Exempel på orsaker till undernäring Mun- och tandstatus Svårigheter att svälja Funktionella svårigheter att äta Mag-tarmbesvär Lukt/smak försämrat Syn/hörselnedsättningar Behandling Medicinering Allergi/överkänslighet mot födoämnen Sociala och kulturella faktorer Sjukliga förändringar
Trötthet Viktnedgång Förvirringstillstånd Depression Dålig aptit Infektioner Fall Sår som inte läker Minnes- och koncentrationsproblem Aggressivitet Sömnproblem Symtom på näringsbrist Inga rehabiliteringsframsteg
Omgivningsanpassning för en individuell måltidssituation Levnadsberättelsen (favoriträtt/dryck/tider) Se över måltidsmiljön Belysning Kontraster Ljud Dukning/servering Kryddning Rätt hjälp när jag behöver det-matning Äthjälpmedel
Uppmuntran och påstötning
Våra sinnens betydelse vid mat och måltid Tänk på kontraster Berätta vad som serveras Använd klockmodellen Vem sitter vid bordet Sitta på samma plats Bra ljus Fråga hur han/hon vill ha det!
Måltidsmiljön Reflektioner från era enheter? Vems miljö prioriteras? Behövs förbättringar?
Minska nattfastan till max 11 h Vilka lägger sig tidigt? Vilka vaknar mitt i natten? Vilka vaknar först? Går det att ge något i sängen? När ger vi mediciner? Kan natten förbereda något? Sängfösare
Undervikt värre än övervikt hos äldre Studie 2010 (Flicker et al. JAGS 2010;58:234-241) ca 9200 män och kvinnor 70 75 år 10 års uppföljning visar att: BMI mellan 25 30 optimalt för överlevnad BMI<20 större risk att dö än BMI>35 BMI 25-30 13% lägre risk att dö, jmf med BMI 20-25 Oberoende av sjukdom
Nutritionsbehandling Nutritionsbehandling innebär att tillföra energi och näringsämnen för att tillgodose patientens energi- och näringsbehov på ett optimalt sätt. (Näring för god vård och omsorg- socialstyrelsen vägledning för att förebygga och behandla undernäring)
Europarådets riktlinjer NUTRITIONEN MÅSTE BETRAKTAS PÅ SAMMA SÄTT SOM ANNAN MEDICINSKBEHANDLING Samma krav på utredning, diagnos, behandlingsplanering Uppföljning samt dokumentation Källa: Council of Europe resulotion 12/11/2003
Socialstyrelsens riktlinjer för demenssjukvård Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör öka personens näringsintag genom energiberikning av mat och dryck, extra mellanmål och konsistensanpassning (prioritet 1). Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demssjukdom 2010
Nutritionsproblem som kan uppstå hos personer med demenssjukdom Glömmer bort att äta Glömmer att de redan ätit Glömmer att handla hem mat Glömmer hur maten ska tillagas Ökat energibehov p g a rörelsemönster och ökad oro Vägrar äta Ätproblem, t ex dysfagi, motorikstörning Vanföreställningar gör att viss mat undviks
Selma 82 år äter inte! Tar sig inte för Vill inte gapa Spottar ut maten Är ofta orolig och blir arg
Olika faser av sjukdomen Tidig fas Ökad stresskänslighet Medelsvår fas + Apraxi, agnosi Svår fas + motoriska svårigheter Planera samordna och genomföra Kommer inte ihåg hur och vad. Hittar inte. Sväljningssvårigheter Afasi Allmänmedicin, studentlitteratur, 2007, sid 438, ISBN 9789144027982
Matvägran Personalens olika tolkningar Ett steg i sjukdomsutvecklingen Vill dö Rädd att sätta i halsen Inte hungrig Vill inte äta kan inte tolka signalerna Kunskap Attityder / hur tillåtande Kroppsspråk E Athlin, A Norberg, K Asplund, Scandinavian Journal of Caring Sciences (1990) Volume: 4, Issue: 4, Pages: 147-155
Aptit Medfödd instinkt The management of inappropriate vocalisaton in dementia:a hierarchial approach. International approach of geriatric psychiatry, 20, 1180-1186 Murphy, K.G. and S.R. Bloom, Gut hormones in the control of appetite. Exp Physiol, 2004. 89(5): p. 507-16. Sanger, G.J., P.M. Hellstrom, and E. Naslund, The hungry stomach: physiology, disease, and drug development opportunities. Front Pharmacol, 2010. 1: p. 145.
Centrala nervsystemet reglerar hunger och mättnad men. Selma kan inte tolka dessa signaler Hunger kan då ge uttryck i aggression, ångest och oro
Vad mer kan ha påverkar matintaget? Sjukdom, behandling, läkemedel Smärta Ensamhet Sorg, oro, ångest, rädsla Stress, egen & omgivningens Ekonomiska problem, droger Åldersförändringar Näringsbrist, vitaminbrist
Det finns inga standardlösningar Varje individ är unik! Har Selma o Ont o Munnen o Rätt konsistensen/mat o Förstoppad o UVI o Under/över stimulerad o Stressad/rädd o Läkemedel o Näringsbrist o Hungrig
Nutritionsvårdsprocessen Screening/riskbedömning risk för undernäring Utredning - vad är orsaken? Nutritionsdiagnos Ordination nutritionsbehandling... Uppföljning utvärdering... Dokumentation och informationsöverföring Samma dokumentation i journal som i Senior alerts register
Torr i munnen Viktigt uppmärksamma symtom på dålig munhälsa! Tänderna? Blåsor i munnen Svampinfektion/ infekterade munslemhinnor Vill äta ensam ex generad över sina dåliga tänder
Åtgärder vid tugg- och Rätt konsistens på maten konsistenstrappan Förtjockningsmedel Geleade drycker Kolsyrade drycker Sugrör Kall mat/dryck Salivstimulerande livsmedel Kom ihåg sås till maten Sås och soppor Se över sittställningen Att maten ser aptitlig ut! sväljsvårigheter
Konsistensanpassning Orsaker: Tandstatus Stelare matstrupe Muntorrhet Muninfektioner svamp, sår, blåsor Reflux, bråck Parkinson Demens Strålbehandling Kirurgiska ingrepp Stroke Symtom: Hosta Gurglig och rosslig röst Äter under lång tid Svårt att prata Mat läcker ut genom munnen Lunginflammation, bronkit Bröstsmärtor Viktnedgång
Konsistenstrappan
Berikning av maten
Kompletta Icke- kompletta Sjukdomsspecifika Näringsdryck/Kosttillägg Kosttillägg ska följas upp: Uppföljning av smak, acceptans och möjlighet att följa behandlingen
Sixten 82 år Ensamboende man. Går med rollator, balansproblem, har besvär med ryggen och medicinerar mot förhöjt blodtryck. Sviktar något i minnet. Matlåda 1 g / dag och tillsyn morgon. 173 cm 65 kg BMI 21.7 Bedömning BMI under 22 när man är över 70 år = risk för undernäring. Viktigt att följa ätandet / viktutvecklingen regelbundet Hur ser matintaget ut? Energibehov? Energiintag? Proteinbehov? Proteinintag?
Sixtens matintag Frukost Havregrynsgröt Mellanmjölk Lingonsylt Kaffe Lunch Köttbullar Potatis Morötter kokta Sås på pulver Lingonsylt 1 msk Vatten 1 portion 2 dl 1 msk 5 st 1 st normalstor ½ dl ½ dl 1 glas Eftermiddagsfika Kaffe m. mjölk Skorpa 1 st Fresubin protein energi1 st Middag Fil 3% Ljusugnsbröd Fett 80 % Korvskiva 2 dl 1 st 1 msk 1 st Kväll Havregrynsgröt ½ portion Mellanmjölk 1 dl Lingonsylt ½ msk 1266 kcal 60.3 g protein
Sixtens matintag Frukost Havregrynsgröt Mellanmjölk 2 dl Lingonsylt Kaffe Koka gröten på mjölk 1 portion 1 msk Byt ut ½ dl mjölk mot vispgrädde vid servering Tillsätt 1 msk majsvälling i kaffet Lunch Köttbullar 5 st Potatis 1 st normalstor Morötter kokta ½ dl Sås på pulver ½ dl Lingonsylt 1 msk Vatten 1 glas Spetsa såsen med kaffegrädde Mosa 1 msk bordsmargarin 80 % i potatisen Byt vatten mot äppeldricka Eftermiddagsfika Kaffe m. mjölk Skorpa 1 st Byt skorpan mot en limpa Med matfett 80% och ost Middag Fil 3% 2 dl Ljusugnsbröd 1 st Fett 80 % 1 msk Korvskiva 1 st Byt ljusugnsbröd mot 2 plättar Serveras med sylt och en klick glass Kväll Havregrynsgröt ½ portion Mellanmjölk 1 dl Lingonsylt ½ msk Byt till varm choklad med 2 dubbla smörgåsrån med fett 80%, ost och skivad banan som pålägg 2545 kcal 87.6 g protein
Livsmedelshygien Innebär: att inte tillföra bakterier i maten! att döda så många bakterier som möjligt! att inte ge bakterierna chans att föröka sig! Obs! BASALA HYGIENRUTINER Se vårdhandboken använd förkläde avsett för mathantering! hantera inte mat åt andra om du är sjuk! ta av smycken och klocka! tvätta alltid händer och underarmar innan du börjar hantera mat! låt inte mat stå framme i onödan! Kylbricka? var speciellt uppmärksam på känslig mat! rätt temperatur på maten + 60
Vårdal tematiska rum www.vardalinstitutet.net Socialstyrelsen www.socialstyrelsen.se Livsmedelsverket www.slv.se Sveriges kommuner och landsting www.skl.se
Tack! Tack för mej!