Nytt om vaccinationer och ny vaccinationsföreskrift Uppsala september 2016 Ann Lindstrand Enhetschef Vaccinationprogram Barnläkare, MPH, PhD
Dagens ämnen 1. Nya barnvaccinationsföreskriften 2. Varför ska vi ge den nya tonårsboostern? difteri, tetanus och kikhosta 3. HPV- frågor kring effekter och biverkningar 4. Nationella vaccinationsregistret 5. Utmaningar och möjligheter framåt.. Sid.
Ny barnvaccinationsföreskrift och andra pågående förändringar HSLF-FS 2016:51 Juni 2016
Vaccinationsschemat Vaccinationsschema, enligt Folkhälsomyndighetens föreskrifter (HSLF-FS 2016:51) om vaccination av barn i enlighet med det allmänna vaccinationsprogrammet för barn. Sid.
Hur påverkar nya barnvaccinationsföreskriften hälso-sjukvården? Trädde i kraft 1 juni 2016 och kompletteras av en Vägledning: Ålder för 4:e dosen DTP-Polio ändras från 5-6 år till 5 år För vaccinationer inom elevhälsan anges bara årskurser i schemat Anger fulldos för dos I-IV mot DTP i allmänt råd. Ger flexibilitet vid vaccinbrist. Kompletterande vaccinationer ska erbjudas upp till 18 år även för HPV-vaccin Vaccination mot Hib och pneumokocker ska erbjudas upp till 6 år Sid.
I praktiken möjlighet till utökad ordinationsrätt för sjuksköterskor Ordinationsrätten regleras i Socialstyrelsens föreskrift Om ett barn inte har vaccinerats enligt schemat i 3 ska barnet erbjudas vaccination mot sjukdomar som ingår i det allmänna barnvaccinationsprogrammet upp till 18 års ålder. Vaccination mot Haemophilus influenzae typ b och pneumokocker ska erbjudas barn upp till 6 års ålder https://www.folkhalsomyndigheten.se/ smittskydd-beredskap/vaccinationer/fragor-ochsvar/allmanna-vaccinations-programmet/. Sid.
Källa: Rikshandboken Sid.
Ny lag om när nya sjukdomar ska omfattas av nationella program (1 jan 2013) 13 bedömningsaspekter i 7d i Smittskyddsföreningen: 1. sjukdomsbörda, 2. vaccinationens förväntade påverkan på sjukdomsbörda och epidemiologi, 3. antal doser, 4. målgrupper, 5. vaccinets säkerhet, 6. påverkan på verksamhet i landsting, kommuner och hos privata vårdgivare, 7. vaccinets lämplighet att kombinera, 8. acceptans & attityder, 9. andra tillgängliga, förebyggande åtgärder, 10. vaccinationens samhällsekonomiska effekter och dess kostnader och intäkter, 11. möjligheterna till uppföljning, 12. behovet av informationsinsatser 13. medicinetiska och humanitära överväganden. Sid 8. 16-09-24
Pågående ändringar av nationella vaccinationsprogram Klara: Hälsoekonomisk analys av Hepatit B i allmänna vaccinationsprogrammet mars 2016 Riskgruppsvaccinationer TB, influensa, pneumokocker och hepatit b maj 2016 Rekommendationer för att minska kikhosta hos spädbarn aug 2016 Pågående: 1. Rotavirus vaccination januari 2017 2. HPV pojkar september 2017 3. MPRs placering i allmänna vaccinationsprogrammet december 2017 Sid 9. 16-09-24
Och när det är klart Bedömning av vaccination av barn mot vattkoppor och äldre mot bältros ska införas i allmänna program Framtiden: vaccination mot TBE och HPV till yngre åldrar 9år? Och sen?: influensavaccination av barn Sid 10. 16-09-24
11 Varför tonårsdosen dtp?
Varför en tonårsdos? Infördes år 2007 när dos IV (DTP-polio) flyttades från 10 år till 5-6 år. Gav utrymme för en school-leaving dos extra sista chansen innan gymnasiet som är frivilligt Ger skydd mot kikhosta för tonåringar och förhoppningen var att det skulle minska cirkuleringen i samhället Difteri- studier i Sverige har visat lågt skydd bland vuxna (särkilt kvinnor) Tetanus- Rutinmässig vaccination av vuxna svår att genomföra..dt rekommenderas var 20e år.. Sid. 16-09-24
Kikhosta i tonåren? Vaccin ger direkt skydd mot kikhosta bland tonåringar Besvärlig långdragen sjukdom Har ökat i tonåren Ny studie visar dock: Otillräckligt vetenskapligt underlag för att tonårsdosen resulterar i skydd för barn <6 månader Sid 13. 16-09-24
Kikhosta i Sverige 1940-2015 25000 20000 Helcellsvaccin Vaccination upphörde Acellulärt vaccin 15000 Antal fall 10000 5000 0 1940 1945 1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 Sid 14. 16-09-24 År
Antal rapporterade fall av kikhosta per månad 2007-2016 180 160 140 120 100 Antal fall 80 60 40 20 0 januari maj september januari maj september januari maj september januari maj september januari maj september januari maj september januari maj september januari maj september januari maj september januari maj Sid 15. 16-09-24 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016
Sjukhusvård bland barn under 1 år med kikhosta 2015 Sid 16. 16-09-24
Vaccinationsstatus bland fall av kikhosta i åldrarna 0 19 år 2015 Sid 17. 16-09-24
Difteri i Sverige 1925-2015 4500 Difterivaccin 4000 3500 3000 Antal fall 2500 2000 1500 1000 500 0 1925 1930 1935 1940 1945 1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 År Sid 18. 16-09-24
19 HPV effekt och biverkningar
Gardasil i Sverige och världen Totalt 200 milj doser givna i världen och 80 milj individer vaccinerade Över 60 länder har nationella vaccinationsprogram I Sverige totalt över 1,3 milj doser givna I Sverige totalt ca 500 000 flickor/unga kvinnor vaccinerats med minst en dos sedan 2006 Sid 20. 16-09-24
Sid. 16-09-24
POTS POTS (Postural Ortostatisk Tackycardi Syndrom) (återkommande svimningar, yrsel, hög puls vid lägesförändringar) CRPS (Complex Regional Pain Syndrom)(långvarig smärta och kan drabba en arm eller ett ben Fåtal misstänkta fall av POTS rapporterade i Sverige POTS 150/1 milj mellan 10-19 år innan HPV vaccinering startades EMA konklusion efter genomgång av alla data 11 nov 2015: ingen evidens att HPV vacciner orsakar POTS eller CRPS (eller CFS -kroniskt trötthetssyndrom). Antalet fall av CRPS och POTS som rapporterats ligger i nivå med vad som kan förväntas i denna åldersgrupp, med eller utan vaccination. Sid 22. 16-09-24
Andelen vaccinerade med minst en dos av HPV-vaccin Flickor födda 1999-2003, data t.o.m. 31 december 2015 Sid 23. 16-09-24
Andelen vaccinerade med minst en dos HPV-vaccin vid 12 och 13 års ålder Flickor födda 1999 2002, vaccinationsstatistiken för åren 2012 2015 Sid 24. 16-09-24
Sid 25. 16-09-24
Studie av HPV-förekomst 2008 till 2013 (Söderlund-Strand A et al, CEBP, 2014) Prover från klamydiascreening i Skåne analyserades 2008, 2012 och 2013 40-46% minskning av HPV 6, 16, 18 hos yngre kvinnor (14-22 år) under åren 2012-13 jämfört med 2008. Sid 26. 16-09-24
Registerbaserade studier i Sverige - kondylom Incidensstudie av kondylom hos flickor vaccinerade 2006-2010. Totalt 124 000, täckningsgrad 25-30%. Ø Signifikant minskning av incidensen av kondylom (>25%) hos flickor 17-18 år (Leval et al J Infect Dis, 2012) Ø Skyddseffekt 93% hos unga flickor <14 år, lägre effekt hos kv >20 år (Leval et al J Nat Cancer Inst, 2013) Ø 15 ggr vanligare att flickor med en universitetsutbildad förälder vaccinerades Sid.
Registerbaserade studier i Sverige (2) Höggradiga cellförändringar (CIN 2/3) Skyddseffekt mot precancerösa cellförändringar 75% hos flickor vaccinerade i åldrarna 13-16 år. Effekten lägre hos kvinnor vaccinerade i åldrarna 17-19 år (46%) och 20-29 år (22%). Deltagande i cellprovsscreening Deltagande i cellprovsscreening något högre hos HPVvaccinerade kvinnor jämfört med ovaccinerade kvinnor Sid 28. 16-09-24
Registerbaserade säkerhetsstudier Biverkningsstudie 2006-12: Ingen ökad risk för ny autoimmun sjukdom efter HPV-vaccination har observerats bland de som redan hade en autoimmun sjukdom innan de vaccinerades. Biverkningsstudie 2006-11 på över 1 miljon svenska och danska flickor 10-18 år varav 300 000 vaccinerade (L Dahlström et al. BMJ 2013) Ingen ökad frekvens av autoimmuna, neurologiska eller tromboemboliska händelser hos HPV vaccinerade Biverkningsstudie 2006-13 följde nära 4 miljoner flickor/kvinnor 10 44 år i nationella register. (N Scheller, JAMA jan 2015) Ingen ökad risk för MS eller andra demyeliniserande sjukdomar hos vaccinerade jämfört med ovaccinerade kvinnor Sid Ett. flertal stora säkerhetsstudier utförda i andra länder. Inga allvarliga säkerhetssignaler identifierade efter HPV vaccination.
HPV och framtiden Ø Kompletterande vaccination upp till 18 år från juni 2016 Ø Utvidgad indikation för Gardasil: analcancer Ø 9-valent HPV vaccin godkänt i EU (10 juni 2015). 2 dosstudie är godkänt av EMA. Ø De näst efter HPV 16/18 vanligaste typerna är HPV 31, 33, 45, 52 och 58 som inkluderats i Gardasil 9 och täcker ~85-90% av livmoderhalscancer Ø Expertgrupp för HPV vaccination av pojkar utses 2016 Ø Lägre ålder för HPV vaccination?? Passar 9 år bättre? Sid. 30 16-09-24
31 Några ord om vaccinationsregistret
Vaccinationsregister Fördelar med register: Obligatorisk registrering Bättre möjligheter för analys Vaccinationstäckning kan redovisas för valfri ålder Bättre underlag för att utveckla och anpassa vaccinationsprogrammet Möjlighet till epidemiologiska studier genom sambearbetning av data med andra register Kan användas vid analyser av misstänkta biverkningar Sid.
Nationella vaccinationsregistret Vad har registrerats hittills? Drygt 4,2 miljoner vaccinationer i registerdatabasen Av barn födda 2013 har 97% minst en vaccination registrerad Av barn födda 2007 har 87% vaccination mot MPR registrerad Av flickor födda 2003 har 81% minst en dos av HPV-vaccin registrerad Sid 33. 16-09-24
Nationella vaccinationsregistret Rapporterar alla? Andel folkbokförda barn med registrerad vaccination MPR-vaccin f. 2007 Antal kommuner HPV-vaccin f. 2003 Antal kommuner < 50 % 11 9 50-69 % 10 32 70-79 % 23 73 80-89 % 94 134 90-94 % 106 31 >=95 % 46 11 Så länge rapportering är bristfällig kan inte registerdata användas för nationell uppföljning av vaccinationstäckning Vårdgivaren ansvarar för rapportering till vaccinationsregistret Sid 34. 16-09-24
35 Utmaningar och möjligheter inom vaccinområdet
Utmaningar inom vaccinationsområdet Vaccin oro/tveksamhet hur kommunicerar vi bäst? Upprätthålla hög kunskap om vaccinationer i vården och bland regionala och nationella aktörer Långsiktig vaccinförsörjning Flyktingströmmar - vaccinbrist, ökad belastning på vården Implementera riskgruppsvaccination inom nationella program Att integrera/implementera fler och fler vaccin i program Regionala vaccinationsprogram - ojämlikhet mellan landsting Sid. 16-09-24
Möjligheter Kontinuerlig utvärdering och anpassning av vaccinationsprogrammet (t.ex. tidpunkt och antal boosterdoser) Förstärkt kommunikationsstrategi för att upprätthålla förtroendet för vaccinationsprogrammet inom vården och samhället Utökat stöd och dialog med hälso-/sjukvården (BVC, SHV, SME) Strukturerad och transparent arbetsprocess för introduktion av nya vacciner i programmet inkl. rådgivande nationell referensgrupp Vaccinutveckling för nya sjukdomar (tex RSV, GBS) och förbättrade vaccin för gamla sjukdomar (tex kikhosta och influensa) Sid 37. 16-09-24
Årsrapport om barnvaccinationsprogrammet Folkhälsomyndighetens och Läkemedelsverkets Vaccinationstäckning Sjukdomar inom programmet Sjukdomsövervakning och laboratorieuppföljning Säkerhetsuppföljning Sid.
Tack för uppmärksamheten! Sid 39. 16-09-24 https://www.folkhalsomyndigheten.se/
16-09-24 40 EXTRA BILDER
Senaste biverkningsrapporten från Läkemedelsverket - Gardasil 2015 Produktnamn* Antalet givna doser** Totala antalet inkomna biverkningsrapporter Antal rapporter om allvarliga händelser Vaccin Allmän vaccination DTP-Polio-Hib Infanrix-polio 38 246 29 2 +Hib Pentavac 26 188 12 3 DTP-Polio-Hib-HepB Infanrix hexa 278 460 110 42 DTP-Polio Tetravac 56 951 53 10 Infanrix polio 54 097 77 8 Pneumokocker Prevenar 13 183 528 55 26 Synflorix 146 141 40 10 MPR Priorix 156 080 39 11 M-M-RVAXPRO 78 671 18 8 HPV Gardasil 77 531 114 44 Riskgruppsvaccination Tuberkulos BCG-vaccin SSI i.u.*** 3 0 Hepatit B HBVAXPRO i.u. 0 0 Engerix B i.u. 3 0 Sid.
Nyhetsmorgon TV4 Gardasil - POTS http://www.tv4play.se/program/nyhetsmorgon?video_id=3202672 Sid 42. 16-09-24
95 procent av föräldrarna har vaccinerat sitt/sina barn mot barnsjukdomar, rädslan för biverkningar är den vanligaste anledningen till att avstå Föräldrar Jag har vid ett eller flera tillfällen vaccinerat mitt barn mot barnsjukdomar 95 Jag har vid ett eller flera tillfällen avstått från att vaccinera mitt barn mot barnsjukdomar 5 % % F4 Om du tänker på den senaste gången ditt barn vaccinerades mot barnsjukdomar, varför vaccinerades barnet? F5 Om du tänker på den senaste gången du avstod från att vaccinera ditt barn mot barnsjukdomar, varför avstod du? För att undvika att barnet blir allvarligt sjuk För att undvika att att sjukdomar som i stort sett varit utrotade i Sverige kan börja spridas på nytt om man inte vaccinerar Jag blev kallad av BVC och då vaccinerades barnet 53 50 60 Risken för biverkningar Vill vänta med vaccinationerna tills barnet är äldre Är generellt tveksam till vaccinationer Ville inte att barnet skulle få just det vaccinet Risken att smittas av sjukdomarna är liten Är skyddat ändå genom att många andra vaccinerar Jag missade tiden hos BVC och bokade ingen ny tid 3 3 11 19 33 38 43 Annan anledning 3 Annan anledning 12 Osäker/vet ej 2 Sid. Bas: samtliga n=1000 / har vaccinerat n=955 / har avstått vaccinering n= 46 43
BVC och sjukvårdspersonal vid vårdcentralen har högst förtroende bland föräldrar Föräldra r F13 Hur stort förtroende har du för följande grupper/aktörer när det gäller information om vaccin och vaccinationer? BVC 12 4 12 50 31 Sjukvårdspersonal vid vårdcentralen 1 6 16 52 23 1177 Vårdguiden 5 2 5 19 47 22 Mitt landsting 5 3 7 29 42 15 Skolsköterskan 9 2 6 26 44 13 Statliga myndigheter på sjukvårdsområdet 6 4 6 29 38 16 Vänner/bekanta 3 4 17 45 27 5 Läkemedelsföretag 5 15 28 36 15 2 Journalister och massmedia 3 29 36 27 6 Osäker\vet ej Mycket litet förtroende Ganska litet förtroende Varken stort eller litet förtroende Ganska stort förtroende Mycket stort förtroende Sid. Bas: samtliga n=1000 44
Den breda vårdexper-sen har hög -llförlitlighet Läkare och sjuksköterskor på BVC, skolhälsovården och vårdcentraler uppfattas i allmänhet vara trovärdiga. Läkare är experter på sjukdomar och behandling, samt tros vara uppdaterade när det gäller forskning. Sjukvårdspersonalen är utbildad för att ge korrekta råd och rekommendationer. Sid 45. Läkare Sjukvård BVC Skola Bemötandet från läkare och sjukvårdspersonal varierar. Läkare har begränsat med tid och kan uppfattas som nonchalanta och krassa. Sjuksköterskor kan agera uppfodrande och komma med pekpinnar.
Olika typer av vaccin placeras i olika vågskålar Massmediala ex svininfluensan, fågelinfluensan skadar förtroendet Tillgängligheten och -lliten -ll HPV ökar som del av vaccina-onsprogrammet Vaccin för alla en plikt Allvarliga epidemiska sjukdomar Beprövade vaccin Lång fördelaktig historik Vaccin för vissa ett val Tillfällighetsbaserat Individuellt betingat För- och nackdelar Sid 46.
Immunsvar efter vaccination i olika åldersgrupper Maximal effekt av vaccination om den ges innan sexdebut och infektion med HPV. Immunsvar på HPV-vaccin omvänt proportionell med åldern - ju yngre ju högre immunsvar Figur: Antikroppsnivåer mot HPV 16 en månad efter vaccination med 3 doser Gardasil hos flickor 9-23 år Sid. 47 16-09-24
Virologi Egen familj: Papillomaviridae Infekterar hud, genital- och svalgslemhinna >100 HPV virustyper; ~40 infekterar genitalt Högrisk" & "lågrisk" typer avseende cancerrisk 13-14 typer högrisk och onkogena (orsakar cancer) HPV 16 och 18 ð 70% av all cervixcancer HPV 6 och 11 ð 90% av könsvårtor Sid.
2-dosschema (0,6 mån) Åldersgrupper Flickor 10-13 år (för Cervarix 10-14 år) Intervall Doserna ges med ett intervall på minst 6 mån Om kortare intervall mellan dos 1 och 2 ge enligt 3-dosschema Båda doserna ska ges inom 1 år Flickor som påbörjat ett 3-dosschema med 1-2 mån mellan dos 1 och 2 ska fullfölja det dosschemat Alla över 13 år och immunsupprimerade barn oavsett ålder ska vaccineras enligt ett 3-dosschema Sid 49. 16-09-24
Vaccinera män? Stor cancerbörda även hos män USA, Australien, Canada (vissa provinser), och Österrike rek vaccination av pojkar. I flera länder pågår utredning. Studier visat att om hög vaccinationstäckning hos kvinnor (>50%) inte kostnadseffektivt att vaccinera män flockeffekt skyddar män (men ej MSM) Bara rikta sig mot MSM? men sexuell orientering inte etablerad i tidig ålder HPV pojkar på Socialstyrelsens prio-lista för bedömning av ändringar i vaccinationsprogrammet, tidigast 2016 Sid.
Bakgrund HPV vanligaste sexuellt överförda infektionen hos kv och män HPV associerad med cancer i cervix, vulva, vagina, anus, penis, mun/svalg (tonsillcancer). HPV orsakar 5% av all cancer i världen Livmoderhalscancer tredje vanligaste orsaken till cancerdöd hos kvinnor i världen - 490 000 nya fall/år varav 250 000 dör. I EU 34 000 cancerfall/år och 11 000 kvinnor dör I Sverige är livmoderhalscancer på 17:e plats i statistiken över nya cancerfall hos kvinnor- ca 450 fall per år varav 150 dör Gyn. cellprovskontroll minskat livmoderhalscancer med över 50% (Sverige kv 23-50 år: 3 års intervall, kv 50-64 år: 5 års intervall) Sid.
Årlig sjukdomsbörda Sverige Kvinnor Män Antal fall Därav HPV 16/18 Antal fall Därav HPV1 6/18 Cervixcancer 440 300 Vaginal cancer 45 14 Vulva cancer 125 40 Oropharynx cancer 30 16 103 56 Anal cancer 48 33 83 68 Penis cancer 89 22 403 146 Därav HPV 6/11 Därav HPV 6/11 Kondylom 9000 8000 10000 9000 Sid. Larynxpapillom 10 10
Naturalförlopp HPV Ca 5 år efter sexdebut ð ~50% av unga kvinnor infekterade med HPV - relaterat till antal sex partners. HPV-infektion högst frekvens i unga år (20 år), minskar sedan Självläkning i hög procent: 80-90% av HPV-infektioner, 60% av lätta cellförändringar Kliniskt spektrum: asymtomatisk HPV infektion ð vissa får en kvarstående infektion ð cellförändringar lätta, måttliga, svåra (CIN 1,2,3) varav 10-20% ð livmoderhalscancer Sid.
HPV vaccinationsprogram i Sverige 2006-2011 Opportunistisk (icke-organiserad) vaccination 2007 Högkostnadsskydd flickor 13-17 år Över 130 000 kvinnor vaccinerades 2012 Nationellt vaccinationsprogram Flickor 10-12 år i årskurs 5 och 6 (skolbaserat, elevhälsan) 2012 Catch-up vaccinationsprogram (SKL) Flickor födda 1993-1998 (olika vaccinationsstrategier org av landstingen) 2012 Utökat högkostnadsskydd Unga kvinnor 18-26 år Sid 54. 16-09-24
Vaccinbristen situationen Pågående och tilltagande brist 2014-2015 som är internationell BCG beror på produktionsproblem SSI, restnoteringar Tetravac, Pentavac beror på ökande efterfrågan av kombinationsvaccin i världen, samt produktionsproblem och stoppade batcher i kvalitetskontroll, främst acellulära pertussis komponenten Uppdelning mellan landsting och stat Nationella upphandlingen med start 2014 Ingen nationell plan eller beredskap för en vaccinbrist av denna omfattning Oklar ansvarsfördelning i bristsituation Sverige en intressant marknad? ECDC och WHO Europa engagerade Sid 55. 16-09-24
Regeringen: Instiftar lagar och tar beslut om nya sjukdomar ska omfattas av nationella vaccinationsprogram Folkhälsomyndigheten fr 1 juli 2015 Förvaltar och samordnar Underlag med bedömning om vilka sjukdomar som bör omfattas av vaccinationsprogram Informerar om programmen Folkhälsomyndigheten Övervakar programmet Kunskapssammanställningar Information till professionen Vaccinationsregister Nationella Vaccinations program Läkemedelsverket Säkerhetsövervakning av vacciner Biverkningsrapportering Licenser Godkänner Sid. vaccin Information Landstingen Implementering av vaccinationsprogrammet Upphandling och distribution av vaccin Biverkningsrapportering Information 5
Ny ordning för nationella vaccinationsprogram Regeringens bedömning när proposition om en ny ordning för nationella vaccinationsprogram lades var att staten inte ska ta över ansvaret för att upphandla vaccin som ingår i nationella vaccinationsprogram, utan att det fortsatt skulle vara upp till kommuner och landsting att avgöra om samordning av upphandling bör genomföras. (7.3 Huvudmannaskap för och finansiering av nationella vaccinations- program, sid. 42 i Prop. 2011/12:123 Ny ordning för nationella vaccinationsprogram) Sid 57. 16-09-24
Vaccinupphandling inte lätt Behålla och förbättra nationella upphandlingen? Införa volymgarantier Ställa krav på leverantören (ersättningsprodukt när de inte kan leverera, vite framförhållning/ information i tid vid leveransproblem osv) Omsättningslager i grossistled/regionalt eller centralt? Få landsting/kommuner att binda sig till avtalen? Bättre roll/mandat för expertgruppen Omvärldsbevakning vem gör det? Kartlägga marknaden, kunskap om vilka aktörer/vaccin som finns, säkerhetsproblem och andra händelser Nätverk; landsting, kommuner, grannländer Rutiner för att hantera brister; hitta alternativa vaccin, licenshantering, lån från grannländer, omfördela om det finns lager ute i landet osv. Ändrat ansvar mellan stat och landsting/kommuner för vaccinationsprogram?? Sid 58. 16-09-24
Vad kan myndigheterna göra? Läkemedelsverket: För en dialog om alternativa läkemedel inom ramen för godkända läkemedel. Granskar och beslutar om inkomna licensansökningar. Anpassa licensföreskrifterna så att licenshanteringen underlättas om ett alternativt (icke godkänt) vaccin köps in (återinföra begreppet nationell licens) Restnoteringar ska anmälas till LV, och de ska informera vidare.. Folkhälsomyndigheten: Dialog med inblandade parter om bristen och ansvarsfördelningen Ansvar för att bedöma lämpligheten av alternativa läkemedel som ersätter vaccin vid brist i samråd m LV Göra prioriteringar för hur vaccin kan användas vid bristsituationer Göra anpassningar i nationella program dvs föreskriftsändringar/ undantag som underlättar vid brist Samla information från alla aktörer på vår hemsida Sid 59. 16-09-24
POTS Sid.