Hållbar Jämställdhet elisabeth ohlson wallin: Så tar jag bilder som inte finns Jämställdhet pågår över hela Sverige petra mede: Så bemöttes jag av vården Börja uppifrån för ett hållbart resultat Samma villkor skapar kvalitet håkan sörman: Vårt mål: Alla ska behandlas lika Hörapparater handlar väl inte om jämställdhet?
Välkommen till magasinet Hållbar jämställdhet! magasinet du nu håller i din hand handlar om det stora förändringsarbete som utgör Program för Hållbar Jämställdhet, den omfattande satsning på jämställdhetsintegrering som drivits av Sveriges Kommuner och Landsting och som finansierats av regeringen. Den 7 december 2007 beslutade regeringen att satsa 100 miljoner kronor och gjorde det möjligt för oss och våra medlemsorganisationer att påbörja det viktiga arbetet med att skapa hållbar jämställdhet. Intresset från våra medlemmar var så stort att under de två år som följde satsades ytterligare 45 miljoner kronor. Med detta magasin försöker vi sammanfatta det arbete som gjorts på SKL och runt om i landet inom ramen för programmet. Bredden och kreativiteten är stor, men målet är detsamma för alla inblandade - verksamhetsförbättringar som skapar jämställdhet för kvinnor och män, flickor och pojkar. Som medborgare, brukare, kunder och patienter ska alla erbjudas service av samma höga kvalitet. Det är i vardagen som jämställdhet skapas eller ojämställdhet vidmakthålls och det är i denna vardag som du möter kommuner och landsting just därför spelar de en nyckelroll i förverkligandet av visionen om ett jämställt samhälle. I magasinet möter du bland annat jämställdhetsgurun Gertrud Åström som betonar vikten av att jämställdhetsarbetet blir konkret och att den förda politiken fungerar likvärdigt för kvinnor och män. du får träffa Shatila Salami som arbetar i räddningstjänsten i Rosengård och vågar trotsa fördomarna om kvinnor i slöja. Hon arbetar hårt för att förebygga dödsolyckor vid brand och för att se till att säkerhetsmedvetande inte ska vara en fråga om kön. I reportaget om Elisabeth Ohlson Wallin kan du läsa hur hon, en av Sveriges mest kända och omskrivna fotografer, resonerade när hon försökte ta bilder som inte fanns. Som vanligt vänder hon, med glimten i ögat, upp och ned på vår uppfattning om hur kvinnor och män förväntas vara. sist men inte minst kan du förstås läsa mer om det arbete som inletts och pågår inom de utvecklingsarbeten som fått medel genom programmet. Här presenteras ett urval av dem i artiklar och reportage, men det finns även en förteckning över samtliga tillsammans med kontaktuppgifter. Läs och inspireras! Program för Hållbar Jämställdhet Arbetsgrupp, Sveriges Kommuner och Landsting: Marie Trollvik (ansvarig), Henning Brüllhoff, Lina Nilsson Redaktör: Karin Rutström, Mediabolaget Text: Eva-Maria Fasth, Lisa Gålmark, Susanna Kumlien, Gunnar Wesslén Omslagsbild: Elisabeth Ohlson Wallin Bilder märkta med EOW samt bilderna i reportaget Bilder som inte finns är tagna av Elisabeth Ohlson Wallin Form och layout: ETC Kommunikation AB Hållbar Jämställdhet kan beställas eller laddas ned på www.skl.se/publikationer eller på telefon 020-31 32 30 2 Hållbar jämställdhet
Innehåll s. 14 Petra Mede Jag bedömer och blir bedömd efter att jag är kvinna s. 6 Nyamko Sabuni Vi måste garantera kvalitet med hjälp av jämställdhet Jämställdhet pågår över hela Sverige s. 4 Program för Hållbar Jämställdhet s. 8 Formeln för jämställdhet s. 9 Chefen måste leda s. 13 Vi i Eskilstuna ska bli bäst s. 18 Alla måste få likvärdig service s. 20 Använd papporna på BB s. 22 Lika villkor redan från början s. 26 Standardvårdplan är oumbärlig s. 28 Jämställd snöröjning s. 31 Så räddar vi liv s. 36 Nu vet alla vad som gäller s. 42 Vi måste vara tydliga med vad vi vill s. 60 s. 38 Shatila Salami Därför arbetar jag inom räddningstjänsten s. 12 Håkan Sörman Jämställdhet måste förankras i ledningen s. 52 Elisabeth Ohlson Wallin Så skapar jag bilder som inte finns Hållbar jämställdhet 3
Jämställdhet pågår över Här pågår utvecklingsarbeten: Landstinget Dalarna Fagersta Västerås Örebro läns landsting Region Värmland Örebro Karlskoga Lekeberg Kristinehamn Linköping Regionförbundet Östsam Strömsund Västra Götalandsregionen Uddevalla Göteborg Samverkansorgan Göteborg, Mölndal, Tjörn Lerum Borås Jönköping Halmstad Jönköpings Läns Landsting Örkelljunga Malmö Eslöv Kommunförbundet Skåne Kristianstad Simrishamn Ljungby 4 Hållbar jämställdhet Norrbottens läns landsting Malå Västerbottens läns landsting, Västerbotten Regionförbund Lycksele Umeåregionen Landstinget Västernorrland Sundsvall Jämtlands Läns Landsting
hela Sverige k arta: svensk a grafikbyrån Övertorneå Piteå Skellefteå Umeå Bollnäs Landstinget Gävleborg, Region Gävleborg Hedemora Uppsala Carema Sjukvård AB (Solna) Kunskapsskolan AB, Vingslaget Omsorg AB, Södermalms hemtjänst (Stockholm) Stockholms läns landsting Botkyrka, Huddinge, Järfälla, Solna, Stockholm Eskilstuna Gnesta Kungsör Nyköping Katrineholm Norrköping Gotland Regionförbundet i Kalmar län, Kalmarsunds Gymnasieförbund Varje markering på kartan visar var utvecklingsarbete pågår inom Program för Hållbar jämställdhet. På sidan 46 finns en alfabetisk förteckning över samtliga utvecklingsarbeten, sorterade på ortsnamn. Där kan du läsa litet mer om varje utvecklingsarbete samt hitta kontaktuppgifter till de utvecklingsansvariga. Energikontoret Sydost (Växjö) Kalmar Växjö Karlskrona Landstinget Kronoberg Hållbar jämställdhet 5
Det handlar om kvalitet Ska vi uppnå hållbar jämställdhet i samhället är det viktigt att de offentliga verksamheterna håller en bra kvalitet inte minst ur ett jämställdhetsperspektiv. Då måste vi kunna garantera en bra kvalitet på den service som ges och att den faller lika ut för män och kvinnor. Sveriges jämställdhetsminister Nyamko Sabuni följer noga resultatet av den satsning som Sveriges kommuner och landsting gjort på Hållbar jämställdhet. nyamko sabuni menar att det är viktigt att man använt jämställdhetsintegrering som strategi när man genomfört arbetet, just för att få resultatet hållbart: Jag är positiv till hela satsningen, men det är ännu för tidigt att se ett slutresultatet, det handlar ju om ett förändringsarbete och det tar tid. Jag är dock glad över det stora intresset och att så många utvecklingsarbeten startats inom så många områden och över hela landet. Jag är också glad över att se att de krav vi ställt på ledningarna i de olika avsnitten infriats, det är de som har ansvaret och jag tror att deras medverkan är en nyckelfaktor för framgång. De har sedan att förankra kunskapen och vikten i frågan nedåt i organisationen. Syam Ofta fick någon på lägre nivå ansvara för nyamko sabuni menar att det tidigare ofta brustit i just frågan om ledningens roll i arbetet: jämställdhetsarbetet, så har det varit i t ex regeringskansliet och på många andra håll. Det är först på senare år, sedan vi började använda jämställdhetsintegrering som det blivit en ändring. Det är ledningen som äger processen och den är ansvarig. Detta har varit känt sedan tidigare men det först nu sedan vi avsatt resurser för att genomföra det som vi kan se en förändring. Nu när regeringen pekar med hela handen har vi visat att detta är något som är viktigt och som måste tas på allvar. det är ännu enligt Nyamko Sabuni för tidigt att säga om det blir en fortsättning på satsningen Hållbar jämställdhet: Vi har fått en ansökan från Sveriges Kommuner och Landsting om fortsatta anslag, men först måste vi göra en ordentlig utvärdering av hela programmet. Det är viktigt att slå fast att kunskapen som vunnits ska upprätthållas. Grunden är dock att de erfarenheter som gjort inom verksamheterna nu ska bli en del av organisationen och ingå i ordinarie verksamhet. Det är inte meningen att vi ska fortsätta finansiera det som startats, att de ska förbli projekt 6 Hållbar jämställdhet
ko abuni som inte inkluderas i den ordinarie verksamheten. Jag måste föra en dialog med organisationerna om hur de bedriver verksamheten och vad de skulle kunna behöva särskilda stimulansmedel till. Men det får vi återkomma till. och det finns pengar avsatta för framtida jämställdhetsprojekt, det handlar om cirka 240 miljoner kronor om året. Sabumi: De ska gå till speciella jämställdhetssatsningar inom olika områden, vi ska sätta oss ner och göra politiska prioriteringar och efter det kan vi besluta om hur mycket pengar som ska gå till vad. Detta ska ske med hjälp av jämställdhetsintegrering som är den strategi vi tillämpar inom regeringskansliet. Den finns inom alla områden och ska slutligen leda fram till att politiken kan hjälpa till att skapa makt och frihet för individen oavsett kön. efter regeringsombildning har Nyamko Sabuni fortsatt ansvar för jämställdhetsfrågorna men har inte samtidigt ansvar för integrationsoch diskrimineringsfrågor. Nyamko Sabuni: Detta har egentligen ingen betydelse för jämställdheten, jag fortsätter att samordna den politiken på samma sätt som tidigare. Nu har jag dock större makt att genomföra de förändringar inom utbildningssystemet som jag anser nödvän- diga eftersom jag som minister äger den frågan. I framtiden ska varje sakminister vara tillräckligt kunnig i jämställdhetsfrågor för att kunna föra in det perspektivet i sin verksamhet. När det gäller samordningen med integrations- och diskrimineringsfrågor har mitt nya mandat inte heller någon större betydelse, man ska komma ihåg att jämställdhet är mycket större än diskriminering. Det handlar t ex om Jag är glad över att se att de krav vi ställt på ledningarna i de olika avsnitten infriats. att kvalitetsgarantera välfärdsfrågor ur ett jämställdhetsperspektiv. Vid diskrimineringsfrågor kommer jag att samverka med den ministern på samma sätt som jag kommer att samverka med andra ministrar när det gäller jämställdhetsfrågor inom andra områden. nyamko sabuni vill fortfarande inte kalla sig feminist: Det finns i så fall mycket jag skulle kunna kalla mig; jag är demokrat, jag är antirasist, jag är feminist, jag vill verka för jämställdhet men jag väljer att enbart kalla mig för liberal. För mig innefattas då allt det andra. Foto: denny lorentzen Hållbar jämställdhet 7
Foto: Helena Dovier Jämställdhet ökar alltid kvaliteten Att arbeta för ökad och hållbar jämställdhet är att öka kvaliteten i den offentliga servicen. Men det gäller att verkligen få utvecklingsarbetet hållbart, annars är risken stor att det bara försvinner. Marie Trollvik leder Sveriges Kommuner och Landstings, SKL, Program för Hållbar Jämställdhet, finansierat med 145 miljoner kronor under tre år av regeringen. Program för hållbar Jämställdhet handlar om hur samhället möter medborgarna i den offentligt finansierade servicen och hur resurserna fördelas mellan kvinnor och män, flickor och pojkar. Marie Trollvik: Detta är på många sätt ett kvalitetssäkringsprojekt. Enligt alla lagar och regler ska servicen vara likvärdig för alla, samtidigt är vår utgångspunkt att den inte är jämställd idag. Detta måste ändras för att servicen ska vara likvärdig och att kvaliteten ska kunna garanteras. Marie Trollvik har en mångårig erfarenhet av att arbeta med jämställdhetsfrågor, både från JämO, kommuner och privata företag. Hon har dessutom länge varit konsult i företaget Lönelotsarna. Det som skiljer Program för Hållbar Jämställdhet från andra jämställdhetssatsningar är enligt Marie Trollvik att det går från ord till handling: Vi har länge sysslat med att kartlägga och synliggöra ojämställdhet men har inte hunnit göra något åt de problem vi upptäckt. Ofta har det handlat om projekt och när projektet avslutats har även arbetet avbrutits. Nu för vi in andra strategier det handlar om konreta förbättringar, om hållbarhet, om att det blir en fortsättning. När regeringen anslog 145 miljoner kronor till SKL öppnades möjligheter för en rad olika verksamheter, både offentliga och privata, att söka pengar för att jämställdhetsintegrera sina områden. Marie Trollvik: Redan i ansökningskriterierna tryckte vi på att resultatet skulle bli en konkret verksamhetsförbättring och inte bara en utbildningsinsats, detta för att garantera att vi just går från ord till handling. Resultatet av ansökningarna blev att 46 kommuner, 13 landsting och regioner, 9 kommunalförbund och 4 privata företag har deltagit. Marie Trollvik: Tidigare har jämställdhetsfrågorna i hög grad handlat om villkoren i arbetslivet, t ex jämställda löner och karriärmöjligheter. Nu gäller det verksamheten som erbjuds till medborgarna. För att jämställdhetsarbetet ska bli hållbart måste det in i styr- och ledningssystemen, det måste finnas i verksamhetsplanen och i budgeten. Därför skriver alltfler under CEMR-deklarationen, en frivillig europeisk deklaration för jämställdhetsintegrering. Marie Trollvik: Men att säkerställa jämställdhet i verksamheterna är inte frivilligt, det ingår i uppdraget; alla har rätt att få likvärdig service. Just jämställdhetsintegrering är det arbetssätt, den strategi som FN, EU och den svenska riksdagen beslutat att vi ska använda som arbetsmetod för att åstadkomma jämställdhet. En förutsättning för ett lyckosamt arbete är att kunskapsnivån höjs bland beslutsfattare, inte minst inom kommuner och landsting som är de viktigaste områdena. Under programtiden har 20-30.000 chefer och förtroendevalda gått igenom jämställdhetsutbildning. Nu ska kunskaparna omsättas i praktiken: Detta är på många sätt ett kvalitetssäkringsprojekt. Enligt alla lagar och regler ska servicen vara likvärdig för alla. Men det är också viktigt att fortsätta kunskapsinhämtningen. Utan könsuppdelad statistik kan det vara svårt att se hur verkligheten verkligen ser ut; en sådan statistik får fram förhållanden som aldrig annars hade kommit fram. Framtidens nya sätt att arbeta kräver också en vidareutveckling av jämställdhetsintegreringen: Valfrihetsreformen som innebär att medborgare själva kan välja vårdgivare, förutsätter att samma jämställdhetskrav ställs på de privata företagen som på den offentliga verksamheten. Därför är det viktigt att politikerna och tjänstemännen får ett underlag och verktyg för detta när upphandlingar ska göras. Lika villkor ska gälla vid alla verksamheter och för alla samarbetspartners. 8 Hållbar jämställdhet
Formeln för bättre service Jämställdhet är alltid bra. Men det är också en förutsättning för att öka kvaliteten på alla verksamheter. I Kalmar har man gjort en mycket enkel formel för sambandet mellan jämställdhet och kvalitetsutveckling. Följer man bara kurvan ser man att kvaliteten ökar i och med att jämställdheten ökar. Vi har utgått från Kalmars formel och exemplifierat: kvalitet foto: Philip Laurell/johnér Nr 3 Könsuppdelad statistik visade att kvinnor hade mycket högre dödlighet i hjärtsjukdomar än män i Göteborg. När detta upptäckts ändrades behandlingen av kvinnors symptom vilket gjorde att dödligheten sjönk kraftigt för kvinnor. foto: Stellan Herner/folio Nr 1 Samma behandling för kvinnor och män vid utprovning av hörapparater. Tidigare ställde männen högre och fler krav än kvinnorna och fick bättre hörapparater. Nu är tilldelningen densamma för bägge könen. Nr 2 Bussar som anpassas efter brukarnas krav på tidtabell och andra avstigningsplatser i mörker. Kvinnor åker oftare kollektivtrafik än män. foto: johnér/ Corbis jämställdhet Hållbar jämställdhet 9
Kraftsatsningen Håkan Sörman, VD på SKL om den stora satsningen Under en treårsperiod har totalt 145 miljoner kronor betalats ut till utvecklingsarbeten i kommunerna, landstingen och regionerna, samt till några privata aktörer. Det är en av de största nationella satsningarna som någonsin gjorts på jämställdhet. Vi antog den europeiska jämställdhetsdeklarationen redan 2006 och det var ett viktigt ställningstagande, säger Håkan Sörman, vd på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Men det stora arbetet startade i praktiken när vi fick anslaget från regeringen. Det långsiktiga målet är att kunna integrera jämställdheten i all verk samhet i kommuner, landsting och regioner SKL:s viktigaste uppgift blev att fördela anslag till olika utvecklingsarbeten och att stödja jämställdhetsarbetet bland medlemmarna ute i landet. Målet med arbetet är att integrera hållbar jämställdhet i all verksamhet. Och intresset från medlemmarna ute i landet har varit rekordstort. Sammanlagt har 87 utvecklingsarbeten hos kommuner, landsting, regionförbund och privata aktörer beviljats anslag. Vi startade tidigt en styrgrupp där det även fanns med representanter både från kommun och landsting, bland annat för att på ett bra sätt kunna möta och följa upp alla ansökningar som kom in, säger Håkan Sörman. Fyra stora utbildningar I takt med att arbetet ute i kommunerna tog form påbörjades ett omfattande jämställdhetsarbete även internt på SKL. Fyra stora utbildningsinsatser sjösattes: certifierad chefsutbildning, en utbildning för personer med ansvar för styrsystem, fördjupningsseminarier för politiker inom SKL, samt en medarbetarutbildning. När vi ser att våra medlemmar utvecklas är det förstås viktigt att även vår egen verksamhet bedrivs på ett jämställt sätt, säger Håkan Sörman. Utbildningen är en viktig del när man arbetar med hållbar jämställdhet. Det gäller både att vara kunnig och att ha en professionell attityd, säger Håkan Sörman. Även arbetsrutiner ses över och förändras. Intresset och engagemanget är stort både på tjänstemannasidan och bland de förtroendevalda. Vår arbetsgrupp har gjort en hel del intressanta iakttagelser när det gäller jämställdheten i vår egen verksamhet, bland annat beträffande hur våra dokument utformas. De har också tittat på representationen på tjänstemannasidan i de politiska beredningarna, vilka som exempelvis var föredragande av remisser. Det har visat sig att det finns en hel del exempel där det inte är jämställt. Behandlas inte lika Utöver det interna arbetet på SKL har det även satsats på ett antal viktiga undersökningar. En av dessa gällde sjukvården och genusperspektivet det kunde konstateras att kvinnor och män inte fullt ut behandlas lika.* De här studierna blev väldigt betydelsefulla eftersom de innebar att vi fick fakta i målet, säger Håkan Sörman. De skapade ett stort engagemang, inte minst bland våra politiker. Oavsett vad man behöver förändra är det viktigt att tänka på att allt jämställdhetsarbete måste 10 Hållbar jämställdhet
foto: ELISABETH OLHSON WALLIN vara förankrat i ledningsgruppen och det måste in i styrsystem och beslutsprocesser för att kunna bli hållbart, säger Håkan Sörman. En betydelsefull del i SKL:s uppgifter är att stödja det jämställdhetsarbete som pågår ute i landet. Förutom träffar och utbildningar har det har SKL utarbetat makequality, ett verktyg för att granska och följa upp arbetet med den europeiska jämställdhetsdeklarationen. Verktyg för att jämföra Tanken med makequality är att det också ska göra det möjligt för medborgarna att exempelvis kunna jämföra hur olika skolor och sjukhus arbetar med jämställdhet. Sverige är i dag ledande när det gäller jämställdhetsarbete och en hel del utvecklingsarbeten har startat under året som gått och pågår för fullt. Men Håkan Sörman menar att det trots det fortfarande finns mycket kvar att göra. Därför hoppas han att regeringen ska fortsätta att stödja det långsiktiga jämställdhetsarbetet. Det långsiktiga målet är att kunna integrera jämställdheten i all verksamhet i kommuner, landsting och regioner. Men det är ett arbete som måste få ta tid och ske stegvis. Det viktigaste arbetet sker förstås ute i landet bland våra medlemmar, avslutar Håkan Sörman. * (O)jämställdhet i hälsa och vård en kunskapsöversikt, Sveriges Kommuner och Landsting 2007, Smirthwaite Goldina Hållbar jämställdhet 11
SKL och jämställdheten SKL ska vara medlemmarnas bästa förbund. På jämställdhetsområdet innebär den visionen att förbundet genom att jämställdhetsintegrera sin verksamhet ska vara en förebild för medlemmar och omvärld. i september 2009 gick startskottet för Sveriges Kommuner och Landstings stora interna satsning på jämställdhet. Då startade den första utbildningen i genus och jämställdhet för förbundets förtroendevalda. Utbildningen är en del av den fyraåriga strategi för jämställdhetsintegrering av förbundets verksamhet som SKL:s styrelse antagit. Det dagliga arbetet i centrum Under året har SKL:s chefer och medarbetare, förtroendevalda och nyckelpersoner som arbetar med styrsystem genomgått skräddarsydda utbildningar i genus och jämställdhet. VD Håkan Sörman leder den styrgrupp som ansvarar för genomförandet av satsningen. Eftersom jämställdhet och ojämställdhet skapas och upprätthålls där ordinarie beslut fattas måste jämställdhetsperspektivet finnas med i det dagliga arbetet. Det gäller för såväl förtroendevalda och chefer, som för varje medarbetare. Allt för att uppfylla vårt medlemsuppdrag; en jämställd verksamhet för och gentemot medlemmarna. Den interna kunskapssatsningen har redan resulterat i en rad olika beslut och åtgärder. Bland annat har styrelsen beslutat att nästa års prioriterade frågor ska jämställdhetsgranskas. Inom ramen för utbildningen har även alla projektledare, med stöd av särskilt sakkunniga, genomfört en könskonsekvensanalys och jämställdhetsanalys av nästa års prioriteringar. Eftersom ett jämställdhetsperspektiv ska genomsyra all SKL:s verksamhet är det extra viktigt är det även gäller våra prioriterade frågor. Ett annat exempel på positiva effekter av fortbildningen är att en beredning efter sitt andra utbildningstillfälle beslutade att alla ärenden ska ha ett jämställdhetsperspektiv. I praktiken innebär det att statistik ska redovisas könsuppdelat och att handläggarna måste genomföra könskonsekvensbeskrivningar inför alla beslut. Ett projekt har också inletts med syfte att se över förbundets bildhantering. Kommunikationsavdelningen har påbörjat arbetet med att ta fram en checklista för jämställdhetsgranskning av de bilder som SKL använder. Hur kvinnor och män porträtteras i olika publikationer och på webben är en mycket viktig jämställdhetsfråga. Sakkunniga i förbundet I SKL:s verksamhet riktad till medlemmarna arbetar tre sakkunniga i jämställdhetsfrågor på förbundet. Deras uppgift är att erbjuda medlemmarna expertkunskap, intressebevakning, stöd och service. SKL ger även ut rapporter, utvecklar metoder och utför särskilda åtgärder i sakfrågor inom jämställdhetsutveckling, jämställdhetsintegrering och kvinnofrid. Under 2009 2010 utvecklas och genomförs tre nationella utbildningar för strategiskt jämställdhetsarbete (NUSJ) i samarbete med forskare och medlemmarnas sakkunniga i jämställdhetsarbete. Utbildningarna riktar sig till tjänstemän i kommuner, landsting och regioner och har till syfte att bistå ledningen i att utveckla och driva jämställdhetsarbete ur ett verksamhetsperspektiv. Det övergripande målet med allt SKL:s jämställdhetsarbete är stödja medlemmarna så att de kan erbjuda tjänster och service till medborgarna som är lika tillgänglig, av lika hög kvalitet och lika välanpassad för alla, oavsett kön. För SKL är det en fråga om demokrati. Fakta I juni 2009 beslutade förbundets styrelse att genomföra en strategi för jämställdhetsintegrering av SKL:s interna och externa verksamhet, en satsning som ledningsgruppen ställt sig bakom. Insatserna 2009 2010 finansieras genom Program för hållbar jämställdhet. 12 Hållbar jämställdhet
Chefen måste leda Chefer och politiker måste engagera sig i jämställdhetsarbetet om det ska bli långsiktigt. Det säger professor Lennart Svensson från APeL som tillsammans med tre andra forskare följt SKL:s program långsiktigt jämställdhet: Parallellt med att SKL:s Program för Hållbar Jämställdhet pågår har Lennart Svensson tillsammans med forskarna Karin Sjöberg från APel och genusforskarna Kristina Lindholm och Anne-Charlott Callerstig från Linköpings universitet följt arbetet och de pågående utvecklingsarbetena. Det jämställdhetsarbete som pågår är engagerat och idérikt och innehåller en stor andel aktiviteter, säger Lennart Svensson. Men det är ett svårt program att organisera och att genomföra. Det är mycket pengar som på kort tid ska administreras, följas upp och redovisas. SKL har lyckats hantera svårigheterna och de problem som funnits på ett bra och regisserat sätt. Mest intressant är hur ett sånt här projekt kan leda till långsiktiga och hållbara effekter. Ett av problemen är att jämställdhet inte är någon strategisk eller prioriterad fråga i exempelvis kommuner och landsting. Brist på tid och stöd avgörande De enkätundersökningar som forskargruppen gjort visar att de flesta deltagande utvecklingsarbetena anser att det fungerar bra. Det största problemet är enligt de flesta dock bristen på tid eller bristen på stöd från chefer eller arbetsledning. Stöd från ledningsgrupper, chefer och politiker menar Lennart Svensson är avgörande för hur ett projekt övergår från att bara bli en tillfällig förändring till att så småningom ge resultat i den permanenta verksamheten: De studier vi hittills gjort visade att det fanns svagheter i en femtedel av utvecklingsarbetena. Problemen var oftast svag styrning och svagt ägarskap. Det är det vanligaste problemet när det gäller de flesta projekt. De drivs av eldsjälar och engagerade personer på mellannivå. Politiker och chefer känner inte att det är deras ansvar. Men ska projekt bli långsiktiga måste någon ta hand om resultaten och förvalta dem. De utvecklingsarbeten som nu pågått i kommuner och landsting har fått stöd och följts av SKL:s styrgrupp. SKL:s programledning har varit ute i olika områden och pratar med ledningen där det funnits behov. Enligt Lennart Svensson är stödet från SKL en viktig del i arbetet: Det är sällan problem med projektledningen. De är ofta kompetenta och har utbildning. På skolorna har du exempelvis förändringspiloter. Men har de inte rektor med sig så saknas en länk i kedjan. En förändringsgrupp kan inte göra något om rektors engagemang saknas. Men ibland har vi stött på ställen där det inte finns. Då kopplar vi tillbaka till styrgruppen. I de flesta fall har de lyckats bra att styra upp arbetet. Endast några utvecklingsarbeten har fått avbrytas. Det jämställdhetsarbete som pågår är engagerat och idérikt. Budget för långsiktighet En viktigt del i SKL:s program för hållbar jämställdhet är att arbetet ska bli långsiktigt. Lennart Svensson menar att en viktigt del är att jämställdhetsfrågorna måste finnas med i budgetarbetet och när det görs upphandlingar. Det här är ett viktigt politiskt styrmedel. Om man exempelvis bara går på lägsta pris kommer de företag som lägger anbud inte att bry sig om varken jämställdhet eller kompetensutveckling. Men finns ett krav kommer företagen att inse att det här är en viktigt fråga. Det är inga problem att checka av att de här kraven följs, exempelvis med hjälp av intervjuer. Det kommer direkt att visa sig om de har policydokument och arbetar med de här frågorna. Forskningsarbetet som pågått sedan programarbetet drogs i gång kommer att redovisas i en ny bok där resultaten och erfarenheterna från med arbetet programmet och utvecklingsarbetena kommer att redovisas. Boken kommer ut 2011 och ska bli studentlitteratur, säger Lennart Svensson. Där beskriver vi bland annat hur den här typen av program kan bli ett politiskt kvalitetsarbete. Det kommer även att finnas med ett kapitel som skrivits av programledningen på SKL om hur det är att organisera den här typen av program. Lennart Svensson. Hållbar jämställdhet 13
Metra och Naturligtvis spelar mitt kön en stor och viktig roll. Jag bedömer och blir bedömd efter genus. Petra Mede, 40, är en av Sveriges främsta ståupp-komiker, TV-profil och dessutom tidigare programledare för Eurovisionsschlagern. Sedan 20 år har hon också en allvarlig ryggskada som gör att hon fortfarande behöver kontinuerlig behandling. Jag tror att jag kanske är mindre utsatt som kvinna eftersom jag inte i första hand umgås i heteronormativa kretsar, men visst märker jag av den bristande jämställdheten både privat och i yrkeslivet. När Petra Mede var 20 var hon professionell dansare. Vid ett tillfälle skadade hon ryggen mycket allvarligt: Jag märkte framför allt i början efter att jag hade skadat min rygg att jag hade överdrivet stor respekt för manliga läkare, mycket mer än för kvinnliga. De manliga var också mycket tuffare kortfattade; de kunde säga att det här blir aldrig bra, detta är något du får leva med i resten av livet. Men av kvinnliga fick jag dessutom strategier för hur jag skulle kunna bli bättre, jag fick övningar o s v. De manliga hade naturligtvis rätt, jag skulle aldrig bli bra, men av de kvinnliga fick jag hjälp med att klara av livet och veta att det alltid fanns något jag kunde göra själv. Petra Mede märkte under de kommande åren hur svårt det var att vara sjukskriven för ryggen och dessutom kvinna: Att vara långtidssjukskriven med ryggont har en oerhört låg status det var mycket svårt att kunna tala för sig. Detta byggde upp en hel del bitterhet, vilket är något som jag använder i komiken i dag. Petra gick med i Neurologiskt handikappades riksförbund och representerade dem kommunalt i Stockholm: Jag märkte då att förutom kön fanns det också andra liknande motsättningar. Funktionshindrades förutsättningar betraktas som särintressen, men precis som med jämställdhet måste detta istället integreras överallt i samhället. I Riksförbundet, precis som inom rehab, såg jag skillnader mellan hur män och kvinnor reagerade; männen skulle bita ihop och deltog inte i verksamheten utan stannade hemma, medan vi kvinnor var mer sociala, vi försökte jobba för att komma vidare. Foto: Peter Knutson 14 Hållbar jämställdhet
ede Hållbar jämställdhet 15
Talar jag på samma sätt och i samma tonläge som killarna blir jag betraktad som en skrikig käring. Men Petra tycker att det blivit bättre inom vården: Det går definitivt åt rätt håll, bl a beroende på att medvetenheten blivit mycket större. Det har också kommit in nya, unga människor och mycket fler kvinnor än tidigare. Petra har fortfarande nära kontakt med vården: Jag får regelbundet behandlingar och medicinerar. Dessutom har jag kommunal hjälp med städning. Dammsugning är en av de saker som jag inte klarar, hur konstigt det än må verka för den som har sett mig på scen. Men det är en rörelse som är oerhört smärtsam för mig. o Foto: Peter Knutson För fem år sedan började Petra med stand-up-comedy, en komediform som är mycket mansdominerad: Jag skulle tro att ungefär 80 procent av alla stå-uppare är killar. Det märks. Talar jag på samma sätt och i samma tonläge som killarna blir jag betraktad som en skrikig käring, medan få eller ingen tänker på hur de uppträder. Annika Lantz skrev så här om den svenska komediscenen i tidningen Bang: Jag är så jävla förbannad för att det tog 12 säsonger för mig att förstå att jag gång på gång har utnyttjats som kvinnligt alibi till sexistiska skämt. Jag är så jävla förbannad för att jag förstod det, för efter det var jag inte längre en av killarna och efter det är det mycket svårare att låtsas som vi har roligt. Petra Mede: Annika Lantz är fantastisk och jag håller med henne, men min strategi är annorlunda. Jag gör istället som killarna; jag kommer med lika låga skämt som de, jag pratar väldigt högt och bryter in med kraft i deras samtal på samma sätt som de gör. Men det har blivit bättre inom stå-upp-komiken under de fem år jag jobbat. Jag känner att jag och de andra tjejerna har ett stort stöd av killarna, de håller ofta fram oss. Nu ska jag jobba ihop med Annika Lantz i Parlamentet så då blir det fler tjejer i det programmet. I slutet på oktober hade också Petra Medes Karriärskola premiär i TV. Det är en del av programmet Cirkus Möller och där kommer Petra med tips: Det är karriärskola för kvinnor, så den är definitivt genusbaserad. Där driver jag med uppfattningar om kvinnor. Jag hoppas den kommer att leda till eftertanke och kanske t o m till lite debatt. 16 Hållbar jämställdhet
rd Ordlista Här finns ord och begrepp som är av särskild betydelse och vanligt förekommande när du arbetar med jämställdhetsintegrering. CEMR-deklarationen The Council of European Municipalities and Regions, de europeiska kommunförbundens och regionförbundets samarbetsorganisation har skapat den europeiska deklarationen för jämställdhet på lokal och regional nivå. Jämställdhet Rättvisa, demokrati och delaktighet. Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Det förutsätter lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter på livets alla områden. Genus Engelska gender, begrepp använt för att förstå och urskilja de föreställningar, idéer och handlingar som sammantaget formar människors sociala kön. Begreppet genus infördes i humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning på 1980-talet. Relationen mellan könen samt varierande uppfattningar om vad som uppfattas som manligt och kvinnligt betonas. Källa: Nationalencyklopedin. Jämlikhet Alla individers lika värde, i politiska sammanhang även inflytande och sociala förhållanden. Jämlikhet kan motiveras från olika utgångspunkter, t.ex. religion, naturrättsliga föreställningar, liberalism, socialism och demokrati. Källa: Nationalencyklopedin. Feminism Rörelse och åskådning bestående av flera olika inriktningar med den gemensamma målsättningen att förändra maktstrukturer knutna till kön. Vad som förenar all feminism är att man vill upphäva eller förändra diskriminering på grund av kön och/eller könstillhörighet. Källa: Nationalencyklopedin. Jämställdhetsintegrering Organisering, förbättring, utveckling och utvärdering av beslutsprocesser, så att ett jämställdhetsperspektiv införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet. Strategin antogs av Sveriges regering (regeringen Bildt) 1994. Alla länder som skrev under slutdokumentet från FN:s kvinnokonferens i Beijing 1995 har åtagit sig att tillämpa strategin och EU antog den som huvudstrategi för sitt jämställdhetsarbete 1996. Intersektionalitet En sociologisk teori och analytiskt hjälpmedel för att studera hur olika former av diskriminerande maktordningar samverkar i ett samhälle. Exempel på det kan vara hur könsdiskriminering och rasdiskriminering samverkar och i vissa fall förstärker varandra. Källa: Wikipedia Könsmaktsordning Ett begrepp inom flera olika feministiska inriktningar och är en teori vars hypotes är att män som grupp är överordnade kvinnor som grupp. Teorin identifierar könsmaktsordningens ursprung i patriar katet, ett ursprungligen västerländskt religiöst begrepp, där ledarskapet i kyrka och familj utgick från det manliga prästerskapets organisation med påven högst i hierarkin. Källa: Wikipedia. Genusforskning Forskning, ofta tvärvetenskaplig, med begreppet genus i fokus. Benämningen används sedan mitten av 1990-talet även i forskningspolitiska sammanhang och har med tiden ersatt benämningar som kvinno- och jämställdhetsforskning. Källa: Nationalencyklopedin. Kvinnoforskning Tvärvetenskapligt, ämnesöverskridande kompetensområde som växte fram i nära samröre med kvinnorörelsen. Kvinnoforskning etablerades som eget kunskapsfält (Women s Studies) vid nordamerikanska universitet på 1970-talet. I dag har benämningen ersatts av genusforskning. Källa: Nationalencyklopedin. Maskulinitetsforskning Forskningsinriktning som inspirerats av feministisk teori och tänkande och som ägnar sig åt empiriska och teoretiska studier av mäns psykologiska, sociala och kulturella livsvillkor, livsstilar, attityder och handlingssätt. Maskulinitetsforskare intresserar sig för bl.a. mäns deltagande eller icke-deltagande i arbetet för könsjämställdhet. Historiska såväl som samtida manligheter studeras. Inom maskulinitetsforskningen betonas ofta att det existerar flera olika typer av manligheter parallellt. Källa: Nationalencyklopedin..Hållbar jämställdhet 17
utvecklingsarbeten inom flera områden utvecklingsarbeten Eskilstuna ska bli bäst Eskilstuna kommun som arbetat med jämställd hetsfrågor sedan 1980-talet har som mål att bli den mest jämställda kommunen i Sverige. Samtliga partier står bakom en tioårig handlingsplan, som är unik i Sverige genom sin långsiktighet. Arbetet med att nå det högt ställda målet är i full gång, berättar den centrala processledaren Marianne Karlberg: Samtliga förvaltningar och ett bolag Eskilstuna Kommunfastigheter AB är engagerade i arbetet med att integrera jämställdhetsmålen. Den uthålliga jämställdheten ska ingå i vardagen som en självklar del i hela organisationen. Och som kommun ska vi ge Eskilstunas invånare en jämställd service och fördela resurserna på ett jämställt sätt. Process hellre än projekt Stödet för hållbar jämställdhet har inneburit ett ökat fokus på jämställd service, tjänster och bemötande i organisationen, vilket har inneburit att stora steg tagits i rätt riktning. Politikerna var redan för flera år sedan mycket tydliga med att bredda jämställdhetsarbetet till att omfatta även medborgare och det har pågått insatser i olika former exempelvis kompetensutvecklingsinsatser och särskilda projekt, säger Marianne Karlberg. Enskilda projekt kan lätt bli snabba vindflöjlar. Medlen från SKL har inneburit att vi har kunnat satsa över hela linjen i jämställdhetsarbetet. Vi har nått många i organisationen under samma period; vi har samverkat, spridit erfarenheter och kvalitetssäkrat insatserna. En lärande organisation Tanken var att utbilda 700 medarbetare, istället blev det 800. Arbetet med att integrera jämställdheten och att uppnå målen engagerade fler än man trott från början. Fullmäktige beslutade att utvecklingsarbetet skall fortsätta även 2011 och att samtliga förvaltningar ska avsätta resurser till jämställdhetsintegrering. Vid årets slut ska varje förvaltning redovisa vilket arbete som genomförts. Varje förvaltning har fått ange hur de vill gå vidare och det ser olika ut på de olika förvaltningarna. De bygger där de står. Utbytet kring hur olika förvaltningar och verksamheter närmar sig jämställdhetsintegrationen är väldigt givande. På så sätt bidrar jämställdhetsarbetet till en lärande organisation, säger Marianne Karlberg. De olika förvaltningarna har valt olika metoder för jämställdhetsintegrering, 3R är en metod som ofta använts, en annan är Trappan eller blandningar av de båda. Öppnade ögon Genusintegreringen av ledningssystem och övergripande styrmedel har kommit en bra bit på väg. Chefer och nyckelpersoner i några förvaltningar har utbildats och därifrån har de gått vidare med att diskutera kartläggning, analys och genomförande: Men ännu återstår en bit för att jämställdhetsperspektivet ska vara integrerat fullt ut. Flera goda exempel av intresse för andra kommuner har kommit fram under året. Inom vuxenförvaltningen planeras och genomförs en utbildning för brukarna som arbetar inom den öppna verksamheten. Syftet med utbildningen är att öka kunskaperna i genusfrågor och att ge medvetenhet om vilka krav brukarna har rätt att ställa på kommunen. Brukarna av kommunal verksamhet enligt Socialtjänstlagen och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade är ofta röstsvaga och har svårt att ställa krav ur ett jämställdhetsperspektiv, säger chefen och processledaren Anna Fridell. Det gäller också att medvetandegöra jämställdhetsfrågorna hos personalen på vuxenförvaltningen. Om exempelvis en kvinna behöver träna finmotorik, tänker de kanske automatiskt slöjd och målning när det lika gärna kan 18 Hållbar jämställdhet
eow elisabeth olsson wallin om att ta bilder som inte finns på sid 52. innebära arbete med datorer och kretskort. På miljöförvaltningen har en extern konsult varit med och hjälpt till med frågeställningar. När miljöförvaltningens personal är ute på fältet, följer en kollega med som iakttar bemötande och frågeställningar, vad som sägs och hur de följer upp hur kunderna uppfattat information och bemötande. Sådan kollegiegranskning hjälper till att bygga in jämställdhetsperspektivet i myndighetsutövningen, påpekar Marianne Karlberg Hur lång tid tar det att få kranen lagad? Kommunens fastighetsbolag kartlägger hur kvinnor respektive män bemöts och om det finns skillnader när det gäller servicegrad. Hur länge dröjer det innan saker åtgärdas? Gör det någon skillnad om det är en kvinna eller en man som ringer om en droppande kran? Och spelar det roll om den som tar emot samtalet är kvinna eller man? Det ska bli spännande att få ta del av de svaren så småningom, säger Marianne Karlberg. Eskilstuna Kommunfastigheter gör årligen en kundenkät till sina hyresgäster med frågor om hur de upplever boende och service. Den har fram till nu inte varit könsuppdelad. Det har inte gått att se vilka krav och förväntningar kvinnor respektive män har eller vilka problem de upplever. Nu är enkäten omarbetad så att könsfördelningen blir synlig. Jämställda fritidsgårdar På fritidsgårdarna är endast 20 30 procent av besökarna flickor. Målet är en jämn könsfördelning mellan fritidsgårdsbesökarna. Samtliga chefer och all personal inom Ung Fritid genomgår en utbildning i jämställdhetsintegrering som ska resultera i konkreta åtgärder när aktiviteter planeras för framtiden. Genom att möta pojkar och flickor och fråga om deras förväntningar och erfarenheter av fritidsverksamheten fick personalen in underlag för en aktivitetsplan inför skolstarten. Nästa termin ska jämställdhetsaspekten vara helt integrerad i verksamhetsmålen. Det handlar om att lära sig se! Vanans makt är stor, konstaterar Marianne Karlberg. Ta vara på det som är bra! Gör rätt saker! Statistik är en viktig grund för att medvetandegöra jämställdhetsfrågorna. Men när det gäller kvalitetssäkring och verksamhetsutveckling gäller det att inte stirra sig blind på förändring, menar Marianne Karlberg: Det handlar om att lära sig se! Vanans makt är stor. Det är lätt hänt att det blir fokus på att saker måste förändras. Men lika viktigt är att ta tillvara det som redan är bra. För att inte kasta ut barnet med badvattnet är det viktigt att fråga sig vad som faktiskt fungerar? Exempelvis är Eskilstunaborna nöjda med servicen de får från vårt Medborgarkontor. Övergripande frågor när det gäller kvalitetsoch utvecklingsfrågor är: Gör vi rätt saker? Ska vi fortsätta göra det vi gör? Och i så fall på vilket sätt? Eller ska vi göra något helt annat? Det gäller att hänga med och inse att världen förändras. Det kontinuerliga förbättringsarbetet blir aldrig färdigt utan är en ständigt pågående process, avslutar Marianne Karlberg. Hållbar jämställdhet 19
utvecklingsarbeten inom flera områden eow Kvalitet kräver jämställdhet Kalmar kommun har sedan 2003 arbetat med jämställdhetsintegrering som strategi. Under de sju år som gått har flera delmål uppnåtts, och under senaste året har arbetet tagit riktig fart. Kvalitetssäkring, utveckling och jämställdhet går inte att skilja åt, säger Ann-Sofie Lagercrantz, utvecklingsledare för Social Hållbarhet. Jämställdhet är ett medel att nå andra mål. Kvalitet kan inte uppnås om inte jämställdheten finns med! För att säkerställa att medborgarna i kommunen får likvärdig service måste jämställdheten integreras i kvalitetsmålen. Och omvänt vi kan inte nå våra jämställdhetsmål utan att utveckla verksamheten och uppnå kvalitetsmålen. Centralt ansvar på Kommunledningskontoret Ann-Sofie Lagercrantz arbetar på Kommunledningskontoret, som har ansvar för det övergripande utvecklings- och uppföljningsarbetet och samordnar insatserna. Kommunledningskontoret ska också bistå med stöd, rådgivning och information till de olika kommunala förvaltningarna och bolagen. Ute på förvaltningarna är det förvaltningscheferna som ansvarar för att jämställdhetsarbetet bedrivs i enlighet med programmet. Varje förvaltning och kommunalt bolag har en kontaktperson eller jämställdhetsutvecklare i sin verksamhet. Samtidigt har chefer och arbetsledare på alla nivåer ett operativt ansvar. Fokus ligger på att hitta en modell för att integrera jämställdhetsarbetet med kvalitetsmedvetenheten, säger Ann-Sofie Lagercrantz. Nu jobbar vi 20 Hållbar jämställdhet