Ett samarbetscenter i urban miljö September 2006 Examensarbete av: My Augustsson 820923-7489 Anna Nilsson 781123-4082 Byggdesign 2003 CENTER ALMÖ SAMARBETSCENTER MALMÖ
Sammanfattning Ett samarbetscenter i urban miljö Detta examensarbete fokuserar på utformningen av ett samarbetscenter beläget i urban miljö. Hur det kan integreras med omgivande bebyggelse och grönstruktur och vilken fysisk karaktär det ska ta. Vidare behandlas vilka byggnader som ska finnas i anslutning, vilka aktiviteter som ska utformas samt vilken form dessa ska ta. Utöver själva utformningen har omfattande arbete lagts ner på visualisering och presentation. Samarbetscentrer Malmös syfte är att fungera som forum för äventyrsbaserad pedagogik och samarbetsinlärning. Detta går ut på att genom fysiska aktiviteter, uppföljt av utvärdering och diskussion få möjlighet att utvecklas, både som individ och i grupp. Abstract A communication center in an urban environment This study focuses on the design of a communication center situated in an urban environment. How it can be integrated with surrounding buildings and green-structure, and which physical character it should take on. Also considered is associated buildings, activities meant to be exercised and which shape these should adopt. In addition to the design, extensive effort has been taken in visualisation and presentation The purpose of Samarbetscenter Malmö is to function as a forum for adventure-based learning and learning-by-doing. The idea with this way of learning is to exercise physical activities and then evaluate and discuss the experience. The participants will by that be given an opportunity to develop both individually and as a team.
Innehåll Innehåll 2 1. Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte och målsättning 3 1.3 Frågeställningar och problemformuleringar 3 1.4 Avgränsningar 3 2. Beskrivning av arbetets genomförande 4 2.1 Metod 4 2.2 Analys 4 3. Förstudie 5 3.1 Projektets bakgrund 5 4. Områdesbeskrivning 6 4.1 Stadsdelen Västra Hamnen 6 5. Området 8 5.1 Stapelbäddsområdet 8 5.2 Aktivitetsområdet 10 5.3 Reflektionscenter 12 5.3.1 Interiör 13 5.3.2 Bygglovshandlingar 14 6. Övningar inom Äventyrspedagogik 16 6.1 Planket 16 6.2 Kvicksanden och Hinderbanan 17 6.3 Labyrinten och Hagen 18 6.4 Skidorna och A:et 19 6.5 Spindelnätet 20 6.6 Vågen 21 6.7 Rädda bollen, Totempålen och Hinken 22 7. Slutsats och diskussion 23 8. Käll- och litteraturförteckning 24 9. Bilagor 25 2
1. Inledning 1.1 Examensarbetets bakgrund Efter att ha funnit ett anslag på Malmö Högskola gällande att göra ett examensarbete, kontaktades Mats Lieberg och Håkan Larsson i början av året 2006. Ett möte bokades för tillhandahållande av mer information, och därefter togs det ställning till projektet som gick ut på att skapa ett samarbetscenter i urban miljö. Efter noggrant övervägande och överenskommelse om att påbörja samarbetet, sågs ett besök i Skrylleskogen, samt ett möte med intressenterna för Samarbetscenter Malmö som en bra start. På mötet medverkade representanter från: Movium, Kockum fritid, Center för stadens utemiljö vid SLU Alnarp samt Föreningen Byggeriet. Projektet var i detta skede till viss del förankrat, och nästa steg var att genomföra en gestaltning, något som skulle komma att bli det huvudsakliga målet för detta examensarbete. För att inga begränsningar skulle tas i akt, gavs mycket knapphändig information. Syftet med detta var att uppmuntra till kreativitet och nya lösningar. Samarbetscenter Malmö är med sin urbana prägel ett unikt projekt och det första i sitt slag. Ända sedan starten har kontinuerlig kontakt förts med de båda handledarna Mats Lieberg, professor på Institutionen för landskapsplanering vid SLU Alnarp och Håkan Larsson, Iruc. Diskussion har även förts med handledaren på Malmö Högskola, Jesper Magnusson, arkitekt SAR / MSA. Stor hjälp har även erhållits av Christer Andersson, äventryspedagog i Skrylleskogen, då författarna av detta examensarbete vid upprepade tillfällen haft förmånen att få besöka Skryllegårdens äventyrspedagogiska verksamhet. Även de medverkande i planeringsgruppen för Samarbetscenter Malmö har varit mycket behjälpliga då de kommit med intressanta förslag och synpunkter. 1.2 Syfte och målsättning Examensarbetets syfte är att med hjälp av uppsatta frågeställningar skapa ett innovativt och hållbart samarbetscenter anpassat för en urban miljö. En annan viktig målsättning är att göra förslaget så konkret och genomförbart som möjligt, med förslag till lösningar både vad gäller mobila och stationära element. Detta för att göra det utformade förslaget så användbart som möjligt för Samarbetscenter Malmös planeringsgrupp. Materialet är tänkt att kunna fungera som diskussionsmaterial eller presentationsunderlag både i sin helhet eller endast med hjälp av valda delar. Vidare är syftet att skapa ett fullgott examensarbete som uppfyller gängse normer och krav för tio poäng och behandlar såväl en estetisk som teknisk aspekt. Önskvärt är även att Malmö Högskolas perspektiv gällande genus, miljö och integration tas i akt. 1.3 Frågeställningar och problemformuleringar Vid påbörjan av arbetet sattes följande frågeställningar upp: Hur kan man skapa ett samarbetscenter i urban miljö? Vilken plats anses mest lämplig för anläggande av centret? Hur ska centret integreras med omgivande miljö och bebyggelse? Vilken fysisk karaktär ska centret ta? Vilka byggnader ska finnas i anslutning, och hur ska dessa utformas? Vilka aktiviteter ska utövas på centrets område? Frågeställningarna som detta arbete utgått ifrån spänner således över hela planeringsprocessen, och behandlar frågor i mycket varierande skala, allt ifrån stadsplanering till detaljkonstruktion. 1.4 Avgränsningar De frågor som i detta arbete sökts svar till skiljer sig från de frågor ställda av Samarbetscenter Malmös planeringsgrupp, då arbetet i första hand fokuserar på centrets utformning. Vid arbetets start talades det om att utforma för området unika aktiviteter, men efter avslutandet av förstudien togs beslut om att enbart använda och tolka beprövade aktiviteter, för att istället kunna koncentrera arbetet mot utformning och gestaltning. Vad gäller vissa tekniska aspekter är de begränsat utvecklade, och en del av arbetets tekniska innehåll baseras på kvalificerade bedömningar med experthjälp från konstruktör Kenth Lindell, Byggteknik Skåne AB. Att inte vidare utveckla den tekniska delen är ett medvetet val, då materialet i första hand ska användas som presentationsunderlag, och fortfarande vara och uppfattas föränderligt. Understrykas bör dock att samtliga lösningar är tekniskt genomförbara. Ingen speciell hänsyn har tagits till de ekonomiska aspekterna då det ansågs begränsande för kreativiteten och nyskapandet. Då skapandet av ett examensarbete måste ses som huvudsyftet, ansågs det att arbeta fram ett unikt förslag fick vara en prioritering framför begränsning av en kostnadsmässig ram. 3
2. Beskrivning av arbetets genomförande 2.1 Metod Det inledande arbetet bestod mestadels av att samla information till en grundläggande förstudie. I detta skede undersöktes olika referensobjekt samtidigt som det gjordes en fördjupning i pedagogiken bakom samarbetsinlärning och äventyrspedagogik. Även ett klargörande över varför ett center av denna karaktär är så viktigt för Malmö genomfördes. Då nödvändig kunskap insamlats påbörjades sökandet efter lämplig plats. Efter att önskemål om placering i stadsdelen Västra hamnen uttryckts, besöktes flera platser som vid första anblick kunde tänkas lämpliga. Valet föll slutligen på området mellan Stapelbädden och den ny anlagda skateparken, Stapelbäddsparken. Kort därefter påbörjades arbetet med utformningen, och inspiration hämtades då från redan bebyggd miljö i Västra hamnen samt Skrylleskogen. Nästa steg var att ta fram den grafiska profilen till Samarbetscenter Malmö och sammanställa materialet till den presentation som skulle komma att utgöra examensarbetet. Under arbetets gång har varierande metoder använts, allt ifrån 3D-visualiseringar skapade i programmet Sketch Up till handskisser och ADT-ritningar. Även digitala illustrationer skapade med hjälp av programmen Adobe Illustrator och Adobe Photoshop ingår i arbetet. Materialet är sammanställt i Adobe Illustrator och Microsoft Word. 2.2 Analys Den tänkta huvudmålgruppen för Samarbetscenter Malmö är barn- och ungdomar i skolåldern, samt de vuxna som arbetar med denna målgrupp. Detta är viktigt att ha i åtanke då samarbetscentret bör vara utformat för att blir en attraktiv plats för nyttjarna. Med utgång från målgrupp kan också uppskattning om gruppstorlek göras och området anpassas, både storleks- och utformningsmässigt. En balans har eftersträvats för att göra centret attraktivt vid olika typer att bruk, både kommersiellt men kanske i första hand icke-kommersiellt. Speciell hänsyn har också tagits till att området skall vara brukbart även då ledda aktiviteter inte pågår, och ses som attraktivt bland annat av Stapebäddsparkens nyttjare. Ett viktigt moment för skapandet av en levande stadsmiljö är just de icke-kommersiella inslagen, som blir mycket betydande för stadens invånare och dess upplevelse. 4
3. Förstudie 3.1 Projektets bakgrund Projektet tillkom genom ett samarbete mellan Föreningen Bryggeriet, Kockum fritid, Movium samt Centrum för stadens utemiljö vid SLU Alnarp, då de har ett gemensamt önskemål om att skapa en plats som kan bidra till utveckling av samarbete och problemlösning. Detta ledde till en idé om att skapa ett center för samarbetsinlärning och äventyrsbaserat lärande. Då en förstudie gjorts är följande långsiktiga målsättningar uppsatta: Att utveckla metoder som stärker, breddar och fördjupar förmågan att lösa problem och konflikter i samverkan och utvecklar deltagarnas förmåga att kommunicera på ett konstruktivt sätt. Att i verksamheterna utveckla metoder som ökar det deltagande gruppernas förmåga att uppnå gemensamma mål. Att utveckla kompetens kring ledarskapsutveckling som är lämpad för den konceptuella verklighet som anläggningens kunder lever i. Att i samverkan med olika intressenter och kompetenser skapa en gränsöverskridande kunskapsutveckling. Att utveckla kunnande om upplevelsebaserat lärande så att anläggningen på längre sikt kan uppnå en spjutkompetens. Att i den kreativa atmosfär som verksamheterna utvecklar skapa rum för entreprenörskap, inte minst avseende idéer och verksamhetsformer som bidrar till Malmös utveckling. Att för detta ändamål utveckla en anläggning som skapar goda förutsättningar om en utveckling verksamheten. [5] 3.1.1 Samarbetscentrets målgrupper och syften Upplevelsebaserat lärande och äventyrspedagogik kan vara till nytta för ett flertal målgrupper, då syftet är att lösa såväl fysiska som intellektuella utmaningar gemensamt. Enligt de mål som Föreningen Bryggeriet, Kockum Fritid och Movium har satt upp är de främsta målgrupperna: 1) Lärare, fritidsledare, behandlingsassistenter samt övriga som arbetar med barn och ungdomar. - utbildning för att själva leda andra i olika former av upplevelsebaserat lärande, eller för att arbeta som äventyrspedagog 2) Skolklasser, personalgrupper och övriga grupper från kommunal eller statlig verksamhet, organisationer eller affärsdrivande företag. - teambuilding, grupputveckling, upplevelsebaserat lärande (även ämnesinriktat) 3) Företag/Verksamheter/Personer med behov att utveckla ledarskap. - ledarskapsutveckling på individnivå 4) Grupper, både vuxna, ungdomar och barn. - lösningsfokuserad aktivitet vid kris i grupp eller verksamhet 5) Grupper, både vuxna och ungdomar. - Rehabiliterande eller behandlande syfte 6) Grupper av olika slag - som kick- off eller belöning Samarbetscentrets kommer dock i första hand att rikta sig mot ungdomar, till exempel grupper bestående av skolklasser men även de andra grupperna ska kunna dra nytta av centret. [5] 5
OMRÅDESBESKRIVNING Illustrationsplan Västra Hamnen 300m Västra Hamnen är Malmös nyaste stadsdel och tillkom i samband med bomässan 2001. På de 140 hektaren beräknades ungefär 14000 personer bo vid årsskiftet 2005-2006. Stadsdelen består av blandade typer av bostäder, allt ifrån studentbostäder till äldreboende. Med både Högskolan och flera stora företag är stadsdelen en levande miljö. Strandpromenaden och badplatserna är välbesökta av alla malmöbor på sommaren. De senaste tillskotten är bland annat skyskrapan Turning Torso och skateparken Stapelbäddsparken. Kännetecknande för Västra Hamnen är den speciella arkitekturen som tillkom under bomässan och som därefter har fortsatt att eftersträvas. Även närheten Öresundsbron och närheten till kontinenten är något som präglar stadsdelen. Vatten Grönyta Kranen Byggnad Östra Varvsgatan Ubåtshallen Parkering Dockplatsen Väg Träd Isbergs gata Buskage/vegetation Område under uppbyggnad Stapelbädden Stora Varvsgatan Planerad yta för samarbetscenter 6 SAMARBETSCENTER MALMÖ
OMRÅDESBESKRIVNING Västra Hamnen Enligt kvalitetsplanerna för Västra Hamnen är visionen att den nya stadsdelen ska bli en komplett stadsdel för boende, service, arbete och studier. Ett mål är även att innerstaden ska kunna löpa vidare ut i hamnen och möta havet och att stadsdelen ska präglas av arkitektonisk mångfald. Västra Hamnen är mycket attraktivt belägen intentionerna är att området ska bli en tillgång för alla malmöbor och locka besökare från hela staden. Västra Hamnen är en snabbt expanderande stadsdel, enligt Malmö Stads övergripande mål är en trolig utbyggnadstakt cirka 500 bostäder och 300 arbetsplatser per år de närmaste åren. Det är tänkt att Västra Hamnen ska bli en del av den täta innerstaden med en kombination av bostäder, verksamheter och utbildning. Kontor och arbetsplatser kommer att byggas in i en blandad stadsbebyggelse i hela området. Enligt de övergripande målen för Västra Hamnen är också trygghetsfrågan central när det gäller planering av området. Till exempel utformas stadsplanen så att det ska finnas många människor i rörelse och utblickar från bostäder mot passager och gångstråk. I mellersta Västra Hamnen kommer Malmömässan så småning om att omvandlas till mer småskalig bebyggelse och till slut att förflyttas helt. [11] Många förändringar har redan gjorts i just detta område. Skateboardparken, som är designad av Stefan Hauser, är ett exempel på samarbete mellan kommunen och det privata. I samband med den finns det planer för boulebanor, klättring, motion samt plats för tillfälliga aktiviteter som konserter och utomhusfilmvisning. [11] Öster om Turning Torso och norr om Malmömässan kommer Västra Hamnens nya stadsdelspark att anläggas. Den kommer att bestå av läplantering men träd, buskplantering och perenngångar. Lekplatserna som byggdes i samband med bomässan kommer att finnas kvar. [11] I den västra kanten av Stadsdelsparken kommer en grundskola att byggas. Det kommer att vara en kombinerad för- och grundskola för barn i åldrarna 1-15 år. Skolan beräknas stå klar kring 2009. [11] Malmömässan kommer inom en snar framtid att byta skepnad. ICA har redan flyttat in med en 3000 kvadratmeters stormarknad i mässans södra del och enligt planer gjorda år 2004 kommer mässan i ett senare skede att förvandlas till småskaligare bebyggelse med handel, kontor och bostäder. [11] Enligt dessa planer är det även planerat för en ny 55 meter bred esplanad som kommer att löpa i syd- nordlig riktning med utgångspunkt i Stora Varvsgatan i söder vid Malmömässan och som går hela vägen ut mot havet. [11] Kvarteren Flaggskeppen och Kommendörkaptenen är redan igång med att byggas norr om den planerade stadsdelsparken. Kvarteren kommer att få en blandad struktur då ingen byggherre tillåts bygga mer än 25 meter med samma fasadtyp. [11] 50m 7 SAMARBETSCENTER MALMÖ
Samarbetscenter Malmö Stapelbäddsparken Springvatten längs hela parken Soldäck Parkområde OMRÅDET Samarbetscenter Malmö kommer att ligga i mitten av ett område med plats för flera olika aktiviteter. Till grund för denna illustrationsplan ligger ett förslag gjort av Tema Landskapsarkitekter för Malmö Stad. Området kommer dels att omges av Stapelbäddsparken som redan står färdigbyggd. Enligt detta förslag kommer den även att omges av ett långsträckt parkområde som kantas av ett springvatten. I parken är det även planerat för andra aktiviteter som boule- och basketbanor, gräsmattor och soldäck.taket på den gamla stapelbädden kommer att betäckas med gräs och utgöra område för rekreation och avslappning. I och med detta kommer hela området i vilket Samarbetscenter Malmö ligger att bli ett aktivt område som besöks av folk i alla åldrar. Då Samarbetscenter Malmö även kommer att kunna fungera som lekplats eller område för spontan aktivitet då det inte används av grupper, kommer det att gynna platsen och bidra till att där kommer att finnas något för alla åldrar. Gräsmatta att ligga och sola på Boule- och basketplan 8 SAMARBETSCENTER MALMÖ
9
OMRÅDET Materialet som används runt om i de olika aktiviteterna är gjort av återvunnet gummi. Det är ett miljövänligt alternativ som ger svikt och gör att marken blir mindre hård att ramla på. Materialet går dessutom att få i vilken färg man än önskar. Området är belagt med betongplattor med måtten 15*30 cm. Intill byggnaden och runt om akrivitetsutrymmena är plattorna mindre och lagda i en annan riktning. Även gångstigarna är markerade med skiftande utseende och riktning på plattorna. Detta gör att det bildas stråk på området där det går att röra sig utan att störa grupper som håller på med aktiviteter. Delar av muren är belagd med stavar i lärkträ som fungerar som sittplatser. Runt labyrinten och i den är det planterat popplar som bildar en fortsättning på muren. Tack vare deras transperanta lövverk känner man sig inte instängd men ändå avskärmad och de ger skydd mot buller och vind. 264C 380C 629C 3935C 1775C 353C 10 SAMARBETSCENTER MALMÖ
OMRÅDESBESKRIVNING Muren 1:200 Muren som omsluter området har fått en organiskt böljande form och skiftar i höjd inom ramen 0-1 meter. Dess uteseende är varierat med allt ifrån sittytor i lärkträ till rabatter och en vattenspegel. Den fungerar dessutom som ett kompliment till övriga redskap på området, då den är utformad för att kunna användas vid de olika gruppaktiviteterna. Det valda materialet är betong gjutet i träformar. 11 SAMARBETSCENTER MALMÖ
REFLEKTIONSCENTER -En plats för utvärdering och eftertanke Fasadmaterialen på reflektionscentret är vit puts och liggande panel i lärkträ. Taket är betäckt med sedum vilket ger byggnaden en naturlig dagvattenhantering och det höjer dessutom grönytefaktorn i området. Mitt på byggnaden vilar ett glastak som ger dagsljusinsläpp till rummet som utgör byggnadens kärna. Taket bidrar också till att ge rummet den speciella känslan av att vara ute men ändå inne. På baksidan av huset finns en grillplats. Den kan användas som ett uterum för samtal och reflektion i cirkeln eller bara för att umgås och grilla en korv. Eftersom grillplatsen ligger på baksidan av husen i en smyg och omgärdas på andra sidan av muren där den är som högst, ligger den skyddat från vind och insyn, och det lung man söker till stunder för reflektion kan infinna sig. 12 SAMARBETSCENTER MALMÖ
REFLEKTIONSCENTER -En plats för utvärdering och eftertanke Interiör Byggnaden består av två delar, en offentlig och en lite mer privat, som binds samman av det öppna, inglasade reflektionsrummet. Den offentliga delen består bortsett från detta rum, av ett generöst utrustat kök, ett litet konferensrum samt ett kapprum med toaletter. Den privata delen består av ett kontor och ett materialförråd. Reflektionsrummet utgör byggnadens hjärta, och trots rummets ljusa och luftiga karaktär skapas en privat sfär för brukarna av rummet. Den traditionella rumsformen till trots uppnår man med enkelhet en cirkulär känsla med hjälp av möblering och golvmaterial, med elden som naturlig medelpunkt. I och med möbleringens centrala placering skapas också ett naturligt utrymme för rörelse. Rummets storlek kan därför utnyttjas till fullo, då ingen stationär avgränsning eller anvisning behövs för att visa hur förflyttning bör ske. Det öppningsbara glasade taket med förstärkning av införd grönska ger en svävande gräns mellan ute och inne. En veranda omsluten av en pergola i anslutning till konferenslokalen och köket skapar ett uterum för mindre sällskap att vistas i. Det skapar en plats av lummig grönska i avskildhet. Pergolan binder samman muren och hustaket och består av ingjutna pelare som länkas samman av ett nätverk i armeringsjärn. I detta kan växter klänga och bilda ett transperant tak. Byggnaden är anpassad för att fylla flera funktioner och tillgodose behov vid fler typer av aktiviteter. För att alla ska kunna vistas i lokalen är den självklart anpassad för funktionshindrade. 13 SAMARBETSCENTER MALMÖ
14
15
ÖVNINGAR Planket Planket består helt enkelt av ett högt plank eller en vägg. Gruppens uppgift är att få över alla medlemmar. Planket ska kunna varieras mellan tre och fyra meter beroende på gruppens förmåga. Om det visar sig att uppgiften är för svår för gruppen ska det finnas möjlighet att kasta ner ett rep som den sista gruppmedlemmen kan ta till hjälp. Konstruktion Planket går att variera genom att höja och sänka det med en meter. De löstagbara balkarna är specialtillverkade aluminiumprofiler. De sänks ner i en fålla och fästs med bultar som låses fast med en kil. När planket inte används sitter balkarna fast förankrade och när planket används kan stången låsas upp och balkarna läggas åt sidan för önskad svårighetsgrad på övningen. Planket mäter fem meter på bredden och är tre meter på höjden med möjlighet att förläng en meter. Konstruktione är gjord i betong som är gjuten i träformar för att få struktur. Detta är samma utförande som på muren som avgränsar området. 16 SAMARBETSCENTER MALMÖ
ÖVNINGAR Kvicksanden Hinderbanan Gruppen utrustas med klossar att stå på. Antalet klossar varierar efter vilken svårighetsgrad övningen läggs på. Det gäller nu för gruppen att ta sig runt en bana och med hjälp av klossarna undvika att nudda marken. Banan är i detta fall stationär och består av planteringar. Det är dock förbjudet att skicka klossar över banan, gruppen måste med hjälp av samarbete ta sig runt den. Kvicksanden kan utövas längs de anlagda planteringarna i mitten av området. De är fem centimeter betonggjutna kanter som fungerar som rabatter. Hinderbanan kan bestå av olika hinder. Det kan till exempel vara en spång som det gäller att ta sig över eller ett hinder det gäller att ta sig under. Utmaningen består även av att gruppen utrustas med däck som man måste stå på och forsla med sig under banans gång. Antalet däck kan variera efter vilken svårighetsgrad man önskar lägga uppgiften på. Det är också möjligt för ledaren att ta bort däck från gruppen under tiden uppgiften utförs om det verkar som att uppgiften är för lätt för gruppen att genomföra. Hinderbanan kan utövas längs muren som löper runt hela området. Upphöjningarna i bassängen kan till exempel fungera som öar att ta sig över och trappstegen kan utgöra ett annat hinder. På västra sidan finns även hinder utsatta som är tänkta att ta sig över eller under. 17 SAMARBETSCENTER MALMÖ
ÖVNINGAR Konstruktion Labyrinten Labyrinten utgörs av rep spända mellan träd/stänger/pålar som tillsammans formar en bana; en labyrint. Gruppen släpps in i labyrinten med förbundna ögon och det gäller för gruppmedlemmarna att få alla i gruppen att hitta ut. Labyrinten ska kunna ha möjlighet att vara föränderlig och gå att variera. Detta ska även gå att göra medan gruppen utövar aktiviteten, därför är det lämpligt att repen är mobila. Hagen Hagen är arrangerad på ett liknande sätt som labyrinten. Den består dock av rep som avgränsar ett område; en hage. Hagen behöver inte vara för stor, det räcker med ett par kvadratmeter för att ge känslan av att fångas in i hagen. Övningen består sedan i att få in alla gruppmedlemmar i hagen utan att de nuddar repet. Hagen kan utföras på samma ställe som labyrinten genom att spänna upp repen mellan stavarna för att få ett lämpligt stort avgränsat område. Stängerna som utgör den mobila delen av labyrinten är gjorda i aluminium då de ska kunna vara lätta att förflytta och kunna förvaras i förråd när de inte används. Vid användning fästs de in i marken i små aluminiuminfattade hål av samma typ som de som används vid ett mobilt tennisnät i en sporthall. Stavarna har på en meters höjd öglor där man kan fästa repen. Nylonrepen som används till att forma labyrinten har en rekommenderad radie på 10mm och fästs i öglorna med hjälp av låskarbiner. 18 SAMARBETSCENTER MALMÖ
ÖVNINGAR Skidorna Aet Skidorna består av två långa balkar med infästa rep att hålla sig i. Gruppen måste jobba som ett lag och samarbeta för att förflytta sig längs en bana och eventuellt runda ett hinder. Skidorna är gjorda i en lättmetall och är övertäckta med ett lager gummi för att öka friktionen. Övningen kan utföras i områdets nordöstra hörn och då detta är belagt med plattor är det viktigt med skidornas gummiöverdrag för att minimera buller. Aet en triangelformad ställning med rep fästa i toppen som och har en bas på två meter och en höjd på fyra meter. Övningen går ut på att en person ställer sig i aet och de andra håller i var sin repände. Med hjälp av varandra ska nu gruppen förflytta sig en bestämd sträcka och personen i aet ska gå framåt i det. Aet är tillverkat i samma material som skidorna, det vill säga gummiklädd lättmetall. 4m 2m 19 SAMARBETSCENTER MALMÖ
ÖVNINGAR Spindelnätet Övningen består av ett spindelnät uppspänt mellan två stolpar med maskor i olika storlekar. Det gäller för gruppen att få igenom alla medlemmar genom hålen. En del av utmaningen är att hålen bara får utnyttjas en gång, eller ibland två, beroende på vilken svårighetsgrad man önskar lägga uppgiften. Det är bra om nätet går att variera så att maskorna kan bli olika stora beroende på till exempel om det är en grupp med vuxna eller barn. Konstruktion Spindelnätet består av två ingjutna stålstolpar som spänner upp ett nät mellan sig. Repen som spänner upp nätet är armerade med ståltråd och är därmed mycket slitstarka och tåliga. Det är viktigt att repen är ordentligt spända så att övningen går att utföra korrekt. Mellan hålen går det att spänna upp ytterligare rep för att göra öppningarna mindre och öka svårighetsgraden för gruppen. 20 SAMARBETSCENTER MALMÖ
ÖVNINGAR Konstruktion Vågen Vågen är utformad som en stor gungbräda på vilken hela gruppen kan balansera. Det gäller för gruppmedlemmarna att hitta den rätta konstellationen så att jämvikt uppstår och vågen kan balansera. Vågen har en konstruktion som liknar en gungbräda. Vågen mäter 1,2 meter på bredden och 4 meter på längden vilket gör det möjligt för flera personer att stå på den samtidigt. Underredet består av fyra stycken stålfjädrar med diametern 45 cm. Fjädrarna gör att vågen sviktar och det blir mjukare att väga på den. Mellan fjädrarna sitter ett ledat element vars uppgift är att stabilisera konstuktionen. Fjäderkonstruktionen minskar risken för att deltagarna kan trilla av men minskar inte svårigheten i uppgiften. Materialet i själva brädan är stål som är inklädd med gummi för ökad friktion, och hela konstruktionen är fastgjuten i marken med hjälp av betongfundament. När vågen inte används för samarbetsinlärning kan den användas för lek. 21 SAMARBETSCENTER MALMÖ
ÖVNINGAR Rädda bollen Totempålen Hinken Gruppmedlemmarna ställs i en ring och binds fast med varandra med rep runt benen. I mitten av ringen placeras en boll som ska hållas av hela gruppen. Alla i gruppen måste ha kontakt med bollen hela tiden. Gruppen ska nu förflytta sig en sträcka och sedan ta sig under ett hinder, ett rep eller en ribba, på cirka en halvmeters höjd, uppspänd mellan två stänger. När alla gruppmedlemmar har tagit sig under repet är uppgiften slutförd. Uppgiften kan utföras vid de fasta hindren på den västra sidan av området men man kan även tänka sig att den kan utföras i labyrinten genom att spänna upp rep mellan stavarna på önskad höjd. Denna övning innefattar en fyra meter hög stång med ett däck runt. Det är gruppens uppgift att fundera ut ett sätt att avlägsna alternativt trä på däcket på stången. Stången är tänkt att vara stationär. Det är dock viktigt att stången har en plan yta så att det inte finns möjlighet att få fotfäste och kunna klättra upp för den. Det är meningen att uppgiften ska lösas med hjälp av hela gruppen. Stången är fem meter hög och gjord i lättmetall. Den är ingjuten i marken med betongfundament ock fästs in med bultar. Övningen består av ett avgränsat område som är förbjudet för gruppen att beträda. I mitten av området finns en hink med tyngder i som är nedsänkt i marken. Gruppen utrustas med en lång stav och det är sedan deras uppgift att genom samarbete få upp hinken utan att beträda det förbjudna området. Området för hinken är beläget i områdets norra del och består av ett hål som är gjort för att sänka ner en hink i. När aktiviteten inte utövas kan hålet täckas över och området kan användas till en annan aktivitet. 22 SAMARBETSCENTER MALMÖ
7. Slutsats/diskussion Skapandet av Samarbetscenter Malmö har varit intressant och utmanade, men inte problemfritt. Förstudien var väldigt tidskrävande, men också väldigt givande för arbetets gång. Det var innan förstudien avslutats svårt att ta beslut och begränsa sig, då vi inte hade någon tidigare erfarenhet av liknande uppgift. En viktig begränsning som i slutändan gjordes, var den att inte själva utforma övningar. Trots vår omfattande förstudie kände vi att tillräcklig kunskap inom pedagogik och fysisk aktivitet saknades. En stor del av utmaningen med arbetet har varit den totala avsaknaden av samarbetscenter med urban prägel, både inom Sverige och internationellt. Inspiration har därför hämtats från vildmarksbetonade samarbetscenter, men även från lekplatser och andra stadsmiljöer, då i synnerhet Västra Hamnen. Att valet föll på just platsen mellan stapelbädden och den nyanlagda skateparken, har en rad bakomliggande anledningar. För och nackdelar vägdes emot varandra, och vi tittade på platser både med lite mer avsides placering och annan storlek. De avgörande faktorerna blev förutom yta och plats, det relativt vindskyddade läget, samt det faktum att Samarbetscenter Malmö nu får möjligheten att bli en del av ett större, växande verksamhetsområde. Att ingen detaljerad projektering för platsen var genomförd, utan endast lösa förslag fanns, var givetvis också en viktig del i det hela. Platsen passade även bra storleksmässigt genom sina naturliga avgränsningar i alla väderstreck. och redskap inte att tillgå på plats. I skogen kan till exempel en fallen trädstam eller en sten utgöra redskapen för en övning, medan man i urban miljö måste anlägga eller planera för samtliga redskap. Då vi under projektets gång inte tagit någon hänsyn till kostnader är vi medvetna om att centret vid uppförande i sin helhet, skulle bli mycket kostsamt Även säkerhetsaspekten är något som blir mer påtagligt i en urban miljö, då det finns flera faktorer att ta hänsyn till, såsom trafik. Detta i sin tur leder också till omkostnader. Målgruppen för centret är i första hand skolklasser, och andra icke-kommersiella brukare. Enligt vår uppfattning, finns det dock en stark marknad även bland kommersiella användare särskilt då Västra hamnen har en företagskultur under uppbyggnad. Samarbetscenter Malmö blir med sitt urbana uttryck något nydanande och unikt i sitt slag. Här finns det möjlighet att bygga starka grupper och samtidigt överbygga klyftor. Att lära sig att samarbeta är något man tar med sig genom hela livet och Samarbetscenter Malmö blir därför ett avstamp mot en ljus framtid. Att platsen kommer att omges av aktivitet kan ses både som något positivt och något negativt. Å ena sidan skapar det en livlig stadsdel, å andra sidan kan det verka distraherande för grupperna under ledda aktiviteter. Detta är en problematik som vi varit medvetna om, men valt att tänka på som en del av utmaningarna med samarbetsinlärning i det urbana rummet. Ansvaret ligger därför på ledarna men framför allt hos gruppen, att behålla fokus. Att en byggnad med plats för utvärdering och reflektion skulle finnas i direkt anslutning, har för oss varit en självklarhet redan från början. Dels av praktiska skäl, men också för att känslan och lärdomen som förmedlas under övningarna inte ska gå förlorad. Den bakomliggande orsaken till vår säkerhet, är erfarenheten från vårt första Skrylle- besök. Vi satt då i en ring runt elden i ett indiantält. Just cirkeln och elden kan bli två symboliska och viktiga element för diskussion i en grupp. För reflektionscentret valde vi att utgå ifrån ett annat tankesätt, och ville där ge grupperna möjlighet till avskildhet. Detta till trots ville vi inte stänga ute dem naturliga elementen, och skapade därför ett rum där det dagsljuset med enkelhet kan tränga in. För reflektionscentret, precis som hela Samarbetscenter Malmö har vi valt att jobba med enkla men vackra material. Det har varit viktigt att fånga den urbana känslan men samtidigt har mycket inspiration funnits i det organiska. Ett exempel på det är betongmuren vilken är gjuten i träformar. Ett annat spännande och praktiskt material vi valt att arbeta med är gummi. Anledningarna till detta är att det har stötdämpande egenskaper, men också för att det är formbart och ett bra alternativ miljömässigt, då det är återvunnet av gamla bildäck. Att ha ett samarbetscenter i urban miljö har många kvaliteter, men till detta hör inte dom ekonomiska aspekterna. Till skillnad från vildmarksbaserade samarbetscenter finns material 23