Sjöfartens utsläpp i Östersjön Vad görs för att minska utsläppen? Kjell Larsson Sjöfartshögskolan, Linnéuniversitetet kjell.larsson@lnu.se
Upplägg Sjöfart några basfakta Vilka är de viktigaste miljöeffekterna av sjöfart? Luftutsläpp regelverk och reduceringsåtgärder Vilken typ av sjöfart har vi i Sveriges och Kalmar läns närområde?
Sjöfarten i Sveriges närområde Källa: AIS-data, Sjöfartsverket
Exempel på fartygstyper Stora containerfartyg Feeders - containerfartyg Ro-Ro, Ro-Pax, Färjor Råoljetanker Produkttanker Torrbulkfartyg Kryssningsfartyg General cargo Andra typer
Antal fartyg i Sveriges närområde 10000 8000 6000 4000 2000 0 A B C A = Antal unika fartyg som trafikerat Östersjön, Kattegatt och Skagerack under 2013 * B = Antal svenskkontrollerade fartyg i världshandelsflottan. C = Fartyg registrerade i Sverige * Källa: Grimvall & Larsson 2014, Havsmiljöinstitutet rapport 2014:4
Motorer och bränslen Ca 85 % av världshandelsflottan har tvåtakts dieselmotorer. Ytterligare drygt 10 % har fyrtakts dieselmotorer. Total bunkerförbrukning ca 340 milj ton, dvs ca 8 % av världens totala oljeproduktion. HFO, LFO, MDO, MGO, LNG, LPG, (Metanol m.fl. andra bränslen på försöksstadie)
Miljöpåverkan Utsläpp till luft Utsläpp av olja och kemikalier till vatten Spridning av främmande arter via ballastvatten och skrov Spridning av giftiga substanser via bottenfärg Utsläpp av avlopp Undervattensbuller
Utsläpp till luft Koldioxid, CO 2 Kväveoxider, NO x Svaveloxider, SO x Partiklar, PM Polyaromatiska kolväten, PAH Flyktiga organiska föreningar, VOC Metan, CH 4
Utsläpp till luft Effekter på miljön och människors hälsa Klimatpåverkan, CO 2, CH 4, PM Försurning, SO 2, NO x, CO 2 Övergödning, NO x Hälsoeffekter, SO 2, NO x, PM, VOC, PAH
Utsläpp till luft Hur stora är effekterna och hur kan vi minska utsläppen Koldioxid Kväveoxider Svaveloxider
Miljoner ton bränsle Bränsleförbrukning 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Fartyg Fartyg Bränsleförbrukning för 2 000 fartyg i Östersjön och 4,5 miljoner bilar i Sverige Personbilar Bilar
Andel % Bränsleförbrukning 40 35 Passagerarfartyg Passagerarfartyg RoRo RoRo 30 25 20 15 10 5 En liten andel av fartygen konsumerar en stor del av bränslet. 0 Andel Andel Bränsleförbrukning Bränsleförbrukning
Jämförelser av transportslag
Jämförelser av transportslag
NOx kton per år Utsläpp till luft Hur stora är effekterna och hur kan vi minska utsläppen 400 300 Koldioxid Kväveoxider Svaveloxider 200 100 Källa: Stipa et al. (2007) och Miljömålsportalen 0 Fartyg Sverige
Annual NOx deposition caused by ship emissions (mgn/m 2 )
Utsläpp till luft Hur stora är effekterna och hur kan vi minska utsläppen Koldioxid Kväveoxider Svaveloxider SECA Nu från 2015 0,1 % svavel Jämför med lastbil 0,001 % svavel
Regler och åtgärder för att minska utsläpp till luft från fartyg IMO MARPOL Convention EU-direktiv MARPOL - sex stycken Annex Annex VI - Prevention of Air Pollution from Ships Special Areas (I-V) and Emission Control Areas (VI) Chapter 3: Requirements for control of emissions from ships. Chapter 4: Regulations on energy efficiency for ships
MARPOL Annex VI Annex VI - Prevention of Air Pollution from Ships Nitrogen oxides (NOx) Progressive reductions in nitrogen oxide (NOx) emissions from marine engines were also agreed, with the most stringent controls on so-called "Tier III" engines, i.e. those installed on ships constructed on or after 1 January 2016, operating in Emission Control Areas. The revised Annex VI will allow for an Emission Control Area to be designated for SOx and particulate matter, or NOx, or all three types of emissions from ships. The North American ECA is in effect from the 1 August 2012. The United States Caribbean Sea ECA, is expected to take effect 1 January 2014.
MARPOL Annex VI
North American Emission Control Area It extends up to 200 nautical miles from coasts of the United States, Canada and the French territories, except that it does not extend into marine areas subject to the sovereignty or jurisdiction of other States.
Hur reduceras NO x utsläpp? Combustion modifications EGR, Exhaust Gas Recirculation (reduction up to 75 %) Water in fuel to create water emulsion or direct water injection into the cylinders (reduction up to 50 %) HAM-technology (reduction up to 70 %) Aftertreatment Selective Catalytic Reduction SCR-technology (reduction up to 90 %) Reducing NOx to N 2
MARPOL Annex VI Annex VI - Prevention of Air Pollution from Ships Sulphur oxides (SOx) MARPOL Annex VI will see a progressive reduction in sulphur oxide (SOx) emissions from ships, with the global sulphur cap progressively reduced from 3.5% to 0.50 %, (0.5 % effective from 1 January 2020), subject to a feasibility review to be completed no later than 2018. The limits applicable in Sulphur Emission Control Areas (SECAs) will be reduced to from the current 1.0 % to 0.10 %, effective from 1 January 2015.
Hur reduceras SO x utsläpp? Gå över till bränslen med låga halter av svavel, dvs t.ex. Diesel med låg svavelhalt, LNG, Metanol Installera skrubber Avvägning mellan pris, miljö och säkerhet
Energieffektivisering Fartreducering Slow steaming Skrov- och propellerrengöring Eco-driving Dynamisk ruttplanering Värmeåtervinning Etc.
Sjöfarten påverkar, men hur minskar vi effekterna på miljön? Ansvar - individer, näringen, myndigheter, riksdag, EU, IMO. Kunskap - Vi måste kunna väga olika aspekter mot varandra. Miljöåtgärder på enskilda fartyg avvägningar Val av transportslag, fartygstyp avvägningar Riskbedömningar, havsplanering avvägningar
Vilken sjöfart har vi runt Sverige? AIS (Automatic Identification System) är främst ett hjälpmedel för säker navigation och övervakning Men AIS-information kan även användas i miljöarbetet > 500 miljoner positionsangivelser från fartyg i Sveriges närområden per år
Flaggstater i Sveriges närområde Total seglad distans i Östersjön, Kattegatt och Skagerack av fartyg registrerade i olika länder. Källa: Grimvall & Larsson 2014, Havsmiljöinstitutet rapport 2014:4
66 Fartyg registrerade i länder upptagna på Paris MoU svarta lista 64 62 Latitude 60 58 Svarta områden besöktes minst 10 gånger av fartyg som var registrerade i länder upptagna på Paris MoU svarta lista under 2013. 56 54 52 8 12 16 20 Longitude 24 28 32
Vilken forskning behövs framöver? Teknikutveckling energieffektivisering Ekonomiska och politiska styrmedel idag används inte bästa tillgängliga teknik Människans beteenden beteenden påverkas av attityder och kunskap Samspelet mellan människa, teknik och organisation Havsplanering riskbedömningar och avvägningar
Vilka åtgärder kan vi vidtaga redan idag? Fartsänkning, katalytisk avgasrening, lågsvavligt bränsle Separera de mest trafikerade rutterna från de mest känsliga områdena Fraktköpare kan välja fartyg med god miljöprestanda Fraktköpare kan helt avstå från att anlita, och mäklare kan helt avstå från att förmedla kontakter, med fartyg från grå-och svartlistade länder Sprida kunskap om sjöfartens förutsättningar och miljöeffekter
Tack för uppmärksamheten Kjell Larsson Sjöfartshögskolan, Linnéuniversitetet kjell.larsson@lnu.se