2015-03-23 Uppföljning av Competens grundläggande gymnasiala vuxenutbildning i Upplands-Väsby Samordnare: Fredrik Lind, Botkyrka kommun Medbedömare: Lena Nordström, rektor för vuxenutbildningen, Norrtälje kommun
Gemensam utvärdering av vuxenutbildningen i Stockholms län År 2008 träffades en överenskommelse mellan Stockholms läns 26 kommuner om att skapa en vuxenutbildningsregion i länet. Med utgångspunkt i denna överenskommelse har avtal kring gemensam utvärdering av kvaliteten i Stockholms läns vuxenutbildning slutits mellan Botkyrka kommun övriga 25 kommuner i länet. Samtliga anordnare av grundläggande gymnasial vuxenutbildning ska utvärderas under en treårig avtalsperiod (2013-2015). Syftet är att uppnå en högre kvalitet måluppfyllelse hos utbildningsanordnarna. Utgångspunkter Utgångspunkterna för den gemensamma utvärderingen av kvaliteten i Stockholm län tas i de författningar som styr utbildningsväsendet. Utgångspunkt tas också i de riktlinjer som finns för olika delar av verksamheten (allmänna råd riktlinjer) samt utifrån beprövad erfarenhet aktuell forskning. De områden som ligger i fokus för utvärderingen hämtas från läroplanen (SFS 2011:1108): Kunskaper, utveckling lärande Bedömning betygssättning Styrning, ledning kvalitetsarbete Till de ovan nämnda områdena läggs också de delar av läroplanen som belyser vuxenutbildningens värdegrund: Normer värden samt Elevernas inflytande delaktighet. Genomförande uppföljning Utvärderingarna genomförs av en samordnare som till sin hjälp har en medbedömare (rektor) från samarbetskommunerna. Avtalet anger att de utvecklingsområden som skrivs fram i utvärderingstrapporterna ska följas upp vid ett återbesök hos anordnarna. Anordnaren får då redogöra för vilka åtgärder som vidtagits sedan utvärderingen genomfördes. Vid återbesöket deltar den ursprungliga medbedömaren. 2 (12)
Uppföljning av grundläggande gymnasial vuxenutbildning på Competens Utbildning Den grundläggande gymnasiala vuxenutbildningen vid Competens Utbildning i Upplands-Väsby utvärderades under perioden 27-30 januari 2014. I utvärderingen ingick också enheten i Huddinge, som då bedrev utbildning på grundläggande gymnasial nivå. Eftersom inga kurser längre ges inom vuxenutbildningen i Huddinge omfattar uppföljningen (2 mars 2015) endast enheten i Upplands-Väsby. Övriga enheter inom Competens i Stockholms län, Högdalen Vällingby, utvärderades under hösten 2013 följdes upp under hösten 2014. Vid uppföljningen av enheten i Upplands-Väsby intervjuades utbildningsansvarig för sfi (Maryam Barkadehi) samt regionchef för Storstockholm (Upplands-Väsby, Högdalen Södertälje), Knut Nygaard, samt en grupp om fyra lärare. Lärarna representerar ämnena svenska som andraspråk, samhällskunskap, historia religion. De samhällsvetenskapliga ämnena ges endast på distans. Utbildningsansvarig för vuxenutbildningen i Upplands-Väsby är Lena Asplund. Nedan redogörs för de huvudsakliga utvecklingsområden som identifierades under utvärderingen samt en beskrivning av hur anordnaren under året arbetat med att utveckla verksamheten. Bilden av hur situationen ser ut i dagsläget i förhållande till dessa utvecklingsområden är den som skolledning lärare ger under intervjuerna. Ny organisationsförändring behöver implementeras En ny ledningsorganisation har fokus på verksamhetsutveckling. Competens Utbildning Stockholm har genomgått en organisatorisk förändring. Den administrativa delen av verksamheten har utökats för att stärka arbetet med elev- kursadministration. En processansvarig har tillsatts platschefer finns på de fyra enheterna. I framtiden är förhoppningen att systemet med platschefer ska ersättas av utbildningsansvariga på varje skolenhet. Platscheferna är alla i Stockholm är relativt nya på sina poster detsamma gäller för företagets verkställande direktör. Till skillnad från tidigare finns nu en ambition att utveckla verksamheten, menar skolledningen flera lärare. Ledningens insikter kunnande i frågor som rör pedagogik skolfrågor bedöms nu vara större flera lärare menar att organisationen blivit tydligare. Tidigare har lärarna själva drivit den löpande verksamheten i stor utsträckning. 3 (12)
Utvecklingsarbetet försvåras av brist på kontinuitet i personalsammansättningen. Att uppnå ett långsiktigt utvecklings- kvalitetsarbete där lärare skoledning arbetar tillsammans mot gemensamma mål där en vi-känsla skapas försvåras av att pedagogisk personal ofta byts att flertalet lärare är timanställda. De invändningar eleverna har rör sällan enskilda lärare eller deras sätt att undervisa. Tvärtom anser de att lärarna genomför sina lektioner stöttar eleverna efter bästa förmåga med engagemang. Istället riktas kritiken mot organisationen administration. Flera elever menar att många lärarbyten timvikarier har skapat diskontinuitet i utbildningen. Competens förändrade ledningsorganisation som beskrevs i utvärderingsrapporten (se ovan) har ånyo förändrats. Sedan första februari 2015 är Knut Nygaard regionchef för Storstockholm (enheterna i Södertälje, Upplands-Väsby Högdalen). Vällingby, som är en stor enhet, utgör sedan dess en egen region. Under tiden utbildningsansvarig för vuxenutbildningen i Upplands-Väsby varit sjukskriven har utbildningsansvarig i Vällingby klivit in som ersättare. Förutom att enheten i Upplands-Väsby har fått en ny ledningsstruktur är många lärare förhållandevis nya i verksamheten. Flera av lärarna är vid tiden för uppföljningen vikarier, eftersom några i den ordinarie personalen är sjukskrivna. Alla lärare har inte behörighet, men engagemanget för uppdraget förefaller vara stort. Lärarna är medvetna om att de många förändringar som ägt rum i organisationen, bland annat genom chefsbyten, inte gynnar kontinuiteten i verksamheten. Att skapa rutiner strukturer för bra arbetssätt tar tid att implementera. Lärarna upplever dock att det finns tillfällen för att diskutera kvalitetsfrågor menar att utbildningsansvarig ställer krav följer upp, bland annat genom auskultationer. Detta arbete kretsar dock huvudsakligen kring sfi-verksamheten. Mycket av det dagliga, löpande arbetet driver lärarna själva eller kollegialt. Någon lärare uttrycker att de som lärare har vana är trygga med att arbeta på egen hand söker stöd av kollegorna vid behov. Mötesforum finns, men det gemensamma kvalitetsarbetet behöver stärkas Lärare saknar möjligheter till att diskutera gemensamma angelägenheter. I den utvärdering som genomfördes hösten 2013 av 4 (12)
Competens i Vällingby Högdalen framkom att lärarna önskade fler studiedagar då det ges tid för kompetensutveckling tillfälle till gemensamma diskussioner om pedagogik, didaktik, bedömning kvalitetsutveckling. Skolledningen har under våren 2014 planerat för tre studiedagar med olika teman för att tillfredsställa detta behov. Ett hinder för att kunna bedriva ett framåtsyftande ihållande kvalitetsarbete är att det saknas tid. Många lärare upplever sig inte hinna gå på möten eftersom planering genomförande av undervisning samt olika sorters efterarbete tar så mycket tid i anspråk. Anordnarens skoledning är medveten om att det i dagsläget delvis saknas lämpliga verktyg för att anlysera utfall samt rutiner för att involvera lärarna i detta arbete. Lärarnas kännedom om vilka utvecklingsområden som enheterna specifikt eller Competens som organisation arbetar med är låg. För att på ett bättre sätt involvera lärarna i utvecklings- kvalitetsarbetet ska förutom ett antal studiedagar också gemensamma möten fokusera analys utveckling. Tydligare rutiner för arbetet med verksamhetsutveckling har tagits fram. Under våren 2014 ska ett antal studiedagar med olika teman genomföras. På så sätt tänker sig skolledningen att lärare blir delaktiga i verksamhetens kvalitetsarbete. Vid periodstarter diskuterar enheterna sina resultat (t.ex. betyg) samtlig personal inom organisationen i Stockholm ska på särskilda möten arbeta med analys utvärdering i syfte att identifiera utvecklings- förbättringsområden. Anordnaren har tagit fram ett årshjul för kvalitetsarbetet. Årshjulet ska bland annat syfta till att tydligöra tidsbestämma olika aktiviteter i kvalitetsarbetet. Struktur, organisation rutiner kring administrativa frågor kan utvecklas. En beräknad ökning av elevantalet tror lärarna kommer ställa högre krav på rutiner kring ledning administration. Redan med nuvarande antal elever tycker lärarna att elevadministrativa arbetsuppgifter tar för stor del - uppgifter som på ett bättre sätt skulle kunna skötas av administrativ personal studie- yrkesvägledare. Platscheferna uppges i dagsläget också ägna mycket av sin tid åt administration, delvis på bekostnad av att kunna agera som skol- utvecklingsledare. Skolledningens ambition att mycket av utvecklings kvalitetsarbetet ska drivas i arbets-/ämneslagen av 5 (12)
arbetslagsledarna är god, så länge det inte enkom sker på ämnesbasis på bekostnad av ett mer verksamhetsövergripande kvalitetsarbete. Det finns en risk att utvecklingsarbetet fastnar i arbetslagen blir ämnesbundet. En utmaning framöver är således att vidareutveckla kommunikationen mellan skolledning personal kring anordnarens övergripande utvecklingsbehov som inte är knutet till ett visst ämne. Vid tiden för utvärderingen, våren 2014, gav lärare skolledning uttryck för att administrativt arbete tog mycket tid i anspråk. Det administrativa arbetet upplevdes från skolledningen håll ske på bekostnad av arbete med skolutveckling. Från lärarnas horisont tog det tid från deras kärnuppdrag, att undervisa. Anordnaren hoppas att en del av detta ska lösas med den administratör som anställdes - på 50 procent av en heltidstjänst - i februari i Upplands-Väsby. Lärarna uppger dock att de har tid att träffas för att avhandla gemensamma angelägenheter. Samarbetet försvåras dock att många kollegor (inom ett ämne) finns på de andra av Competens enheter i Stockholmsregionen. Ämneslagsledarna finns på olika enheter, men sammankallar all berörd personal på samtliga enheter till möten varje månad. Vid dessa sammankomster diskuterar personalen ofta frågor som rör betyg bedömning. På senare tid har implementeringen av den nya lärplattformen varit mycket i fokus. Så kallade vuxmöten hålls varannan månad. Vid dessa möten samlas all personal på enheterna i Stockholmsregionen för uppföljande arbete, analys diskussion kring verksamhetens rutiner. Mötena leds av Katarina Gustafsson, utbildningsansvarig vid enheten i Vällingby. Såväl skolledning som lärarna tycker att dessa möten är mycket givande. Därtill träffas personalen lokalt på enheten i Upplands-Väsby. APT hålls en gång i månaden pedagogiska möten varje vecka. På de pedagogiska mötena lyfts framförallt frågor som rör hur kurserna fortlöper vilka utmaningar elever lärare har. Betygskonferenser genomförs när det är aktuellt framgent ska regionchefen delta på dessa. Trots en rad mötestillfällen beskriver lärarna en situation där det interna samarbetet i huvudsak sker informellt vid behov. En stor del av samarbetet sker via e-post. Flera lärare undervisar både på sfi inom vuxenutbildningen, vilket har skapat möjligheter till överlämningar av elever till nästa nivå, t.ex. från sfi till grundläggande svenska som andraspråk. Lärarna upplever därför att det skapas en röd tråd i elevernas utbildningar. Samarbetet fungerar väl, framhåller lärarna. En av lärarna, som endast arbetat på enheten ett par månader, tycker att hon fått en mycket god introduktion av sina kollegor. 6 (12)
För att lärarna skulle bli mer delaktiga i anordnarens systematiska kvalitetsarbete fanns planer på en rad gemensamma studiedagar under 2014. Eftersom ytterligare en organisatorisk förändring ägt rum kom dessa aldrig att genomföras som planerat. Personalen har förvisso träffats på en nationell konferens för hela Competens Utbildning en intern studiedag på enheten i Upplands-Väsby har genomförts. Rapporten från den gemensamma utvärderingen har diskuterats på enheten en workshop om vardagsvärderingar förhållningssätt har hållits. Samundervisning förkommer, men i mindre utsträckning Merparten av undervisningsgrupperna består av flera kurser. Det innebär att lärarna undervisar elever som läser olika kurser i ett ämne i en samma undervisningsgrupp. Eftersom eleverna i undervisningsgruppen arbetar med olika ämnesinnehåll eller delar i läroboken blir undervisningen inte sammanhållen gemensamma genomgångar diskussioner förvåras. Eleverna som läser svenska som läser delkurs 3 i svenska som andraspråk på grundläggande nivå i Upplands-Väsby tycker att det har blivit en del repetition sedan elever från delkurs 2 i samma ämne kom in i gruppen. Under lektionen påpekar också läraren att det är svårare för eleverna som kommit in nya i klassen. Det blir således för stor spridning i kunskaper i gruppen. Eleverna uttrycker också i intervjuer problematiken med att elever i vissa kurser/delkurser undervisas i en samma undervisningsgrupp. Våra observationer tydliggör också att det inte är särskilt effektivt kunskapsutvecklande när lärare behöver fokusera på olika kursinnehåll mål under en samma lektion. Eleverna klandrar inte heller i detta fall lärarna, men menar att upplägget av undervisningen gör att de ibland har svårt att följa med i undervisningen eller att det blir för mycket repetition. Ett exempel på administrativt merarbete ( som försvårar undervisningen) är löpande antagning, vilket innebär att elever påbörjar en kurs utanför ordinarie periodstarter. Under ett lektionsbesök i Uppland-Väsby kan vi se att det påverkar lektionen undervisningen negativt (även om det kan vara positivt för den skilda eleven att verksamheten är flexibel vad gäller kursstarter). 7 (12)
Att elever kommer in i befintliga undervisningsgrupper utanför de ordinarie antagningstillfällena har enligt anordnaren upphört. På grundläggande nivå tas nya elever emot varannan vecka efter att ha sökt utbildningen åtta veckor innan kursstart. Antalet undervisningsgrupper bestående av elever från mer än en kurs har reducerats, men inte upphört. För anordnaren är det avhängigt antalet sökanden till de olika kurserna från period till period. Samundervisning pågår vid uppföljningsbesöket i engelska 5 6, då endast ett par elever läser den senare kursen. De gymnasiala kurserna i matematik svenska som andraspråk undervisas däremot separat. En nackdel med det är att undervisningsgrupper istället kan bli små att upplägget är mer kostsamt, vilket regionchef betonar. På grundläggande nivå samundervisas samtliga tre delkurser i svenska som andraspråk. Just nu bedömer skolledningen att gruppen är för stor ska därför delas upp. I regel har grupperna många elever initialt, men på grund av studieavbrott brukar det bli ett hanterligt antal elever senare under kursen, berättar skolledningen. En lärare i svenska som andraspråk på grundläggande nivå instämmer tycker att spridningen, sett till förkunskaper möjlighet att tillgodogöra sig undervisningen, är tämligen liten. Av den anledningen blir det inte så mycket repetition för elever som gått längre tid på utbildningen. Läraren berättar att hon lägger upp en planering som gör det möjligt att ha gemensamma genomgångar utifrån samma underlag. Skillnaden mellan delkurserna utifrån elevernas individuella kunskapsnivå består i att de får olika arbetsuppgifter, med olika svårighetsnivå. Trots att det kan vara svårare för lärarna att följa varje elevs progression i större undervisningsgrupper, kan eleverna gå fortare fram än de sju veckor som är avsatta för varje delkurs. Det är inte vanligt förekommande, men ibland behöver elever få betyg innan kursens formella slut då hjälper läraren eleverna att nå sina mål fortare. Det vanligaste är dock att eleverna går om en delkurs eller får förlängd studietid. Inga tester, men väl initial kartläggning av elever Det saknas ett system för att identifiera elever i behov av stöd. Det är upp till den enskilda eleven att vid kursstart ange om hen har t.ex. läs skrivsvårigheter eller en diagnos av något slag. Alla elever får inte en individuell studieplan upprättad med studie- yrkesvägledare. Elevernas hemkommuner är ansvariga för att varje elev får en individuell studieplan upprättad. Så sker inte alltid 8 (12)
Competens Utbildnings egna studie- yrkesvägledare har inte möjlighet att upprätta planer för samtliga elever som saknar en sådan. Eleverna gör inga tester hos anordnaren innan de börjar sina studier. En del elever har emellertid redan gjort dylika tester i sin hemkommun blivit rekommenderade att söka en viss delkurs. Ibland hamnar eleverna fel, enligt lärarna eleverna rekommenderas då att flytta ner en delkurs för att få bättre grundkunskaper för att kunna fortsätta sina studier. För att lärarna ska få en bild av elevernas behov förutsättningar har anordnaren krav på att en individuell studieplan upprättas av eleverna som en första arbetsuppgift i sin kurs. Det är ingen individuell studieplan enligt regelverkets mening, utan snarare ett kartläggningsformulär. I detta får eleven uppge information såsom betygsambition, tidigare studier/arbete eventuellt behov av stöd. Planen upprättas av såväl distanselever som klassrumselever finns efter upprättande tillgänglig i lärplattformen. Den lärare som enbart undervisar på distans berättar att det finns elever som behöver mycket lärarstöd för att klara kursen, men också elever som går snabbt fram behöver en annan sorts stimulans. Att vid distansstudier tidigt upptäcka de olika elevernas behov potential är en utmaning, menar läraren. Efter ett tag avslöjar dock elevernas inlämnade texter vilken nivå de befinner sig på vilken typ av stöd de behöver. En annan lärare som också har distansstudier i sin tjänst berättar att han på bästa sätt försöker få eleverna att komma in på handledning. Ibland förflyttar sig läraren till andra enheter inom Competens för att komma elevernas bostadsort närmare. Det tidigare systemet med fasta handledningstillfällen i skolan har övergetts till förmån för att eleverna själva får boka handledningstid med sin lärare. Vi bedömer att lärarna har hög ambitionsnivå vad gäller att stödja elevernas kunskapsutveckling. Att ge stöd inom ramen för undervisningen upplever vi dock som begränsad utifrån den korta undervisningstid som erbjuds (två timmar/vecka åtta timmar/vecka i gymnasial respektive grundläggande svenska som andraspråk). Lärarna framhåller dock att eleverna har möjlighet att komma till skolan för handledning under lärarnas planeringstid. Dörrarna står alltid öppna för eleverna, menar lärarna. En av lärarna säger att eleverna har börjat använda denna tid i allt större utsträckning. En av anledningarna till den utlagda undervisningstiden, är att eleverna i ett elevråd har uttryckt inte har tid att komma in till skolan oftare. Regionchef har emellertid påtalat att det är för lite undervisningstid att den därför ska utökas framöver, berättar en av lärarna. 9 (12)
För elever som behöver särskilt stöd finns tillgång till speciallärare på enheten i Vällingby. En av lärarna berättar att det händer att lärarna tar kontakt med specialläraren för att diskutera enskilda elever. Vissa elever som behöver anpassning i sina studier, såsom förlängd provtid, får det, säger regionchef. Utveckling har ägt rum i matematikämnet Upplägget genomförandet av undervisningen i matematik behöver stärkas. Idag finns inte ett fungerande ämneslag för matematik varför gemensam planering bedömning sker i liten omfattning. Vissa elever, framförallt på de högre kurserna i matematik, har svårt att nå kunskapskraven. Anordnaren arbetar därför med att skapa en mer likriktat upplägg för matematiken inom organisationen för att göra den mindre beroende av enskilda lärare. Bland annat har en ny matematiklärare anställts en utvecklingsplan ska tas fram. Samtidigt har anordnaren av olika anledningar problem med kontinuiteten bland personalen som undervisar i matematik. Sambedömning förekommer inte i matematik. Det beror på att de inte finns ett fungerande ämneslag där sambedömning kan ske. Ett ämneslag har vuxit fram kring matematikämnet. En förhållandevis nyrekryterad lärare fungerar som ämneslagsledare driver utvecklingsarbetet framåt. Matematiklärarna har börjat diskutera användning av digitala verktyg de betygsresultat man har. Samarbetet stäcker sig också till bedömning av eleverna. En sådan fråga rör hur mycket matematiken handlar om språklig förmåga visavi matematisk förmåga. Lärarna har också tagit upp möjligheten att inrätta en räknestuga i Upplands-Väsby för att höja resultaten i matematik. Skolledningen är nöjd med de förändringar som har ägt rum. Distansundervisning har inte övergått i flexutförande Relativt liten andel av eleverna når kunskapskraven på distansutbildningarna. Enheten vill av den anledningen skapa ett system med flexutbildning som skulle kunna ersätta distanskurserna. Eleverna behöver ha mer lärarkontakt under en kurs än vad som är fallet på distanskurserna, menar platscheferna. 10 (12)
Alla elever som påbörjar distanskurser måste fylla i en individuell studieplan som ett första moment i kursen. På så sätt får läraren en bättre bild av elevernas målsättningar, förkunskaper behov. En av frågorna som varit på agendan vad gäller distansundervisningen är att reducera antalet avbrott. En annan fråga som har diskuterats är betygsunderlag. Diskussionerna har gällt när en lärare ska sätta F i betyg när det är aktuellt att sätta streck. Bättre förutsättningar med ny lärplattform Utbildningsanordnaren går över till lärplattformen It s Learning. Genom bytet av plattform hoppas man t.ex. kunna skapa möjligheter till utökad gemensam bedömning. Den nya lärplattformen, It s Learning, har underlättat på många sätt, menar utbildningsansvarig. Tillsammans med elevhanteringssystemet PAM, har framförallt elevadministrationen blivit mycket smidigare. Det har också underlättat för eleverna eftersom den nya plattformen är mer modern lättnavigerad, menar utbildningsansvarig. En av lärarna säger att de mesta finns tillgängligt för eleverna i plattformen. Bland annat läggs lektionsmaterial ut, vilket är bra för elever som missar lektioner, poängterar läraren. Regionchefen menar att all personal använder plattformen, men i olika utsträckning. Vissa kurser finns emellertid inte inlagda i plattformen ännu. Det gäller t.ex. svenska som andraspråk på grundläggande nivå där läraren inom kort hoppas komma i gång med att använda plattformen i sin undervisning. Eleverna får information om lärplattformen under kursintroduktionerna, som lärarna ansvarar för. Förutom lärplattformen tar lärarna upp likabehandlingsarbetet, klagomålshantering, möjligheter till studie- yrkesvägledning samt ger information om personalen. Tydligare information till elever om studieavbrott Hanteringen av avbrott kan skärpas. Idag ska lärarna registrera avbrott orsaker därtill därefter rapportera till administratör. Det fungerar hjälpligt, men inga tydliga rutiner för hur det ska gå till finns. 11 (12)
Det görs en del studieavbrott, säger lärare. Avbrotten beror framförallt på att eleverna har mycket annat vid sidan om sina studier. För att reducera antalet avbrott har anordnaren på ett tydligare sätt börjat informera eleverna om att de måste vara aktiva på sina kurser. I de fall då eleverna inte uppvisar någon aktivitet tar lärarna kontakt med eleverna via e-post. Efter tre veckors inaktivitet skrivs eleverna ut, vilket innebär att de registreras för studieavbrott. 12 (12)