Är de stora handelsöverskottens tid förbi?

Swedbank Analys Nr 6 29 oktober 2010 Är de stora handelsöverskottens tid förbi? Överskottet i Sveriges handelsbalans har trendmässigt sjunkit sedan 2007. Delvis kan det bero på den djupa globala lågkonjunkturen under 2009. En starkare inhemsk efterfrågan, en växande tjänstesektor och en förskjutning mot en ökad specialisering inom näringslivet ökar dock sannolikheten för att handelsnettot inte kommer upp till de höga nivåer som rådde i mitten av 2000-talet. Sveriges direkta export till tillväxtekonomierna är alltjämt relativt begränsad även om dessa marknader svarar för en växande del av den svenska exportökningen. BRIC-länderna utgör drygt 6,5 % av totala exporten, vilket motsvarar exporten till Danmark. Storföretagens tilltagande verksamhet i tillväxtekonomierna innebär dock en risk att den officiella utrikeshandeln med dessa länder underskattas. Kronförstärkningen innebär att konkurrenssituationen för de svenska exportföretagen skärps och kraven på produktivitetsförbättringar ökar. Effekterna av en starkare valuta slår dock olika beroende på branschtillhörighet, varusammansättning och exportmarknad. Globaliseringen och internationaliseringen sedan andra världskriget har bidragit till en kraftigt ökad världshandel av varor och tjänster, vilket har lett till ett ekonomsikt uppsving för allt fler nationer i världen. De växande obalanserna i världsekonomin under de senaste åren med risk för valutakrig och protektioniska lösningar äventyrar den bräckliga återhämtningen i konjunktu- Ekonomiska sekretariatet, Swedbank AB (publ), 105 34 Stockholm, tfn 08-5859 7740 E-post: ek.sekr@swedbank.se Internet: www.swedbank.se Ansvarig utgivare: Cecilia Hermanssont, 08-5859 7720. Magnus Alvesson, 08-5859 3341, Jörgen Kennemar, 08-5859 1478, ISSN 1103-7730

ren och därmed världshandelns utveckling. Det drabbar inte minst små öppna ekonomier med stort utrikeshandelsberoende. Att stimulera och förbättra handelsutbytet länder emellan innebär att både exporten och importen av varor måste öka. Länder, som idag har stora handelsöverskott, inklusive Sverige kan definitionsmässigt betraktas som nationer med sparandeöverskott. Här finns således en potential för ökad konsumtion och investeringar. Det betyder att länder med överskott i utrikeshandeln måste krympa dessa för att obalanserna i världsekonomin ska minska. I länder med handelsbalansunderskott är situationen den omvända varför behovet av en starkare export är angeläget medan den inhemska efterfrågan (konsumtion och investeringar) är begränsad. Potential finns för ökad inhemsk efterfrågan i länder med stora överskott i utrikeshandeln Länder med de största överskotten/underskotten i handelsbalansen i augusti 2010, miljarder USD Underskottsländer Överskottsländer USA -621,4 Tyskland 208,2 UK -140,8 Kina 182,9 Indien -121,8 Ryssland 151,6 Spanien -73,1 SaudArabien 105,2 Frankrike -67,2 Japan 86,8 Turkiet -57,3 Nederländerna 51,0 Grekland -42,0 Norge 47,2 HongKong -41,0 SydKorea 40,5 Egypten -25,1 Singapore 35,9 Italien -24,0 Malaysia 35,8 Källa: Economist Not: För Sverige var det ett överskott motsvarande 8 miljarder USD Överskotten i handelsbalansen krymper Den svenska ekonomin har sedan början av 1990-talet uppvisat stadigt växande överskott i handelsbalansen. I mitten av 2000- talet uppnåddes överskott som motsvarade 7-8 % av BNP, vilket få OECD-länder kunde uppvisa. Delvis kan de stigande överskotten förklaras av den svaga kronan vilket har stimulerat den svenska exporten medan det har begränsat importen. Det kan också vara en indikation på att investeringarna i svensk ekonomi varit låg samtidigt som hushållens privata konsumtion begränsats. Sedan 2007 är trenden emellertid den motsatta. Överskottet i handeln med varor började sakta men säkert att sjunka och har under det senaste året krympt i en allt snabbare takt. Det blev särskilt tydligt förra året i samband med den djupa globala konjunkturnedgången. Även om en märkbar exportförbättring har skett under 2010, fortsatte överskottet i handelsnettot att minska och i augusti blev handelsbalansen i kronor räknat till och med negativ för första gången sedan 1994. I september steg dock överskottet igen men trenden är alltjämt nedåtriktad. Trendmässigt sjunkande överskott i handelsbalansen förstärktes under den globala konjunkturnedgången 2 Swedbank Analys Nr 6 29 oktober 2010

Av våra nordiska grannländer uppvisar Finland en liknande utveckling, medan det danska överskottet inte krympt i samma utsträckning. I Norge, som klarar sig lindrigast från den globala konjunkturnedgången, är överskottet alltjämt på höga nivåer vilket även gäller för den tyska ekonomin. Vad är orsaken till denna förskjutning och är det något som vi bör vara oroliga för? Sveriges handelsnetto varor, miljarder kronor 25 20 Miljarder SEK (billions) 15 10 5 0-5 70 72 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 Handelsnetto, miljarder kronor 12 -månaders glidande medelvärde Source: Reuters EcoWin Ett lägre handelsnetto gentemot omvärlden tyder på att den inhemska efterfrågan i svensk ekonomi har stärkts, vilket är en positiv konjunktursignal. Det är framför allt en kraftig lageruppbyggnad i industrin som bidrar till den starka importökningen under 2010 efter fjolårets omfattande produktionsneddragningar. Förutom en ökad lageruppbyggnad stimuleras den svenska importefterfrågan av en starkare krona, när utländska varor och tjänster blir billigare i kronor räknat. Starkare krona stärker den inhemska efterfrågan Det finns också en strukturell aspekt som på sikt kan leda till lägre överskott i Sveriges handel med omvärlden. Globaliseringen och internationaliseringen bidrar till att konkurrenssituationen för svenska företag hårdnar alltmer. Detta ställer ökade krav på ständig effektivisering av näringslivets verksamheter för att kunna möta den tilltagande konkurrensen både inom och utanför Europa. De affärsområden som inte betecknas som kärnverksamhet förläggs till andra bolag antingen inom eller utanför landets gränser. Det har bland annat inneburit att företagens inköpsmönster förändrats och en växande andel av industriproduktionen består idag allt mer av importerade produkter och tjänster. Tyska undersökningar visar att importandelen i den tyska exportindustrin har ökat från 28 % i mitten av 1990-talet till över 42 % 2005 (CESIFO mars 2007), en utveckling som torde gälla även för svenska förhållanden. Växande importandel när specialiseringen i näringslivet ökar Vi bedömer att specialiseringsgraden inom näringslivet och förändringar i företagens produktionsprocesser kommer att fortsätta när den globala konkurrensen hårdnar, vilket ökar trycket på att vidareförädla landets exportsammansättning. Swedbank Analys Nr 6 29 oktober 2010 3

Geografisk diversifiering i exporten Sveriges export är till största delen koncentrerad till EUländerna, vilka svarar för närmare 60 procent av den totala varuexporten. Det är i stort sett en oförändrad andel jämfört med för tio år sedan, trots framväxten av nya marknadsekonomier och en djup europeisk konjunkturnedgång förra året. Detta torde bero på att det finns exportmarknader i Europa som har fått en större betydelse än andra. Sveriges exportandelar i olika regioner, procent av svensk export 70,00 60,00 50,00 40,00 30,00 EU-27 EU-exkl norden Norden Bric-länder Nordamerika 20,00 10,00 0,00 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Källa: Swedbank och SCB Den nordiska marknaden är ett tydligt exempel. Under de senaste tio åren har Norden som andel av svensk export stigit med drygt 30 % och utgjorde förra året en fjärdedel av landets totala exportleveranser jämfört med knappt en femtedel år 2000. Det är framför allt exporten till Norge som har ökat, inte minst tack vare den växande gränshandeln och en stärkt norsk köpkraft. Om Danmark och Finland exkluderas, har EUmarknaden snarare haft en svagt krympande trend ur ett svenskt handelsperspektiv. Den nordiska exportmarknaden har ökat i betydelse för svenska företag Vi bedömer att det finns en ökad risk för att den nedåtgående trenden fortsätter under det närmaste året när flera EU-länder tvingas genomföra budgetnedskärningar samtidigt som resursutnyttjandet i näringslivet är lågt och efterfrågan på investeringsvaror förutses vara begränsad. Av de större exportmarknaderna är det framför allt på den nordamerikanska som den svenska exporten har fallit i betydelse. Sedan mitten av 2000-talet har exportleveranserna till USA och Kanada minskat med 20 % i värde, och där merparten av nedgången skett under de senaste 3-4 åren, i samband med finanskrisen och en svagare amerikansk dollar. Även om de amerikanska tillverkningsföretagen har starka finansiella balanser, råder osäkerhet om framtiden, vilket bidrar till företagen dröjer med att nyinvestera trots det låga ränteläget. 4 Swedbank Analys Nr 6 29 oktober 2010

Den tidigare konsumtionsdrivna amerikanska ekonomin hålls tillbaka av den svaga arbetsmarknaden samtidigt som bostadsmarknaden ännu inte visar några tydliga tecken på återhämtning. Sammantaget betyder det att exportmöjligheterna på den amerikanska marknaden kommer att vara begränsad för svenska företag, åtminstone under det närmaste året. Begränsade exportmöjligheter på den amerikanska marknaden Tillväxtekonomiernas ökade betydelse i världsekonomin avspeglas också i den svenska exporten, där exportvärdet till länder utanför OECD 1 fortsätter att stiga och idag utgör knappt en femtedel varuexporten jämfört med drygt en tiondel för ett decennium sedan. Den snabbaste tillväxten sker i handeln med BRIC-länderna (Brasilien, Ryssland, Indien och Kina), där exportvärdet har mer än fördubblats på tio år. Exponeringen är dock alltjämt relativt begränsad, drygt 6,5 procent av varuexporten. Det motsvarar ungefär Sveriges export till Danmark, trots att befolkningen i BRIC-länderna är väsentligt större, drygt 2,5 miljarder människor. Det finns således en betydande exportpotential i denna del av världen där efterfrågan på insats- och investeringsvaror ökar kraftigt. Sverige är inte ensamt om att utnyttja de nya marknadsekonomiernas tillväxtpotential. Både i Tyskland och i Finland är handelsutbytet med dessa länder större. Närheten till den ryska marknaden är den främsta anledningen till att den finska exponeringen är högre än den tyska. Sverige export på tillväxtmarknaderna ökar snabbt om än från en låg nivå Exportandelen till BRIC-länderna (%) 20.0 17.5 Finland 15.0 12.5 10.0 Tyskland 7.5 5.0 2.5 Sverige 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 Source: Reuters EcoWin Att tillväxtekonomierna har fått en ökad betydelse avspeglas i storföretagens strategiska planering där syftet är att öka företagets närvaro och höja försäljningsvolymen. Samtidigt förlägger allt fler svenska företag sin produktion till andra länder för att komma närmare kunderna. Det innebär en risk för att den officiella statistiken över den svenska exponeringen mot de snabbväxande ekonomierna kan underskattas. De svenska storföretagens exponering i tillväxtekonomierna tilltar 1 USA, Kanada, Sverige, Norge, Danmark, Finland, Island, Turkiet, Mexiko, Spanien, Australien, Tyskland, Frankrike, Italien, Sydkorea, Nederländerna, Belgien, Storbritannien, Irland, Japan, Nya Zeeland, Luxemburg, Grekland, Portugal, Österrike, Tjeckien, Polen, Ungern, Slovakien, Slovenien, Israel, Chile, Schweiz Swedbank Analys Nr 6 29 oktober 2010 5

Att det svenska exportvärdet till Indien och Kina blev i stort sett oförändrad under första halvåret i år, trots en stark tillväxt i regionen, reser frågor om huruvida exporten underskattas i den svenska utrikeshandeln. Om inte, tyder det på att de svenska exportföretagen tappar marknadsandelar i regionen, vilket vore en oroväckande tendens. Konkurrensen skärps för svenska exportföretag De svenska enhetsarbetskostnaderna (ULC) har ökat snabbare än för EMU-länderna under 2006-2010. Uppgången bröts dock under första halvåret i år i samband med att produktionen inom industrin vände upp. I Tyskland har arbetskostnadsökningarna varit lägre, trots att de steg kraftigt under 2009 i samband med att företagen bibehöll arbetskraften samtidigt som produktionen föll. Även om vi förutser en produktivitetsförbättring i svensk ekonomi framöver, kommer förbättringen i enhetsarbetskostnaderna att bli relativt måttlig på grund av den blygsamma produktivitetsökningen. Vi förväntar oss inte att produktivitetstillväxten kommer att överstiga 2 % under de närmaste två åren, vilket delvis beror på inbromsningen i den globala återhämtningen. Lägre enhetsarbetskostnadsökningar förutses i Sverige under de närmaste två åren Nationella enhetsarbetskostnader (ULC), hela ekonomin, procentuell förändring Österrike Belgien Tyskland Danmark Spanien FinlandFrankrike UK Euro länderna Sverige Irland Italien Holland 2010 0,3-1,2-0,8-1,9-0,8-1,9 0,9 2,2-0,6-0,9-4,3-1,2-1,5 2009 4,9 4,4 5,1 4,6 0,8 7,9 2,9 5,8 3,9 4,8-0,6 4,4 5,2 2008 3,1 4,5 2,7 6,5 4,9 5,5 3,1 2,2 3,6 2,6 6,0 4,5 2,9 2007 1,2 2,1-0,2 5,0 4,0 0,6 1,6 3,0 1,5 4,2 3,4 2,0 1,7 2006 1,0 1,9-1,8 2,1 3,2 0,6 1,8 2,6 0,8-0,5 3,8 2,1 0,6 Genomsnitt 2,1 2,4 1,0 3,3 2,4 2,5 2,1 3,2 1,8 2,0 1,7 2,4 1,8 Källa: ECB Kronförstärkningen under 2010 innebär att konkurrenssituationen för de svenska exportföretagen skärps framöver och kraven på produktivitetsförbättringar kommer sannolikt att intensifieras. Det kan även vara ett hot mot den arbetsmarknadsförbättring som nu sker inom industrin. Det handelsvägda valutaindexet, TCW, har nått sin starkaste nivå sedan före globala finanskrisen och vi förutser en fortsatt kronförstärkning under det närmaste året. Kronapprecieringen innebär att importen i svenska kronor blir billigare, vilket torde gynna tillverkningsföretag med stor råvaruimport men även handelssektorn där importandelen är hög. I Swedbanks Råvaruprisindex har råvarupriserna i kronor räknat sjunkit sedan i somras med 5,5 %, medan indexet i dollar räknat stigit med 5 %. En minskad importsubstitution medför dock en ökad internationell konkurrens för inhemskt orienterade företag i Sverige. En starkare krona skärper kraven på produktivitetsförbättringar Ökad internationell konkurrens för inhemskt orienterade företag när kronan stärks För exportföretagen betyder kronapprecieringen att exportintäkterna i kronor räknat sjunker, vilket dock kan dröja på grund av 6 Swedbank Analys Nr 6 29 oktober 2010

företagens valutasäkringar. Effekterna av en starkare valuta kan emellertid slå olika beroende på branschtillhörighet, varusammansättning och exportmarknad. Företag som har exportprodukter med ett högt förädlingsvärde är mindre priskänsliga jämfört med standardiserade varor där priset spelar en större roll. Företag med standardiserade produkter är känsliga för valutasvängningar Den höga exportkoncentrationen till EMU-länderna innebär att en kronförstärkning gentemot euron torde ge större negativa effekter på den svenska exporten jämfört med en dollardepreciering, allt annat lika. Svenska storföretag med huvudsaklig verksamhet i andra länder påverkas dock i mindre grad relativt småföretagen vilka har en större direktexport från Sverige. För att minska sårbarheten vid större valutasvängningar kommer kraven på strukturella förändringar i företagen att vara av betydelse. Det kan exempelvis vara att effektivisera och se över företagets inköpsrutiner och höja produktiviteten. Att vidareutveckla och höja förädlingsgraden i exporten kan också på sikt stärka företagets konkurrenskraft och leda till ett försteg framför konkurrenterna. Vidareutveckling och förädling av exporten kan minska sårbarheten vid större valutaförändringar Ökade satsningar på forskning och utveckling kommer därför att vara av stor betydelse och Sverige ligger redan på en hög nivå vid en internationell jämförelse. Merparten av de svenska FoUsatsningarna sker dock i ett fåtal stora företag samtidigt som dess försäljning/produktion i växande utsträckning sker i andra delar av världen. Risken för att en större andel av forskningsinsatserna även sker i andra länder bör således inte underskattas. Jörgen Kennemar Ekonomiska sekretariatet 105 34 Stockholm tfn 08-5859 1000 ek.sekr@swedbank.se www.swedbank.se Ansvarig utgivare Cecilia Hermansson, 08-5859 7720 Magnus Alvesson, 08-5859 3341 Jörgen Kennemar, 08-5859 7730 ISSN 1103-4897 Swedbank Analys ges ut som en service till våra kunder. Vi tror oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser, som redovisas i publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet eller fullständighet och kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet eller bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-)beslut även på annat underlag. Varken Swedbank eller dess anställda eller andra medarbetare skall kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av eventuella fel eller brister som redovisas i Swedbank Analys. Swedbank Analys Nr 6 29 oktober 2010 7