Tillväxt för välfärd och stora ekonomiska utmaningar

Tillväxt för välfärd och stora ekonomiska utmaningar årsredovisning 2014

Innehåll En region för Hallands framtid...4 Tillväxt för välfärd och stora ekonomiska utmaningar...6 Sammanfattning av måluppfyllelse...10 Omvärld...14 Mål och delmål 2014...16 Hälsa...17 Vård...19 Kommunikationer...25 Kultur...28 Arbete...32 Boende...34 Kunskap...35 Miljö...36 Region Halland som arbetsgivare...37 Ekonomi...39 Medarbetare i siffror...40 Finansiella rapporter...44 Finansiell analys...45 Driftredovisning...52 Investeringsredovisning...56 Resultaträkning...58 Kassaflödesanalys...59 Balansräkning...60 Noter...61 Sammanställd redovisning 2014...66 Miljöredovisning...68 Verksamhetsuppföljning...70 Revisionsberättelse för 2014...72 Redovisningsprinciper...76 Ordlista...78 Tilläggsupplysningar...79 Fem år i sammandrag...80 Politisk organisation 2014...81 innehåll 3

En region för Hallands framtid Det har gått fyra år sedan Landstinget Halland och Regionförbundet Halland blev Region Halland. Det blev en äkta region med folkvalda politiker i regionfullmäktige med ansvar för såväl den halländska hälso- och sjukvården som för Hallands tillväxt och utveckling. Gösta Bergenheim, regionstyrelsens ordförande under mandatperioden år 2010 till år 2014, blickar tillbaka. Jag började som ordförande samtidigt som Region Halland bildades som äkta region med statligt uppdrag. Två organisationer, med olika uppdrag och styrning skulle smältas samman. Den politiska styrningen behövde hantera frågor och fatta beslut på ett regiongemensamt sätt och ambitionen har varit att alla skall veta att det är viktigt med helhetssyn. Olika delar hänger ihop och det är det sammanlagda resultatet som räknas. En god tillväxt i Halland ger förutsättningar för framtidens välfärd. Samverkan för gemensam Hallandskarta Halland har en god utveckling. Det geografiskt gynnsamma läget mellan två storstadsregioners arbetsmarknader skapar attraktionskraft. Halland har den starkaste befolkningsökningen i landet och ligger också i topp när det gäller sysselsättning. Även inom andra tillväxtområden ligger Halland väl till. Ett viktigt beslut under år 2014 med målsättning att skapa en än mer attraktiv, inkluderande och konkurrenskraftig region var en Tillväxtstrategi för Halland 2014-2020. Tillväxtstrategin är den gemensamma kartan. Samverkan och delaktighet från de halländska kommunerna och aktörerna har varit viktigt i processen med att formulera Tillväxtstrategin. Vi behöver kroka arm och arbeta gemensamt när det gäller Hallands utveckling och tillväxt. Det finns olikheter i förutsättningarna i olika delar av Halland och därför kan insatser se olika ut. Men de beslut vi fattar bör ha fokus på tillväxt och utveckling i hela Halland. Enskilda politiska beslut och satsningar bidrar till tillväxt, i synnerhet när det gäller infrastruktur, där önskemålen ofta överstiger möjligheterna till förverkligande, menar Gösta Bergenheim. Bra kommunikationer är emellertid en viktig del i ett attraktivt Halland. 4 en region för hallands framtid

Skarpt läge Region Halland står inför en stor utmaning. Kostnadsutvecklingen har de senaste åren varit högre i Halland än i andra regioner och landsting. Ökningen av kostnaderna, främst inom hälso- och sjukvården, har varit större än ökningen av skatteintäkterna. När vi blev en region hade Landstinget Halland uppdrag som finansiär av vården, som bestod av många olika utförare, och ett tydligt ägaruppdrag för vård i egen regi. Vi startade ett nytt uppdrag som region men var inte organisatoriskt rätt rustade för det nya uppdraget, säger Catarina Dahlöf, regiondirektör. Statligt beslut om förändringar i skattutjämningssystemet, höga patientinflöden och kostnadsökningar i vården har förstärkt Region Hallands underskott och det allvarliga läget blev uppenbart under år 2014. Vi behövde ta ett nytt grepp och regionstyrelsen beslutade att en åtgärdsplan skulle tas fram, berättar Gösta. Åtgärdsplanen syftar till att skapa en långsiktig kvalitetshöjning inom hela Region Halland oavsett verksamhet. För att möta framtidens behov krävs en mer resurseffektiv och nytänkande hälso- och sjukvård som utgår från dess flöden. För att det ska vara möjligt krävs struktur, ordning och reda och en ekonomi i balans i hela Region Halland. Behov av normerande arbetssätt och strukturer Starten av Gemensam administrativ service våren 2014 gav insikt om vikten av normerande arbetssätt. Gemensam administrativ service levererar tjänster inom ekonomi-, personal- och löneadministration till samtliga Region Hallands förvaltningar. Gott samarbetsklimat för invånarvänliga lösningar Under året fattade Region Halland och de halländska kommunerna en gemensam överenskommelse om framtidens hemsjukvård i Halland. Det är en invånarvänlig modell som innebär att hemsjukvården blir jämlik i hela länet och att ansvarsfördelningen mellan kommun och region blir tydligare. Det är en unik situation i Halland med ett gott samverkansklimat mellan Region Halland och de halländska kommunerna. Vi arbetar och tar beslut i syfte att hitta gemensamma lösningar som sätter patienten främst, säger Gösta. Det pågår också en gemensam dialog om hur vi kan förbättra vården för personer med missbruks- och beroendeproblem, som ingår som en del i arbetet med att förverkliga de nationella riktlinjerna, berättar Catarina. Hallands storlek, med sex kommuner och en region, ger möjlighet till dialog för gemensamma mål och beslut. Det är viktigt för en fortsatt positiv utveckling i Halland. Alla regioner vill ha fler invånare, hög sysselsättning och utbildningsnivå och ett blomstrande näringsliv. I Halland finns förutsättningarna. Fler hallänningar och en hög sysselsättning bidrar till skatteintäkter som lägger grunden till den framtida välfärden. Men det är skarpt läge och viktigt att få en balans i Region Hallands ekonomi, så att förutsättningar skapas att fullfölja välfärdsuppdraget till Hallands invånare, säger Gösta. Mitt medskick till nästa mandatperiod är att hålla i och hålla ut och våga fatta politiska beslut som leder mot förverkligandet av visionen Halland bästa livsplatsen, avslutar Gösta Bergenheim. Det blev tydligt att vi behöver andra sätt att arbeta på för att skapa rationaliseringsvinster. Att arbeta enhetligt och effektivt frigör resurser inom såväl hälso- och sjukvården som inom den regionala utvecklingen, menar Catarina. Under år 2014 fattades också beslut om en ny politisk organisation med start år 2015. Regionstyrelse och hälso- och sjukvårdsstyrelse förändras till en regionstyrelse med tre utskott; regionstyrelsens arbetsutskott, hälso- och sjukvårdsutskott och tillväxtutskott. Också regionkontorets förvaltningsorganisation omorganiserades för att möta framtida behov och förutsättningar. Regionkontoret behöver bli bättre på att förse politiken med beslutsunderlag som beskriver kopplingen mellan kvalitet och ekonomi. För att bli mer normerande behövs bland annat en tydligare mål- och kunskapsstyrning, säger Catarina. Gösta Bergenheim (M) Regionstyrelsens ordförande Catarina Dahlöf Regiondirektör en region för hallands framtid 5

Tillväxt för välfärd och stora ekonomiska utmaningar Region Hallands måluppfyllelse Region Halland har en måluppfyllelse med 28 procent av målen uppfyllda och ytterligare 42 procent delvis uppfyllda. Goda resultat och en god måluppfyllelse uppvisar mål som rör deltagande i nationella hälsosatsningar, bättre kommunikationsmöjligheter med andra regioner och mål om förnyelse och kvalitet i kulturen. Bland de mål som är delvis uppfyllda återfinns arbetet med att säkra effektiva vårdprocesser och sammanhållna vårdkedjor, bredbandsutbyggnad samt ett fortsatt arbete för att regionen ska ha rätt kompetens ur ett långsiktigt helhetsperspektiv. De mål som inte är uppfyllda och där regionen har stora utmaningar gäller ekonomi, hälsa och jämlik vård, kundnöjdhet hos kollektivtrafiken samt interna miljömål. Ekonomiskt resultat Region Hallands samlade resultat för 2014 uppgår till minus 194 miljoner kronor. Det är framför allt hälso- och sjukvården som uppvisar underskott. Detta trots ett positivt utfall av kömiljarden, ett statsbidrag för att förbättra tillgängligheten inom vården, på 92 miljoner kronor. Hallands tillväxt bygger på att fler ska kunna resa till och från arbete och studier utan alltför stor miljöpåverkan. Fler och fler hallänningar reser över en kommun- eller länsgräns varje dag. Även inpendling från grannlänen till Halland ökar. Kollektivtrafiken bidrar till att knyta ihop arbetsmarknadsregioner, vilket innebär en förbättrad matchning på arbetsmarknaden. Hallands kuststråk med Västkustbanan och E6:an är de högst prioriterade stråken. God tillgång till bredband med hög hastighet är viktigt för både offentlig sektor, näringsliv och enskilda personer. En god tillgång stärker näringslivets konkurrenskraft samt bidrar till attraktiva boendemiljöer i Halland. Det finns skillnader i Halland och lägst tillgång har den halländska landsbygden. Vikten av god hälsa En god hälsa i befolkningen är en avgörande resurs för tillväxt, välfärd och social hållbarhet. Befolkningens hälsa är god, men ojämnt fördelad mellan olika grupper. Det finns även skillnader i den hälso- och sjukvård som ges, något som Enligt kommunallagen ska kommuner och landsting ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Det handlar likväl om att resurser används på ett sådant sätt så att invånarna i regionen får en god och tillgänglig vård som om en kollektivtrafik som innebär en god tillgänglighet inom regionen och till andra regioner. Det handlar också om Region Hallands utvecklingsuppdrag i stort, det vill säga att leda och samordna processer som bidrar till regional utveckling och tillväxt och att resurser används på ett för invånarna optimalt sätt. Regional utveckling Regional utveckling är av vikt för utveckling av hela samhället. En ny tillväxtstrategi för Halland 2014-2020 pekar ut strategiska val och prioriterade område för en mer attraktiv, inkluderande och konkurrenskraftig region. Beslut om tillväxtstrategin togs under år 2014. Tillväxten ska vara hållbar och ta hänsyn till ekonomiska, sociala och miljömässiga faktorer. Det finns tydliga samband mellan befolkningens hälsa och ekonomisk tillväxt. 6 tillväxt för välfärd och stora ekonomiska utmaningar

tillväxt för välfärd och stora ekonomiska utmaningar 7

gäller såväl nationellt som för Region Halland. Regionens utvecklingsarbete för en mer jämlik hälso- och sjukvård, med satsningar på ett effektivt sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbete, kräver ökad styrning och en skarpare uppföljning. Verksamhetsåret 2014 Region Hallands mål att ekonomin ska vara stark för handlingsfrihet och varje generation ska bära sina kostnader mäts bland annat genom att hälso- och sjukvårdskostnaden per invånare inte ska öka mer än genomsnittet för riket. Detta mål uppnås inte, då ökningstakten uppgår till 2,8 procent jämfört med 2,5 procent för genomsnittet i riket. Ett annat jämförelsemått är den strukturjusterade hälso- och sjukvårdskostnaden. Detta mått möjliggör en rättvis jämförelse av den faktiska hälso- och sjukvårdskostnaden per invånare, då det är rensat från primärvårdsansluten hemsjukvård, tandvård och omstruktureringskostnader. Enligt Öppna jämförelser 2014 (2013 års siffror) placerar sig Halland bland de fem dyraste landstingen/ regionerna när det gäller de strukturjusterade kostnaderna, vilket är en oförändrad placering jämfört med året innan. Region Halland visar generellt sett goda medicinska resultat och utifrån tillgängliga nationella mätningar är befolkningen nöjd med vården som ges. Såväl inom de medicinska områden där Halland framstår som starkt, som inom områden med sämre resultat, talar analysen för ett behov av bättre samverkan och styrning mellan primärvård, specialiserad somatisk vård och psykiatri. Det handlar bland annat om att fånga samsjuklighet tidigare, bättre omhändertagande av multisjuka samt att förbättra uppföljningen efter vårdtillfällen på sjukhus. Nivåstrukturering och koncentration av klinisk verksamhet till färre utbudspunkter inom specialiserad vård har gett positiva resultat, då det finns en tydlig koppling mellan kvalitet och volym, men här finns ytterligare potential till förbättringar. Ett viktigt förbättringsområde är arbetet för att minska kvalitetbrister och kostnader förknippade med detta, exempelvis genom minskat antal återinläggningar, färre vårdskador och minskat antal reoperationer, vilket kan innebära kortare vårdtider samt minskat lidande för patienten. Hallands sjukhus har under flera år uppvisat ett negativt ekonomiskt resultat. Förutom faktorer som nämns ovan, som är kopplade till uppdraget och arbetet för att minska kvalitetsbrister, visar en analys att kostnadsökningen beror på ökade personalkostnader. Dessa i sin tur beror på svårighet att bemanna vissa specialiteter av läkare samt ökade kostnader för att bemanna med sjuksköterskor. Det är såväl kostnader för ökade löner som övertidsersättning. Samma trend kan även ses inom närsjukvården och psykiatrin. Av årets medarbetarundersökning och av avslutningsenkäter som kontinuerligt genomförs framgår att ökade kostnader för att bemanna med sjuksköterskor även har med anställningsvillkor och arbetsbelastning att göra. Detta är en utveckling som inte är isolerad för Halland, utan som flertalet regioner och landsting upplever. Verksamheten på Hallands sjukhus har under året haft fokus på att erbjuda vård med en hög kvalitet och patientsäkerhet och har utifrån varje enhets egen bedömning bemannat verksamheten för att klara sitt uppdrag. De ökade kostnaderna för bemanning beror också på hur bemanningsmixen ser ut och hur sjukhuset nyttjar de olika yrkeskategorierna. Under 2014 visas detta genom förändrade uppdrag och bristsituationer av olika kompetenser. Produktions- och kapacitetsplanering (PKP) inom slutenvården togs i drift under 2014 och kommer under 2015 att utökas till öppenvård och operation. Målet med utvecklingsarbetet är att säkerställa en sjukhusgemensam planering och styrning av resurser och produktion i förhållande till uppdrag och budget utifrån ett helhetsperspektiv snarare än en planering utifrån separata verksamhetsområden. God tillgänglighet är ett av regionens prioriterade områden. Tillgängligheten i Halland är god men förenad med stora kostnader eftersom en relativt stor del av vården ges genom vårdgarantin. Under 2014 har antalet patienter som åberopat vårdgarantin och fått vård hos externa vårdgivare fortsatt att öka. Av det sammanlagda antalet genomförda nybesök har 16 procent genomförts via vårdgaranti 2014. Kostnaden för dessa nybesök och efterkommande behandling uppgår till drygt 80 miljoner kronor. Tendensen visar en viss ökning av återbesök på Hallands sjukhus, parallellt med en viss minskning av nybesök, och en fördubbling av nybesök genom vårdgarantin de senaste fyra åren. För att kunna svara på om återbesöken istället kunde ha utförts i primärvården, för att minska andelen nybesök genom vårdgarantin, krävs fortsatt analys. Kultur och kunskap Region Halland ansvarar för regional kulturpolitik med grund i den nationella kultursamverkansmodellen och fördelar statliga och regionala anslag till kultur. År 2014 innebar det prioritering, implementering och genomförande av Hallands andra kulturplan 2014 2016. Kulturens inriktning och prioriteringar har bland annat varit att utveckla ett antal mötesplatser, kulturmiljöer, besöksmål och kulturevenemang som kan profilera regionen och skapa attraktivitet och 8 tillväxt för välfärd och stora ekonomiska utmaningar

synlighet i omvärlden, exempelvis ombyggnad av Hallands kulturhistoriska museum och planering för ombyggnad av Hallands konstmuseum. Ett genomgående perspektiv är att kulturen ska komma alla till del. Det innebär att förstärka ett genus-, interkulturellt-, funktionshinders-, tillgänglighetsoch hbtq-perspektiv i all verksamhet. Inom kunskapsområdet har Region Halland ett uppdrag som ansvarig för de regionala kompetensplattformarna, vilket innebär omvärldsbevakning, kompetensanalyser och nätverk såväl med utbildningsansvariga i kommunerna som med näringslivsrepresentanter. Det finns formaliserade nätverk med utbildningsansvariga inom kommunerna samt Region Halland, för bland annat framtagning av strategiska beslutsunderlag. Tillväxtverket har under året beviljat Region Halland ett projekt som ska bidra med strategiska underlag kring kompetensförsörjning i Halland. Underlagen skall ligga till grund för att stärka ett arbete för systematisk matchning mellan kompetens och arbetsmarknadens behov. Åtgärdsarbetet Kvalitetsbrister i kombination med bemanningsproblematik och bristfällig samverkan och styrning mellan avdelningar och enheter är några av orsakerna till kostnadsökningarna. För att komma till rätta med kostnadsökningarna har ett åtgärdsarbete påbörjats under 2014. Syftet är att skapa en långsiktig kvalitetshöjning i hela Region Halland. Första fasen pågår till mars 2015 och ska resultera i en beskrivning av vilka förbättringsåtgärder som ska genomföras. Åtgärder kommer framför allt att ske inom tre områden: produktionsstyrning, kunskapsstyrning och målstyrning. För att ge verksamheterna de bästa förutsättningarna att genomföra förändringarna är grunden i åtgärdsarbetet chefsutveckling, teamutveckling samt utveckling av IT-stöd. Regionledningen har beslutat att Region Halland ska arbeta med lean som verksamhetsstrategi. Lean är ett sätt att skapa bättre flöden för invånaren, från att invånaren har ett behov tills behovet är tillgodosett. I åtgärdsarbetets första fas ska en regiongemensam modell för lean tas fram. tillväxt för välfärd och stora ekonomiska utmaningar 9

Sammanfattning av måluppfyllelse Enligt mål och strategier för Region Halland 2012 2015 samt mål och budget 2014 Flera av målen är regionövergripande i sin karaktär och mäter resultat från hela regionens arbete, dvs resultat av det arbete som bedrivs i Region Halland i samarbete med kommuner och andra aktörer. Resultatet kan även påverkas av lagar och statliga satsningar. De övriga målen är Region Hallands mål vilka är direkt påverkbara av såväl politiska beslut som av det arbete som bedrivs inom koncernen. MÅLOMRÅDE Mål 2012-2015 Delmål 2014 Kommentar till måluppfyllelse Hälsa Hälsan i befolkningen ska vara Skillnaderna i ohälsa ska minska mot jämlik och bland de tre bästa föregående år. i Sverige Vård Invånarna ska erbjudas god och jämlik hälso- och sjukvård Invånarna ska ha stort inflytande och vara mer delaktiga i vården Vården ska vara säker och ges med hög kvalitet Ohälsan ska minska i Halland. Etablera metoder och arbetssätt för att tidigt identifiera individer med hög risk att insjukna eller återinsjukna och erbjuda riktade insatser till dessa, med målsättningen att öka livskvalitet och minska vårdkonsumtion. Region Halland ska utveckla en mer jämlik vård i de fall det finns omotiverade skillnader. Region Halland ska fortsätta delta i det nationella arbetet för att utveckla jämförelser och jämförelsetjänster. Resultaten ska göras tillgängliga för invånarna. Region Halland ska fullfölja nationella satsningar om e-hälsa. Region Halland ska ha ett högt deltagande i nationella vård- och hälsosatsningar och få sin andel av statliga stimulansmedel. Skapa bättre medicinska resultat jämfört med 2013 genom ständig förbättring. Region Halland ska säkra effektiva vårdprocesser och sammanhållna vårdkedjor. Skillnader mellan mäns och kvinnors ohälsa har ökat. Ohälsotalet ökar i Halland som en följd av ökat sjukpenningstal. Screening kan vara ett sätt att tidigt nå invånare med risk att insjukna. Mått behöver utvecklas för att följa om hälso- och sjukvården är jämlik. Region Halland inväntar fortsatta nationella initiativ. 52 % av alla mottagningar har uppnått målet om att införa ett gemensamt basutbud av tjänster i Mina vårdkontakter. Aktivt arbete och deltagande ger utdelning i bl a sjukskrivningsmiljard och kömiljard. Öppna jämförelser visar ett sammantaget starkt resultat, men vissa sjukdomsområden, som hjärtsjukvård, palliativ vård och intensivvård, är svagare. Ny modell för hemsjukvården, utvecklingsarbete för färre återinskrivningar och undvikbar slutenvård samt effektiva processer inom psykiatri och ambulansvård. Resultat Målet uppnås Målet uppnås delvis Målet uppnås inte fortsätter på nästa sida >>> 10 sammanfattning av måluppfyllelse

MÅLOMRÅDE Mål 2012-2015 Delmål 2014 Kommentar till måluppfyllelse Kommunikationer Kultur K Resandet med kollektivtrafik ska öka och vara attraktivt Den nya Kollektivtrafiklagstiftningen trädde ikraft 2012 och öppnade upp för fri konkurrens Bättre kommunikationsmöjligheter för människor och näringsliv ska stärka Hallands attraktivitet och utveckling. 2015 ska minst 40 % av hushållen och företagen ha tillgång till bredband på 100 Mbit/ sekund. Invånarnas och företagens tillgång till e-tjänster ska öka. Förnyelsen, spetsen och kvaliteten i kulturlivet ska öka. Tillgängligheten ska öka så att fler kan ta del av kulturutbudet. Resande med kollektivtrafik ska öka med minst 5 procent under 2014 Andelen nöjda kunder ska öka till minst 72 % och andelen nöjda invånare ska öka till minst 53 %. Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka till minst 14 % för att minska persontrafikens miljöpåverkan (mätt i andel motoriserade resor, vilket exkluderar cykel och gång). Förbättra kommunikationsmöjligheterna inom Halland och till andra regioner. 2014 ska minst 35 % av hushållen och företagen ha tillgång till bredband på 100 Mbit/ sekund. Samtliga vård- och tandvårdsmottagningar ska erbjuda invånartjänsterna Mina vårdkontakter och ett basutbud av tjänster. Varje mottagning ska öka antalet ärenden som kommer in från invånare via Mina vårdkontakter med minst 20 % under 2014. Öka antalet kulturarrangemang med nationell och internationell anknytning. Etablerat överenskommelser med tre externa parter om kulturresidens. Ta fram förslag till verksamhetsbeskrivning, budget och genomförandeplan för tillbyggnad och renovering av Hallands Konstmuseum i samverkan med museet, Halmstads kommun och Stiftelsen Hallands länsmuseer. Överenskommelserna mellan region och kommun gällande insatser för att säkerställa kultur för barn och unga samt inom äldreomsorgen har tagits i bruk. För överenskommelserna inom äldreomsorgen ska kulturens hälsofrämjande aspekter tydligt framgå. Öka antalet kulturengagemang i hela Halland. Resandet med Hallandstrafiken ökade med 2,4 %. Någon statistik för det totala resandet med kollektivtrafik finns inte att tillgå Andelen nöjda kunder minskade till 65 % och andelen nöjda invånare ökade till 51 %. Målet uppnås om en marknadsandel på 14 %. Den regionala infrastrukturplanen innehåller satsningar på 1 240 miljoner kronor med prioriterade infrastruktur projekt. 32 % av befolkningen och 26 % av arbetsställena i Halland har tillgång till bredband på minst 100 Mbit/sekund 52 % av samtliga mottagningar erbjuder invånartjänsten Mina vårdkontakter. 75 % av mottagningarna har ökat antal ärenden från invånare och patienter med minst 20 %. Nya verktyg och planer framtagna. Kulturresidens genomförda inom dans, musik, bildkonst, film och teater. Flera viktiga steg har tagits för att skapa en attraktiv och tillgänglig museiverksamhet i Halland. En process pågår för att skapa gemensamma riktlinjer med kommunerna för kultur för barn och unga, från och med 2016. De regionala insatserna har förstärkts vad gäller rådgivning, kunskapsspridning och arrangörsstöd. Jämfört med 2013 har antal kulturarrangemang minskat men i mindre omfattning i ett flerårsperspektiv. Resultat fortsätter på nästa sida >>> sammanfattning av måluppfyllelse 11

MÅLOMRÅDE Mål 2012-2015 Delmål 2014 Kommentar till måluppfyllelse Kultur (forts.) Arbete Alla barn och ungdomar ska ges möjligheter att uppleva kultur. Fler och växande företag ska finnas inom de kulturella och kreativa näringarna. Det ska finnas fler och konkurrenskraftiga företag Öka antalet besökare och deltagare i kulturaktiviteter inom skolan och på fritiden. Öka antalet ungdomsdrivna kulturprojekt Öka kulturföretagens synlighet inom besöksnäringen. Ta fram förslag på hur ett företagsstöd inom kultursektorn kan utformas i Halland Starta ett utvecklingsarbete mot bakgrund av resultaten i undersökningen Kreativa kraftfält i Halland. Halland ska tillhöra de fem främsta regionerna när det gäller antalet nyregistrerade företag per invånare. Halland ska ha minst 12,5 % nyregistrerade företag per tusen invånare och år. Under 2013 var det en stor ökning av antal deltagare i kulturaktiviteter i skolan. Denna ökningstakt uppnåddes inte 2014, men trenden är positiv. Unga kulturskapares möjligheter att bo och verka i Halland har förbättrats genom riktade insatser, vilket kommer att öka antalet ungdomsdrivna kulturprojekt på sikt. Kultur i Halland samverkar med Region Halland om bland annat destinationsutveckling. Timbanken erbjuder kostnadsfria affärs- och innovationsutvecklingsinsatser för alla företag i Halland oavsett bransch. Projektet Kreativa Kraftfält har ökat kunskapen om kulturens samband med samhällslutveckling men inget konkret utvecklingsarbete har startats. Resultat 11,2 % nyregistrerade företag/1000 invånare. Lansering av Timbanken har varit framgångsrik. Resultat Fler ungdomar ska ha arbete Halland ska tillhöra de tre regioner/län som har lägst ungdomsarbetslöshet. Ungdomsarbetslösheten i Halland får vara högst 10 % Halland är bland de tre regioner/län som har lägst ungdomsarbetslöshet i riket Resultat 11,5 % ungdomsarbetslöshet. Boende Det ska finnas attraktiva och trygga boendemiljöer i hela regionen. Antalet nyproducerade bostäder ska öka och det ska finnas ett varierat utbud av bostadsmöjligheter i Halland. Under 2014 har den nedåtgående trenden i bostadsbyggandet accentuerats ytterligare. Kunskap Utbildningsnivån i regionen ska höjas. Öka förutsättningarna för anställningsbarhet och fortsatta högskolestudier för elever och kursdeltagare vid Region Hallands egna skolor. Studiemotiverande folkhögskolekurser har genomförts vid regionens folkhögskolor samt etableringskurser för nyanlända invandrare. System för matchning mellan arbetsgivare och utbildningssamordnare, med processer och samarbeten, ska vara etablerat. Tillväxtverket har beviljat Region Halland ett projekt som ska bidra med strategiska underlag kring kompetens- försörjning- Verksamheten i Region Hallands skolförvaltning ska förändras enligt långsiktig inriktning. Ett stort arbete har påbörjats med sammanslagningen av Munkagårdsgymnasiet och Plönningegymnasiet. Målet om långsiktig inriktning är dock inte uppfyllt. fortsätter på nästa sida >>> 12 sammanfattning av måluppfyllelse

MÅLOMRÅDE Mål 2012-2015 Delmål 2014 Kommentar till måluppfyllelse Miljö Region Halland som arbetsgivare Ekonomi Miljö- och klimatprofilen ska vara tydlig, långsiktig och föredömlig. Region Halland ska 2015 komma på topp 5 över landets mest attraktiva arbetsgivare inom regioner och landsting. Medarbetarna ska uppleva Region Halland som en bra arbetsgivare. Region Halland ska ha rätt kompetens ur ett långsiktigt helhetsperspektiv. Öka andelen förnybar energi av den totala energianvändningen i Halland. Sänka den totala energiförbrukningen i Halland genom energieffektivisering. Den totala energianvändningen i Region Halland ska minska med minst 3 % jämfört med år 2013. Koldioxidutsläppen från Region Hallands tjänsteresor ska minska med minst 5 % jämfört med år 2013. Av det totala inköpsvärdet av livsmedel i Region Halland ska andelen ekologiska livsmedel öka med minst 5 procentenheter jämfört med år 2013. Region Halland ska nationellt tillhöra de mest attraktiva arbetsgivarna inom regioner och landsting. Region Halland ska av fler medarbetare upplevas som en bra arbetsgivare än föregående år (bättre resultat än vid medarbetarenkäten 2012). Samtliga medarbetare i arbete ska ha individuella utvecklingssamtal och utvecklingsplaner. Alla förvaltningar ska ha fullföljt kartläggning av kompetensbehov genom kompetensförsörjningsmodul Olivia. Resultatet ska registreras i Region Hallands gemensamma kompetensmodul. Fler medarbetare och fler yrkeskategorier än föregående år ska bedriva forskning genom riktade stimulansåtgärder och support. Forskningsarbetet planeras utifrån arbetets övriga förutsättningar och i samråd med berörd chef. Hälso- och sjukvårdskostnaden per invånare ska inte öka mer än genomsnittet för riket Trenden är tydligt ökande för bioenergi i industrin samt för vindkraft. Trenden är sjunkande mätt i kwh/brp. Jämfört med år 2013 har den totala energianvändningen minskat med 2,6 %. Koldioxidutsläppen från Region Hallands tjänstresor har minskat med 0,5 %. Andelen ekologiska livsmedel av det totala inköpsvärdet för livsmedel utgörs av 31 % för sjukhusköken, vilket är en ökning med 2 procentenheter jämfört med föregående år, och 17 % för skolorna, vilket är en minskning med 2 procentenheter. Tillgången på prisvärda ekologiska produkter har periodvis varit dålig, exempelvis svenskt ekologiskt kött och färsk frukt och grönt. I viss mån har även ekonomin stoppat utvecklingen. Region Halland ligger inte i topp bland de regioner och landsting som redovisat Hållbart Medarbetarengagemang. Ett aktivt arbete pågår för att främja jämställdhet och mångfald. Medarbetarenkäten 2014 visar en försiktig positiv upplevelse för regionen som bra arbetsgivare. För att förbättra processen och tydliggöra individuella prestationer kommer bedömningskriterierna i utvecklingsplanerna att kopplas till verksamhetens mål på ett tydligare sätt. Nästan en tredjedel av medarbetarna saknar individuell utvecklingsplan. Det saknas regionövergripande statistik över vilka som forskar, i vilken utsträckning, vilken yrkeskategori samt hur långt man kommit. Resultat Ekonomin ska vara stark för Ökning med 2,8 % jämfört handlingsfrihet och varje med 2,5 % som snitt i riket. generation ska bära sina kostnader. Soliditeten ska vara positiv. Soliditeten ska vara lägst -15 procent Resultat -16,4 %. Nettokostnadsandelen ska i genomsnitt vara högst 99 procent. Nettokostnadsandelen ska vara högst 100,0 procent Resultat 102,6 %. sammanfattning av måluppfyllelse 13

Omvärld Den makroekonomiska utvecklingen Svensk ekonomi har under 2014 utvecklats svagt med en BNP ökning på knappt 2 procent. Det främsta skälet är en fortsatt svag internationell utveckling och därmed en fortsatt svag svensk export. Den privata konsumtionen har under det tredje kvartalet utvecklades svagare än beräknat, vilket medför lägre förväntningar från konsumenterna inför 2015 och en nedrevidering av nästa års ökning. Prognosen för 2015 är en tillväxt av BNP med 2,9 procent. Arbetsmarknaden har dock utvecklats betydligt bättre än BNP och fortsätter att generera ökad sysselsättning. Regeringen bedömer i Budgetproposition för 2015 att det sker en gradvis återhämtning i svensk ekonomi under de närmaste åren. Underskottet i den offentliga sektorns finanser minskar långsamt. Omvärldens ekonomier går i otakt. I USA har tillväxten etablerat sig på en hygglig nivå och arbetslösheten har sjunkit snabbt. Utvecklingen på andra viktiga svenska exportmarknader har varit blandad och det ekonomiska läget i euroområdet har försvagats under hösten. Den låga inflationen i stora delar av världen bidrar till att de stora centralbankernas styrräntor är fortsatt mycket låga. Den låga svenska inflationen under 2014 har fått riksbanken att sänka styrräntan till 0 procent och revidera ned räntebanan mycket kraftigt. (Källa: SKL Ekonominytt nr 19/ 2014) Positiv befolkningsutveckling i Halland Halland är ett attraktivt län med en positiv befolkningsutveckling. Per sista december 2014 hade Halland 310 665 invånare, vilket är en ökning med nästan 4000 personer jämfört med år 2013. Ser man till hur befolkningen utvecklas i olika åldersgrupper är skillnaderna stora. Mellan 2012-2030 beräknas Hallands befolkning öka mest i de äldre åldersgrupperna. Befolkningen över 65 år beräknas öka med 36 procent fram till 2030 och åldersgruppen 65-74 år med 15 procent. I de yngre åldersgrupperna väntas befolkningen i åldern 0-19 år öka med 10 procent och i åldersgruppen 20-64 år endast med 4 procent. Åldersgruppen 20-64 år är särskilt viktig för den framtida ekonomiska utvecklingen och för skatteunderlaget. Den demografiska utvecklingen, med fler och äldre invånare, ökar försörjningsbördan för den förvärvsarbetande befolkningen och kostnaderna för den offentliga sektorn. I synnerhet när förväntningarna på kvalitet och välfärdstjänster också ökar. 14 omvärld

Halland är en del av det europeiska utvecklingsarbetet Region Halland formulerar och genomför den regionala tillväxtpolitiken i ett strategiskt ramverk som beslutas på europeisk och nationell nivå. Ramverket utgörs av Europa 2020-strategin och den nationella strategin för regional tillväxt och attraktionskraft. Dessa prioriterar ökad sysselsättning, ökad konkurrenskraft, minskat utanförskap samt att reducera utsläppen av växthusgaser. Befolkning och demografi Befolknings- och sysselsättningsutvecklingen i Sverige koncentreras allt mer till Stockholms-, Göteborgs- och Malmöregionerna. Därmed finns det ett stort och växande behov av att både Göteborgs och västra Skånes arbetsmarknader knyts närmare Halland. Norra Halland, företrädesvis Kungsbacka och Varberg, har en hög tillgänglighet till Göteborgsregionens arbetsmarknad, medan södra Halland har svagare kopplingar till både västra Skånes och Göteborgsregionens arbetsmarknader. Det finns en risk att de skilda utgångslägena mellan norra och södra Halland ger en mer polariserad utveckling. En ytterligare skiljelinje i Halland är mellan kust och inland. Stora delar av Hallands landsbygd saknar också tillgång till snabbt bredband, vilket försämrar förutsättningarna för inflyttning, företagande och offentlig service. Arbetsmarknad och näringsliv Halland har en demografisk struktur som leder till att många människor har en utbildningsnivå som är högre än vad som efterfrågas på arbetsmarknaden. Denna obalans hanteras genom att många som bor i företrädesvis norra Halland pendlar till ett arbete i Göteborg. En stor pendling gynnar män mer än kvinnor. Att Halland är det län som har störst inkomstskillnader mellan kvinnor och män kan bland annat förklaras av att män genom pendling har tillgång till en större arbetsmarknad. Det är en styrka för Halland att ha en hög tillgänglighet till storstadsregionernas arbetsmarknader, men det är också önskvärt med en utveckling av arbetsmarknaden inom Halland så att efterfrågan på arbetskraft med hög utbildning ökar lokalt. i Halland, och indikerar att det finns en diskriminering på den halländska arbetsmarknaden. Det halländska näringslivet är diversifierat, men med en viss dominans av olika handelsbranscher, tillverkning och bygg. Handel och bygg är branscher som växt kraftigt de senaste åren som ett resultat av en positiv befolkningsutveckling och växande lokala marknader. Däremot finns det relativt få företag i Halland som efterfrågar mycket kunskap. Att det inte på samma sätt som i storstadsregionerna finns starka kluster i Halland med multinationella företag och stor forskning innebär låga FoU-investeringar, liten export och få sysselsatta i kunskapsintensiva företag. En ökad internationell konkurrens och teknisk utveckling riskerar därför att ställa till problem för Halland på lång sikt. Ska Halland fortsätta att vara ett attraktivt län att bo i behövs det fler företag med internationell konkurrenskraft, som utnyttjar affärsmöjligheter på växande internationella marknader och erbjuder arbeten för högutbildade. Patientlagen ger hallänningen ökat inflytande över sin vård Med Patientlagen som trädde i kraft den 1 januari 2015 ges patienter möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad primärvård och öppen specialiserad vård i hela landet. Syftet med lagen är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Bland annat utvidgas och förtydligas den nuvarande informationsplikten gentemot patienten. Lagen innebär att Region Halland är skyldig att erbjuda samma vård till invånare hemmahörande i andra landsting, och på samma villkor, som regionen erbjuder sina egna invånare. På samma sätt får hallänningarna del av andra landstings vårdutbud och kan på så vis välja behandlingsalternativ i andra delar av landet. Patienter som söker vård i andra landsting omfattas inte av vårdgarantin och kostnader, för exempelvis resa och uppehälle, bekostas av patienterna själva. Halland har bland de högsta förvärvsfrekvenserna i landet, men det finns grupper som är underrepresenterade på arbetsmarknaden. En hög förvärvsfrekvens är avgörande för ett inkluderande samhälle och för att hantera den demografiska utvecklingen. Fler behöver arbeta och betala skatt för att finansiera en ökad efterfrågan på välfärd. De grupper som är underrepresenterade är personer med endast förgymnasial utbildning och utrikesfödda. De låga förvärvsfrekvenserna för utrikesfödda visar att det finns ett integrationsproblem omvärld 15

Mål och delmål 2014 Mål och strategier för Region Halland 2012 2015 innehåller de viktigaste målen och strategierna för Region Hallands verksamhet under mandatperioden. Målen och strategierna är en del av verksamheten de områden som de närmaste åren kräver mest uppmärksamhet och som tillsammans skapar framgång för Halland och Region Halland. 16 mål och delmål 2014

Hälsa Behovskartläggningen 2013 visar att hälsan i befolkningen är god men ojämnt fördelad. Region Hallands hälsofrämjande arbete för en hälsa på lika villkor har sedan dess fortsatt, men arbetet är ännu inte tillräckligt. Hälsan i befolkningen får anses vara fortsatt god, men är fortsatt ojämnt fördelad. Ojämlikheter i hälsa kan minska med insatser av hjälp och stöd, men förutsätter att man lyckas nå de socialt utsatta grupperna. Det är en utmaning på såväl nationell som regional nivå. Region Halland driver ett utvecklingsarbete för en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård som förväntas medverka till en mer jämlik vård och hälsa. Strategin för en jämlik hälsa på lika villkor utgör en stor och viktig del i det arbetet. Sannolikt kan också resultatet av åtgärdsarbetets översyn av mål- och kunskapsstyrning i dessa delar bidra till att på sikt säkerställa jämlik vård och hälsa. mål: Hälsan i befolkningen ska vara jämlik och bland de tre bästa i Sverige delmål: Ohälsan ska minska i Halland Skillnaderna i ohälsa ska minska mot föregående år TTmåluppfyllelse Målet uppnås inte Lokala nämnder Under året har ett särskilt uppdrag om Hur unga och unga vuxnas relation till det samlade hälso-och sjukvårdssystemet ser ut gett värdefulla resultat. De tendenser som underlaget visar på är angeläget att ta tillvara och beakta i Region Hallands målsättningar om minskade skillnader i hälsa och ökad hälsa i Halland. Några av de förbättringsområden som framkommit är bemötandefrågor och hur man som ung får hjälp när man mår psykiskt dåligt. Resultatet visar bland annat att kunskapen om vart man ska vända sig om man mår dåligt varierar beroende på om det är fysiska eller psykiska besvär och att det är den äldre åldersgruppen som förefaller ha störst okunskap om vart man vänder sig. Det framkom även att ungas förväntningar på hälso- och sjukvården inte helt överensstämmer med hur hälso- och sjukvården uppträder. UNGA OCH UNGA VUXNAS RELATION TILL HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSSYSTEMET Kunskap om vart man ska vända sig vid fysiska besvär Kunskap om vart man ska vända sig vid psykiska besvär % 100 80 60 40 20 0 92,2 66,2 31,9 5,3 2,5 1,9 Ja Nej Obesvarat Regionkontoret har sedan 2013 i uppdrag att ta fram en Strategi för jämlik hälsa på lika villkor. Strategin innefattar både vad som behöver göras inom regionens egna verksamheter och vad som kan göras i samverkan med andra aktörer. Strategin utgör en viktig del i att nå en jämlik hälsa för Hallands befolkning. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Närsjukvården har en central roll i det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Vårdvalsenheterna arbetar aktivt med livsstilsfrågor och området är inkluderat i den pågående vårdvalsöversynen som redovisas separat. Under 2014 genomförde Socialstyrelsen en nationell utvärdering som visade att de allra flesta med en ohälsosam levnadsvana vill förändra denna och att många vill ha stöd i att åstadkomma en förändring. Majoriteten av befolkningen är också positiva till att vårdpersonalen ger stöd till förändringar av levnadsvanor istället för att ge läkemedelsbehandling. Vårdbarometern visar att hallänningarna instämmer. Drygt 80 procent är positiva till att vårdpersonal diskuterar levnadsvanor med dem och vill att hälso- och sjukvården ska hjälpa dem att ändra sina levnadsvanor. Trenden är att andelen positiva ökar. Socialstyrelsens utvärdering visar också att arbetet med att förebygga sjukdomar har starkt stöd hos vårdpersonal och chefer. Uppföljning av ohälsotalet Ohälsotalet har de senaste tio åren minskat stadigt i Hallands samtliga sex kommuner och legat på en nivå under riket. Avståndet till riket har dock minskat över tid och 2013 skedde ett trendbrott på grund av ökat sjukpenningtal. Sjukpenningtalet, som är en del av ohälsotalet, har ökat i något snabbare takt under 2014 och ligger nu på 9,3 dagar i Halland (riket 9,4 dagar). Samtidigt minskade antalet personer hälsa 17

som har sjukersättning vilket gör att ohälsotalet fortfarande ligger jämförelsevis lågt. Ohälsotalet varierar stort mellan olika åldersgrupper, även om ohälsan generellt ökar med stigande ålder. Ohälsotalet varierar också mellan Hallands kommuner och följer ett tydligt mönster med ökat ohälsotal från norr till söder. Under slutet av 2014 har Kungsbacka fortsatt det lägsta ohälsotalet i samtliga åldersgrupper (19,4 dagar), medan Laholm står för det högsta talet med 29,6 dagar. Skillnader i mäns och kvinnors ohälsotal syns såväl lokalt som nationellt. Resultatet av Behovskartläggningen 2014 visar att en oroväckande tendens är att skillnaden mellan kvinnor och män ökade med i genomsnitt två dagar i åldersgruppen 30-39 år i alla Hallands kommuner förutom Kungsbacka under 2012-2013. Förklaringen tros ligga i en ökning av korttidsfrånvaro. Under 2014 har ohälsotalet fortsatt att öka något mer för kvinnor än för män. *Ohälsotalet omfattar antal utbetalda dagar med sjuk-, arbetsskade- eller rehabiliteringspenning, sjuk- eller aktivitetsersättning från socialförsäkringen per försäkrad i åldrarna 16 64 år. *Sjukpenningtalet omfattar antal utbetalda dagar med sjuk- eller rehabiliteringspenning från socialförsäkringen per försäkrad i åldrarna 16-64 år. OHÄLSOTALET I HALLAND 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Kvinnor 35,3 31,7 29,6 29,4 29,8 31,0 Män 23,7 21,7 20,3 19,9 20,0 20,5 Genomsnitt 34,4 32,4 29,5 26,7 25,0 24,6 24,9 25,7 Vårdbarometern hur ser hallänningen på sin hälsa? Halland har i de senaste årens mätningar haft stabila resultat, som varit bättre än eller i nivå med rikets. I årets telefonintervjuer uppgav 75 procent att de hade en god eller mycket god hälsa. 59 procent hade inte någon långvarig sjukdom och 88 procent tyckte att de hade bra kunskaper om hur de kunde minska risken för sjukdom. Varken för upplevd hälsa eller för kunskaper syntes några skillnader mellan kvinnor och män, andelen kvinnor med långvarig sjukdom är dock sex procentenheter högre än andelen män. Däremot syntes, liksom föregående år, stora skillnader mellan olika befolkningsgrupper vad gäller kunskaper som kan påverka hälsa och upplevt hälsotillstånd. Kunskapsnivån bedömdes som 15 procentenheter lägre för grundskoleutbildade än för högskoleutbildade. Motsvarande för upplevd hälsa var 25 procentenheter lägre. Andelen svarande som är födda utanför Sverige var för låg för att kunna jämföra utifrån födelseland. Ökad tandhälsa Andelen kariesfria barn i treårsåldern har ökat marginellt sedan föregående år (till 96,7 procent) medan det syns en större ökning bland kariesfria 19-åringar; 37,7 procent jämfört med 35,2 procent föregående år och 32,7 år 2012. Parallellt sker en minskning av skillnaderna som funnits mellan klinikerna. Vårdprogram och riktade pengar kopplade till riskgrupperna infördes i samband med den nya barnersättningsmodellen 2013. Utvärdering sker 2016. 18 hälsa

Vård Region Halland visar generellt sett goda medicinska resultat och utifrån tillgängliga nationella mätningar är befolkningen nöjd med vården som ges. Trots det förefaller det, såväl inom de områden där Halland framstår som starkt som inom områden med sämre resultat, finnas behov av bättre samverkan. Under året har det arbetats vidare med några av de områden som sedan tidigare identifierats som viktiga för att möta framtidens utmaningar, bland annat screening och ökad regional samverkan i syfte att främja LEON-principen, undvikbara återinskrivningar och sammanhållna vårdkedjor. Även om vården som ges i Region Halland på många sätt är god, så har områden tydliggjorts där vården inte ges på lika villkor. Regionen driver ett utvecklingsarbete för en mer jämlik hälso- och sjukvård och arbete pågår med att utveckla uppföljningen, för att på sikt kunna säkerställa att vård ges på lika villkor. Glädjande är den stora ökningen av invånare med inloggning till Mina vårdkontakter, som visar en förflyttning mot patientens eget ansvarstagande och möjliggör styrning av vårdens resurser dit de verkligen behövs. God tillgänglighet är ett av regionens prioriterade områden. Tillgängligheten i Halland är god men förenad med stora kostnader eftersom volymen ökar och vården inom flera delar ges inom vårdgaranti. mål 1: Invånarna ska erbjudas god och jämlik hälso- och sjukvård delmål: Etablera metoder och arbetssätt för att tidigt identifiera individer med hög risk att insjukna eller återinsjukna och erbjuda riktade insatser mot dessa, med målsättningen att öka livskvalitet och minska vårdkonsumtion SSmåluppfyllelse Målet uppnås Deltagande i screening ökar Screening kan vara ett sätt att tidigt nå invånare med risk att insjukna. Såväl omfattningen av som deltagande i screening ökar. Det pågår också aktiviteter för att i större utsträckning nå utsatta grupper. Målet får anses uppnått. Region Halland deltar i en nationell studie om tarmcancerscreening, polyper har hittats hos ungefär hälften av de som screenats. Andelen som svarar ja till mammografikallelse ökar och var 2014 fyra procentenheter högre (83,61 procent) jämfört med två år tidigare. Andelen varierar dock med närmare tre procentenheter inom länet där Halmstad har högst deltagande och Kungsbacka har lägst. Även andelen som tackar ja till bukaortascreening (gäller 65-åriga män) ökar, 85 procent tackade ja under 2014, jämför med 83 procent året innan. Nedan syns deltagande i gynekologisk cellprovskontroll. Under året har det genomförts aktiviteter för att nå svårnådda grupper och under 2015 införs ytterligare åtgärder. Projektet Blodtrycksscreening i tandvården har flyttat fram sitt slutdatum vilket innebär att utvärdering kommer att ske efter den 31 mars 2015. DELTAGANDE I GYNEKOLOGISK CELLPROVSKONTROLL % 90 88 86 84 82 80 78 76 74 2009 2010 2011 2012 2013 Kungsbacka Varberg KHV Falkenberg Halmstad Hylte Laholm Halland KHV 26-50 år vård 19

delmål: Region Halland ska utveckla en mer jämlik vård i de fall det finns omotiverade skillnader delmål: Region Halland ska fullfölja nationella inriktningar om e-hälsa TTmåluppfyllelse Målet uppnås inte Region Halland behöver utveckla mått för att följa om hälsooch sjukvården är jämlik, för att därigenom kunna utveckla en mer jämlik vård i de fall det finns omotiverade skillnader. Det gör att målet är svårt att besvara. Trots det kan omotiverade skillnader i vården konstateras. Med omotiverade skillnader avses skillnader som inte kan förklaras av patienters olika medicinska förutsättningar och behov. Revisionsrapporten Vård på lika villkor (2014) pekar på att regionstyrelsen inte i tillräcklig utsträckning säkerställer att vård ges på lika villkor. Det visar även årets revisionsrapport över hjärtsjukvården, där styrningen inte anses skapa förutsättningar för likvärdig vård i länet. Revisionsrapporten Omhändertagandet vid depression och ångest (2014) påpekar att förutsättningarna till jämlik vård påverkas av att vuxenpsykiatrin inte alltid följer nationella riktlinjer och kartläggningen som gjorts över regionens rehabiliteringsresurser visar att dessa är ojämlikt fördelade. Behovskartläggningen 2014, som är en fördjupning inom sjukdomsområde hjärta, kärl, diabetes, visar att nyttjandet av vården är ojämnt fördelat beroende på församling. Tydligast är kopplingen mellan socioekonomisk utsatthet och invånare vårdade i specialistvården i Halmstad kommun och mellan socioekonomisk utsatthet och invånare vårdade för diabetes i specialistvården i Falkenbergs kommun. mål 2: Invånarna ska ha stort inflytande och vara mer delaktiga i vården delmål: Region Halland ska fortsätta delta i det nationella arbetet för att utveckla jämförelsetjänster. Resultaten ska göras tillgängliga för invånarna SSmåluppfyllelse Målet uppnås Region Halland inväntar fortsatta nationella initiativ. Tmåluppfyllelse Målet uppnås delvis Mina vårdkontakter en tredjedel av hallänningarna har nu inloggning 52 procent av alla mottagningar har under året uppnått regionfullmäktiges mål om att införa ett gemensamt basutbud av tjänster i Mina vårdkontakter. Dessutom har 75 procent av alla mottagningar nått målet om att öka antalet ärenden till Mina vårdkontakter med minst 20 procent under året. Totala antalet ärenden under 2014 uppgick till över 80 000 vilket är en ökning jämfört med 2013 med drygt 30 procent. Uppdraget har gällt alla vårdverksamheter, men det har varit svårt att få gehör bland de privata specialist- och sjukgymnastmottagningarna. Drygt 30 procent av hallänningarna har nu personlig inloggning till Mina vårdkontakter, det ger en ökning med 31 procent under 2014. mål 3: Vården ska vara säker och ges med hög kvalitet delmål: Region Halland ska ha ett högt deltagande i nationella vård- och hälsosatsningar och få sin andel av statliga stimulansmedel SSmåluppfyllelse Målet uppnås Sjukskrivningsmiljarden Region Halland erhöll inte någon ersättning avseende sjukskrivningsmiljardens rörliga del under 2014 på grund av sjukpenningtalets utveckling. Däremot har regionen hittills uppfyllt villkoren för de fasta delarna, vilket ger en ersättning på cirka 14,4 miljoner kronor (kopplade till bland annat jämställd sjukskrivningsprocess och arbete med psykisk ohälsa). Kravet på den elektroniskt utvecklade intygstjänsten prognosticeras ge ytterligare tillskott på 1,2 miljoner kronor under 2015. 20 vård