2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule)

Relevanta dokument
MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

WHO = World Health Organization

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

Tio steg till goda matvanor

Diabetesutbildning del 2 Maten

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Nutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

Spånga IS Fotboll Kost och Hälsa

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson

Kemiska ämnen som vi behöver

Näringsämnen. Vår kropp består av sex näringsämnen: Protein Kolhydrater Fett Mineraler Vitaminer Vatten

IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

HÄLSA P Å SKOLAN HÄLSA PÅ SKOLAN

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Vad påverkar vår hälsa?

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

Maria Svensson Kost för prestation

Goda kostvanor - Näringslära

Kost Södertälje FK. Mat är gott!

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

o m m at och m otion?

Agenda. Näringslära Kosttillskott Frågor

Mat. Mer information om mat. Gilla. Sjukvårdsupplysningen. Livsmedelsverket 1 1. nyckelhålet

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi

Många ämnen i maten. Enzymer hjälper till

Vegetarisk- och vegankost för idrottare

Mat och dryck för dig som har diabetes

Enkla tips för att ditt barn ska må bra.

Råd för en god hälsa

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Lek 5, prov i mat och hälsa Lek 7. Jäst biologiskt jäsmedel och göra om recept

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral

Teoripass 1 Kost. Syfte Syftet med lektionen är att försöka medvetandegöra eleverna på:

Fisksoppa med räkor, färsk vitkålssallad och Maggans grova baguetter AV: AMANDA

Här får man viktig kunskap, smarta tips och råd, ett unikt kostprogram och personlig rådgivning.

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

VILL DU. Svart eller vitt? Lägg till något bra! Humör MAT. Helhet. Vi blir vad vi äter! Energi i balans

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Äta för att prestera. Jeanette Forslund, dietist

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Näringslära En måltid

Bra mat för seniorer

Inledning. Varför är det viktigt med mat

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Prestationstriangeln

Vattenlösliga vitaminer (tillföras genom kosten dagligen) B och C

BRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE

H ÄLSA Av Marie Broholmer

må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv?

Läsa och förstå text på förpackningar

Fisksoppa med räkor, färsk vitkålssallad och Maggans grova baguetter AV: AMANDA

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Bra mat för idrottande barn och ungdomar

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö oktober 2012

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Årets Pt 2010 Tel

För att veta vart du ska, måste du veta var du kommer ifrån

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen

Mat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus

Kost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset

Kost för bra hälsa och prestation

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION. Kostens betydelse

Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

SKOLINFO Mat vid diabetes typ 1. Dietisterna, Huddinge och Solna

Bra mat. Vikt och midjeomfång

VEGETARISK MAT TILL BARN

Varför ska man ha ett balanserat?

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist

Hur gör du? Balans Mat Rörelse. Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se

Dagens fokus: Medvetna val Louise Hjortenfalk

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre.

Om allergi och överkänslighet mot mat. Samt en del om diabetes.

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

Äta för att prestera!

VAD ÄTA FÖRE OCH EFTER TRÄNING?

MAT LÄS MER OM MATVANOR. matvanor-halsa--miljo/kostrad-och-matvanor

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Solveig Backström. Hushållslärare Projektledare Marthaförbundet

Bra mat för hela familjen

HÄLSA P Å SKOLAN HÄLSA PÅ SKOLAN

Vad och vad ska man inte äta? Makronäringsämnen: Protein, Kolhydrater och Fett. Mikronäringsämnen: Vitaminer och Mineraler Vatten och Fibrer

Elitidrott & Kost. Örkelljunga Orienteringsgymnasium

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

5. Skriv några meningar om hur sömnen påverkar din hälsa.

Svar till Tänk ut-frågor i faktaboken Sid Forklara varfor en mogen frukt smakar sotare an en omogen. Starkelsemolekylerna bryts ner till

Vad innehåller maten?

Youth Cross Running. Mat för löpare. Christin Johansson Göteborgsläger 9-12 maj 2013

Transkript:

Instuderingsfrågor inför provet åk 8 ht -16 Kost och hälsa S 15-20 1. Vad behöver din kropp energi till? För att alla funktioner i kroppen ska fungera, t ex andas, hjärtslag, tänka, hormonproduktion, matspjälkning, kroppstemperatur För att du ska orka röra på dig Tillväxt. Celler som ska bytas ut och för att växa 2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule) 3. Vilka tre näringsämnen ger oss energi? Kolhydrater Proteiner fetter 4. Vi behöver olika mycket energi, ungefär hur mycket energi behöver du?

5. Varför är det så viktigt med motion? Hur mycket bör du minst röra på dig varje dag? Hjärtat som är en muskel blir starkare och lungorna får bättre kapacitet. Skelettet blir starkare när det belastas. Det är lättare att inte bli överviktig. Du bör röra på dig så pulsen höjs minst 60 min varje dag. Tänk på att cykla eller gå till bussen eller skolan räknas liksom idrottslektionen eller när du spelar bollspel på rasten. 6. Hur länge måste du promenera i rask takt för att förbränna energin från en liten flaska läsk (50cl ca 200kcal) läsk? Beskriv skillnaden mellan snabba och långsamma kolhydrater. Använd gärna begreppet GI. Snabba kolhydrater ger kortvarig energi och du blir snabbt hungrig igen. Långsamma kolhydrater ger mer långvarig energi, går långsammare ut i blodet. Snabba kolhydrater går snabbt ut i blodet och du känner dig mindre hungrig snabbt. Hur snabbt de kommer ut i blodet och hur mycket blodsockret höjs mäts i GI (glykokemiskt index). Snabbaste kolhydraterna har GI 100. Lika fort som de snabba kolhydraterna kommer ut i blodet försvinner de därifrån in i cellerna och då känner du dig snabbt hungrig igen. Långsamma kolhydrater har lågt GI.

Hur mycket man äter av ett livsmedel påverkar också blodsockret liksom vad man äter till. Därför är det inte alltid bättre med ett lägre GI. 7. Varför ger fibrer mindre energi än andra kolhydrater? Fibrer får oss att känna oss mätta vilket gör att vi inte äter lika mycket vilket i sin tur gör att vi inte får i oss lika mycket energi. Fibrer bryts inte ner helt i tarmen och tas därför inte upp helt vilket gör att inte lika mycket energi frigörs. 8. Varför är det så viktigt att äta fibrer? Fibrer hjälper till att hålla blodfetterna låga Fibrer gör att du inte blir lika sugen på att småäta mellan måltiderna Fibrer gör att tarmarna får arbeta mer, minskar risken för förstoppning och andra tarmsjukdomar Fibrer gör att blodsockret stiger långsammare 9. I vilka livsmedel finns det mycket fibrer? Ge fem exempel! Rotfrukter, grova grönsaker, bajväxter, frukt och fullkornsprodukter. 10. Vad menas med fullkorn? När man har malt mjölet har hela kornet används även skaldelarna. Då blir mjölet grövre. Brödet, pastan eller flingorna som man gör av det blir mer fiberrika.

11. Varför är det så viktigt att äta fett? Fett behövs för att bygga och reparera celler samt bilda proteiner Fett behövs för att kunna ta upp de fettlösliga vitaminerna Fett innehåller de livsnödvändiga fettsyrorna t ex omega 3 som kroppen inte kan bilda själv. Fett ger energi 12. Alla fettsyror ger lika mycket energi. Det är ändå bättre att äta omättade fettsyror. Varför? De omättade fettsyrorna kan hjälpa till att sänka blodfetterna och minska risken för hjärt-och kärlsjukdomar. 13a) Ge 5 exempel på livsmedel där det finns mättat fett! Smör, bacon, grädde, ost, kakor b) Ge 5 exempel på livsmedel där det finns omättat fett! Fet fisk (t ex lax, makrill och sill), olja, avocado, oliver och nötter 13. Varför är det så viktigt att äta proteiner? Hormoner, enzymer, och delar av immunförsvaret består av proteiner. Det bygger upp och reparerar kroppens celler. Proteiner ger energi. 14. Varför blir proteiner extra viktiga att känna till om man är vegetarian? Kroppens proteiner är byggda av 20 olika aminosyror. 10 av dem kan kroppen inte själv tillverka men de är livsnödvändiga essentiella. Dessa 10 finns tillsammans i animaliska

livsmedel men i vegetabiliska livsmedel finns inte alla. Du behöver äta flera olika livsmedel för att få i dig alla tio. Tex både bröd och bönor 15. Varför är energidryck direkt olämpligt att dricka i samband med träning? Energidryck är vätskedrivande. 17. Ge exempel på två vitaminer och berätta vad de gör för nytta i kroppen! 18. a)vad tillhör Järn och Kalcium för grupp av näringsämnen? Mineraler b) Vad har de för uppgift i kroppen? Järn är kärnan i hemoglobin som finns i blodet och som transporterar syre. Kalcium behövs för att bilda skelett och tänder, för nervfunktioner och för att blodet ska kunna koagulera (du ska sluta blöda). s 33-44 19. Vilka av råden på en minut s 33 skulle vara svårast för dig att följa? 20. Hur fungerar matcirkeln? I matcirkeln är livsmedel indelade i grupper som har liknande näringsämnen. Det betyder att om du äter från alla grupperna får du i dig många olika näringsämnen. Du bör äta från varje grupp varje dag och från så många som möjligt vid varje måltid. 21. Hur ser tallriksmodellen ut? Som ett mercedes eller peacemärke. Den ska föreställa din tallrik. Den lilla delen ska visa hur mycket du bör äta av det

som är proteinrikt, de två större delarna är en med mycket kolhydrater t ex pasta, ris, potatis, bulgur och den sista av grönsaker. Det är bara portionsstorleken som ändras beroende av hur stor eller gammal man är inte proportionerna. 22. Hur ändrar sig tallriksmodellen för den som a) Rör sig väldigt lite? De minska på den delen med mycket kolhydrater för de behöver inte så mycket energi. De ökar istället på grönsaksdelen som innehåller lite energi men många andra näringsämnen. b) Tränar väldigt mycket? Då ökar du på kohydratdelen istället eftersom du behöver mycket energi. 23. Varför är det viktigt att fördela måltider jämnt över dagen? Det håller ditt blodsocker jämt och du slipper huvudvärk, trötthet och humörsvängningar. Du blir också mindre sötsugen. 24. Hur påverkas kroppen om du äter för mycket sött eller hoppar över en måltid? Då åker blodsockret berg och dalbana. Det är slitsamt för kroppen och ger humörsvängningar, trötthet och hududvärk. Du kan också få näringsbrist. 25. Varför är frukosten viktig? Ge 2 tips till en som har svårt att äta frukost. Du har fastat under natten och kroppen behöver energi. Tips är att förbereda frukosten innan, gärna något du kan ta med dig. Det kan också funka att gå upp tidigare och försöka få igång kroppen, då kan hungern komma.

25. Vilka olika sorters vegetarianer finns det och vad skiljer dem åt? Vegan- äter bara mat från växtriket Laktovegetarian- från växtriket plus mjölkprodukter (tänk på laktos) Lakto-ovo vegetarian- från växtriket plus mjölk och ägg Demivegetarian- från växtriket plus mjölk, ägg och fisk 26. Vad skulle du ge för tips till en vegan för att få i sig en väl sammansatt kost? Det är viktigt att äta varierat och ha med ärter, bönor och linser i sin kost för att få i sig alla nödvändiga aminosyror. Om man bara äter från växtriket behöver man tillskott av vitaminen B12 och kanske D vitamin. 27. Nästan hälften av våra matpengar går åt till att köpa tomma kalorier. Vad är tomma kalorier och varför är det så tror du? Tomma kalorier ger energi men väldigt lite eller inga andra näringsämnen. Tomma kalorier finns i tex godis och läsk 28. Vad innebär nyckelhålet som du hittar på många matvaror? Nyckelhålet visar att det är ett bättre alternativ för hälsan bland liknande produkter. 29. Varför tror du att allt fler köper färdigmat i affären, kiosken, bensinmacken Är det tidsbrist? Okunskap? Bekvämlighet? Annat? 30. Ge råd om hur man kan göra snabbmat nyttigare. Välj bort det som är friterat tex pommes. Drick mjölk eller vatten och välj till grönsaker och frukt.