Läkemedelsgenomgångar

Relevanta dokument
Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgångar

Hur många av individerna hade minst ett läkemedelsrelaterat problem?

Rapport Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Rosengård

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Kirseberg

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet avd

Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Limhamn- Bunkeflo

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Hyllie

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Solbackens Äldreboende Modul 2

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Oxie

Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Centrum

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Solbackens äldreboende Modul 1

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Fosie

Läkemedelsgenomgångar i särskilda boenden i Norra Sörmland Projektrapport

Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning

Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet plan 3-5

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Husie

Rationell läkemedelsbehandling till äldre

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet avd

Läkemedelsgenomgångar på Serafens Äldreboende

Läkemedelsgenomgångar Bjurholms kommun 2008

Slutrapport. Farmaceut på Attendo Solbacken Kungsholmen 2011

Indikatorer - i vårdens tjänst

Läkemedel med betydande antikolinerga effekter (se tabell 1) Tramadol (N02AX02) Propiomazin (N05CM06) skall vara så låg som möjligt.

Läkemedelsgenomgångar på EDÖ Vård- och omsorgsboende i Farsta

Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel

Kan ett beslutsstöd hjälpa oss att förbättra kvalitén i läkemedelsbehandling för dospatienter?

Rationell läkemedelsanvändning inom särskilda boenden i Linköpings kommun hösten 2011

Geriatrisk farmakologi så påverkar mediciner äldre patienters kroppsliga funktioner. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Olämpliga listan om okloka läkemedel för äldre. Magdalena Pettersson Apotekare, Läkemedelscentrum Västerbottens läns landsting

LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE. Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel

Vilka läkemedel använder Stockholmarna?

Läkemedel - nytta och risk hos äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Satsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre. Vansbro. Problembeskrivning. Hög andel äldre med psykofarmaka

Äldre och läkemedel LATHUND

Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun

Tema äldre och läkemedel

Tobias Carlsson. Marie Elm. Apotekare Apoteket Farmaci. Distriktssköterska Hemsjukvården / ÄldreVäst Sjuhärad

Översyn av Dosrecept 2005 Ett samarbetsprojekt mellan Apoteket AB och VGR.

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

Äldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF

Uppföljning av kvalitén i läkemedelslistor och läkemedelsbehandling hos äldre patienter i landstinget Gävleborg Najwan Nouri

Verksamhetshandledning Nationell lista undvik till äldre

Varför är läkemedelsfrågor viktiga? Maria Palmetun Ekbäck Överläkare Ordförande i Läkemedelskommittén, ÖLL

Kloka Listan Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling?

Läkemedelsgenomgångar i särskilda boenden i Norra Sörmland

Revisionsrapport. Landstinget i Värmland. PM Komplettering ang läkemedel för äldre. Christel Eriksson. Februari 2012

Smärta hos äldre - läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING

Användningen av opioider i VGR

EXAMENSARBETE. Kartläggning av förskrivningar med delade tabletter för smärtstillande preparat. Sara Lehtonen Marielle Lundholm

Klinisk Farmaci hjälper medicinen eller stjälper den? EMMA WEDIN, KLINISK APOTEKARE MEDICINENHETEN / PATIENTSÄKERHET

Riskfyllda läkemedel hos äldre LÄR UT

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Innehåll rapport olämpliga läkemedel och äldre

Läkemedelsgenomgång. Genomförande Dokumentation RUTIN METODSTÖD LOKAL RUTIN. Social välfärd Örebro kommun orebro.se

Bättre liv för de mest sjuka äldre i Norrtälje kommun

Att avsluta läkemedelsbehandling Läkemedelsinteraktioner

Äldre och läkemedel. vad bör man tänka på. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Läkemedelsanvändning på Solhöjdens äldreboende på Öckerö

Den multisjuka äldre och läkemedel

Att avsluta läkemedelsbehandling. Ylva Böttiger Docent, överläkare Avd för klinisk farmakologi Karolinska universitetssjukhuset

Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län?

Hantering av läkemedel

Behandlingsmål för läkemedels behandling i primärvården i Jämtlands län

Läkemedel till äldre

STATISTIK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2007:1. Läkemedel statistik för år 2006

Hjälpa eller stjälpa- Den åldrande människan och läkemedel. Läkemedelskommittén Marie Ackelman, geriatriker Hösten 2012

Sammanställning och utvärdering av läkemedelsgenomgångar inom Västerbottens läns landsting under 2012

KOMMUNALA AKUTLÄKEMEDELS- FÖRRÅD

Integrationshandledning Nationell lista undvik till äldre

Satsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre. Vansbromodellen

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

Integrationshandledning Nationell lista undvik till äldre

Analys och handlingsplan - polyfarmaci

What day is it?" asked Pooh "It's today", squeaked Piglet "My favorite day", said Pooh

Uppföljning av äldres läkemedelsanvändning

Resultat klinisk farmaci (ESLiV) 2016

Hantering av läkemedel

FAS UT. Att utvärdera, ifrågasätta och skonsamt avsluta läkemedelsbehandlingar. Claes Lundgren Västerbottens Läns Läkemedelskommitté

Läkemedelscentrum Optimering av läkemedelsbehandling hos äldre med demenssjukdom

Förskrivning av läkemedel till äldre vid Närhälsan Norrmalm vårdcentral

Läkemedel till äldre 245

Att nu Socialstyrelsen vill stärka kraven och poängtera vikten av läkemedelsavstämningar och genomgångar ser vi positivt på.

Aktuellt om läkemedel. Cecilia Nordquist, apotekare Läkemedelskommittén Region Kronoberg

Håkan Sinclair. Neuro och Rehabiliteringskliniken, SÄS, Borås

LÄKEMEDELSGENOMGÅNGAR NÄRVÅRDCENTRAL PÅ HÖKARÄNGENS JOHAN FASTBOM. Rapporter/Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum 2007:8 ISSN

Olämplig läkemedelsanvändning hos äldre

Riktlinjer för läkemedelsgenomgångar utanför sjukhus i Sörmland 2013

Läkemedelsmottagningen i Uppland. Behövs den? Landstingets ledningskontor

Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre

Fler kvinnor än män behandlas med läkemedel

Läkemedelsgenomgångar i primärvård. LMG-ribba 2012 och kriterier för att nå ribban

Transkript:

Åsele kommun 2009 Åseborg Åsele kommun

Uppdragsrapport 2009-06-8 (LMG) har utförts på totalt 3 st individer under våren 2009. Medelåldern var 88 år (78-09). Av individerna hade 86 % (30 st) ApoDos (individuellt förpackade läkemedel). Två personer avled under tiden från grundgenomgång till uppföljning och en patient lades in på geropsykiatrisk avdelning. Dessa tre räknas inte med i rapporten. I genomsnitt hade varje individ 4 läkemedel. Antalet läkemedel efter läkemedelsgenomgång minskade med 2 läkemedel per individ. Den genomsnittliga läkemedelskostnaden per individ och år var 0 722 kr före och 9 262 kr efter läkemedelsgenomgången (- 460 kr). Kvalitén på de äldres läkemedelsanvändning ökade med utgångspunkt från Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer (se tabell s 6). Främst minskade antalet individer med tre eller fler psykofarmaka. Läkemedel som kan ge besvärande biverkningar hos äldre, så kallade antikolinerga medel minskade. Minskade gjorde bland annat även neuroleptika, opioider och protonpumpshämmare som bara ska användas om en korrekt och aktuell finns. Sammanfattningsvis använder vårdtagarna i genomsnitt färre läkemedel till en lägre kostnad och med bibehållet välbefinnande. Hur många av individerna hade minst ett läkemedelsrelaterat problem? Antal Könsfördelning Genomsnittlig ålder Alla individer som fick läkemedelsgenomgång 3 st kvinnor 74 %, män 26 % kvinnor 89 år, män 87 år Individer med minst st läkemedelsrelaterat problem 30 st (86 %) kvinnor 73 %, män 27 % kvinnor 88 år, män 86 år Antal läkemedel före och efter läkemedelsgenomgång Regelbunden dosering (reg) 0, 9,3 Vid behovs dosering (vb) 3,3 2, Totalt antal läkemedel 3,8,8 Individer med 0 eller fler, samt 20 eller fler läkemedel. Differens Antal individer med 0 eller fler läkemedel (reg + vb) 28 st 2 st -3 st Antal individer med 20 eller fler läkemedel (reg + vb) st 2 st -3 st na utfördes på uppdrag av Åsele kommun i samarbete med Västerbottens läns landsting och Apoteket Farmaci. Temen bestod av ansvarig läkare Niels Otto, sjuksköterskorna Mariette Jonsson, Lena Karlsson och Birgitta Sollén, omårdnadspersonal från Åseborg samt apotekare Magdalena Pettersson sjukhusapoteket Umeå. 2009-06-8 Sid av

Läkemedelsrelaterade problem (LRP) Ett läkemedelsrelaterat problem (LRP) är en händelse eller omständighet kopplat till läkemedelsbehandlingen som faktiskt eller potentiellt kan påverka utfallet av denna. Nedan visas LRP kategorier, åtgärder och resultat från läkemedelsgenomgångarna. En djupare analys är sedan gjord på de vanligast förekommande LRP-kategorierna och vilka läkemedel som orsakar dessa problem. Fakta: Totalt har 03 st LRP identifierats hos 30 st individer. 86 % av alla individer hade ett eller flera LRP. Antal kategoriserade LRP: 02 st. Antal utförda åtgärder: 03 st. Antal utvärderade åtgärder: 93 st. Fördelning av LRP inom de olika kategorierna Tabellen visar vilka LRP som framkommit under läkemedelsgenomgången. LRP-kategori Andel av total Antal (st) Indikation saknas/oklar 6% Vid behovsläkemedel som ej används 20% Biverkning 6% Otillräcklig effekt 6% Annat % Olämpligt läkemedel 4% Ej rekommenderat preparatval enl rek.lista 2% Interaktion % Läkemedlet förskrivet i för hög/låg dos % 7 20 6 6 4 2 2009-06-8 Sid 2 av

Hur har LRP åtgärdats? Diagrammet visar fördelningen mellan de fem vanligast förekommande åtgärderna. Resterande åtgärder summeras under "övriga åtgärder". De åtgärder vi inte fått återkoppling om är exkluderade. Antal i teckenförklaring visar antal utförda åtgärder. Vilka blev resultaten av utförda åtgärder? I de fall som den genomförda åtgärden utvärderats så kategoriserades den i "bättre", "sämre" eller "oförändrat". De åtgärder som ej hunnit/kunnat utvärderas redovisas i kategorin "ej utvärderat". Antal i teckenförklaring visar antal utvärderade resultat. 2009-06-8 Sid 3 av

Vilka läkemedel orsakar läkemedelsrelaterade problem? Följande tabell visar de läkemedelssubstanser som förekom mest i samband med de fem vanligaste läkemedelsrelaterade problemen. Andel av tot Antal (st) LRP Indikation saknas/oklar 6% 7 Läkemedelsubstans Folsyra 9% 8 Läkemedelsubstans Cyanokobalamin 8% 7 Läkemedelsubstans Omeprazol % Läkemedelsubstans Citalopram % Läkemedelsubstans Ferrosulfat 3% 3 LRP Vid behovsläkemedel som ej används 20% 20 Läkemedelsubstans Paracetamol % Läkemedelsubstans Glycerylnitrat 4% 4 Läkemedelsubstans Kombinationer 2% 2 Läkemedelsubstans Tårsubstitut och andra indifferenta medel 2% 2 Läkemedelsubstans Natriumpikosulfat % LRP Biverkning 6% 6 Läkemedelsubstans Bisakodyl % Läkemedelsubstans Macrogol, kombinationer % Läkemedelsubstans Isosorbidmononitrat % Läkemedelsubstans Hydroklorotiazid + amilorid % Läkemedelsubstans Dextropropoxifen % LRP Otillräcklig effekt 6% 6 Läkemedelsubstans Felodipin % Läkemedelsubstans Tramadol % Läkemedelsubstans Fenytoin % Läkemedelsubstans Levomepromazin % Läkemedelsubstans Oxazepam % LRP Annat % Läkemedelsubstans Omeprazol % 2009-06-8 Sid 4 av

Andel av tot Antal (st) LRP Annat % Läkemedelsubstans Metoprolol % Läkemedelsubstans Karbamid % Läkemedelsubstans Diklofenak, kombinationer % Läkemedelsubstans Citalopram % 2009-06-8 Sid av

Förändringar i kvaliteten av läkemedelsbehandlingen enligt Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer för äldre. För mer information om "Indikatorer för utvärdering av kvaliteten i äldres läkemedelsterapi", se www.sos.se. I tabellen visas den andel av individerna över 7 år med minst ett läkemedel som ger utslag på kvalitetsindikatorn. Ett utslag på en kvalitetsindikator behöver dock inte betyda att det utgör ett problem för den enskilda individen. Kvalitetsindikator. Preparat som bör undvikas om inte särskilda skäl föreligger Bensodiazepiner med lång halveringstid. Preparat som bör undvikas om inte särskilda skäl föreligger Läkemedel med betydande antikolinerga effekter.2 Preparat vars användning kräver en korrekt och aktuell Digoxin.2 Preparat vars användning kräver en korrekt och aktuell Loopdiureika.2 Preparat vars användning kräver en korrekt och aktuell Neuroleptika.2 Preparat vars användning kräver en korrekt och aktuell NSAID.2 Preparat vars användning kräver en korrekt och aktuell Opioider.2 Preparat vars användning kräver en korrekt och aktuell Protonpumpshämmare.2 Preparat vars användning kräver en korrekt och aktuell SSRI.3 Olämplig regim Sömnmedel som stående behandling. Polyfarmaci Tre eller fler psykofarmaka Läkemedelskombinationer som kan leda till interaktioner av klinisk betydelse En eller flera kombinationer av läkemedel som kan ge upphov till D-interaktioner 4% ( st) % 7% (6 st) % 6% (2 st) 6% 40% (4 st) 37% 4% ( st) 9% 3% ( st) 3% 49% (7 st) 43% 43% ( st) 34% 49% (7 st) 46% 37% (3 st) 34% 28% (0 st) 7% 3% (st) 3% ( 4 st) ( 4 st) ( 2 st) ( 3 st) ( 3 st) ( st) ( st) ( 2 st) ( 6 st) ( 2 st) ( 6 st) ( st) 2009-06-8 Sid 6 av

Läkemedelsgrupper vars användning kräver en korrekt och aktuell (enligt Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer för äldre). Vanligt förekommande läkemedelsgrupper hos äldre som innebär risk för biverkningar, läkemedelsinteraktioner eller annan olägenhet för individerna. Läkemedelsgrupper/läkemedel där det är angeläget att en aktuell finns och att behandlingen regelbundet omprövas. 2009-06-8 Sid 8 av

Vilka läkemedelsgrupper var vanligast? Nedan visas de vanligast förekommande läkemedelsgrupperna före samt hur dessa grupper förändrats till efter läkemedelsgenomgången. Diagrammet och tabellen beskriver den totala användningen (reg + vb) i procent respektive antal. Läkemedelsgrupp Övriga analgetika och antipyretika 86% (30 st) 80% (28 st) Laxantia 83% (29 st) 74% (26 st) Vitamin B2 och folinsyra 7% (2 st) 7% (20 st) Antikoagulantia 60% (2 st) 60% (2 st) Antidepressiva medel 7% (20 st) 4% (9 st) Sömnmedel och lugnande medel 4% (9 st) 49% (7 st) Opioider 49% (7 st) 43% ( st) Medel vid magsår och gastroesofageal reflux 43% ( st) 34% (2 st) Loop-diuretika 40% (4 st) 37% (3 st) Övriga medel vid ögonsjukdomar 40% (4 st) 34% (2 st) 2009-06-8 Sid 9 av

Användningen av psykofarmaka Nedan visas användningen av psykofarmaka före och efter läkemedelsgenomgång. Diagrammet och tabellen beskriver den totala användningen (reg + vb) i procent respektive antal. Läkemedelsgrupp Neuroleptika 4% ( st) 9% (3 st) Lugnande medel och ataraktika 26% (9 st) 20% (7 st) Sömnmedel och lugnande medel 4% (9 st) 49% (7 st) Antidepressiva 7% (20 st) 4% (9 st) Medel vid demenssjukdomar % (4 st) 9% (3 st) 2009-06-8 Sid 0 av

Användningen av smärtläkemedel Diagrammet visar den andel av individerna som innan läkemedelsgenomgången använde minst ett läkemedel (reg + vb) i respektive läkemedelsgrupp. Se även tabell nedan, med förklaringar till ATC koderna. Läkemedelsgrupp Exempel på läkemedelsubstans N02AA Opiater Morfin, Hydromorfon, Oxikodon, Kodein % (4 st) % (4 st) N02AB Fenylpiperidinderivat Ketobemidon, Petidin, Fentanyl % (4 st) % (4 st) N02AC Difenylpropylaminderivat Dextropropoxifen 7% (6 st) 20% (7 st) N02AE Oripavinderivat Buprenorfin N02AX Övriga opioider Tramadol % (4 st) 3% ( st) N02BA Salicylsyraderivat inkl kombinationer Acetylsalicylsyra (exkl.trombyl) N02BB Pyrazolonderivat Fenazon N02BE Anilider, inkl kombinationer Paracetamol 86% (30 st) 80% (28 st) 2009-06-8 Sid av