Socialförsäkringsboken 2006

Socialförsäkringsboken 2006

Årets temadel: På vuxenlivets tröskel

Försäkringskassan 2006 issn: 1403-9699 isbn: 91-7500-338-4 illustrationer: Ted Hesselbom, Hesselboms Universum original och diagram: Kristina Malm, Försäkringskassan tryckeri: nrs Tryckeri, Huskvarna, 2006 Försäkringskassan Huvudkontoret 103 51 Stockholm Telefon 08-786 90 00 E-post huvudkontoret@forsakringskassan.se Läs mer om socialförsäkringen på Försäkringskassans hemsida www.forsakringskassan.se Socialförsäkringsboken 2006 kan beställas via Försäkringskassans hemsida www.forsakringskassan.se. Priset är 195 kronor exklusive moms och porto.

förord Med Socialförsäkringsboken 2006 fortsätter Försäkringskassan sin årligen återkommande utgivning. Socialförsäkringsbokens syfte är att samlat redogöra för och diskutera angelägna och aktuella frågor som rör socialförsäkringen. Temat för denna åttonde bok är På vuxenlivets tröskel. Det är svårare för unga i dag att komma in och etablera sig på arbetsmarknaden, vilket får effekter på andra områden i livet. När en ung person vill börja arbeta, skaffa bostad eller bilda familj och inte förmår göra detta, är det inte är bra vare sig för den enskilde eller i ett samhällsperspektiv. På individnivå innebär den förlängda etableringen ett hinder för ett självständigt liv och oberoende från föräldrarna. Möjligheten att skapa ett eget hushåll eller påbörja ett föräldraskap i enlighet med egna önskningar kan begränsas. De som ändå skaffar barn utan att vara etablerade på arbetsmarknaden riskerar en svår ekonomisk situation. Ett tidigt föräldraskap kan även leda till en bestående låg ekonomisk standard genom att avbrutna eller uppskjutna studier blir ett hinder för inträde på arbetsmarknaden. Unga på väg in i arbetslivet drabbades hårt av den ekonomiska krisen under 1990-talet. Sedan krisen har det blivit svårare att få ett reguljärt arbete och stora grupper har blivit hänvisade till arbetsmarknadspolitiska åtgärder eller till att studera trots att de skulle ha föredragit att arbeta. Ett jobb påverkar inte bara den enskildes ekonomiska standard, utan har även en social dimension. Ett jobb kan skänka mening, en känsla av sammanhang och delaktighet med det omgivande samhället. Svårigheter på arbetsmarknaden har också betydelse för ungas hälsa. För den enskilde individen kan långvarig arbetslöshet i sig innebära en hälsorisk. Det finns belägg för att arbetslöshet ökar risken för psykisk ohälsa. Det svenska socialförsäkringssystemet bygger på arbetslinjen, och uppmuntrar genom sin konstruktion unga att starta eget hushåll och bilda familj först efter att de skaffat sig ett reguljärt arbete på arbetsmarknaden. Samtidigt har arbetsmarknadens förändring styrt många unga i riktning mot inkomstkällor som lån, ersättningar och bidrag under en period av år. Utvecklingen innebär ett slags omvänd etablering vad gäller försörjning. I stället för att först arbeta, få en egen inkomst och sedan ha tillgång till en inkomstrelaterad ersättning vid arbetsuppehåll på grund av till exempel sjukdom eller föräldraskap, så lever många unga i dag först på olika ersättningar under flera år, för att först därefter etablera sig på arbetsmarknaden och få en egen inkomst. Det innebär dels att många

unga under en rad år inte bidrar till socialförsäkringens finansiering, dels att de främst har tillträde till de behovsprövade delarna av försäkringen och till eventuell grundnivå i de inkomstrelaterade stöden. Många medarbetare på Försäkringskassan har deltagit i arbetet med Socialförsäkringsboken. Britt-Marie Anderson har varit redaktör. Det finns huvudförfattare till respektive avsnitt. Claudia Gardberg Morner har ansvarat för temadelen och medförfattare har varit Maria Lidström, Ulrik Lidwall och Mattias Ossowicki. Lena Ericson har ansvarat för Socialförsäkringen i siffror, Jon Dutrieux för Socialförsäkringens finansiella omfattning medan Lena Larsson har haft huvudansvar för Regeländringar. Manuset har kritiskt granskats och kommenterats av chef för verksamhetsområdet nationell och kommunal ungdomspolitik på Ungdomsstyrelsen, Inger Ashing, docent i socialmedicin vid avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet, Gunnel Hensing, professor i socialt arbete vid Lunds Universitet, Tapio Salonen och docent vid nationalekonomiska institutionen, Stockholms universitet Peter Skogman Toursie. För deras insatser vill vi tacka. Stockholm i november 2006 Stig Orustfjord Chef för försäkringsdivisionen

På vuxenlivets tröskel 11 På vuxenlivets tröskel 11 Unga på arbetsmarknaden och i socialförsäkringen 33 Ungas familjeetablering 61 Ungas sjukfrånvaro 89 Slingrig väg mot vuxen 123 Socialförsäkringen i siffror 139 Socialförsäkringens finansiella omfattning 139 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 151 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 166 Ekonomisk trygghet vid ålderdom m.m. 182 Regeländringar sedan 2005 197 Kapitlet redovisar kortfattat de regeländringar som trätt i kraft januari 2005 juli 2006 Källor och lästips 209 Publicerat av Försäkringskassan 215

På vuxenlivets tröskel

På vuxenlivets tröskel På vuxenlivets tröskel 11 En utdragen etablering 11 Ungas situation i dag 19 Frihet och otrygghet 30 Unga på arbetsmarknaden och i socialförsäkringen 33 Arbetsmarknad och sysselsättning 34 Ungas ekonomi 44 Sen och oviss entré på arbetsmarknaden 58 Ungas familjeetablering 61 Ungas familjebildning 61 Att vara ung förälder 66 Unga föräldrars ekonomiska situation 69 Ensam förälder 81 Studerande 83 Bra och dåligt med ungt föräldraskap 86 Ungas sjukfrånvaro 89 Ungas sjukskrivningsmönster 89 Ungas sjuk- och aktivitetsersättning 110 Ungas ohälsa en oroande utveckling 120 Slingrig väg mot vuxen 123 Skilda mönster i etablering och ersatt ohälsa 124 Konsekvenser av en senare etablering 128 Jojo-etablering i ett linjärt system 132

på vuxenlivets tröskel På vuxenlivets tröskel När man är ung kan man göra mycket mer, när man inte är låst till familj och ansvar. Det känns som att det är en mer global värld i dag än vad det var för kanske tio, tjugo år sedan. Det finns möjligheter att plugga utomlands, söka jobb någon annanstans, komma ut och se världen. Det finns så mycket man vill göra innan man stadgar sig. Det här systemet som ska hjälpa oss att komma ut i vuxenvärlden ibland skjuter det oss bara emellan. Ingen vill ta ansvar, och man själv vill kanske inte heller ta ansvar, så man sitter lite i kläm. När man är ung är det svårt att bli tagen på allvar, det är svårt att få jobb Man vill komma ut i vuxenlivet men kan inte alltid. En utdragen etablering Mycket tyder på att etableringsperioden in i vuxenlivets centrala arenor arbetsmarknad, bostadsmarknad och familjebildning har blivit längre och mer oförutsägbar. Den så kallade etableringsåldern, det vill säga när tre fjärdedelar av en ungdomskull till exempel har fått arbete eller bildat familj, har ökat med flera år. Ungas etablering i vuxenlivet handlar inte längre om en kort övergång, utan snarare om en specifik livsfas som kan sträcka sig över ett tiotal år (Ungdomsstyrelsen 2003, 2005). Pelle och Sandra som citeras ovan är 23 respektive 20 år gamla. De är två av de unga som intervjuats i arbetet med årets Socialförsäkringsbok, som behandlar unga och socialförsäkringen. På sätt och vis har processen för vuxenblivandet sett likartad ut över generationer. Ordningsföljden utbildning, arbete, egen stabil försörjning, eget boende och slutligen familjebildning är vad som brukar kallas för en linjär etablering (t.ex. Hörnqvist 1994). Skillnaden mellan generationer ligger inte främst i dessa olika faser som ingår i en etablering, utan i att övergångarna numera dels inträffar vid en högre ålder, dels ofta inte kommer i en linjär ordning. I stället är det i dag så att många unga rör sig fram och tillbaka mellan olika faser såsom utbildning och arbete ett flertal gånger under sin etableringsprocess. Detta fenomen har kommit att kallas för jojo-etablering (Ungdomsstyrelsen 2005). Samtidigt som många ungas etablering är mer utdragen, varierad och osäker än tidigare, är socialförsäkringar och övriga trygghetssystem 11

OC A FÖ Ä G BO 6 till stora delar uppbyggda kring mer stabila levnadsförhållanden. Unga som inte har kommit in på arbetsmarknaden är antingen inte försäkrade alls, detta gäller till exempel sjukförsäkringen, eller har ersättning på en grundnivå som är relativt låg, till exempel genom föräldraförsäkringen. I förlängningen påverkas även pensionen. Det är inte nödvändigt att ha ett fast arbete för att få tillträde till socialförsäkringarna, utan det är möjligt också via kortare och tillfälliga anställningar. Dock bygger försäkringarna på inkomstbortfallsprincipen, vilket innebär att de har ett starkt samband med inkomstnivå. En mer utdragen etablering innebär därmed att många av dagens unga antingen inte har tillgång till, eller har låg ersättning från, socialförsäkringssystemen. En svag anknytning till arbetsmarknaden påverkar ungas möjligheter att försörja sig själva, starta eget hushåll och bilda familj. Det är viktigt att påpeka att det finns stora skillnader inom ungdomsgruppen 12

på vuxenlivets tröskel beträffande hur etableringen i vuxenlivet fungerar. Många unga väljer förstås självmant att variera sin etableringsprocess, till exempel att studera längre, prova på olika arbeten eller att resa eller arbeta utomlands en period. Samtidigt finns de som upplever en stor osäkerhet inför inträdet i vuxenlivet, och som uppger att svårigheterna att komma in på arbetsmarknaden och bli självförsörjande skapar stark oro. Studier pekar på en ökande polarisering mellan den majoritet unga som klarar sig bra och de som hamnar utanför arbetsmarknaden och möjligheterna till egen försörjning. Denna utveckling kan spåras tillbaka till den ekonomiska krisen i Sverige i början av 1990-talet och hur olika grupper drabbades, vilket kommer att diskuteras vidare i kommande kapitel. En viktig skiljelinje beträffande hur väl unga lyckas etablera sig på arbetsmarknaden utgörs av utbildning och social bakgrund (Angelin och Salonen, kommande). Frågan om vilka effekter ungas förlängda etablering kan få på deras vuxenliv har diskuterats mycket under senare år. Leder problem i unga år per automatik till problem i vuxen ålder? (t.ex. Ungdomsstyrelsen 2005, Halleröd och Westberg 2006). En möjlig effekt av upplevda svårigheter i ungdomen som har uppmärksammats är en negativ inverkan på den vuxne individens hälsa. Mot bakgrund av att många unga rapporterar oro över sin livssituation, har det konstaterats att det är av avgörande betydelse att undersöka den eventuella kopplingen mellan ungas förlängda etablering och deras hälsa (Ungdomsstyrelsen 2005, Socialstyrelsen 2005, sou 2006:77). Förändringar och försämringar i ungas hälsa har också konstaterats, vilket har tagit sig uttryck i en oroande utveckling av ungas sjukskrivning och sjuk- och aktivitetsersättning (tidigare förtidspension). Mot bakgrunden av en förlängd och ibland försvårad etablering på vuxenlivets arenor för unga, vill årets Socialförsäkringsbok fokusera på två angelägna teman. Det ena handlar om ungas tillgång till och nyttjande av de olika socialförsäkringarna. Vilken betydelse har socialförsäkringarna för ungas försörjning och för deras etablering som vuxna? Detta belyses genom att ungas situation på arbetsmarknaden, ungas ekonomiska situation samt ungas familjeetablering studeras. Det andra temat handlar om huruvida det finns ett samband mellan förlängd etablering, möjligheterna till egen försörjning och ungas ohälsa. Det studeras ur ett socialförsäkringsperspektiv, genom att ingående analysera ungas sjukskrivning och sjuk- och aktivitetsersättning. Äldre tonåringar och unga vuxna en stor och heterogen grupp Denna temadel handlar i huvudsak om unga mellan 16 och 29 år. Den svenska ungdomspolitiken riktas till personer mellan 13 och 25 år och emellanåt upp till 29 år. Här tas inte gruppen 13 15 år med, eftersom vi 13

OC A FÖ Ä G BO 6 i denna text behandlar ungas etablering i vuxenlivet. Ur ett socialförsäkringsperspektiv är 16 år en lämplig nedre gräns, eftersom den unge vid denna ålder har möjlighet att bli en självständig mottagare av socialförsäkringar. Den övre åldersgränsen kring 29 år följer gängse praxis i Sverige och internationellt. I den kommande framställningen blir det dock emellanåt även nödvändigt att ytterligare utsträcka den övre åldersgränsen, till 34 år. Eftersom 16 34 år omfattar ett stort åldersspann och flera olika livsfaser, har en indelning gjorts i fyra olika åldersgrupper: 16 19 år 20 24 år 25 29 år 30 34 år Fokus i framställningen kommer att ligga på intervallen 20 24 år och 25 29 år, eftersom vi är intresserade av ungas försörjning, oberoende och etablering i vuxenlivet, och därmed främst av unga som avslutat sin gymnasieutbildning och flyttat hemifrån. Gruppen 30 34 år kommer huvudsakligen att finnas med i det kapitel som behandlar ohälsa. Orsaken till detta är att hälsoproblem som inte är medfödda oftast visar sig lite längre upp i åldrarna, vilket gör att det är nödvändigt att utöka gruppen för att få tillräckligt statistiskt underlag. Också i sammanhang som rör till exempel arbetsmarknad och familjebildning är det dock emellanåt relevant att ha med gruppen. Unga människor, som befinner sig i olika faser vad gäller graden av etablering i ett självständigt vuxenliv, är sålunda temadelens fokus. Andelen unga i befolkningen varierar över tid. Den 31 december 2005 var knappt 2 150 000 personer, eller knappt 24 procent av Sveriges befolkning, mellan 16 och 34 år (scb statistikdatabas). Indelade på de fyra åldersintervallen fördelar de sig som följer: 16 19 år 468 275 personer 20 24 år 527 268 personer 25 29 år 544 061 personer 30 34 år 610 276 personer 14

på vuxenlivets tröskel Antal 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 0 10 Källa: SCB 2006 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 Ålder, år Sveriges befolkning i december 2005 En omedelbar reflektion blir att en knapp fjärdedel av landets befolkning naturligtvis är en heterogen grupp människor. Även om utgångspunkten är de berörda individernas ålder, måste därför hänsyn tas till en mängd bakgrundsfaktorer, som kan vara av både strukturell och individuell art. Faktorer på den samhälleliga nivån som i hög grad påverkar ungas etablering i vuxenlivet är exempelvis ekonomiska konjunkturer. Hur ser situationen ut i ekonomin och på arbetsmarknaden när den unge ska söka sitt första arbete? En annan viktig aspekt är demografisk. Olika ungdomskullar varierar i storlek, vilket har stor betydelse för uppkomsten av eventuella trängseleffekter på arbetsmarknaden, bostadsmarknaden eller i den högre utbildningen. I diagrammet framträder till exempel 40- talisterna, som i dag är i 60-årsåldern, liksom 60-talisterna, som i dag är i 40-årsåldern, tydligt som jämförelsevis stora kohorter. Det gäller även dem som föddes i början av 1990-talet och i dag är i 15-årsåldern. Föränderliga värderingsmönster i samhället är ytterligare en viktig faktor. Synen på utbildning, arbete, eller familjebildning är inte statisk, vilket innebär att unga i olika generationer upplever delvis skilda förväntningar och också gör andra val. Av särskilt intresse är även vad vi kan kalla institutionella faktorer. Hur är välfärds- och försörjningssystemen i samhället utformade och hur stor är belastningen på dessa system? Kön, utbildningsnivå och sjukdom eller funktionshinder är exempel på individuella faktorer som har betydelse för vilka möjligheter och hinder den unge möter i sin etableringsprocess. Socioekonomisk bakgrund med vilken avses föräldrarnas utbildningsnivå och yrke har betydelse, liksom även var i landet den unge bor (Ungdomsstyrelsen 15

OC A FÖ Ä G BO 6 2003, 2005). Det är här inte möjligt att genomgående ta hänsyn till alla bakgrundsfaktorer som kan vara av betydelse för ungas etablering. Exempelvis analyseras inte geografiska skillnader och födelseland behandlas endast på ett fåtal ställen, då med den mycket förenklade indelningen utrikes- respektive inrikesfödd. Ålder och kön, liksom utbildning och socioekonomisk bakgrund, i förhållande till demografi, ekonomiska konjunkturer och värderingsmönster i samhället, är de aspekter som huvudsakligen lyfts fram i olika sammanhang i den kommande texten. Ansats och innehåll När ålder studeras i förhållande till sociala företeelser kan olika perspektiv användas. Ett livscykelperspektiv innebär att man utgår ifrån de olika faser en människa genomgår i sitt liv lite förenklat barn, ungdom, vuxen och gammal. Antalet faser är inte givna och inte heller är de på förhand avgränsade åldermässigt, utan de bestäms av vilka problem man är intresserad av att belysa och vilka empiriska material som används. Perspektivet utgår från den enskilde individen och fokuserar på i vilken ordning och vid vilken tidpunkt olika rollövergångar i livet inträffar (t.ex. Soidre 2002). Livscykelperspektivet lämpar sig därmed väl för studier av ungas etablering i vuxenlivet. Även när en person är född har betydelse för analyserna i årets Socialförsäkringsbok. Olika födelsekohorter lever under olika historiska villkor, som sätter ramarna för deras individuella erfarenheter. Ungdomskullar varierar i storlek och sammansättning, vilket påverkar den enskilde unges förutsättningar för etablering. Analyserna ger en bild av utvecklingen över tid på de olika områden som berörs. Fokus ligger på de senaste två decennierna och framför allt åren efter 1990-talets ekonomiska kris. Frågorna som här behandlas ungas etablering, deras tillgång till de offentliga försäkringssystemen samt ohälsa studeras sålunda både ur ett individ- och ett samhällsperspektiv. Därför har en kombination av metoder och källor an 16

på vuxenlivets tröskel vänts. En stor del av materialet består av statistiska analyser som baseras på bearbetningar av dels Försäkringskassans egna databaser, dels annan offentlig statistik. De unga själva kommer till tals via intervjuer i grupp och enskilt som genomfördes under våren 2006 (se faktarutan). Även intervjuer med unga som gjorts vid andra tillfällen, inom ramen för studier genomförda av Försäkringskassan eller andra, används (liksom förstås över huvud taget tidigare undersökningar och forskning om unga). Attitydundersökningar är ytterligare ett sätt att få en bild av hur de unga själva upplever sin situation. I respektive kapitel och avsnitt redogörs för vilket material som använts och vilka bearbetningar som gjorts. Försäkringskassans intervjuundersökning med unga Under perioden mars till maj 2006 genomfördes sex fokusgrupper med unga. Fokusgrupp innebär att ett antal personer (i denna undersökning mellan 3 och 8) träffas för en diskussion i grupp kring något tema. Samtalet, som bandas, leds av en moderator och en observatör för anteckningar. Tre fokusgrupper bestod av unga personer mellan 18 och 24 år som inte hade barn vid intervjutillfället. Tre fokusgrupper bestod av unga föräldrar i samma åldrar. Teman för samtalen var etablering i stort, dvs utbildning, arbetsmarknad, bostadsmarknad och ekonomi, liksom kunskaper om och erfarenheter av socialförsäkringen. Särskilt fokus lades vid de ungas syn på familjeetablering (vilket är skälet till att unga föräldrar specifikt valdes ut). Intervjupersonerna hittades via register (spar), liksom via olika slags nätverk för unga (t.ex. nätverket Unga föräldrar) och kontaktades via brev och därefter telefon om medverkan. En viss geografisk spridning uppnåddes genom att två fokusgrupper vardera genomfördes i en stor och två mellanstora städer. Utöver fokusgrupperna genomfördes tre individintervjuer med unga fäder, som var underrepresenterade i fokusgrupperna. Alla bandade samtal och intervjuer transkriberades i sin helhet, varefter de kodades och analyserades. I texten redovisas resultat från undersökningen dels samlat ( i fokusgrupperna framkom att, de flesta unga som deltog i undersökningen tyckte att, etc.), dels i form av enskilda citat i kursiv text. Citaten är valda så att de är representativa för de huvudsakliga åsikter som framträdde i den samlade analysen av fokusgrupperna. Eftersom intervjuerna hade ungas syn på familjeetablering som särskilt tema innehåller kapitlet Ungas familjeetablering jämförelsevis många resultat från fokusgrupperna. För utförlig information om intervjuundersökningen hänvisas till en kommande rapport i Försäkringskassans serie Analyserar. 17

OC A FÖ Ä G BO 6 Kapitlet Unga på arbetsmarknaden och i socialförsäkringen ger en bild av strukturomvandlingen på den svenska arbetsmarknaden i kölvattnet av 1990-talskrisen. Ungas situation på arbetsmarknaden, till exempel etableringsålder, sysselsättning, anställningsförhållanden och arbetslöshet studeras. Den bilden kopplas sedan samman med en översiktlig bild av ungas tillgång till socialförsäkringen. Kapitlet diskuterar också ungas ekonomiska situation i stort genom att beskriva nivån på ungas disponibla inkomster och undersöka från vilka olika källor inkomsterna kommer. Ungas ekonomiska situation har i sin tur betydelse för möjligheterna att etablera ett eget hushåll eller starta en familj. Kapitlet Ungas familjeetablering ger en bild av ungas kvarboende respektive utflyttning från ursprungsfamiljen. Bostadsmarknadens betydelse tas upp. Fokus i kapitlet ligger på ungas föräldraskap och etablering av en egen familj. Ungas attityder till familjebildning och erfarenheter av att vara unga föräldrar, unga familjers ekonomi samt tillgången till de familjepolitiska stöden är teman som behandlas. Ensamstående och studerande föräldrars situation ägnas särskilda avsnitt. I kapitlet Ungas sjukfrånvaro analyseras ungas nyttjande av sjukförsäkringen mot bakgrund av beskrivningarna av ungas arbets- och familjesituation. Vad är det som ligger bakom unga personers sjukskrivningar och att unga beviljas sjuk- eller aktivitetsersättning? Riskfaktorer i arbetslivet och familjelivet för sjukskrivning bland unga ägnas en fördjupad analys. Konsekvenser av långvarig sjukfrånvaro, liksom rehabilitering och vad som krävs för att unga ska kunna återgå i arbete, är ytterligare teman i kapitlet. I det avslutande kapitlet Slingrig väg mot vuxen dras trådarna samman och möjligheter och svårigheter i ungas situation diskuteras, mot bakgrund av den information som kommit fram i tidigare kapitel. Skillnaderna inom ungdomsgruppen beskrivs. Särskilt fokus ligger på såväl individuella som samhälleliga konsekvenser i ett mer långsiktigt perspektiv av ungas senare etablering. Kapitlet tar också upp och problematiserar den mer övergripande frågan om och i vilken utsträckning dagens socialförsäkringssystem är anpassat till förändrade förhållanden på arbetsmarknaden och ungas mer utdragna etableringsmönster. 18

på vuxenlivets tröskel Inledningsvis ges en översiktlig bild av ungas situation i Sverige i dag. Betydelsen av social bakgrund, utbildning, liksom situationen vad gäller ungas hälsa och välbefinnande, är teman som diskuteras. Avsnittet presenterar även den svenska ungdomspolitiken. Ungas situation i dag Vad innebär det att bli vuxen? När unga besvarar denna fråga återkommer två viktiga aspekter i intervjuer och attitydundersökningar. Att bli vuxen innebär att vara självständig och att ta eget ansvar. De två hänger nära samman. Möjligheterna att ta ansvar för sina egna beslut är kopplade till ett självständigt liv. Ett självständigt liv är i sin tur kopplat till ekonomiskt oberoende. Det förväntas i vår typ av samhälle att vuxna personer försörjer sig själva. Och det förväntas att de gör det genom eget arbete. En viktig aspekt av vuxenblivandet är därför att få ett jobb. Att själv kunna bestämma över de ekonomiska aspekterna i tillvaron är ett av de avgörande stegen från barndom och beroende av föräldrarna till en självständig vuxentillvaro. Betydelsen av ett jobb är dock inte enbart ekonomisk. Att ha ett jobb visar att man hör till och har en funktion i samhället. Arbetet har betydelse för människors självbild och sociala tillhörighet. Men även om normen om att man som ung bör sikta på att kunna försörja sig själv genom eget arbete fortfarande är stark, så har förutsättningarna för att kunna göra detta förändrats under senare decennier. Övergången från ett samhälle baserat i huvudsak på industriproduktion till ett kunskaps- eller tjänstesamhälle har inneburit stora förändringar i arbetets organisering, innehåll och villkor, men också i hur välfärdssystem är organiserade, liksom i familje- och samlevnadsformer. Detta är en övergripande och pågående strukturell förändring som sätter ramarna för ungas etableringsprocesser. Dagens samhälle kännetecknas av osäkerhet, men också av många valmöjligheter och inte minst av föränderlighet. Det är vanligare än förr att människor byter anställning ett flertal gånger under sitt arbetsliv, till skillnad från att arbeta på samma arbetsplats i princip hela livet. Relativt många samboförhållanden och äktenskap slutar i separationer, och det är inte ovanligt att hinna med flera förhållanden eller familjebildningar under en livstid. Folk studerar längre, och kan också återgå till studier efter en tid i arbetslivet. Etableringsprocessen på livets olika arenor är inte alltid linjär, och därmed är den också mindre förutsägbar. Upplösning av traditionella roller och en ökad grad av individualisering ställer krav på unga att själva välja vilka liv de vill leva (t.ex. Bauman 1993, Beck 1992). 19

OC A FÖ Ä G BO 6 Inom ramen för övergripande samhällsförändringar inträffar variationer i form av konjunkturförändringar, som kan få mer eller mindre långtgående effekter. Det har stor betydelse för ungas etablering om de söker sig ut på arbetsmarknaden under en hög- eller en lågkonjunktur. Men inte bara arbetsmarknaden påverkas av ekonomiska konjunkturer, utan även till exempel bostadsbyggande, eller hur mycket resurser som finns inom utbildning, vård och omsorg. Konjunkturer tenderar att återkomma i cykler på mellan tre och åtta år (Konjunkturinstitutet 2005). Följande diagram visar mycket översiktligt utvecklingen sedan tidigt 1980-tal. Procent 5 4 3 2 1 0 1 2 3 1981 1985 1990 1995 2000 2005 Källa: SCB, egna bearbetningar bnp-tillväxt Den ekonomiska krisen i början av 1990-talet var en så kraftig och drastisk lågkonjunktur att den fick bestående strukturella effekter på arbetsmarknaden. Detta diskuteras närmare i kapitlet Unga på arbetsmarknaden och i socialförsäkringen. Ännu i dag påverkas därför ungas etableringsmöjligheter i hög grad av 1990-talskrisen. Sedan dess har konjunkturen hunnit svänga några gånger, dock inte lika drastiskt, och i dag år 2006 befinner sig Sverige i en högkonjunktur. Ungas etablering påverkas även av hur konjunkturer samverkar med demografiska förändringar. Som framkommit var de kohorter som föddes i slutet av 1980- och början av 1990-talet jämförelsevis stora. Sedan början på 2000-talet har därför antalet 19-åringar stadigt ökat, en ökning som kommer att fortsätta ungefär fram till år 2010. Ökningstakten är relativt drastisk. Räknat från år 2006 kommer antalet 19-åringar år 2010 att vara 30 procent fler. 20

på vuxenlivets tröskel Antal 140 000 130 000 120 000 110 000 100 000 90 000 0 1968 1980 1990 2000 2010 2020 Källa: SCB, egna bearbetningar Antal 19-åringar Sett bakåt i tid innebär utvecklingen att antalet elever i grundskolan var jämförelsevis högt och i uppgång samtidigt som nedskärningar och omstruktureringar genomfördes i samband med den ekonomiska krisen under 1990-talet. För närvarande är antalet elever på gymnasiet högre än på många år. Antalet unga som avslutat gymnasiet och antingen ska påbörja högre studier eller ta sig in på arbetsmarknaden har befunnit sig i stadig ökning under senare år och kommer att fortsätta öka relativt kraftigt under ytterligare en period. Efter år 2010 kommer antalet 19- åringar i stället att sjunka relativt snabbt under en följd av år. Social bakgrund Utvecklingen i arbetslivet kännetecknas av att vi på de flesta områden har gått mot en ökad grad av specialisering och professionalisering, medan enklare produktionsarbeten har minskat avsevärt i omfattning. Betydelsen av utbildning har därmed ökat, men också betydelsen av social kompetens. Muntlig, skriftlig och elektronisk kommunikation med andra karaktäriserar mycket av dagens arbetsliv. Men inte bara i arbetslivet utan också som medborgare behöver vi kapacitet att kunna tillgodogöra oss all den information som omgärdar oss och göra aktiva val. Vår förmåga att välja och förhandla oss fram inom olika samhällsarenor påverkar våra möjligheter i livet i hög grad. Denna typ av kunskaper och färdigheter grundläggs i barndomen. Det har konstaterats att familjens betydelse för barns framtida livschanser har ökat i det postindustriella samhället, eftersom den kognitiva och sociala kompetens som krävs kan vara svår att tillägna sig senare i livet 21

OC A FÖ Ä G BO 6 (Esping Andersen 2002). Det är inom familjen vår primära socialisation äger rum. Där skapas skilda förväntningar för flickor och pojkar, för arbetarbarn och tjänstemannabarn, liksom för barn med olika kulturell bakgrund. Ungas uppväxtvillkor genererar inte bara olikheter i objektiva livschanser, utan skapar även olika förhållningssätt hos den unge själv, till exempel beträffande vilka möjligheter man bedömer stå till buds, vad man ska välja för utbildning, vilken typ av arbete som är intressant och vilken livsstil som är eftersträvansvärd. Vår bakgrund påverkar sålunda både våra ekonomiska och materiella förutsättningar och våra individuella förhållningssätt och val, men också våra attityder och värderingar om samhället i stort (Westberg 2005, Ambjörnsson 2004). Det är av stor betydelse för ungas etableringsprocess om föräldrar har möjlighet att hjälpa till med ekonomiskt och annat stöd, till exempel vid studier eller när den unge ska skaffa egen bostad eller bilda familj. Detta diskuteras i kapitlet Ungas familjeetablering. Men förutsättningarna för många av de val vi gör på tröskeln till vuxenlivet grundläggs redan i den tidiga barndomen. Ett val som görs relativt tidigt och som får stor betydelse för våra möjligheter i livet, inte minst position på arbetsmarknaden, är valet av utbildning. Skolan och utbildningens betydelse Utbildning är för de flesta unga det första steget i processen mot ett självständigt vuxenliv. Under senare år har två trender blivit tydliga i ungas utbildningsmönster. Dels har utbildningstiden blivit längre, dels är det fler som vidareutbildar sig efter grundskolan. Ett ökat antal platser inom gymnasieskolan och högskolan har bidragit till denna utveckling, men även det faktum att det har blivit svårare för unga att ta sig in på arbetsmarknaden har haft stor betydelse. För många unga är det också så i dag att utbildning och arbete avlöser varandra i omgångar, särskilt i åldrarna mellan 20 och 30 år. Högsta uppnådda utbildningsnivå vid 30 års ålder har ökat över tid. Sedan början av 1990-talet har andelen 30-åringar med högst förgymnasial utbildning mer än halverats, från 19 till 7 procent, medan andelen personer med en eftergymnasial utbildning som varar tre år eller mer har ökat betydligt, från 25 till 43 procent. Ökningen av andelen 30-åringar med treårigt gymnasium kan delvis förklaras av att alla gymnasieutbildningar blev treåriga i samband med gymnaisereformen 1995, men redan före det började en större andel välja treårigt gymnasium. Många har också kompletterat ursprunglig gymnasieutbildning via den kommunala vuxenskolan KomVux. 22