Reviderad INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2

Transkript

1 ÅRLIG LIKABEHANDLINGSPLAN mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för Mariaskolans fritidshem läsåret 2016/2017 1

2 Reviderad INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 Mål och syfte 3-4 Ansvarsfördelning Kartläggning 5 Förebyggande arbete Åtgärder 2014/2015 Att upptäcka, 6-7 utreda och åtgärda kränkande behandling Bilaga 1 Lagstiftning och styrdokument

3 Mål och syfte Mariaskolans rektor och personal tar bestämt avstånd från alla former av kränkande och diskriminerande behandling. Vi arbetar aktivt för att förebygga och förhindra alla former av kränkande och diskriminerande behandling i enlighet med gällande lagstiftning och styrdokument (se bilaga1). Det förebyggande arbetet ska vara långsiktigt och omfatta såväl individ som grupp. Vårt främjande arbetssätt ska vara långsiktigt och skapa goda och demokratiska relationer och miljöer som innebär att förekomsten av kränkningar och diskriminering minskar. Fritidshemmet är skyldigt att tillhandahålla en Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling. Likabehandlingsplanen/Plan mot kränkande behandling upprättas årligen. Våra mål för arbetet är: Eleverna ska känna sig trygga på fritidshemmet. Elever, föräldrar och personal ska vara väl insatta i hur arbetet mot kränkande/diskriminerande behandling bedrivs. All personal ska aktivt arbeta för att förebygga alla former av kränkande/diskriminerande behandling. Alla kända ärenden av kränkande/diskriminerande behandling ska behandlas professionellt av skolans personal. Sträva efter att varje elev respekterar sitt eget och andra människors värde. Sträva efter att varje elev känner trygghet och tar hänsyn till andra människor. Sträva efter att varje elev ska få förståelse för andra människors levnadsvillkor. På fritidshemmet arbetar vi med att: Vara goda förebilder/föredömen. Ha genustänk i det dagliga arbetet. Ha en god kontakt med vårdnadshavarna. Hur gör vi: Närvarokontroll när barnen kommer på morgonen och vid mellanmålet. Vid mellanmålet finns tillfälle att prata med enskilda elever eller grupper om tex känslor, konflikter eller något positivt som hänt. Samling efter mellanmålet för att presentera vad som sker under eftermiddagen. Olika aktiviteter erbjuds både inne och ute. Vi tar tillvara elevernas egna önskningar, både individuellt och i grupp. Barnen väljer i stort sett själva om de vill vara inne eller ute. Trivsel/ordningsregler upprättas tillsammans med eleverna. Personalen ingriper om eleverna bråkar, tjafsar och skojknuffas och försöker ta reda på orsaken till konflikten samt hjälper barnen att själva reda ut den. 3

4 Personalen ingriper och hjälper till så att alla elever får vara med i lekar och gemenskap. Vi arbetar hela tiden för en trygg gruppgemenskap där alla känner sig delaktiga. Personalen tillåter inte fula ord, miner och andra kränkande uttryck. Personalen har uppsikt över eleverna, enligt beslutade säkerhetsföreskrifter. Förskoleklassbarnen har personal med sig ute, men under slutet av vårterminen får de större ansvar och är ute ensamma vissa stunder. Ingen får lämna skolgården och hjälm används vid pulkaåkning, inlinesåkning och sparkcykelåkning. (Sparkcykel är för de äldre eleverna.) Träna barnen i ökat ansvarstagande med stigande ålder. Träna barnen i sociala färdigheter, t.ex. att säga nej, hur man kan fråga sig in i en lek och hur man kan ta emot en ny kompis. Ansvarsfördelning Rektor, Lena Jansson, är huvudansvarig för att Mariaskolans fritidshem förebygger och förhindrar alla former av kränkande behandling bland elever och anställda. Rektor ansvarar också för att Likabehandlingsplanen/Planen mot kränkande behandling förankras hos personal, elever och vårdnadshavare. Resurpedgog, Eva Lena Johnsson, ansvarar för att driva arbetet med att förebygga och hantera uppkomna fall av kränkande behandling. Vid elevhälsateamets möten, personalkonferenser/ personalmöten tas frågor kring området upp. Var och en av personalen har ansvar för att vara väl insatt i lagstiftningen och hur arbetet mot kränkande/diskriminerande behandling bedrivs, samt att aktivt förebygga och förhindra alla form av kränkande/diskriminerande behandling. Varje elev har ansvar att vara med och skapa en trivsam och trygg fritidshemsmiljö. Eleverna uppmanas att ta kontakt med vuxen om man känner sig kränkt eller om någon annan blir utsatt för kränkande behandling. Vårdnadshavare har ansvar för att ta kontakt med fritidshemspersonal eller rektor på skolan vid misstanke om att det egna barnet eller annan elev på fritidshemmet utsätts för kränkande/ diskriminerande behandling. Kränkande/diskriminerande behandling som sker mellan elever på deras fritid är i första hand ett ansvar för föräldrar att åtgärda. Samverkan mellan fritidshem och hem, för elevens bästa, är nödvändig när problem uppstår. Att hålla Likabehandlingsplanen/Planen mot kränkande behandling levande Aktivitet Följa upp, kartlägga och utvärdera årligen. Sociala rapporter Ansvarig Rektor/fritidshemmets personal Resurspedagogen/fritidshemmets personal Vårdnadshavare ska ges möjlighet att lämna synpunkter på arbetet Dagligen eller via mail 4

5 Kartläggning 2014/2015 Fritidshemmets personal har tagit del av skolans enkät, som görs i förskoleklass-år 6, samt den enkät som görs kommunövergripande bland elever i år 3 samt deras föräldrar. Förebyggande arbete för läsåret 2016/2017 Vi ger eleverna friheter inom fritidshemmets ramar så de kan utvecklas och lita på sin egen förmåga. Med stigande ålder ges olika ansvar. Verksamheten i fritidshemmet planeras på ett sätt så att kränkningar/diskriminering förebyggs. Vi arbetar med en god kontakt med vårdnadshavarna när eleverna hämtas och lämnas. Resurspedagogen deltar vid planeringen för fritidshem varje vecka. Vid de mötena tas aktuella frågor upp. Revidering av ordningsregler för fritidshemmen. Utvecklingsarbete för läsåret 2016/2017 När vi tar emot eleverna i hallen på morgonen ska vi tänka på att en person tar emot och slussar in eleverna på avdelningen där övrig personal finns för eleverna. All personal behöver vara väl insatta i de ordningsregler som tagits fram och se till att de följs, samt att ett gemensamt förhållningssätt finns hos personalen. Viktigt att ALL personal REAGERAR och AGERAR vid bråk och kränkningar! Fritidsråd är en punkt på fredagar då barnen har möjlighet att komma med synpunkter och diskutera dessa tillsammans med personalen. 5

6 Att upptäcka, utreda och åtgärda kränkande behandling All personal ska aktivt arbeta för att motverka alla former av kränkande behandling. Det ska råda nolltolerans. Den som uppmärksammar en kränkande handling ingriper omedelbart samt fyller i blanketten Dokumentation av kränkande behandling/trakasserier Upptäcka Via samtal med eleverna; enskilt eller i grupp. Fånga upp signaler från kamrater och vårdnadshavare. All personal tar ansvar för att hålla god uppsikt under fritidshemstiden. Regelbundna möten med personal och ansvarig för likabehandlingsfrågor. Trivselsamtal genomförs varje år. Elevobservationer. Föra samtal med elever kring text- och bildburna kränkningar. Information till vårdnadshavare när deras barn börjar på fritidshemmet samt på anslagstavla och samtal. Utreda Så snart någon på fritidshemmet får kännedom eller upptäckt att kränkning/diskriminering har skett skall utredning sättas igång och resurspedagogen meddelas. Kränkningar mellan elever 1. Den personal som sett/hört detta dokumenterar på avsedd blankett (sida 1)Samt lämnar till resurspedagogen samma dag som händelsen sker. Anmälan skickas till huvudman. 2. Personal från fritidshemmet startar en utredning av kränkande behandling och sätter in åtgärder. Detta ska ske skyndsamt. Personalen ansvarar för dokumentation. Dokumentationen med åtgärder ska lämnas till resurspedagogen. 3. Ärendet ska följas upp inom två veckor. Dokumentation kring uppföljningen lämnas till resurspedagogen. Beslut tas om ärendet ska avslutas. Om ärendet avslutas ska utredningen skickas till resurspedagogen som skickar till huvudman. 2. Om kränkningarna ej upphört vid uppföljningen: 4. Resurspedagog tillsammans med personal från fritidshemmet, eller annan utsedd personal genomför en kartläggning genom enskilda samtal med berörda elever; den/de som upplevt sig kränkta/ diskriminerade och den/de som kränkt/diskriminerat samt kring personer. Personalen som samtalat med aktuella elever meddelar vårdnadshavarna att samtal ägt rum. Samtalen dokumenteras och skickas till huvudmannen. Beslut om åtgärder fattas av resurspedagog och Fritidshemspersonal. Om ärendet avslutas ska utredningen skickas till resurspedagogen som skickar till huvudman.. 6

7 3. Om kränkningen återupprepas: 1. Rektor/resurspedagog och fritidshemspersonal kallar den kränkande eleven och dess vårdnadshavare till ett samtal. Samtalen dokumenteras. 2. Rektor gör en bedömning av varje enskilt fall; hur allvarlig kränkningen är och om anmälan till andra myndigheter ska göras t.ex. polis och sociala myndigheter. Åtgärder Åtgärderna ska vara grundade på utredningen och analys av vad som skett. Riktas till såväl det elever som blivit utsatt som till de/dem som utövat kränkningen. Omedelbart sätta stopp för kränkningen/diskrimineringen. I akuta lägen kan det bli nödvändigt att sära på vissa elever, genom placering i olika grupper. Erbjuda samtalsstöd/möjlighet till bearbetning. Formulera långsiktiga lösningar. Vid behov ta hjälp av t.ex. BUP. Dokumentera och följa upp åtgärder. Vid händelser som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa skall Arbetsmiljöverket underrättas. Om ärendet avslutas ska utredningen skickas till huvudman. Vuxnas kränkning/diskriminering av elev Om personal misstänks för kränkning/diskriminering av en elev ska rektor ansvara för utredningen och dokumentera. 1. Rektor samlar information om händelsen 2. Rektor och någon av rektor utsedd, genomför enskilda samtal med de inblandade. 3. Berörd vårdnadshavare kontaktas. Facklig representant meddelas angående den vuxne. 4. Ev. åtgärder vidtas. 5. Uppföljning inom en vecka. Rektor dokumenterar. Om ärendet avslutas ska utredningen skickas till huvudman. 1. Elevs kränkningar/diskriminering av vuxna - personalen anmäler till rektor. Rektor och skyddsombud utreder. Ev. åtgärder vidtas. Rektor dokumenterar. Om ärendet avslutas ska utredningen skickas till huvudman. 5. Kränkning/diskriminering mellan vuxna - personalen anmäler till rektor. Rektor och skyddsombud/facklig representant utreder och dokumenterar. Ev. åtgärder vidtas. Om ärendet avslutas ska utredningen skickas till huvudman. 7

8 Bilaga 1 Lagstiftning och styrdokument Skollagen (1985:1100) kapitel 14 a Redan den 1 april 2006 stärktes skyddet för barn och elever då Barn- och elevskyddslagen trädde i kraft. Diskriminering och annan kränkande behandling förbjöds och kraven på ett aktivt förebyggande arbete förstärktes. Den 1 januari 2009 ersatte ett nytt kapitel i Skollagen (14 a kap.) den del av Barn- och elevskyddslagen som avser "annan kränkande behandling" och bestämmelserna om diskriminering skrevs in i den nya Diskrimineringslagstiftningen. Barn- och elevskyddslagen upphörde därmed att gälla. Diskrimineringslagen (2008:567) trädde också i kraft 1 januari Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning Även ålder och könsöverskridande identitet är diskrimineringsgrunder men behöver inte behandlas av förskola eller skola. Ingenting hindrar dock att även ålder och könsöverskridande identitet omfattas av arbetet kring Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Kraven som ställs är att varje enskild verksamhet ska bedriva ett främjande arbete för att främja lagens syfte. Bestämmelserna i diskrimineringslagen och skollagen förbjuder diskriminering och kränkande behandling och ställer krav på att verksamheterna bedriver ett målinriktat arbete för att främja elevers lika rättigheter och möjligheter och för att förebygga trakasserier och kränkande behandling. Om trakasserier eller kränkningar äger rum i eller i samband med verksamheten är huvudmannen skyldig att utreda och åtgärda det inträffade. I varje enskild verksamhet ska det finnas en likabehandlingsplan som fångar insatser mot diskriminering och trakasserier. Utöver detta är verksamheterna skyldiga att förebygga och förhindra, utreda och vidta åtgärder mot annan kränkande behandling. Dessa insatser ska fångas i en plan mot kränkande behandling. Mallen fångar båda dessa planer i ett dokument Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Skyldigheterna gäller när personal kränker elever såväl som när elever kränker andra elever. Övriga författningar Förutom skollagen (1985:1100) kapitel 14 a och diskrimineringslagen (2008:567) ska FN:s barnkonvention genomsyra verksamheten. Övriga i sammanhanget aktuella författningar är förordning (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande 8

9 behandling. Förordning (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet och skolverkets föreskrifter (SKOLSF 2004:13) om elevmedverkan i skolans arbetsmiljöarbete genom elevskyddsombud. Allmänna råd för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling (Skolverkets allmänna råd 2009) Arbetet med planerna mot diskriminering och kränkande behandling är en del av det främjande och förebyggande arbetet och bör: bedrivas så att det resulterar i en gemensam plan eller i två planer som hänger ihop på ett systematiskt sätt. integreras med arbetet med ordningsregler och det systematiska arbetsmiljöarbetet och präglas av ett helhetstänkande, samt bedrivas på ett sådant sätt att de blir kända i verksamheten och hos elever och elevers vårdnadshavare. 1. Definition av begreppen Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder. Diskriminering kan till exempel ske genom skolans regler eller rutiner. En elev kan också bli diskriminerad om eleven blir särbehandlad på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder med mera. Direkt och indirekt diskriminering Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till en diskrimineringsgrund. Med indirekt diskriminering menas när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Kränkande behandling 1. är uppträdande som kränker ett elevers/en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. 2. kan vara att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas eller att rycka någon i håret. 3. Skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling. Trakasserier 9

10 är uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med en diskrimineringsgrund. Skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Det är trakasserier även när en elev kränks på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder med mera. Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara fysiska (slag, knuffar), verbala (hot, svordomar, öknamn), psykosociala beteenden (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer), texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, msn och meddelanden på olika webbcommunities). Befogade tillsägelser Skolans personal måste ibland tillrättavisa ett elever/en elev för att skapa en god miljö för hela elevergruppen/klassen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening även om eleveret/eleven ifråga kan uppleva det som kränkande. Repressalier Personalen får inte utsätta ett en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Mobbning När en person upprepade gånger och över tid, blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer och där det finns en obalans i styrkeförhållandet. En medveten handling (Olweus definition). 10

11 11