Den yttersta tragedin



Relevanta dokument
Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling

Riktlinjer mot kränkande särbehandling

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling

Kränkande särbehandling

Likabehandlingspolicy Tillämpning Arbetet

Koncernkontoret Personalstrategiska avdelningen

HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER

Riktlinjer. Riktlinjer mot kränkande särbehandling KS Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente. Strategi Taxa

Riktlinjer för hantering av kränkande särbehandling

Riktlinje kränkande särbehandling RIKTLINJE

Policy. mot kränkande särbehandling, diskriminering och sexuella trakasserier

Handlingsplan för att förebygga och hantera kränkningar och repressalier

Rutin vid kränkande särbehandling, trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier

Riktlinje mot kränkande särbehandling i arbetslivet. Definition av kränkande särbehandling

Policy kränkande särbehandling och diskriminering

Policy mot kränkande särbehandling, sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön

Rutin för arbete mot kränkande särbehandling i arbetslivet (inklusive diskriminering och trakasserier)

Personalenkät /2/2011

RIKTLINJER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH TRAKASSERIER

Rutin avseende kränkande särbehandling i arbetslivet

Policy för diskriminering och kränkande särbehandling

Kränkande särbehandling, trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier. Diskussionsunderlag till APT

POLICY OCH HANDLINGSPLAN FÖR ATT FÖREBYGGA, UPPTÄCKA OCH ÅTGÄRDA KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING

Arbetsmiljöpolicy. Med tillhö rande riktlinjer fö r arbetsmiljö arbetet. Vision. Program. Policy. Regler. Handlingsplan

En lathund om hur man hanterar. kränkande behandling M O B BA D, U T F RYS T, T R A K A S S E R A D VA D G Ö R M A N?

Bilaga till policy Kränkande särbehandling

Författningssamling. Riktlinje mot trakasserier, sexuella trakasserier, kränkande särbehandling och repressalier på arbetsplatsen

VÄGLEDANDE RÅD OCH BESTÄMMELSER VID DISKRIMINERING, TRAKASSERIER, SEXUELLA TRAKASSERIER, REPRISALIER OCH KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING

Rutin och handlingsplan mot diskriminering och kränkande särbehandling

KRANKANDE SÄRBEHANDLING - MOBBING

Kränkande särbehandling och trakasserier

Med kränkande särbehandling

Handlingsplan mot trakasserier och kränkande särbehandling

Mångfaldsenkät 2014 för Gruppstyrelse XX

Kränkningar, diskriminering och repressalier

Riktlinje vid kränkande särbehandling

Handlingsplan mot kränkande särbehandling

Likabehandling. Starten. Våren 2015 lyftes denna situation i medierna utifrån situationer som våra studenter utsätts för under sina praktikperioder.

Riktlinjer. Kränkande särbehandling, trakasserier och sexuella trakasserier. Dokumenttyp Riktlinje

Riktlinje för hantering av kränkande särbehandling.

Kommunstyrelseförvaltningen Personalenheten

Styrdokument. Trakasserier och kränkande särbehandling. Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle

Riktlinje kränkande särbehandling, Götene kommun

Rutin avseende diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier i arbetslivet.

Policy mot Sexuella trakasserier och Kränkande särbehandling

Riktlinjer mot diskriminering, kränkande särbehandling, trakasserier och repressalier

Riktlinje för hantering av kränkande särbehandling, trakasserier och sexuella trakasserier inom Mullsjö kommun

RUTINER OCH METODER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER

Riktlinjer mot KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING, TRAKASSERIER OCH SEXUELLA TRAKASSERIER

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rutin. Rutin för kränkande särbehandling, trakasserier och diskriminering. Vad säger lagen? HaV:s ståndpunkt

Om det händer Stöd vid trakasserier och kränkande särbehandling

kränkande särbehandling

Om makt, härskartekniker & sexuella trakasserier - kunskap för bemötande som inkluderar

Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar

Riktlinjer mot trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande särbehandling

Kränkande särbehandling, trakasserier och sexuella trakasserier

STOCKHOLM STADS RUTINER FÖR ATT MOTVERKA KRÄNKANDE BEHANDLING INKLUDERANDE TRAKASSERIER I OLIKA FORMER

Riktlinjer och ärendehantering vid misstanke om kränkande särbehandling vid Röda Korsets Högskola. Fastställd av HR-chef

FRCK Diskrimineringspolicy

Tibro kommuns riktlinjer

Handlingsplan vid Kränkande särbehandling

Diskriminering. Nationell policy och riktlinjer. trakasserier, kränkande särbehandling

Likabehandlingsplan Ersätter Jämställdhetsplan

Om det händer Stöd vid trakasserier och kränkande särbehandling

Handlingsplan mot kränkande särbehandling, diskriminering och sexuella trakasserier

Sexuella trakasserier

Sven Lindblom 1

Handlingsplan sexuella trakasserier och kränkande särbehandling

Kränkning eller trakasserier AFS eller dl VILKET ANSVAR HAR LU:S CHEFER OCH MEDARBETARE?

HANDLINGSPLAN VID KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH TRAKASSERIER

Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4

Organisatorisk och social arbetsmiljö- Varför är det viktigt?

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset

Diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande särbehandling Policy

Hultsfreds kommun Antagna av Kommunfullmäktige Riktlinjer mot kränkande särbehandling

Likabehandlingsplan. Årlig plan för vuxenutbildningen

MEDARBETARUNDERSÖKNING 2014 ARBETSFÖRMEDLINGEN

Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte endast frånvaro av sjukdom och svaghet (WHO)

HR-enheten inom sektor styrning och verksamhetsstöd ansvarar för den övergripande uppföljningen av planen.

PREVENTS MATERIAL. Se samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö

Sätt stopp för kränkningar!

Rutiner vid förekomst av diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande särbehandling

Uppdaterad Riktlinjer mot trakasserier och kränkande särbehandling

Bängans Bygge. Vad är jargong?

Policy samt handlingsplan mot diskriminering och kränkande särbehandling

TJÄNSTESKRIVELSE Datum: Kommunstyrelsen D.nr: Jennie Strandberg Olsson

Jämställdhets- och likabehandlingsplan

Riktlinjer mot kränkande

Malmö Operas etikpolicy beskriver vårt förhållningssätt, hur vi uppför oss gentemot varandra, publiken och omvärlden. Den är avsedd att ge vägledning

Diskrimineringspolicy för Lysekils kommun

Sjöfart med en arbetsmiljö i världsklass. - Hur man aktivt förebygger kränkande särbehandling och trakasserier

Plan mot kränkande behandling. Sandbyhovs förskolor

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

LTH en plats för alla NOLLTOLERANS MOT DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING LTH LUNDS UNIVERSITET

Handlingsplan mot trakasserier och kränkande särbehandling i Vindelns kommun

1. Inledning Vad är kränkande särbehandling?... 2

Handlingsplan vid kränkande särbehandling och trakasserier

LIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA!

Transkript:

Den yttersta tragedin Är inte den onda människans brutalitet Utan de goda människornas tystnad

KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING I ARBETSLIVET (Föreskriften)

Vad betyder kränkning? Förolämpa Våldföra sig på

Mobbning är Handlingar som upplevs som kränkande eller på annat sätt oönskade av den/de som utsätts för dem subjektivt Mobbning kan vara ett tecken på att det sociala samspelet på arbetsplatsen har stora brister och/eller att organisationen har det.

MED KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING AVSES återkommande, klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens gemenskap Arbetsmiljöverkets författningssamling

KONFLIKT/MOBBNING UPPTRAPPNING Steg 0 De inblandade löser konflikten genom dialog. Man försöker förstå varandra istället för att pådyvla varandra något. Rikt lyssnande på flera nivåer.

Steg 1 2 De inblandade diskuterar alltmer aggressivt och befäster positioner. Man vässar sina argument alltmer och lyssnar allt mindre Men det är inte så illa att det inte går att vända

Steg 3 4 Nu övergår ord i handling. Kommunikationen avtar och parterna försöker inte längre övertyga varandra. Man skvallrar elakt och utmålar bilder av varandra.

Steg 5 Ansiktsförlust Man ser varandra som totalt hopplösa. Motparten känns som ett hot mot hela verksamheten Man gör allt för att den andre ska tappa ansiktet. Man har helt tappat förtroendet

Steg 6 9 Parterna skadar varandra avsiktligt Om inte förr, skaffar man sig nu flera på sin sida för att bli starkare och bevisa att man har rätt

Exempel på kränkande särbehandling Förtal Undanhållande av information Förolämpningar, överkritiskt eller negativt bemötande Omotiverade ändringar i arbetsuppgifter Nedvärdering av personlighet eller utseende Sexuella trakasserier Överdriven kontroll Göra sig rolig på någons bekostnad Jargong Utfrysning

Fem härskartekniker Osynliggörande lyssnar inte, tittat bort etc Förlöjligande göra sig rolig på någons bekostnad Undanhållande av information andra har fått mer information än du, (After work) Dubbelbestraffning vad du än gör så är det fel Påförande av skuld och skam fortsättning på de 4 ovanstående, ALLT är ditt eget fel

Sju härskartekniker Projiceringsmetoden. Du klagar på något men får själv skulden för det du påtalar. Den som använder denna metod tror sig ofta vara allvetande, lida av ett Messiaskomplex. Komplimangsmetoden. En vänlig härskarteknik som inleds med en komplimang. Syftet är att få dig att göra något utöver det förväntade, men kvar blir en olustkänsla trots komplimangen. Stereotypmodellen. Du blir bestraffad eller negativt särbehandlad när du gör något utöver det som förväntas. Självförvållad härskarteknik. Du ger ett osäkert intryck med ditt tonläge och kroppsspråk. Du förminskar dig själv och det du säger, "härskaren" får därmed ett överläge. Uteslutningsmetoden. Du blir inte sedd när du borde bli sedd, i ett samtal eller i en debatt, eller när till exempel ditt tal på bröllopet "glöms bort". Hierarkimetoden. Innebär att man använder ett överläge eller ett underläge för att tysta någon. Det kan vara chefen som förtrycker sina anställda, men faktiskt också tvärtom. Tidsmetoden. Många använder tid för att tysta ned andra: "Jag är äldre än vad du är" eller "Jag har varit med längre i det här gänget än vad du har varit".

Hur möta härskartekniker? Osynliggörande våga ta plats, stötta osynliggjorda kollegor Förlöjligande fråga vad personen menar Undanhållande av information kräv korten på bordet. Ifrågasätt informationsvägar Dubbelbestraffning försök bryta mönstret genom att säga ifrån, hur vill du ha det. Stötta kollegor Påförande av skuld och skam försök att logiskt se var skuldkänslorna kommer ifrån, stötta kollegor som känner skuld

Vad betyder diskriminering? Åtskilja, utsätta viss grupp för orättvis behandling, negativ särbehandling

Diskrimineringsgrunderna Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Sexuell läggning Kön Könsöverskridande identitet eller uttryck Funktionshinder Ålder

VILKA ÄGNAR SIG ÅT MOBBNING? De flesta av oss hamnar då och då i konflikter som KAN urarta MEN De flesta av oss får dåligt samvete om vi gör en kollega illa

Marie France Hirigoyen psykoanalytiker och förf. En del medarbetare är systematiska i en slags utstuderad, psykologisk krigföring och detta utan att känna ånger Konfliktstil Hajen

Narcissistisk kultur Synas och höras Lyckas på jobbet Gå över lik? Manipulera för att nå maktens centrum Samhällets normer har luckrats upp Förlorade moraliska och religiösa uppförandekoder Vi protesterar inte längre öppet om någon behandlas illa

Riskorganisationer Otydliga strukturer mål och organisationsstruktur Otydligheter i rollfördelning ansvar och befogenhet Otydligheter i ledarskap resp. medarbetarskap Organisationer som inte arbetar systematiskt mot stress

RISKPERSONER Personer som inte lever upp till förväntningar (ofta outtalade sådana) Män som visar sårbarhet Kvinnor som visar aggressivitet Analytisk, distanserad, ickeinvolverad Whistle blowers Diskrimineringsgrunderna Svårigheter med ömsesidig kommunikation, tvingande beteende att följa rutiner

RISKSITUATIONER Omorganisationer (reaktionskurvan) Omplaceringar Nyanställningar Nedskärningar Olösta konfliktsituationer Vid täta förändringar ökar risken för mobbning med 29% och 70% av de utsatta riskerar långtidssjukskrivning (Arbetsmiljöverket)

RISKARBETSGRUPPER Homogena gruppen större risk att någon sticker ut Omogna gruppen som ej hunnit så långt i sin grupprocess Slutna gruppen låg tolerans mot avvikare och nya gruppmedlemmar. Företa dig inte något på egen hand. Det är fel på alla utanför Vilohemmet förändringsrädsla, låg prestation, invanda mönster som ska bibehållas till varje pris Små grupper

Konsekvenser av mobbning För den drabbade: Fysisk och psykisk ohälsa ständigt pågående stress Minskad självkänsla Social isolering Lägre prestation Skamkänslor Depression och självmordstankar

Konsekvenser För gruppen: Minskad effektivitet Osäkerhet Öppenheten minskar Lägre förtroende för arbetsgivaren Låg tolerans mot påfrestningar Personalomsättning Sjukfrånvaro Sökande efter nya syndabockar

Vad kan du göra om du utsätts för kränkningar?

MOBBNING ÄR ETT LAGBROTT

Föreskriften (gäller som lag) AML ohälsa och olycka ska förebyggas på arbetsplatsen AG juridiskt ansvarig och skall Utforma tydlig arbetsmiljöpolicy som deklarerar AG:s allmänna hållning Utforma rutiner för att säkerställa de psykologiska och sociala arbetsmiljöförhållandena, inklusive bemötande, arbetsorganisation och arbetsförhållanden (stress)

Föreskriften Motverka att människor blir negativt bemötta på arbetsplatsen t ex genom att skapa normer, föregå med gott exempel och belöna rätt beteende Klargöra att kränkande beteende aldrig kan accepteras Ge chefer och arbetsledande personal tillräckliga kunskaper Ge god introduktion Ge varje medarbetare god kännedom om verksamheten och dess mål Dokumentera OCH kommunicera de förebyggande åtgärder mot kränkande särbehandling som beslutats

FÖREBYGGA HUR GÖR MAN?

FÖREBYGGA GRUNDLÄGGANDE ÄR GOD SJÄLVKÄNSLA MOGET LEDARSKAP OCH MEDVETET MEDARBETARSKAP

Struktur, tydlighet, ordning, ramar, spelregler, lagar och etik Möjlighet till egenkontroll och handlingsutrymme Kunskap om mänskligt samspel. Reflektion, samtal, diskussion och klargörande av normer

Rekrytering som skapar mångfald Introduktion Alternativa karriärvägar Medarbetarsamtal Arbetsplatsmöten som minskar risken för korridorsnack Vett och etikett, alla får komma till tals

DET GODA SAMTALET Ömsesidig respekt Ömsesidig ärlighet Ömsesidig åsiktsfrihet Ömsesidig öppenhet

Frågor för reflektion,diskussion och dialog Hur vill du beskriva er företags/gruppkultur? Finns det jargong? Vilken typ av konflikter är vanligast i vår arbetsgrupp? Hur hanterar vi konflikter? Hur genomförs förändringsprocesser?

Hur ska ledarskapet se ut för att skapa en riskförebyggande och hälsofrämjande arbetsplats? Hur ska medarbetarskapet se ut för att skapa.? Har vi tillräckligt med kunskaper om t ex konflikthantering, kommunikation och grupprocess för att kunna förebygga kränkningar och bidra till en hälsofrämjande arbetsmiljö?

På min arbetsplats Kan jag/vi göra följande för att minska risken för kränkningar och skapa ett hälsofrämjande arbetsklimat

anitha.kiianlinna@telia.com