon i håret. Både skolpersonal och barn/elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling. Trakasserier Är uppträdande som kränker ett barns/en elevs värdighet och som har samband med en diskrimineringsgrund. Både skolpersonal och barn/elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Det är trakasserier även när en elev kränks på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder med mera. Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara fysiska (slag, knuffar), verbala (hot, svordomar, öknamn), Psykosociala trakasserier och kränkningar (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer), texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, msn och meddelanden på olika webbcommunities). 5

Befogade tillsägelser Skolans personal måste ibland tillrättavisa ett barn/en elev för att skapa en god miljö för hela barngruppen/klassen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening även om barnet/eleven ifråga kan uppleva det som kränkande. Repressalier Personalen får inte utsätta ett barn/en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att barnet/eleven eller vårdnadshavaren har anmält förskolan/skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Mobbning När en person upprepade gånger och över tid, blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer och där det finns en obalans i styrkeförhållandet. 3. Vision Skolorna i Österleds rektorsområde ska präglas av öppenhet och gemenskap. Eleverna ska vara trygga i sin skolmiljö och ingen elev ska känna sig utsatt för diskriminering eller kränkningar. 4. Barn och elevers delaktighet Förordning (2006:1083) föreskriver att barn och elever ska vara delaktiga i framtagandet och genomförandet av arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. På Vretskolan är barnen/ eleverna delaktiga i arbetet genom: Genomförande av Barn- och utbildningsförvaltningens elevenkät med frågor som tar upp trygghet. Klassens kvalitetsrapport. Trivselregler Klassregler (grundläggande värderingar och sociala umgängesformer ). Värdegrundsfrågor 6

Klassråd. Elevråd. Elev mentorssamtal. 5. Ansvarsfördelning Huvudmannen (Huddinge kommun) är den som är ansvarig för att verksamheten uppfyller sina skyldigheter enligt lag. I Planen mot diskriminering och kränkande behandling ska ansvarsfördelningen i den aktuella verksamheten beskrivas. Ledningsfunktion Rektor har det övergripande ansvaret för att skolans organisation möjliggör ett effektivt arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Genom att, se till att all personal, alla barn, elever och vårdnadshavare känner till att diskriminering och kränkande behandling inte är tillåten i verksamheten. se till att personal fullgör de skyldigheter som anges i skollagen (1985:1100) 14 a kap. när den handlar i tjänsten eller inom ramen för uppdraget. (Lag 2008:571). se till att det bedrivs ett främjande arbete kring barns och elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning samt kränkande behandling. årligen upprätta, utvärdera och revidera en Plan mot diskriminering och kränkande behandling i samarbete med personal och barn/elever (där det lämpar sig även vårdnadshavare). se till att det finns rutiner för utredning, åtgärder och dokumentation av trakasserier och annan kränkande behandling. ansvara för att utredning skyndsamt genomförs och att åtgärder vidtas, om verksamheten får kännedom om diskriminering eller annan kränkande behandling. Personal All personal har ett ansvar för att främja likabehandling och motverka diskriminering och annan kränkande behandling. Alla är skyldiga att agera vid kränkande eller diskriminerande situationer. 7

Ansvarsfördelning på Vretskolan Rektor för Österleds RO har det övergripande ansvaret för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Biträdande rektor, som är platschef på Vretskolan, ansvarar för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling genomförs enligt denna plan och rektors riktlinjer, handlägger situationer där elever upplever diskriminering eller kränkning från personal, handlägger ärenden som utreds av elevhälsoteamet. Personalens ansvar: All personal på skolan har ansvar att ingripa och rapportera genom strukturstöd till rektor vid misstanke om kränkning, trakasserier, diskriminering och mobbning. 6. Uppföljning av föregående års Plan mot diskriminering och kränkande behandling Föregående läsårs planerade åtgärder: Främjande: Värdegrundsarbete Förebyggande: Regelbundna klassamtal på mentorstiden. Stående punkter om elevernas arbetsmiljö på elevrådsmötena. Frågor om diskriminering och kränkande behandling har tagits upp i klassråd. 8

7. Kartläggning Skolan ska skapa sig en bild av förekomsten av diskriminering och trakasserier och annan kränkande behandling. Under läsåret 2010/2011 har dessa metoder använts: Elev- och föräldraenkät. Utvecklingssamtal. Dokumentation av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Frånvarostatistik. Klassrådet. Elevrådet. Elevstödjare. Under läsåret 2011/2012 planerar vi att införa dessa kartläggningsmetoder. Med hjälp av eleverna finna platser på skolan där kränkande behandling ofta sker. Uppmärksamma och utvärdera hur personalen bemöter eleverna och deras föräldrar. Målet är att öppna för flera spontana samtal och möten. 8. Nulägesanalys För senaredelen har skolan styrtalet 7,8 för trygghet i elevenkäten. Kommunsnittet är 7,6. Tidigaredelen har styrtalet 8,2. Kommunsnittet är 8.4. Vi vill absolut öka skolans trygghet på alla stadier under nästa läsår. Det finns delar i skolans allmänna utrymmen som eleverna upplever som otrygga. En noggrannare utredning av vilka dessa är måste göras kommande läsår. Mobbning har förekommit under läsåret. Samtliga fall är utredda och dokumenterade. Ingen diskriminering är känd för personalen och skolledningen. Dock har ingen strukturerad kartläggning gjorts under läsåret. Detta ska ingå i kommande års plan. 9

B. FRÄMJANDE och FÖREBYGGANDE 1. Främjande åtgärder Det främjande arbetet går ut på att identifiera och stärka de positiva sidor av verksamheten som ger förutsättningar för likabehandling. Den utgår från skolans uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Detta värdegrundsarbete syftar till att förankra respekten för alla människors lika värde samt att utveckla en skolmiljö där alla barn och elever känner sig trygga och utvecklas. Det främjande arbetet ska riktas till alla samt vara en naturlig del i det vardagliga arbetet. Främjande insatser ska ge barn, elever, personal och föräldrar återkommande möjligheter att reflektera kring normer, värderingar och relationer som en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att skaffa sig kunskaper kring varje specifik diskrimineringsgrund och om vad som är kränkande behandling är exempel på främjande insatser. Aktuella diskrimineringsgrunder för förskola, grundskola och gymnasieskola är: Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionshinder Sexuell läggning Kön Att arbeta med främjande åtgärder när det gäller kön är att arbeta för en jämställd verksamhet där tjejer och killar har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla väsentliga områden. Det kan handla om att: ha könsperspektiv på verksamheten (vad blir/är effekten för tjejer respektive killar om/när vi gör så här?) arbeta mot sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön arbeta för att få bort nedsättande sexualiserat språkbruk Åtgärder för att motverka diskriminering på grund av kön: Mätbara mål Vi kommer under läsåret 2011/2012 att arbeta för att få bort nedsättande sexualiserat språkbruk. Konkreta åtgärder Personalen kommer att bokföra nedsättande kommentarer mellan eleverna under tre

Ansvarig perioder under läsåret. Resultatet kommer att utvärderas och analyseras i klasserna. Initiativ, skolledningen. Genomförande, mentorerna i samarbete med övrig personal. Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp av personer som har samma nationella eller etniska ursprung. Alla människor har en etnisk tillhörighet. Åtgärder för att motverka diskriminering på grund av etnisk tillhörighet Mätbara mål Aktivt lyfta fram allas lika värde oavsett ursprung. Konkreta åtgärder Jag-stärkande aktiviteter under värdegrundsarbetet. Ansvarig Undervisande lärare. Religion eller annan trosuppfattning Religionsfriheten är skyddad i såväl internationella konventioner som i den svenska grundlagen. Undervisningen i skolan ska enligt läroplanen vara icke-konfessionell och skolan får inte missgynna någon elev på grund av hans eller hennes religion. Begreppet annan trosuppfattning avser sådan trosuppfattning som har ett nära samband med eller i allmänhet förknippas med begreppet religion. Däremot omfattas inte t.ex. rasistisk övertygelse. Åtgärder för att motverka diskriminering på grund av religion eller annan trosuppfattning: Mätbara mål Ingen elev ska på grund av religion eller annan trosuppfattning vara hindrad att delta i aktiviteter som ingår i skolans ordinarie verksamhet. Inom verksamheten ska vi sträva mot ökad förståelse för olika religioner och trosuppfattningar. Konkreta åtgärder Hänsyn ska tas till religion och annan trosuppfattning vid planering av undervisningens olika moment inom skolans alla ämnen, så att inte diskriminerade situationer uppstår. 11

SO-undervisningen i synnerhet, men även undervisning i andra ämnen ska innehålla moment som tar upp frågor kring religioner och trosuppfattningar. Ansvarig Personal i alla delar av verksamheten. Funktionshinder Funktionshinder är varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga. Det kan vara t.ex. dyslexi, ADHD, diabetes, rörelsehinder, cpskada, allergi, hörsel- eller synnedsättning. Däremot omfattas inte tillfälliga tillstånd. Vretskolan ska sträva mot att alla kan delta i alla delar av verksamheten. För att nå detta mål måste vi ta hänsyn till olika funktionshinder när verksamheten planeras. I vissa fall måste individuella lösningar göras för att möjliggöra allas delaktighet oavsett funktionsnedsättning. Åtgärder för att motverka diskriminering på grund av funktionshinder: Mätbara mål Höjd kompetens hos personalen för undervisning av elever med dyslexi. Höjd kompetens hos personalen för undervisning av elever med ADHD. Konkreta åtgärder Fortbildningsinsatser vid personalens studiedagar. Ansvarig Skolledningen. Sexuell läggning Med sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell och heterosexuell läggning i Barn- och elevskyddslagen. Homosexuell, bisexuell och heterosexuell beskriver till vilket kön man dras känslomässigt och sexuellt: till sitt eget, till båda eller till det motsatta könet. Arbetet på Vretskolan när det gäller sexuell läggning ska innebära att verksamheten arbetar med heteronormativitet och dess gränser. Heteronormativitet innebär att heterosexualitet uppfattas som det normala, givna och förväntade. Därmed blir annan sexuell läggning eller könsidentitet betraktad som onormal och konstig. Åtgärder för att motverka diskriminering på grund av sexuell läggning: Mätbara mål 12

Risken för diskriminering på grund av sexuell läggning ska minska genom att öka personalens och elevernas medvetenhet om på vilka sätt heteronormativitet påverkar deras sätt att tänka och agera. Konkreta åtgärder Frågor om sexuell läggning och heteronormativitet ska vara en del av sex- och samlevnadsundervisningen. Begreppen normalt och normer ska ingå i skolans arbete med värdegrundsfrågor Ansvarig Biträdande rektor och alla i personalen. Kränkande behandling Kränkande behandling är ett beteende som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som inte har samband med kön, sexuell läggning, funktionshinder, etnisk tillhörighet och religion (diskrimineringsgrunderna). Till skillnad från begreppet mobbning så omfattas även enstaka kränkningar. Mobbning definieras som negativ handling gjord med avsikt, att det finns en obalans i styrkeförhållandet och att det sker vid upprepade tillfällen över tid. För att motverka att kränkande behandling och mobbning uppstår på Vretskolan har vi generella insatser för alla (barn, elever och personal) innan problem uppstår. Mätbara mål Minska antalet tillfällen då elever blir kränkta eller utsatta för mobbning. Konkreta åtgärder Personalmöten där bland annat kränkande behandling tas upp. Diskutera med eleverna på mentorstid minst en gång per månad där bland annat kränkande behandling tas upp. Personalen ska reagera starkt på negativt/nedlåtande tilltal mellan eleverna både under lektions- och rasttid. Ansvarig Biträdande rektor. Mentorer. Undervisande lärare. 13

2. Förebyggande åtgärder I arbetet med att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling kartlägger Vretskolan regelbundet verksamhetens organisation och arbetssätt. I kartläggningen ska barnens och elevernas trygghet och trivsel ingå samt elevernas uppfattning om förekomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling (inklusive mobbning). Efter analys av kartläggningens ska konkreta och uppföljningsbara mål upprättas för förebyggande åtgärder inom de riskområden vi har identifierat. Prioriterade områden utifrån kartläggning och nulägesanalys Här redovisar vi vilka riskområden i verksamheten vi utifrån kartläggningen vi kommer att prioritera i vårt förebyggande arbete under läsåret 2011/2012 Prioriterade områden utifrån diskrimineringsgrunderna: Riskområde Skolan saknar underlag för att ta fram förebyggande åtgärder mot diskriminering. Mätbara mål Vretskolan ska utveckla metoder för att kunna kartlägga förekomsten av diskriminering utifrån diskrimineringsgrunderna på skolan. Konkreta åtgärder Personalgrupperna ska inventera hur de arbetar för att upptäcka diskriminering och kränkande behandling och dokumentera dessa. Vid diskriminering och kränkande behandling i klassrummen ska den undervisande läraren ansvara för att stoppa, åtgärda samt informera klassens mentor och övriga undervisande lärare om det inträffade samt anmäla till rektor genom strukturstöd. Alla vuxna ska göras uppmärksamma på deras ansvar för att upptäcka, åtgärda och informera om diskriminerande beteende hos eleverna. Ansvarig Skolledningen initiativ och uppföljning. All personal Mentorerna. 14

Riskområde Nedsättande sexualiserat språkbruk mellan eleverna. Mätbara mål Höja elevernas medvetande om användandet av nedsättande sexualiserat språkbruk i skolan. Konkreta åtgärder Personalen kommer att bokföra nedsättande kommentarer mellan eleverna under tre perioder under läsåret. Ansvarig All personal och mentorer. Mätbara mål Minska användandet av nedsättande sexualiserat språkbruk bland eleverna. Konkreta åtgärder Efter analys av bokföringen av nedsättande sexualiserat språkbruk tillsammans med eleverna ta fram åtgärder mot detta. Ansvarig Mentorerna och elevrådet. Riskområde Eleverna pekar ut korridorer på skolan. Mätbara mål Skapa en tryggare miljö med rastvärdar. Konkreta åtgärder Genom samtal på mentorstiden och i elevrådet få djupare kunskaper om vad eleverna upplever som otryggt och ta fram åtgärder utifrån denna kunskap. Aktiva rastvärdar Erbjuda eleverna fler aktiviteter på rasttid. Ansvarig Skolledningen. Elevrådet. 15

Mentorer och undervisande lärare. 16

C. ÅTGÄRDANDE INSATSER Upptäcka Utreda Vidta åtgärder 1. Upptäcka Barn och elevers rätt till stöd De vuxna på skolan har alltid huvudansvaret för att införa, tydliggöra och följa upp de ordningsregler som finns. Eleverna har rätt till en bra arbetsmiljö. Alla som jobbar i skolan har enligt lag s.k. handlingsplikt. Det innebär att man måste agera skyndsamt om man får kännedom att ett barn/elev upplever att den utsätts för kränkande behandling. De barn/elever som själva aktivt ber om hjälp ska alltid tas på allvar. Barnet/eleven har rätt att få stöd då hon känner sig kränkt. Barns/elevers upplevelser av kränkningar får inte avfärdas och vem barnet/eleven än kontaktar i verksamheten så har hon/han rätt att bli tagen på allvar och få stöd. Det är barnet/elevens tolkning av att vara utsatt som har företräde. De vuxna på skolan ska vara inställda på att ingripa snabbt och bestämt i sådana situationer där det bara finns misstanke om att något oönskat beteende pågår. Hellre gripa in en gång för mycket än en gång för lite bör prägla personalens förhållningssätt. De vuxna ska klart och tydligt ta ställning till och ge budskapet: Vi tillåter inte mobbning eller antisocialt beteende på vår skola! De vuxna ska också notera elever som ofta är ensamma under raster och/eller verkar isolerade från de övriga eleverna. Som vuxen i skolan ska man ta kontakt med dessa elever och börja undersöka vad som kan ligga bakom. Så här arbetar Vretskolan för att tidigt upptäcka, diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Det är avgörande att den som själv upptäcker alla former av kränkande behandling direkt agerar genom att säga till den som utsatt personen. Med det visar man tydligt att beteendet är oacceptabelt. Vid misstanke om diskriminering, trakasserier, kränkande behandling och /eller mobbning används strukturstödet. Under läsåret 2011/2012 följer vi dessa rutiner: Gemensam genomgång för all personal av handlingsplaner mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid läsårsstarten 2011. Alla vuxna har ansvar för att upptäcka och rapportera om diskriminering, trakasserier och kränkande behandling genom strukturstödet till rektor. Alla vuxna har ansvar för dokumentation upprättas vid diskriminering, trakasserier 17

och kränkande behandling. Rastvärdarna ska aktivt arbeta för att motverka och upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Alla vuxna ska agera snabbt vid misstanke om diskriminering, trakasserier och kränkande behandling genom tillsägelser och informationsinhämtning. 2. Utreda Rutiner för utredning och dokumentation Varje skola måste enligt lag ha tydliga rutiner för hur man hanterar situationer som uppstår. Verksamheternas planer bör bygga på beprövade metoder som gett dokumenterat positivt resultat. Rutiner ska finnas inom följande områden: Utredning Åtgärder Uppföljning och utvärdering Dokumentation Utredning Vid misstanke om diskriminering, trakasserier och kränkande behandling har Vretskolan strukturstödets rutiner för utredning, se bilaga. 1. Personal som misstänker att en elev utsätts för diskriminering, trakasserier och/eller kränkande behandling ska skriva en incidentrapport, dok 1, som skickas till rektor. 2. Rektor beslutar om åtgärd. 3. Enligt rektors beslut startar, av rektor utsedd person, en utredning. Samtal med den utsatta eleven, dok 2, genomförs och vårdnadshavare kontaktas så snart som möjligt. 4. Samtal med den som upplevs trakassera, kränka eller mobba genomförs, dok 3. 5. Med utgångspunkt från utredningen beslutas vidare åtgärder. Situationer där elever upplever att de utsätts för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling av personal anmäls enligt samma struktur. 18

3. Vidta åtgärder Verksamheten ska ha tydliga rutiner för hur skolan ska agera och vilka som ska agera när diskriminering, trakasserier och kränkningar inträffat. Åtgärderna ska grunda sig på utredningen av vad som skett i det enskilda fallet och ska riktas till såväl den elev som blivit utsatt som till den/de som utövat kränkningen. De åtgärder som vidtas på såväl kort som lång sikt måste leda till att trakasserierna eller kränkningarna upphör. Åtgärderna måste därför följas upp och om det visar sig att åtgärderna varit otillräckliga måste andra eller kompletterande insatser genomföras till dess att situationen är varaktigt löst. Kommunen måste alltid uppfylla skolpliktiga elevers rätt till utbildning. I akuta lägen kan det vara nödvändigt att sära vissa elever genom att placera dem i olika grupper. Det är inte tillåtet att stänga av elever från undervisningen i grundskolan. När alla andra möjligheter är uttömda kan en elev som kränker en andra i undantagsfall flyttas från den egna skolan, ytterst mot elevens och vårdnadshavarens vilja. Det är inte tillåtet att flytta en elev i bestraffningssyfte. Åtgärderna bör syfta till att avhjälpa akuta situationer liksom att finna mer långsiktiga lösningar. Verksamheten ska också överväga om åtgärder behöver vidtas i syfte att förändra förhållanden på grupp- och skolnivå utifrån de enskilda fallen. Vid konstaterad diskriminering, trakasserier och kränkande behandling har Vretskolan dessa rutiner för åtgärder. 1. Rektor beslutar om åtgärder. Dokumentationsblankett skrivs för varje enskild åtgärd. Alla samtal ska dokumenteras skriftligt på dokumentmallar för ändamålet. 1. Situationer där personal utsätter elev för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling handläggs av biträdande rektor. Rektor beslutar om åtgärder. Upphör inte beteendet överlämnas ärendet till rektor. 4. Uppföljning och utvärdering Det är viktigt att verksamheten har rutiner för hur varje enskilt fall ska följas upp. Verksamheten har ett ansvar att de insatta åtgärderna leder till att trakasserierna eller kränkningarna upphör på såväl kort som lång sikt. För att förvissa sig om det måste uppföljning ske kontinuerligt. Vad gjorde verksamheten bra, vad kunde göras bättre och nådde verksamheten målet med de vidtagna åtgärderna. 19

Det är också viktigt att diskutera om händelsen ingår i ett mönster. I så fall måste förskolan/ skolan upprätta en handlingsplan för att ta tag i problemet i stort. Det kan också leda till att Planen mot diskriminering och kränkande behandling behöva revideras. Vretskolans rutiner för avslutning, uppföljning och utvärdering av varje enskilt fall Varje enskilt fall ska dokumenteras på dokumentmallar, se bilaga, avsedda för ändamålet. Varje enskilt fall avslutas med ett samtal med den utsatte eleven och ett med de utsättande eleverna. I mötet är den viktigaste frågan: - Har diskrimineringen eller kränkningen upphört? Eftersom detta är målet för åtgärderna är inte fallet avslutat innan svaret är ja på frågan. Vid avslutningen av ett enskilt fall analyseras situationen och skäl anges till att ärendet avslutas. 20

5. Dokumentation Utredningen, åtgärderna och uppföljningen diskriminering och kränkande beteende ska dokumenteras. Här beskrivs Vretskolans rutiner och blanketter för dokumentation av arbetet mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Blanketter: Incidentrapport Samtal med den utsatte Samtal med den som upplevs trakassera, kränka eller mobba Åtgärd efter utredning Avslutning av ärende Rutiner: Varje läsår utvärderas och dokumenteras trygghetsarbetet på skolan i elev- och föräldraenkäterna som genomförs av BUF i Huddinge. 6. Information Syftet med att Plan mot diskriminering och kränkande behandling är känd bland personal, barn/elever och föräldrar är att: Förmedla kunskap om barns och elevers rättigheter. Verksamhetens ståndpunkt och inriktning i likabehandlingsarbetet. Alla kan se vem som har ansvar för vad. Alla kan se vad som kan/ska göras när diskriminering, trakasserier, mobbning och andra kränkningar inträffar. 21

Informationsplan Så här informerar vi på Vretskolan om Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vilken information Presentation av läsårets plan Mottagare Metod När Ansvarig Personalen Studiedag/konferens Januari Biträdande rektor Presentation av läsårets plan Eleverna Temadag/mentorslektioner, elevråd September och löpande Mentorer Presentation av läsårets plan Vårdnadshavare Föräldraråd, hemsida Februari Biträdande rektor Utvärdering av läsårets plan Utvärdering av läsårets plan Utvärdering av läsårets plan Föräldrarådet Möte April Biträdande rektor Elevrådet Möte Maj Biträdande rektor Personalen Studiedag Juni Biträdande rektor Ansvarig för att denna plan genomförs Ytterst är huvudmannen (Huddinge kommun) ansvarig för att aktiviteter införda i Plan mot diskriminering och kränkande behandling genomförs, utvärderas och revideras. I praktiken är detta rektor. Till hjälp finns övriga deltagare i ledningsgruppen, övrig personal i verksamheten, barn, elever och i delar vårdnadshavare. 22

Bilagor Att användas vid misstanke om trakasserier, kränkande behandling och/eller mobbning inom grundskolans verksamhetsområden Skickas till: Rektor på skolan INCIDENTRAPPORT Vem/vilka är inblandade? Namn Klass/grupp Verksamhet/enhet Dagens datum Vad är anledningen till incidentrapporten? Beskriv händelsen/händelserna/eventuella åtgärder När fick verksamheten först kännedom om händelsen och på vilket sätt? Beslut om åtgärd Inga vidare åtgärder vidtas Beslut om vidare utredning* Rektors namnteckning och datum * Efter beslut om vidare utredning skall kopia skickas till verksamhetchef UTREDNING Sammanfattning/analys av situationen I samtal med undervisande lärare, annan personal, den utsatte (blankett 2), den som antas utsätta (blankett 3) samt vårdnadshavare framkommer följande. Gör även analys därav.. Beslut om åtgärd Fortsatta åtgärder (se blankett 4) Avslut av åtgärd (se blankett 5) Dagens datum Rektors namnteckning 23

Samtal med den utsatte Att användas vid misstanke om trakasserier, kränkande behandling och/eller mobbning inom grundskolans verksamhetsområden Personuppgifter Namn Klass/grupp Verksamhet Datum då samtalet ägde rum Att tänka på vid samtal med den utsatte Det är de vuxna i verksamheten som har ansvar för att stoppa trakasserier, kränkande behandling och mobbning Det är inte tillåtet att trakassera, kränka eller mobba någon annan och ingen ska behöva bli utsatt för det Vi kommer att följa upp att kränkningarna upphör och i annat fall kommer vi vidta ytterligare åtgärder Pedagogiskt åtgärdsprogram (ÅP) kan vara aktuellt för såväl den utsatte som för den/de som utsatt Vårdnadshavare ska informeras/involveras så snart som det är möjligt Vad har du varit med om? Vem/vilka är inblandade? Uppfattar du att någon är mer drivande än andra med att utsätta dig? Händelser som barnet/eleven blivit utsatt för, ange tid och plats Hur ofta sker det?... Senaste tillfället?... Hur länge har det pågått?... Ansvarig för samtalet Datum Namnteckning 24