Planprogram Backen. Bilaga till antagandehandling. Utvecklingsidéer för Piteås handelsområde

Relevanta dokument
Antagandehandling PLANPROGRAM. För del av Backens verksamhetsområde, Piteå kommun

SAMRÅDSHANDLING PLANPROGRAM HANDELSOMRÅDE BACKEN, PITEÅ KOMMUN

Inledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet

Antagandehandling PLANPROGRAM. För del av Backens verksamhetsområde, Piteå kommun

Trafikutredning tillhörande detaljplan för Karossen 5 m.fl

ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001

PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN

Kv. Päronet 2. Kompletterande handling - Trafik. Utredare. Therese Nyman Ann Storkitt Olga Hanelis

KS-Plan 12/2006 Antagandehandling GESTALTNINGSPROGRAM. Detaljplan för Söderby Huvudgård 2:43 m.fl.

R AP P O RT. Sporthotellet Kista EXPLOATERINGSKONTORE T STHLM STADS & TRAFIK UTFORMNING TRAFIK UPPDRAGSNUMMER

UPPDRAGSLEDARE. Joakim Bengtsson UPPRÄTTAD AV. Joakim Bengtsson Sabina Rubbi

TRÄKVISTA - ÖVERSYN AV TRAFIKFRÅGOR INFÖR SAMRÅD

Principer för utformning inför upprustning av Drottning Kristinas väg.

UPPDRAGSLEDARE. Joakim Bengtsson UPPRÄTTAD AV. Joakim Bengtsson Sabina Rubbi

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR OMRÅDET VID NORRA INFARTEN TILL MELLERUDS TÄTORT UTMED VÄG E45.

Angöring till Skogsgläntans förskola

Program för gaturum GAMLA UPPSALAGATAN - FRÅN TRAFIKLED TILL STADSGATA. Stadsbyggnadsförvaltningen, oktober 2015

Trafikverkets synpunkter. Trafikverkets synpunkter. Boende i Vibble

RAPPORT. Mjällby centrum, Sölvesborgs kommun Trafikutredning Upprättad av: Milos Jovanovic

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart

Cykelöverfarter. Malmö stads arbete med cykelöverfarter och en policy för detta. Trafik och Gatudagarna

Kv. Rosen. Trafik. Utredare. Iterio AB Östgötagatan Stockholm Therese Nyman Linda Lundberg

PARKERINGSUTREDNING ICA SUPERMARKET SKÄRBLACKA

Sveriges bästa cykelstad

TRAFIKALSTRING KV. STRÖMSÖR OCH RENEN I SKELLEFTEÅ

Antagen KF 96, GÅNG- OCH CYKELPLAN FÖR VÅRGÅRDA TÄTORT

Trafikutredning Fridhem, Tjörns kommun I samband med detaljplan Fridhem del av Hövik 5:1

Gestaltningsprinciper för Hareslätt

Gestaltningsprogram för handels- och verksamhetsområdet vid Ältabergsvägen

Skolgårdar - trafiksäkerhet

Trafikutredning för ny förskola på Nyängsvägen

Utredning Detaljplan Infart Kristianstad Trafikstruktur och parkering

Cykelvett. Cykla lagligt och säkert Tips och råd

PM Trafik. Torbjörns torg, Uppsala Uppsala kommun, plan- och byggnadsnämnden. Dnr PBN ,

Cykelåtgärder längs Hässelbystråket mellan Brommaplan och Åkeshov. Genomförandebeslut

V Boulevarden S Kaserngatan (alt 10)

DETTA HAR HÄNT FRÅN KOMMUNES OCH TRAFIKVERKETS SIDA. Markerat med rött.

Busshållplatserna och tågens plattformar är viktiga målpunkter som ska var lätta att hitta och trygga att uppehålla sig på.

Lundagatan. PM Trafik Uppdragsnummer: Författare: Pär Båge Datum: 9 november Historik Rev Datum Beskrivning Sign

Om cykelkartan. Liten smal väg med minimal trafik.

KOMPLETTERANDE FÖRSLAG BJÄRRED 12:1

Riktlinjer för passager i Västerås

Integrerad Barnkonsekvensanalys - fokusområde Söderholmen

Oskar Malmberg Krister Isaksson

Nykvarns Kommun. Gång- och cykelplan. Stockholm SCANDIACONSULT SVERIGE AB Mark. Antagen av Kommunfullmäktige 20 mars

BESKRIVNING, TRAFIKFUNKTIONER SVARTVIKS STRAND

FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN

Mer Ljungby i Ljungby

GESTALTNINGSFÖRSLAG Norra och södra torget, Kristinehamn 4 oktober 2016, Marie Janäng

DIALOG ENEBYBERGSVÄGEN. Sammanställning av inkomna synpunkter i samband med dialogmöte

Inkomna synpunkter till Trafikplanen

Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida: 1 av Datum: Rev: Upprättad av: Sophie Cronquist Granskad av: Fredrik Johnson

Korsningsutredning Färjestadsskolan Karlstads kommun

ALTERNATIVA PLACERINGAR AV BUSSTATION I BROBY

Uppdragsledare: Fredrik Johnson Sida: 1 av 7 Upprättad av: Sophie Cronquist Datum:

Trafikutredning för Åsa 4:144 m.fl. Förvaltningen för Teknik

Gestaltningsprogram för Rikstens Företagspark, del 1, (36-10)

Kv Herkules och Oden i Trelleborg

Gestaltningsprogram Smedby gård Åkersberga

Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319

Bilaga 1 Infrastruktur

BILAGA 2 Infrastruktur, övergripande cykelvägnät, detaljutformning

Trafikföringen i centrum, Inre ringen

TRAFIKUTREDNING. Trafikutredning korsning Ringvägen/Prästängsvägen. Datum Handläggare Tobias Sjöstrand. Projekt-ID

När du ska korsa en gata

Skylten och dess belysning

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder.

PM Sammanställning av upplevda problem och brister

Finnshyttan Filipstads kommun. Trafikutredning till detaljplan

V A L B O K Ö P S T A D U T F O R M N I N G S P R O G R A M

Trafikutredning Kv. Cirkusängen - Sundbyberg

Åtgärdsvalsstudie väg 282 resultat övning 1 vad fungerar idag och dagens brister

BUSSGATOR I BROBY SLUTVERSION

TRAFIKUTREDNING. Trafikutredning korsning Ringvägen/Prästängsvägen. Datum Handläggare Tobias Sjöstrand. Projekt-ID

Dokumentet är framtaget i syftet att ligga som underlag för utformning av bebyggelse och gaturum för Kärnekulla.

PM Trafik och parkering i Butängen Av: Martin Berlin och Per-Erik Hahn

PM Trafik Detaljplan. Uppdragsnr: (7) Uppsala WSP Sverige AB. Gunilla Sortti

TRÖINGE 15:1 (Korset) GESTALTNINGSPROGRAM. Vi56

SAMRÅDSREDOGÖRELSE Planprogram för Backens handelsområde i Piteå kommun, Norrbottens län

Fördjupad utredning gällande trafikutformning

Cykelfrämjandets synpunkter på cykelväg Kallax - Bergnäset. Synpunkter på cykelvägen Kallax - Bergnäset

Trafikförslag för detaljplan för bostäder vid Södra Vårvindsgatan

Särö Väg- & Villaägareföreningar

Utredning Emmabodavägen kort sammanfattning

GESTALTNINGSPROGRAM Samrådshandling

Detaljplan för Del av kv. Yrkesskolan Tumba, Botkyrka kommun

4. HANDEL HANDEL PARKERINGSDÄCK SMÅ BYGGNADER KOMPLETTERANDE HANDEL OCH SER- VICE SKYLTAR ÖPPNA OCH INTRESSANTA FASADER

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för Kvantumvallen, Del av fastigheten Vägskälet 17 m.fl. Katrineholms kommun. Dnr. Plan

6. Tänkbara åtgärder. Exempel på utformning av mötesfri landsväg. Rv70 Enköping - Simtuna 15 (33)

Planens syfte. Trafiksäkerhet. Planerade åtgärder. Bymiljöväg. Cykelpassage

Trafikutredning Ny vägdragning inom Skrea 2:39, Falkenberg

Huvudsta 3:1 + Krukmakaren

Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter

Trafikutredning TCR Oskarshamn

Exempel på fysiska åtgärder. Bilaga 1

10 Gaturummets innehåll

5 GÅNG- OCH CYKELTRAFIK

Huvudsta 3:1 + Krukmakaren

Solnavägen vid Biomedicum och Aulan

Stadsarkitektkontoret SAMRÅD Detaljplan för Svanhagen (Skå-Berga 1:12 m.fl.), på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län

Transkript:

Utvecklingsidéer för Piteås handelsområde 21

Gång- och cykeltrafik Det cykelpendlingsstråk som går mellan Öjebyn och centrala Piteå löper längs med Sundsgatan genom planområdet. Nya gång- och cykelanslutningar över Sundsgatan behövs då befintlig gång- och cykeltunnel inte tillgodoser de rörelsemönster som finns. En säker passage över Sundsgatan är också viktigt för att koppla området till de omkringliggande gång- och cykelvägarna. Planprogrammet föreslår tre olika alternativa korsningar. Huvudalternativet är att två nya korsningspunkter görs, dels i Rönngatans förlängning mot Fabriksgatan och dels ny övergång vid befintlig rondell vid Sundsgatan. Ytterligare en korsningen längst till vänster är tänkbar, utformad som tunnel vilken ansluter direkt mot den största målpunkten idag, Willys. Längs med Industrigatan, Fläktgatan och Fabriksgatan är det viktigt att möjliggöra för gång- och cykeltrafik genom att sammanlänka befintliga stråk. Blandtrafik på dessa gator är ej lämpligt. Sammanhängande gång- och cykelvägar längs med Fläktgatan, Fabriksgatan och Industrigatan ska prioriteras. Bild 27 Utveckling av gång- och cykelvägnätet. Den cykelbana som finns på den norra sidan av Fläktgatan mellan Industrigatan och Fabriks - gatan förlängs fram till ÖoB (rosa färg). Förlängningen av cykelvägen från Rönngatan fram till Backen är en annan åtgärd för att göra det enklare och säkrare för cyklister att nå affärer på Backen. Blå streck indikerar att upphöjda passager rekommenderas. 22

På samma sätt som bilister har tydliga och avgränsade parkeringsplatser är det lika viktiga att det finns samma möjligheter för de som väljer att cykla till Backen. Som cyklist är det viktigt att det för de sistnämnda finns tydliga platser där man vill att de ska parkera sin cykel. Parkeringsplatser för cyklar måste placeras så nära målpunkter (entréer) som möjligt. Det måste finnas möjlighet att kunna låsa fast cykeln i ramen (ramcykelställ), några platser bör ha tak (väderskyddade) och man bör räkna med att det kan komma andra typer av cyklar, exempelvis lådcyklar (bredare) och cykel med släpkärra (längre). Gångvänliga ytor (plattsättning eller liknande) i anslutning till och mellan butikerentréer inbjuder till att fotgängare rör sig mellan butiker till fots. Det är viktigt att gångstråk inom området utformas säkert, gent och gestaltat för att öka tillgängligheten. Markbeläggning, belysning och planteringar ska understryka och bygga upp attraktiva stråk. Bild 28 Utveckling av fotgängarstråk. På kartan visas var det behövs nya eller tydligare gångstråk på kvartersmark (gul färg). Med tydliga gångstråk menas en avsedd tydligt markerad del där två gående kan mötas. 23

Biltrafik Handelsetableringar utanför centrumkärnan medför krav på hög tillgänglighet med bil. De flesta kunder som idag besöker Backen kommer hit med bil och så kommer det att vara under överskådlig tid. En viktig förutsättning för tillgängligheten med bil är att området blir tillgängligt i båda riktningar från Sundsgatan. Korsningen Sundsgatan/Fabriksgatan utformas på sikt som rondell. Breda hav av asfalt som fungerar som infart till kvartersmark ska smalnas av och preciseras. Längs med Fläktgatan föredras endast infarter för handel. Bild 29 Infarter till Backenområdet för biltrafiken. Bild 30 Utfarter från Backenområdet för biltrafiken. 24

Sundsgatan Den fortsatta ombyggnaden av Sundsgatan innebär att det skapas en ny pendelcykelväg på den norra sidan av vägen som knyter ihop cykelvägen från Öjebyn med befintligt GC-nät in mot centrum. En pendlingscykelväg är en cykelväg som är anpassad för ett ökat flöde av cyklister som vill arbetspendla med cykel. Detta medför då att det behöver finnas en avskild del för gående och att cykeldelen är så pass bred att det är enkelt för cyklister att kunna köra om varandra. Behovet av detta kommer att öka i takt med att fler cyklister byter till elcyklar som ger högre hastigheter. För att koppla ihop Annelund med Backen för gående och cyklister föreslås två upphöjda gångpassager över Sundsgatan. Båda placeras i närheten av busshållplatser. Anslutningen mot Fabriksgatan utformas med upphöjd gångpassage och nya busshållplatser på ömse sida av Sundsgatan. Nuvarande anslutning till Fabriksgatan från Sundsgatan kan i framtiden utformas som en cirkulationsplats för att kunna nå Backen direkt med bil även från centrum. Förutsättningen för åtgärder som möjliggör för gående och cyklister att passera över Sundsgatan i markplan är att gatan får en karaktär som signalerar låga hastigheter. Ett sätt att göra detta, förutom smalare gatubredd, är att mittrefugen gestaltas med stadsgrönska. Detta har två syften, dels att ge en visuell bild av gatans karaktär, dels för att minimera risken att gående korsar vägen på andra platser än de anvisade. Belysning längs vägen kan i första hand lysa upp de platser där gående och cyklister korsar och koncentreras utefter den nya cykelvägen för att denna ska bli inbjudande och trygg. Vägbelysningen kan kompletteras med gestaltande belysning av exempelvis träd vilket skulle ge Sundsgatan en helt ny karaktär som ljuset väg in mot Piteå centrum. Avfarten från E4:an som ansluter till Sundsgatan föreslås bli upprätad samt förses med väjningsplikt mot Sundsgatan. Detta är en åtgärd för att minska hastigheten längs med Sundsgatan och göra vägen trafiksäkrare. En åtgärd längs Sundsgatan utanför planprogramområdet är att korsningen med Kolmilavägen förses med en cirkulationsplats och upphöjda gångpassager. 25

Tung trafik Tunga transporter förekommer både till handel inom planområdet och till verksamheter inom och intill planområdet. För att minska konflikter mellan tung trafik och övriga trafikslag styrs tunga transporter till och från planområdet enligt följande principer: Transporter till verksamheter söder om och i södra delen av planområdet styrs söderut via Timmerleden och Industrigatan. Transporter till handeln i Backen-områdets norra del kan med fördel angöra från Timmerleden och vid Industrigatan, alternativt via Sundsgatan och Fabriksgatan. Infarter till verksamheter, framförallt tyngre transporter, flyttas från Fläktgatan till Volt- respektive Backenvägen eller Ampergatan. Bild 31 Infarter till Backenområdet för tung trafik. Norrbotniabanan Norrbotniabanans korridor går söder om planområdet. Skulle Norrbotniabanan realiseras skulle det påverka även planområdet och handelsverksamheten på norra delen av Backenområdet. Exakt hur det kommer påverka gällande lämpliga trafiklösningar och skyddsavstånd är svårt att säga, det beror på när banan byggs, exakt hur den dras och vilka verksamheter som finns på Backen-området då. 26

Parkering Inom området sker parkering i stort sett endast på kvartersmark. Behovet av parkeringsplatser ökar med ökad etablering av handel. Användningen av parkeringsytor kan effektiviseras genom samnyttjande av ytor. Det är då viktigt att parkeringsytorna placeras strategiskt mellan flera butiker. God tillgänglighet till parkeringsytor ska säkerställas genom tydliga trafiklösningar och säkra fotgängarstråk. Om parkeringssituationen i området förbättras kommer trafiken för bilister i sin helhet kan bli bättre. Fabriksgatan får en roll både som lokalgata och som anslutning till parkeringsplatser. Parkeringarna vid ÖoB och Laitis kan med relativt små förändringar bli en samutnyttjad parkering. Parkeringsytorna vid Barnens land och Happy Homes ges tydligare struktur för att inte upplevas som asfalthav med otydliga körregler utan som effektiva och lättorienterade parkeringar. Möjligheten att passera med bil framför entréen till Barnens Hus kan tas bort för att öka säkerheten där många barn rör sig. Platsen kan få en torgkarakär genom att parkeringsplatserna omdisponeras och möjlighet att gå från parkeringen utan att behöva blandas med backande bilar tillskapas. Dessa förändringar är förslag att diskutera vidare med berörda fastighetsägare. Vid entréer och samlade parkeringar ska också parkeringsplatser för cyklar finnas. Gestaltningsförslag Till planprogrammet finns ett gestaltningsprogram framtaget, vilket färdigställs under 2016. Gestaltningsprogrammet ska ligga för grund vid gestaltning av utemiljöer inom hela Backenområdet, inklusive delen norr om Sundsgatan. Syftet med gestaltningen av utemiljön på Backen är att skapa sammanhållande ramar och strukturer som gör Backen-området identifierbart och orienterbart för besökaren. Gestaltning av grönstruktur har en betydelsefull funktion för den totala upplevelsen av området och ökar orienterbarhet och attraktivitet. Övergripande gestaltningsprinciper: Gaturummen görs tydliga och mera läsbara. Gatubredden markeras med bred granitkantsten. Där så är möjligt anläggs i första hand gräsytor med stamträd eller låga buskplanteringar i ytor mellan gata och kvartersmark. Där inte utrymme finns kan gränsen markeras med staket eller plank. Där behov finns av flexibla infarter försänks kantstenen. Sammanhängande trädalléer är svåra att genomföra på grund av det varierade utrymmet mellan gata och fastighet. Strikt placerade men uppbrutna trädrader 27

längs gator kompletteras med samlade gröna volymer på strategiska platser exempelvis i möte mellan olika fastighetsgränser där större planteringar kan tillskapas. Planteringar utformas enkelt med robusta växter. Placering av träd och placering och utformning av planteringar och utrustning/möblering görs med hänsyn till skötsel och drift av området. Robusta material anpassade för att tåla den tuffa miljön och gaturummens skala ska användas. Bebyggelse ska ha tydliga fronter och grafisk tydlighet avseende skyltning och logotyper eftersträvas. Belysning - Mellan Fabriksgatan och Sundsgatan och mellan E4:an/Backen finns grönytor som avses bevaras. De utgör viktiga komplement till Backens storskalighet och asfalterade ytor. Bestånden gallras dock för ökad genomsikt och ges en mera stadsmässig karaktär. Sundsgatan förses med mittrefug med alléträd vilket skulle förändra karaktären mot stadsmässighet. Piteå kommun har en belysningsplan, framtagen 2010. Belysningen av gator och gång- och cykelvägar inom Backen utförs enligt belysningsplanens principer för entrégator respektive för gång- och cykelvägar. Det är viktigt att belysningen i området är gestaltad och planeras enligt föreslagna principer. Detaljerat förslag till belysning beskrivs i gestaltningsprogram för Backen-området. Skyltning Vid skyltning för ett verksamhetsområde finns det några principer att tänka på. När man kommer till Backens handelsområde är det fördelaktigt om skyltningen visar att man kommit till ett specifikt område. Området bör ha en genomgående grafisk profil, exempelvis genom en specifik logotyp, typsnitt och färgsättning. Skyltningen ska vara informativ, estetiskt tilltalande, grafiskt lättläst och inte utgöra sikt- eller rörelsehinder. Vid gemensam skyltning ska skyltarna vara utbytbara. Det har fördelen att bygglov sökes för konstruktionen, inte skyltarna. Skyltar inom den gemensamma skyltramen kan då bytas ut enkelt, förutsatt att den nya skylten har samma form. Detaljerat förslag till skyltning beskrivs i gestaltningsprogram för Backen-området. 28