Revisionsrapport avseende ledningssystem för kvalitet

DOKUMENTTYP Datum Diarienummer Sida 2016-08-01 SN 2016/555 1 (1) SEKTOR Social Socialnämnden Revisionsrapport avseende ledningssystem för kvalitet Social sektors ledningssystem för kvalitet är sedan år 2010 certifierat enligt ISO 9001:2008. För att behålla certifikatet genomför Intertek AB årsvis uppföljande revisioner. Vart tredje år genomförs en större certifieringsrevision där i stort sett hela verksamheten gås igenom. 2016-06-14 15 genomfördes en certifieringsrevision. Resultatet från denna blev att en stor samt tre mindre avvikelser konstaterades. I och med att en större avvikelse hittades kommer en efterrevision att ske inom 90 dagar. Sektorn har inkommit med en handlingsplan till Intertek AB för hur avvikelserna ska korrigeras. Korrigerande åtgärder ska senast 2016-09-13 ha genomförts. De fyra avvikelserna gäller i korthet: 1. Rutiner avseende systematiskt brandskyddsarbete. Vid förra årets revision fick sektorn en avvikelse angående rutinerna för det systematiska brandskyddsarbetet. Intertek anser att avvikelsen inte har blivit åtgärdad och har därför utfärdat en stor avvikelse. 2. Rutiner för att följa upp implementering av korrigerande åtgärder är inte effektiv. Rutinen för att följa upp att förra årets avvikelser är åtgärdade har inte fungerat. 3. Program för intern revision säkerställer inte att samtliga standardkrav revideras under en treårsperiod. Programmet för uppföljning av verksamheten uppfyller inte standardkraven. 4. Följsamhet till lagkrav avseende farligt avfall brister. Vid överlämning av farligt avfall från sektorn till avfallstransportör saknas transportdokument. Socialnämnden föreslås besluta att lägga informationen till handlingarna Höör 2015-08-01 Anders Svensson Kvalitetscontroller Höörs kommun: Box 53 243 21 Höör Besöksadress: Södergatan 28 Höör Tel: 0413-280 00 Fax: 0413-207 41 kommun@hoor.se www.hoor.se www.facebook.com/hoorskommun

Höörs Kommun, Social Sektor Revisionsrapport Re-certification Denna rapport inklusive allt innehåll är konfidentiellt och tillhör Intertek. Rapporten utfärdades 11:05 GMT den 19-Jun-2016

Kund ID#: Kund/Adress: CMPY-037682 Höörs Kommun, Social Sektor Box 56 SE- 243 21 Höör Sweden Revisionskriterium: SS-EN ISO 9001:2008 Revisionsaktivitet: Re-certification Revisionsdatum: Höör, Sverige: 14-Jun-2016 till 15-Jun-2016 Revisor(er) nivå Britt Lindman (Revisionsledare, Höör, Sverige) Certifieringens omfattning (scope): Ylva Dunér (Revisionsledare, Höör, Sverige) Plats: Höörs Kommun, Social Sektor, Höör, Sverige SS-EN ISO 9001:2008: Socialnämndens ansvarsområde, vilket omfattar hela social sektor såsom individ och familjeomsorg, omsorg om personer med funktionsnedsättning, äldreomsorg, kommunal hälso- och sjukvård. ÖVERGRIPANDE RESULTAT: Omedelbar åtgärd krävs De större avvikelserna som konstaterats visar att ledningssystemet inte är infört i tillräcklig omfattning. Sida 1 av 13

Sammanfattning Ledningen är mycket engagerad och drivande med ett tydligt kundfokus. Styrkor Omfattande omvärldsspaning vilket ger förutsättning för god framförhållning och beredskap inför hastiga förändringar. En värdegrund som är mycket levande i organisationen med tydlig inriktning på uppdraget (KASAM) - en god förutsättning för ett hållbart kvalitetsledningssystem. Svagheter Risk för bristande objektivitet eftersom intern revision utförs av ledningsrepresentanter. Oklart var handlingsplaner för förbättringar efter intern revision förvaras. Målen i styrkortet är inte helt kända hos medarbetarna eller inte helt relevanta (ex IFO, Personlig Assistans) Kemikalier som finns i rum med golvbrunn ska förvaras invallade. Verksamheten har fortfarande svårigheter att visa resultat/utveckling över tid. Vissa mål bör följas upp oftare än 2 ggr per år, så att det går att styra mot målen under året. Svårigheter att redovisa processers prestanda. Oklarheter kring hur introduktion ska genomföras. Möjligheter Interna revisioner kan med fördel göras av medarbetare i verksamheterna. Genom att involvera fler personer ökar kunskapen om ledningssystemet och förståelsen för standarden. Samtidigt möjlighet till erfarenhetsutbyte mellan enheterna. Beskriva process för införande av nya metoder/ny teknik etc. för att säkerställa utvärdering av effekten. Beskriva systematiken för omvärldsbevakningen. Förtydliga intressenter och intressenters krav. Hot Utifrån avvikelserna: Bristande lagefterlevnad (systematiskt brandskyddsarbete, bortförsel av farligt avfall) Bristfälligt underlag från interna revisioner - ledningen kan inte ta ställning till om alla krav i standarden har reviderats. Sida 2 av 13

Interteks benchmarking-modell Benchmarkingbeskrivningarna är generella för alla ledningssystem och kan inte anpassas av revisorn, vilket möjliggör en enhetlig tolkning av granskningsresultat från hela världen. Benchmarkingutvärderingen som din organisation erhållit är endast för jämförande syfte och baseras på revisionsledarens bedömning. Ledningen Mogen Det finns bevis på ledningens åtagande, kundnöjdhet kunskap/medvetenhet om policy och mål hos majoriteten av personalen. Ansvar och befogenheter är tydligt införda och stöds med data, trender och relaterade KPI. Ledningens genomgång genomförs och stöds av majoriteten av personalen. Resultatdokumenten är kompletta och visar en positiv trend rörande förbättringar och vunna erfarenheter. Internrevisioner Uppfyller syftet Internrevisioner genomförs på ett planerat sätt och baseras på verksamhetssystemets status och betydelse. Data samlas in på ett strukturerat sätt. Revisionsteamen är tränade, opartiska och objektiva i sitt angreppssätt. Revisionsrapporternas innehåll är klara och koncisa. Iakttagelser besvaras i tid och leder till att åtgärder genomförs. Korrigerande åtgärder Uppfyller syftet Processen för korrigerande/förebyggande åtgärder uppfyller standardens minimikrav. Data finns från sådana källor som kundklagomål, internrevisioner, analys av garantiärenden, defekta produkter, interna mätetal och leverantörsprestanda. I processen ingår en utvärdering av åtgärdernas effektivitet. Olika verktyg för problemlösning används som stöd i processen. Ständiga förbättringar Mogen Datakällor används för att driva ständig förbättring över tid. Bland dessa ingår kvalitetspolicy, mål, revisionsresultat, analys av data, korrigerande åtgärder och ledningens genomgång. Det finns bevis för att avancerade tekniska metoder används i förbättringsarbetet. Ekonomiska fördelar har realiserats. Verksamhetsstyrning Mogen Processerna för produkttillverkning planeras och utvecklas. Planeringen är konsekvent med de andra processerna i verksamhetssystemet. Mål, produktkrav, behov av korrekta tillkommande dokument och resurser, verifieringar, teståtgärder och krav på resultatdokument har fastställts i enlighet med behov. Processen är stabil. Data samlas in och granskas för att verifiera att processen för produktplanering överensstämmer med bevis för betydande förbättringstrender. En del bevis stöder kritiska affärsområden. Resurser Mogen De resurser som behövs för effektivt underhåll och förbättring av verksamhetssystemet har definierats och införts. Förbättringar har noterats i områden såsom kundnöjdhet, ständiga förbättringar, minskat avfall och processvariation. Kompetensnivåer inom organisationen är definierade och fastställda inom ledningssystemet. Gradering: 5=Benchmark 4=Mogen 3=Uppfyller syftet 2=Påbörjad 1=Ej påvisbar Sida 3 av 13

Summering avvikelser Större Mindre Utfärdade under nuvarande aktivitet 1 3 Stängda från tidigare aktivitet 0 5 Identifierade förbättringsmöjligheter: Ja Sida 4 av 13

Status för tidigare utfärdade avvikelser Uppföljning av avvikelser som utfärdades vid föregående revision: Avvikelse har utfärdats eftersom korrigerande åtgärder inte har genomförts i tillräcklig omfattning enligt plan efter föregående revision. Rapportering av stängda avvikelser från föregående revision: BRLN01 Korrigerande åtgärder har genomförts avseende dokumentation av ledningens strategiska bedömning av hur väl kvalitetsledningen fungerar i samband med ledningens genomgång. Verifieras med hänvisning till årsbokslut och patientsäkerhetsberättelse, där analys och samlad bedömning av verksamhetens resultat presenteras. BRLN02 Korrigerande åtgärder har genomförts avseende följsamhet till egen rutin samt standardens krav avseende styrning av lokala dokument. Vid innevarande revision konstaterades att alla visade dokument samt dokument uppsatta på tavlor etc. är styrda enligt egen rutin. BRLN03 Se ny avvikelse BRLN01 BRLN04 Korrigerande åtgärder har genomförts avseende efterlevnad av lagkrav avseende kemikalier och riskbedömning ur ett arbetsmiljöperspektiv. Verifierades vid revisionen att kunskap om risker med kemikalier finns och skyddsutrustning används där det krävs enligt säkerhetsdatabladen. BRLN05 Korrigerande åtgärder har genomförts avseende följsamhet till egen rutin samt till lagkrav avseende medicinteknisk utrustning. Det finns en väl beskriven rutin i systemet hur medicinteknisk utrustning ska hanteras. All utrustning med ID-nummer finns i en förteckning där det framgår när förebyggande underhåll har ägt rum och när nästa FU ska genomföras. Rapporter från genomgångarna sparas som redovisande dokument. En funktion har ansvar för att kontrollera att anlitad leverantör följer planen för förebyggande underhåll. Avvikelser från tidigare aktivitet som inte kunnat stängas: Ja Sida 5 av 13

Beskrivning av avvikelsen Avvikelse nr: Revisionskriterium: Revisionskriterium Ref#: korrigerande åtgärdsplan: implementering av korrigerande åtgärd: BRLN01 SS-EN-ISO 9001:2008 15-Jul-2016 13-Sep-2016 Utfärdad av: Gradering: Dokument Ref#: Åtgärd krävs: Britt Lindman Större Bevis på korrigerande åtgärder skall skickas in Avvikelse: Avvikelse BRLN03 från föregående år avseende SBA-pärm och dokument som rör SBA kan inte stängas. Krav: 4.2.3 Styrning av specificerande dokument De specificerande dokument som krävs enligt kvalitetsledningssystemet skall styras. Kvali-tetsledningssystemets redovisande dokument är en speciell typ av dokument och de skall sty ras enligt de krav som anges i 4.2.4. Svensk anm. Med specificerande dokument avses både styrande och vägledande dokument. En dokumenterad rutin skall upprättas för att fastställa de styrmedel som behövs för att a) godkänna dokument med avseende på lämplighet innan de ges ut, b) granska och efter behov uppdatera och på nytt godkänna dokument, c) säkerställa att ändringar och gällande ändrings status hos dokument är angivna, d) säkerställa att rätt version av tillämpliga dokument finns på de platser där de skall an vändas, e) säkerställa att dokument förblir läsbara och lätt identifierbara, f) säkerställa att dokument av externt ursprung, som organisationen har fastlagt är nödvändiga för planeringen och tillämpningen av kvalitetsledningssystem är identifierade och att deras distribution styrs och g) förhindra oavsiktlig användning av föråldrade dokument och identifiera dem på lämpligt sätt, om de av något skäl bevaras. 7.2.1 Fastställande av produktanknutna krav Organisationen skall fastställa c) författningskrav som rör produkten och d) de ytterligare krav som organisationen har fastlagt är nödvändiga. Objektivt bevis: SBA Björkens demenscenter samt Apoteksgatan 5 oklart vilka dokument som ska användas, ostyrda externa dokument används, kontakt med Räddningstjänsten som inte tar ansvar för innehåll och/eller uppdatering av dokumenten. Sida 6 av 13

Avvikelse nr: Revisionskriterium: Revisionskriterium Ref#: korrigerande åtgärdsplan: implementering av korrigerande åtgärd: BRLN02 SS-EN-ISO 9001:2008 15-Jul-2016 13-Sep-2016 Utfärdad av: Gradering: Dokument Ref#: Åtgärd krävs: Britt Lindman Mindre Plan för korrigerande åtgärder ska skickas in Avvikelse: Rutiner för att följa upp implementering av korrigerande åtgärder är inte effektiv. Krav: Organisationen skall vidta åtgärder för att eliminera orsaken till avvikelser i avsikt att för hindra upprepande. Korrigerande åtgärder skall stå i proportion till konsekvenserna av de påträffade avvikelserna. En dokumenterad rutin skall upprättas som anger krav för att a) granska avvikelser (innefattande kund), b) fastställa orsakerna till avvikelser, c) utvärdera behovet av åtgärder för att säkerställa att avvikelser inte uppkommer på nytt, d) fastställa och vidta nödvändiga korrigerande åtgärder, e) dokumentera resultaten av vidtagna åtgärder och f) granska hur verkningsfulla genomförda korrigerande åtgärder har varit. Objektivt bevis: Korrigerande åtgärder efter förra årets avvikelse avseende SBA och dokumentation av detta, har inte fungerat fullt ut. Brister återfinns även i år på två besökta enheter. Sida 7 av 13

Avvikelse nr: Revisionskriterium: Revisionskriterium Ref#: korrigerande åtgärdsplan: implementering av korrigerande åtgärd: YLDU01 SS-EN-ISO 9001:2008 15-Jun-2016 13-Sep-2016 Utfärdad av: Gradering: Dokument Ref#: Åtgärd krävs: Ylva Dunér Mindre Plan för korrigerande åtgärder ska skickas in Avvikelse: Program för intern revision säkerställer inte att samtliga standardkrav revideras under en treårsperiod. Krav: 8.2.2 Intern revision Organisationen skall genomföra interna revisioner med planerade intervall för att avgöra om kvalitetsledningssystemet a) överensstämmer med vad som planerats, med kraven i denna standard och med de krav som ingår i kvalitetsledningssystemet och som organisationen fastställt och b) har införts och underhållits på ett ändamålsenligt sätt. Ett revisionsprogram skall utformas med hänsyn tagen till tillstånd och betydelse hos de pro cesser och områden som skall revideras liksom till resultaten av tidigare revisioner. Kriterier, omfattning, frekvens och metoder för revision skall definieras. Revisorer skall väljas och revi sioner genomföras på sådant sätt att objektivitet och opartiskhet i revisionsprocessen säker ställs. Revisorer skall inte revidera sitt eget arbete. En dokumenterad rutin skall upprättas som fastlägger ansvar för krav på planering och genomförande av revisioner, upprättande av dokumentation och rapportering av resultat. Dokumentation över revisionerna och deras resultat skall bevaras (se 4.2.4). Ledningen för den reviderade verksamheten skall säkerställa att nödvändiga korrigeringar och korrigerade åtgärder vidtas inom rimlig tid för att eliminera upptäckta avvikelser och deras orsaker. Uppföljande aktiviteter skall inne fatta verifiering av vidtagna åtgärder och rapportering av verifieringsresultaten (se 8.5.2) Objektivt bevis: Vid intervjuer med interna revisorer framkommer att det program som finns för intern revision över treårsperioden inte uppfyller standardkraven. Det framgår inte i programmet eller i rapporterna vilka standardkrav som revideras, inte heller vilken lagstiftning man kontrollerar. Sida 8 av 13

Avvikelse nr: Revisionskriterium: Revisionskriterium Ref#: korrigerande åtgärdsplan: implementering av korrigerande åtgärd: YLDU02 SS-EN-ISO 9001:2008 15-Jul-2016 13-Sep-2016 Utfärdad av: Gradering: Dokument Ref#: Åtgärd krävs: Ylva Dunér Mindre Plan för korrigerande åtgärder ska skickas in Avvikelse: Följsamhet till lagkrav avseende farligt avfall (skärande/stickande/smittförande) brister. Krav: 7.2.1 Fastställande av produktanknutna krav Organisationen skall fastställa a) de krav som specificeras av kunden, inklusive krav avseende leverans och aktiviteter efter leverans, b) krav som inte angetts av kunden men som är nödvändiga med hänsyn till specificerad eller avsedd användning där den är känd, c) författningskrav som rör produkten och d) de ytterligare krav som organisationen har fastlagt är nödvändiga. Anm. Aktiviteter efter leverans innefattar t.ex. åtgärder till följd av garantivillkor, åtaganden enligt kontrakt såsom underhållstjänster och tilläggstjänster såsom återvinning eller slutlig kvittblivning. Svensk ANM. Med slutlig kvittblivning avses här förfaranden som kan vara olika, av samhället accepterande åtgärder med produkten, t.ex. destruktion eller deponi. Objektivt bevis: Hantering av farligt avfall uppfyller inte lagkrav. Transportdokument saknas, det är oklart om transportören har aktuellt tillstånd från länsstyrelsen. Sida 9 av 13

Sammanfattning av de objektiva bevisen Bedömningen av ledningssystemets status sammanfattas nedan: Slutsatser av reviderade processer/funktioner inklusive Mål/KPI/Trender Verksamhetssystemet finns dokumenterat på intranätet (QPR) och utgår från en processkarta, där samtliga processer kan följas på övergripande och detaljerad nivå. Styrande och redovisande dokument är tydligt kopplade till processtegen. Verksamheten styrs med stöd av ett styrkort som utgår från kommunfullmäktiges vision och värdegrund. Övergripande mål har brutits ned till social sektors nivå med handlingsplaner på verksamhets/enhetsnivåer. Styrkorten, med mått utifrån fyra perspektiv - medborgare, medarbetare, process och finansiellt - mäts 2 gånger om året. Man har dock en ambition att försöka mäta oftare. Ett av de övergripande målen syftar till att medborgarna ska välja Höörs kommun i första hand som utförare av omsorg vilket mäts. Medborgarna (kunderna) följs upp med brukarundersökningar, dels på nationell nivå av Socialstyrelsen och SKL och dels med egna lokala enkäter (ex. individ och familjeomsorgen). Vidare har varje individ en genomförandeplan där man har ett fokus på att ständigt förbättra mätbarheten ur individens perspektiv (KASAM). Generellt visar resultaten av kundundersökningarna att medborgarna är nöjda med den omsorg och det stöd som ges. Utvecklingen kan följas över tid och har de senaste åren visat en positiv trend. Medarbetarna följs upp med en årlig medarbetarundersökning, som även den visar gott resultat, både avseende ledarskap och medarbetarnöjdhet. För att kunna mäta processeffektivitet, utifrån medborgarens perspektiv, har verksamheten börjat ta fram nyckeltal kopplade till en av processerna - handläggningsprocessen - som kommer att utgöra modell för övriga processer. Exempelvis på nyckeltal är andel överklagade beslut där kommunen gjort rätt, utbildningsnivå i förhållande till krav/behov, andel tillsatta timmar, antal beslut relaterat till tillsatta timmar och tid från att ansökan kommer in tills beslut fattas. Sammanställningar och analyser och resultat presenteras med bestämda intervall till Socialnämnden. Ledningens genomgång genomförs en gång per år, där samtliga punkter enligt standarden behandlas. Ledningens analyser och ställningstaganden avseende ledningssystemets effektivitet presenteras i bokslutet samt i patientsäkerhetsberättelsen (därmed stängs avvikelse från föregående revision). Slutsatser för revisionen av obligatoriska krav Kvalitetspolicyn uppfyller standardens krav väl och är tydligt kopplad till kommunens vision och värdegrund. Policyn och värderingarna är mycket levande i organisationen och behandlas systematiskt på fastställda möten. Policyn sätter fokus på att omsorg och stöd alltid ska utgå från medborgarens perspektiv. Målen är väl förenliga med policyn och har brutits ned till handlingsplaner på verksamhets/enhetsnivå. Målen/aktiviteterna är dock till en del okända hos medarbetarna och kan därför tydliggöras eller bättre anpassas till det dagliga arbetet. Rekommenderas att även visualisera en utveckling över tid för att tydliggöra effekten av de insatser som görs för att uppnå målen. Målen kan med fördel följas upp lite tätare än två gånger om året för att säkerställa att verksamheten styrs i den riktning man önskar. Processerna är väl beskrivna med tydliga processindikatorer som exempelvis handläggningstider, tillgänglighet till information, delaktighet, uppnådda mål i genomförandeplaner osv. Systematiken i utvärderingen av processprestanda är dock fortfarande ett utvecklingsområde. Ansvar och befogenheter uppfattas av samtliga intervjuade som tydliga i hela organisationen. Det finns goda möjligheter till kompetensutveckling inom organisationen. Bland annat sker utveckling genom de regelbundna värdegrundsmötena. Värderingarna används även som en avgörande grund för beslut vid rekrytering för att säkerställa att de personer som anställs har ett förhållningssätt som överensstämmer med verksamhetens värderingar. Kommunikationen i verksamheten sker med stöd av väl strukturerade mötesforum som exempelvis ledningsmöten, APT-möten, Sida 10 av 13

dialogmöten, yrkesgruppträffar, metodträffar med flera mötesforum. En stor del av mötena dokumenteras. Kommunikationen upplevs som öppen och med närhet till beslut. Extern information/kommunikation sker dels med stöd av hemsidan som utvecklas och uppdateras kontinuerligt med stöd av synpunkter från medborgarna. Medborgarna uppmuntras i övrigt att komma in med synpunkter/klagomål på verksamheten som hanteras enligt en rutin. Synpunkterna som kommit in är övervägande positiva. På enheterna fångar man in synpunkter via ex. boenderåd, familjerådslag eller via självskattningsenkäter som används i förbättringsarbetet. Avvikelser rapporteras i pappersform. Samtliga avvikelser går till kvalitetsgruppen, som består av MAS och SAS. Kvalitetsgruppen bedömer vilka avvikelser som kräver fortsatt utredning och vilka som ska behandlas som Lex Maria- respektive Lex Sarah-ärenden. Den största delen av avvikelserna gäller fortfarande missar i hanteringen av medicin. Avvikelserna har dock lett till flera förbättringar. Det kan anas ett mörkertal avseende avvikelserapporteringen då det framgick i intervjuerna att s.k strul i vardagen ofta löses mellan medarbetarna eller på lokala möten, vilket innebär att organisationen kan gå miste om gemensamt lärande. Att öka förståelsen för syftet med avvikelserapportering är fortfarande ett förbättringsområde, dvs. att förstå värdet av att även rapportera små "strulärenden" som i ett senare skede skulle kunna visa sig ha sin grund i ett djupare problem. Riskhanteringen är väl utvecklad. Riskbedömning görs för varje medborgare i verksamheten, både utifrån medborgarens och medarbetarens perspektiv. Det finns en mall för riskbedömning. Intern revision genomförs årligen. Program finns framtaget som täcker upp alla verksamheter under en 3-årsperiod, dock framgår inte, varken i programmet eller i rapporterna, vilka krav i standarden (eller lagkrav) som har reviderats - se avvikelse. Revisionerna resulterar i rapporter med förbättringsförslag som hanteras på den enhet där förbättringarna identifierats. Varje enhet får upprätta en handlingsplan som följs upp av revisorerna. Dock oklart var handlingsplanerna förvaras vilket är en brist som behöver åtgärdas. Sammanställning av resultat från interna revisioner behandlas vid ledningens genomgång. Revisionerna uppfattas generera förbättringar i i hela verksamheten. De interna revisorerna är samtliga representanter i ledningen vilket kan ifrågasättas. Rekommenderas att interna revisioner görs av medarbetare i organisationen för att säkerställa objektivitet men som även ger möjligheter till erfarenhetsutbyte mellan verksamheterna. Genom att involvera fler personer ökar också kunskapen om ledningssystemet och förståelsen för standarden. Ständiga förbättringar sker kontinuerligt i verksamheterna och engagemanget är stort för att utveckla metoder och förhållningssätt gentemot medborgarna, exempelvis används KASAM (Känsla av sammanhang) som ett viktigt verktyg för att säkerställa att omsorg och stöd sker utifrån medborgarens perspektiv och behov. Vidare pågår en utveckling av dokumentationen och språket till att bli mer homogent och begripligt för samtliga intressenter. I samtliga intervjuer av chefer och medarbetare på verksamhets/enhetsnivå framgår att man har god kännedom om och god kontroll på den egna processen. Man upplever också att det är lätt att hitta de dokument man behöver i systemet. Konstateras att dokumentstyrningen har förbättrats sedan föregående år. Medicinteknisk utrustning hanteras enligt en tydlig rutin som efterföljs. Samtlig utrustning finns i en förteckning med ID-nummer och där det framgår information om genomfört förebyggande underhåll och angiven tid för nästa genomgång. Leverantören som anlitas för att utföra förebyggande underhåll följs upp med täta möten, som dokumenteras. Hela denna hantering är en förbättring sedan föregående år. Läkemedelshanteringen fungerar väl enligt rutin. Hanteringen följs upp genom en årlig genomgång av Apoteket. Rapporter sparas i pärm. Organisationen är i övrigt bra på att upptäcka och rapportera brister avseende läkemedelshanteringen. Systematiskt brandskyddsarbete är fortfarande bristfälligt, se avvikelse. Avseende bortförsel av farligt avfall (stickande/skärande/smittförande)är kunskapen bristfällig - se avvikelse. Sida 11 av 13

Jämförelse av resultatet från tidigare revisionsaktiviteter och ledningssystemets prestanda för certifieringscykeln, om detta är sista uppföljande revision i cykeln Sammanfattningsvis kan konstateras att det fortfarande sker en positiv utveckling av systemet. Verksamheten utmärker sig särskilt genom det stora engagemanget hos både chefer och medarbetare i att ständigt utveckla bemötandet och förhållningssättet gentemot samtliga intressenter så att det individuella perspektivet kommer i fokus. Dock upplevs fortfarande en utmaning i att minska gapet mellan medborgarnas förväntningar och möjligheterna i lagstiftningen. Ständiga förbättringar sker på alla nivåer men kan med fördel bättre synliggöras genom att visualisera utveckling och förbättring över tid, gärna grafiskt. Se i övrigt "styrkor", "svagheter", "möjligheter" och "hot" Kommunikation / Förändringar under revisionen (om tillämpligt) Inga förändringar av betydelse för systemet. Sida 12 av 13

Revisionsledarens rekommendation Revisionsledarens rekommendation för SS-EN-ISO 9001:2008 På grund av större avvikelse(r) och/eller det totala antalet mindre avvikelser är ledningssystemets överensstämmelse med revisionskriteriet potentiellt äventyrat. Därför rekommenderas en särskild revision som genomförs på Interteks kontor. Annan rekommendation från revisionsledaren Rekommenderas att gå över till ISO 9001:2015 vid nästa nästa revision, uppföljande nr 1, 2017. Kundens bekräftelse: Namn & adress Ledningens representant: Bekräftad av: Anders Svensson anders.svensson@hoor.se Anders Svensson Höörs Kommun, Social sektor Box 53 243 21 Höör Besöksadress: Södergatan 28 Denna rapport bygger på de stickprov som samlats in under revisionen, därför innehåller resultatet och slutsatserna ett inslag av osäkerhet. Denna rapport och allt dess innehåll är föremål för en oberoende granskning innan ett beslut om beviljande eller förnyelse av certifiering kan fattas. Sida 13 av 13