Frågor som kursen besvarar Långtidsminnekunskapsrepresentation Är kreativitet medfött? Går det att styra vilka beslut vi fattar? Varför är det svårt att minnas vissa saker? Vilken del av hjärnan är den intelligenta delen? Frontalloben skiljer sig i storlek från apor Uppfattar våra ögon verkligheten eller illusioner? Vi ser inte verkligheten som den är utan har aktivt seende ( active vision ) Frågor som kommer att besvaras Finns det olika typer av kunskap/minnen? Om ja, varför? Används olika minnen till olika saker? Har de uppstått ur olika sensoriska intryck? Minns vi allting för all framtid? Om ja, hur får vi plats med all information? Hur mycket kan man lita på sitt minne? Var ligger våra minnen lagrade? Procedurell kunskap Hantverksmässig kunskap Ex. Att kunna skapa elegant kod Ex. Att kunna spela golf Procedurell kunskap Är oftast implicit Man är inte medveten om hur man gör Kan medvetandegöras genom att man tänker kring den (meta-kognition) T.ex. försöker förklara hur man bäst fintar Deklarativ kunskap Faktakunskap Ex. Att veta var New York finns, men inte hur man tar sig dit (flyg, båt, etc.) Visar sig genom att Kunskapen ofta är explicit Man är medveten om den Kunskapen kan uttryckas i ord Man kan resonera kring kunskapen Tulving: dessutom episodiskt minne Tre typer av minnen Procedurellt T.ex. hur en uppgift, eller motorisk rörelse ska utföras Semantiskt (motsv. deklarativt) Egenskaper hos föremål, abstrakta begrepp, etc., som man kan uttrycka språkligt Episodiskt Enskilda händelser, sådant som har hänt mig Lagras som separata minnen Sidan 1
Förstärkning av neurala kopplingar Långtidsminnet bygger på fysiska förändringar LTP / LTD (Long Term Potentiation / Depression) Kemisk kommunikation mellan två neuroner underlättas om dessa aktiveras samtidigt Försvåras om de inte aktiveras samtidigt T.ex. sändare aktiv, men mottagare har inte fått andra insignaler, därför inaktiv Neural plasticitet Nyväxt/förgrening av synaptiska kopplingar T.ex. hos barn Simuleras i artificiella neurala nätverk genom att vikter justeras Kognitiv neurovetenskap Tre typer av inlärning: Sekvensinlärning -> procedurellt minne Integrerande inlärning -> faktakunskap begrepp integreras med gammal kunskap, kategorier överlappar Separerande inlärning -> episodiskt minne, varje minne för sig Indirekta experiment Priming Psykologiska experiment Perception Man mäter vanligen Reaktionstid (RT) eller andel korrekta svar Vill komma åt den perceptuella processen, men testuppgiften inbegriper även motoriken (verbal beskrivning, knapptryckning) Man antar att Motoriska delen konstant Ingen återverkan på föregående processer Eller??? Objektegenskaper vad Planering, logiskt tänkande Position, orientering var Motorik förståelse verbalt uttryck Vill eliminera detta steg vid RT-mätning Sidan 2
Priming Skulle vilja veta om Fp har förstått, utan att involvera slutstegen (dvs. det motoriska) Priming = en första exponering påverkar senare exponering (ger indirekt tecken på mental bearbetning) Möjliga mekanismer bakom priming Perception och förståelse lämnar avtryck Aktivering sprider sig + avklingar långsamt Påverkar senare bearbetning av liknande stimuli Kan då mäta om bättre återgivning vid en andra presentation av liknande stimuli Typer av priming Beroende på vilken typ av bearbetning som testas Visuell priming Ex. Fd reagerar snabbare andra gången grönt stimulus visas Semantisk priming Ex. Fd visas djur blandat med bilar. Fd reagerar snabbare när djur visas en andra gång, trots att det inte är samma djur, jämfört med när landskap visas VLTM Hur länge håller långtidsminnet? Very long term memory (VLTM) Kallas ibland permastore Hågkomst avtar första tre åren minnena stabiliseras sedan Minnen varar i princip livet ut Ex. språkkunskap Ex. självupplevda (autobiografiska) minnen VLTM Faktorer som underlättar hågkomst Ledtrådar vid återgivning (t.ex. liknande situation) Engagemang vid inlärning Vad som är viktigt för oss Hågkomst avspeglar kanske personlig utveckling Sämre hågkomst för medelåldern Samma saker händer varje dag, lätt att dessa minnen lagras över varandra Jfr med proaktiv inhibering Är våra minnen oförvanskade? Sidan 3
Kan man lita på vittnesmål? Minnet är blandning av egna tankar och det som faktiskt har hänt Svårt att avskärma det som hänt från annan information Tidigare upplevelser Förutfattade meningar på vad som borde ha hänt Oväntat eller känsloladdat sammanhang Man är fokuserad på vissa delar av händelsen, missar andra delar Särskilt uttalat när man har kort tid på sig Problem med vittnesmål Ögonvittnesskildringar Hur var mannen klädd? Fanns det värdeföremål i rummet? Var mannen beväpnad? Lätt att minnet påverkas i efterhand Elisabeth Loftus Lät Fd titta på videosekvens En grupp fick fråga som implicit nämnde ett visst föremål Andra gruppen kontroll Återtest två veckor senare Fd som fick frågan har placerat in föremålet i sin minnesbild av sekvensen Sätt att förbättra vårt minne Går att träna upp minnesförmågan Som student: Var engagerad Tänk kring det du läser Skapar ett stödjande nätverk av kringliggande minnesbitar Ger flera ingångsvägar, blir lättare att komma åt det vi ville lägga på minnet Sidan 4
Viktigt med djupbearbetning Nivå av återgivning ( level of recall ) Hur mycket vi kommer ihåg påverkas starkt av hur vi djupt bearbetade informationen under memoreringsfasen Nivå av bearbetning ( level of processing ) Påverkas av avsikten att behandla information på olika sätt Vill klara mig på tentan Vill ha bättre plattform för framtiden Minnet Minns vi allting för all framtid? Ja, men inte lika klart som i början (första tre åren) Om ja, hur får vi plats med all information? Nya minnen lagras över gamla Hur mycket kan man lita på sitt minne? Det vi minns påverkas av tidigare kunskap och sammanhanget Kunskap fastnar bättre om Man har tänkt kring den (djupbearbetning) Om man är intresserad Artificiella kunskapsrepresentationer Hur representerar vi kunskap? Kombination av mängder (egenskaper) Samling av särdrag Definierande vs. karaktäristiska särdrag Olika typer av nätverk Ex. semantiska nät Hierarki av begrepp och exemplar Liknande arvshierarki i objektorienterad programmering Semantiska nät P = property Längd på associationer = mått på närhet Bättre exemplar av en kategori Närmare besläktat begrepp Kategorier Ofta någon typ av hierarki Hus kan vara stora, små Trä, betong L-formad, T-formad, byggnad hus småhus trähus stenhus stuga Sidan 5
Naturliga kategorier Mjuka kategorigränser Eleanor Rosch och medarbetare: Finns ofta en basnivå i hierarkin Basnivån föredras vid beskrivning Används när man t.ex. pekar T.ex. gran barrträd Hur definieras kategorigränsen? Var börjar t.ex. kategorin stuga jfr herrgård? Kategorier är organiserade kring en prototyp Prototyp = genomsnitts-element Tveksammare kategorisering ut mot kanterna Avtagande likhet med det prototypiska gran silvergran Dynamiska gränser: kopp eller skål? Kontextberoende kategorisering Cats and dogs Cats and dogs Sidan 6
Visuella mentala föreställningar Mentala bilder När vi dagdrömmer eller planerar hur vi ska packa bilen inför semestern Tänker vi i bilder... Visuell kod eller bara i ord? Symbolisk kod färg röd kub Mental scanning (exp. 1) Mental scanning (exp. 2) Memorera bild Fokusera på startpunkt Ge svar på hur olika delar av figuren ser ut Memorera bild Fokusera på startpunkt Ange när du anländer till en namngiven plats Mäter tiden mellan två punkter Tiden proportionell mot avståndet Resultat Storlek på mentala bilder RT proportionell mot avstånd Föreställ dig en tiger i rosa rektangelns storlek... Ser du några ränder? Hur många ränder ser du på svansen? JA Resultat: Kan räkna ränderna på tigern när större bild Sidan 7
Perception-mentala bilder Objektegenskaper vad Planering, logiskt tänkande Position, orientering var tiger, ränder Motorik Perception är interaktiv Bottom-up Initierad av perceptuella stimuli Top-down Driven av bakgrundskunskap, förväntningar Egentligen både och Ständigt pågående interaktion mellan högnivå- och lågnivåprocesser Percept uppstår ur en kompromiss mellan dessa Mentala bilder fysiska bilder Mentala bilder motsvarar fysiska bilder: avstånd bevaras, färger kan uppfattas, etc. Utnyttjar möjligheten till top-down feedback aktivering av det perceptuella systemet Når ofta ända ner till V1-V4 Exempel på hur en funktion (skapa förväntan, fyll i brusig input) utnyttjas i annat syfte (t.ex. dagdrömmeri) Sidan 8