Livsmedelskvalitet Vad anser konsumenterna? Karin Wendin

Relevanta dokument
Skolmåltiden ur en måltidsdoktors perspektiv - Äta för att lära och lära för att äta. Mia Prim

UPPLEVELSEBOK FÖR ÄVENTYRAREN NAMN

Ramp -- svenska som andraspråk

Smak- och luktförändringar. Britt- Marie Bernhardson, Leg.Sjuksköterska och Medicine Doktor


Metoder för sensorisk analys av mat. Åsa Öström Docent i Måltidskunskap Restaurang- och hotellhögskolan Grythytte akademi Örebro universitet

VI ARBETAR FÖR ATT FLER SKA ÄTA EKOLOGISK OCH KLIMATSMART MAT.

Slow Food. Innehållsförteckning:

Mat för barn under 1 år. DEN GEMENSAMMA MÅLTIDEN mat för barn under 1 år

Handledning. Sinnenas äventyr. Lektion 1. Våra sinnen

LUKT OCH SMAK I FÖRPACKNINGARNAS VÄRLD

Måltidspedagogik. MAT2016 Växjö. Hanna Sepp, FD

Sinnesträning kopplat till livsmedel och måltider Inom handikappomsorgen och socialpsykiatrin

Detta kommer vi att läsa om nu:

Från receptorpotential till aktionspotential

Fazer ALKU-sortimentet utökas med flingor

Äntligen skollunch! Vi vill bjuda dig på lunch.

En sensorisk resa med övningar

Bra mat i äldreomsorgen

Maten & måltiden, en risk- eller friskfaktor?

Hållbart redan från början grönare bra även för barnen?

Barns matvanor ur ett sensoriskt och pedagogiskt perspektiv

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

MATLUST MED VEGO. Leg dietist Sara Ask

Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen.

En smak av Gästrikland och Hälsingland

Hörseln. Ytterörat. Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat.

Matpatrullen Sandviken

Nu tar vi bort både socker och salt för de minsta barnen!

inom vård och omsorg Kvalitetssäkring av mat och måltider inom äldrevården

Mat- och måltidspolicy för äldreomsorgen i Stockholms stad

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Mat för att hålla sig frisk på äldre dar

Till Dig som har Matdistribution. Matens betydelse för Dig

Seminariet inleddes med en komplex bild för att beskriva vad som styr att barnet äter: SMAK. APTIT Motivation/ drift att äta

Råd för en god hälsa

Kompetensutvecklingsprojekt 2017: Att beskriva kvalitet ett centralt redskap för att marknadsföra och sälja äppelmust

VAD SMAKAR MATEN? LÄRARHANDLEDNING TEMA: MATEN I VÅRA LIV SYFTE GENOMFÖRANDE. Ämne: Hem- och konsumentkunskap, Idrott och hälsa, Biologi Årskurs: 4-6

MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING

Riktlinjer för kost och nutrition. vid särskilt boende

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Munhälsan under graviditeten. Martta Karttunen, Johanna Widerholm 2016

Ljust stenugnsbröd. fin

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Att arbeta med mat och måltid i fokus. Nätverk för hälsosamt åldrande 13 maj 2014

Sinnesupplevelser på Möllebackens förskola

TEMA VARFÖR ÄR VI OLIKA OCH VARFÖR SER VI OLIKA UT??

Lingon är röda, blåbär är blå allra bäst är det med båda två!

Förbättrad sensorisk upplevelse hos äldre

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Umami en fråga om smak.

ALLT DU VELAT VETA OM LUKT (MEN VARIT FÖR BLYG FÖR ATT FRÅGA)

Att upphandla bröd. Guide till förfrågningsunderlag

Måltidsgörarens utmaningar och komplexitet

KOLESTEROLGUIDEN LIVSSTIL

Eko-mellis från kungen av ekologiskt! Perfekt till alla sugna barn!

Mat + Dryck =? - Effekten av en kombination. Restaurang- och hotellhögskolan Örebro universitet

Måltidspedagogik i vardagen

brytbröd flerkorn halvgro vt

MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING

Sweet soundtrack Hooked on a feeling: Multisensoriska måltidsupplevelser

Av: Kalle och Victoria

MATPOLICY PÅ VÅRA FÖRSKOLOR

Smak- och luktsinnet. 9 sept 2013

1 Vikt och hälsa. Veckans vikt

Kost i skola och barnomsorg

Kostpolicy. Fastställd av kommunfullmäktige Tillägg fastställt av kommunfullmäktige

Livsstilsboken. En liten bok om det viktigaste som finns. du.

NLL Kost till inneliggande patienter

KOSTPOLICY RIKTLINJER

Kunskap och inspiration för dig som arbetar med äldre Utbildningar från Hushållningssällskapet

Mat för hälsa och välbefinnande. Livsmedelsföretagens grundinställning i nutritionsfrågor

Vattenlösliga vitaminer (tillföras genom kosten dagligen) B och C

Saltå Kvarn. Sortiment 2013:1

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

VÄLKOMMEN! HUR VI BYGGER STADEN PÅVERKAR INVÅNARNAS HÄLSA SAMBAND MELLAN FYSISK AKTIVITET OCH HÄLSA FYSISK AKTIVITET OCH HÄLSA

Kan skolmåltiderna bidra till jämlik hälsa och medvetna konsumenter?

Språkstart NO Facit. NO för nyanlända. Hans Persson

Mat på sjukhus Sociala och kulturella perspektiv

HEDONISTISK provning 17 april Innan provningen gav provningsledaren Ingemar Giös (IG) några tips till medlemmarna.

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

GLUTENFRITT NÖDVÄNDIGT FÖR VISSA, MEN BRA FÖR ALLA? Glutenfri epidemi

Övergripande kost- och måltidspolicy Finspångs kommun

MÅLTIDSPOLICY för Bräcke kommun

Utvärdering av sensoriska experiment För handledning av lärare inom restaurangutbildning Examensarbete för Högskoleingenjörsprogrammet i kemiteknik

Äkta smakupplevelser!

MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken?

Inspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor. Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde

MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken?

Välj din stil. Ät dagligen sex portioner frukt, bär och grönsaker på ditt eget sätt!

Johan Swahn Doctoral Dissertation. If I can taste it, I want it... Sensory Marketing in Grocery Retail Stores

MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN?

MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN?

Grön Inspiration. 1. Inspiration för salladsbuffén

Riktlinjer för matverksamheten. Måltider som erbjuds av Tomelilla kommun ska vara goda och näringsriktiga.

Mat och måltid i fokus. för hemtjänst och LSS-verksamhet

Blueberry & coconut müsli

Konsumenträtt - Konsumentvett

VEGETARISK MAT TILL BARN

Transkript:

Livsmedelskvalitet Vad anser konsumenterna? Karin Wendin

Vad är kvalitet? Kvalitet är alla sammantagna egenskaper hos ett objekt eller en företeelse som ger dess förmåga att tillfredsställa uttalade eller underförstådda behov (ISO Internationella Standardiseringsorganisationen)

Livsmedelskvalitet Objektiv kvalitet (funktionalitet, sensorik, hygien, näring) Miljökvalitet Subjektiv kvalitet (etik, moral, djurskydd, genetik mm) Servicekvalitet (pris, märkning, tillgänglighet mm) (KSLA Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin)

Livsmedelskvalitet / Ätkvalitet Livsmedelsegenskaper som vi upplever med våra sinnen Innefattar smakintryck, doft, konsistens, ljud och utseende hos livsmedlet

Livsmedelskvalitet / Ätkvalitet Uppfödning/odling Tillredning/processning Förvaring Nutrition

Livsmedelskvalitet / Ätkvalitet Människor har olika behov som ska tillfredsställas Tradition kultur vana Kunskap Etik Individuella preferenser Nutritionella behov

Mammas mage Vad händer där? Utveckling av receptorer och nerver Exponerad för vad mamma äter, för mammas dofter, läkemedel och tobak Exponerad för fostervätska, egen ämnesomsättning och andra kroppsvätskor

Smakpreferenser Medfödd preferens av söt smak och energirika livsmedel Många preferenser är inlärda Tidigt inlärda preferenser behåller man upp i vuxen ålder

Våra sinnen Smaksinne, luktsinne och aktivering av trigeminusnerven Smakupplevelse

Våra sinnen Smaksinnet Grundsmaker: sött, salt, surt, bittert, umami Smaklök Smakreceptorer börjar utvecklas då fostret är 8-10 veckor Vid 13-15 veckor börjar de likna de som finns hos vuxna

Våra sinnen Luktsinnet Nobel price 2004, Buck and Axel Receptorceller finns 8-11 veckan, tydligt utvecklade runt vecka 29 Vid ca 6 månader öppnas nasala passagen för retronasal passage

Våra sinnen Trigeminus Nervsystem i mun-, näs- och ögonregionerna som hjälper oss att känna: kyla hetta irritation smärta Påverkar nasal sekretion, tårflöde m m Nerv utvecklad vecka 10

Baby Tidiga preferenser Signalsubstanser och gener är viktiga, liksom mammans inflytande

Baby Tidiga preferenser Steiner, 1974

Baby Tidigt utvecklade smakpreferenser påverkar vårt gillande senare i livet N = 133 12-59 år Mässa i Frankfurt Smaktest av ketchup med och utan tillsatt vanillin. 70 % av konsumenter som flaskmatats föredrog ketchup med vanillin Haller et al, 1999

Arv, miljö och omgivning Vad lär vi våra barn och vad tar de med sig? Matvanor Mångfald Dina egna smakpreferenser och smakaversioner Snarare vad Du gör än vad Du säger Omgivning

Lukt och smak kan påverkas av: lukt- / smakblindhet rökning kön ålder sjukdomar / olyckor

Val av livsmedel Studier visar att uppfattning av livsmedelskvalitet varierar med individen. Några aspekter som bör vägas in är: Sensorik Sociala omgivningar och förutsättningar Kontext och situation Etik Connors et al, 2001

Kontext och situation påverkar våra smakpreferenser och kvalitetsuppfattning, och är mycket individuellt Jaeger and Rose, 2008

Acceptans Fullkornsprodukter visade sig accepteras endast till frukost och i hemsituationer, men inte som snacks Sobal et al, 2010

Smakpreferens, gillande och kvalitet Test av öl visade att både kontext och situation spelade roll. Det viktigaste var att gillandet av en öl berodde på om den hade rätt kvalitet för den situation och i det sociala sammanhang som den serverades i Mejholm and Martens et al 2010

Exponering Snackvanor och preferenser hos 8-10-åringar Fem Nyttiga Nordiska müslibarer Fullkorns spannmål Bär Nötter Frön minst gillad mest gillad kamut - pumpafrö pumpernickel - havtorn bovete - jordgubb råg - blåbär havre - tranbär OPUS: Anna Holmer, Göteborgs universitet Meyers Madhus Köpenhamn

Livsmedelskvalitet smak hälsa miljö kultur bekvämlighet pris

Exempel på forskningsprojekt Health Sense Konsistensanpassad kost för äldre NutriSenex Nordic Health Claims HELENA Ready Meals from the Consumers Perspective Double Fresh Konsumenters livsmedelsval OPUS Situation Simulation Disliking